Ni är betydelsefulla

Transkript

1

2

3

4 Ni är betydelsefulla Rektor spelar roll att det framförallt är på en punkt där forskningen är samstämmig: framgångsrika skolor har rektorer som förmår tydliggöra skolans mål, kommunicera dessa och åstadkomma uppslutning kring dem bland medarbetarna Källa: Halllinger, P. och Heck, R. Exploring the Principal s contribution to School Effectiveness Rektors ledarskap har avgörande betydelse för verksamheten

5 Före 1991 Skolan statlig regelstyrd specialdestinerade statsbidrag till kommunerna, Skolöverstyrelsen och länsskolnämnder Efter 1991 Skolan kommunal, målstyrning, fristående skolor Målstyrning Skolverket inrättas för målen och för utvärdering, tillsyn 2008 Skolinspektionen inrättas, mer resurser 2011 Ny skollag, tydligare och skarpare verktyg ( förra skollagen omnämndes rektor 18 gånger, nuvarande 118 gånger

6 Pedagogiskt ledarskap Vad säger forskningen Kan rektor utöva pedagogiskt ledarskap utan förstahandsinformation kring vad som försiggår i klassrummet? Svara man Ja så kommer definitionen av pedagogiskt ledarskap att handla om styrning och ledning av en skolas resurser för pedagogisk verksamhet. Svarar man nej så är det naturligt att rektors pedagogiska ledarskap inkluderar regelbundna besök i klassrummet för att närvara vid själva undervisningen. Ofta är det en sammansmältning av bägge uppfattningarna

7 Pedagogiskt ledarskap Skolinspektionens definition Pedagogiskt ledarskap är allt som handlar om att tolka målen samt beskriva aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och för att förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. Det betyder att rektor måste ha kunskap om och kompetens för att tolka uppdraget, omsätta det i undervisning, leda och styra lärprocesser, samt skapa förståelse hos medarbetarna för samband mellan insats och resultat. ( Rektors ledarskap 2012:1 )

8 Pedagogisk ledare i styrdokumenten 2 kap. 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. 2.7 FÖRSKOLECHEFENS ANSVAR Som pedagogisk ledare och chef (Lpfö98, rev 2010) 2.8 Rektorns ansvar Som pedagogisk ledare och chef (Lgr11) 2.6 REKTORNS ANSVAR Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan (Lgy11) Skollagen (2010:800) Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar (SkolL 2:10)

9 Rektors ledarskap har avgörande betydelse för verksamheten Rektor har alltför sällan rollen som pedagogisk ledare i det praktiska arbetet. Tillsyn och kvalitetsgranskning Skolinspek4onens erfarenheter och resultat och måste grunda sig på kunskap om uppdraget och om situationen på den egna skolan. Rektors förtrogenhet med verksamheten är svag. Ibland saknas kunskap om regelverk och myndighetsutövning. Brister när det gäller uppföljning och utvärdering. Betyg sätts ibland på felaktig och ofta på icke likvärdig grund.

10 Pedagogiskt ledarskap Uppdraget Indirekt / Strategiskt Schema,organisation,klass, grupp indelningar Tjänsteplanering Budget Vikarieanskaffning Fastighet, brand, kök Statistik och mätningar Skollag och styrdokument Handlingsplaner Inspektion Dokumentationssystem IKT Utvärderingar Direkt / Operativt Ledarskap i klassrummet Uppdragsbärare genom Relationsskapande Samarbete, stämning Arbetslag Ämneslag Elevinflytande Kommunikation Konflikthantering Uppföljning Samsyn, samspel

11 Att leda skolans kärnprocesser lärande och undervisning Verksamhetsobservationer Bekräftelse och återkoppling Samtal om innehåll, metodik, didaktik, relationer Att skapa förutsättningar för lärande och undervisning Mål och visioner Höga förväntningar Att arbeta med skolan inre organisering Att koppla ihop det dagliga arbetet med undervisning och lärande med skolans och elevers resultat. Att analysera resultat Att undersöka vad som förklarar resultaten Att arbeta med förbättring

12 MÅLSTYRNING RESULTATSTYRNING PROCESSSTYRNING Modell -pedagogiskt ledarskap Målstyrning -att i rollen som pedagogisk ledare skapa förutsättningar för lärande och undervisning Processtyrning -att i rollen som pedagogisk ledare leda skolans kärnprocesser dvs. leda lärande och undervisning Resultatstyrning -att i rollen som pedagogisk koppla ihop det dagliga arbetet med lärande och undervisning med skolans och elevers resultat. (Törnsén, M. & Ärlestig, H., 2014)

13 Värdegrunden Sherp, Ekholm. Blossing, Törnsen Läroplansfokus Anger riktning på vårt sätt att handla och den ton vi vill ska prägla verksamheten Utgångspunkten och målet för det pedagogiska ledarskapet förskolans/skolans uppdrag barns och elevers lärande och utveckling/ Att vara pedagogisk ledare innebär att rektor har fokus på skolans huvuduppdrag -ett kontinuerligt lärande för elever i relation till kunskapsmål och sociala mål. Detta ledarskap innebär ett lärande även för rektor och lärare i syfte att förbättra rektors och lärares arbete så att skolans och elevers resultat förbättras

14 Det är olika att vara rektor Syntes förutsättningar huvudmannen Sammantaget indikerar rektorernas olika organisatoriska förutsättningar och stödbehov vikten av att huvudmannen kontinuerligt, och i samspel med rektorerna, lyfter frågor för att försäkra sig om att förutsättningarna ger rektorn utrymme att utföra det nationella uppdraget och att verka som pedagogiska ledare över verksamheten. Det framkommer att förutsättningarna är av skiftande karaktär och kan variera över tid, vilket således stöd och åtgärder bör återspegla.

15 SÄRSKOLA Att tillsammans med sina medarbetare skapa en kultur och struktur med elevfokus, där var och en utifrån grund- eller gymnasiesärskolans uppdrag arbetar med rätt saker, på rätt sätt och i rätt tid, är den framgångsrika skolledarens viktigaste uppgift.

16 Dubbel styrning - inte enkelt

17 Rektor och det dubbla ansvaret Den statliga delen Den kommunala delen innebär att rektor/förskolechef ska vara förtrogen med såväl lagar och förordningar som läroplaner och den dagliga verksamheten. att det åligger rektor/förskolechef att särskilt verka för den pedagogiska utvecklingen och att ansvara för att verksamheten som helhet inriktas på de riksgiltiga målen för skolan/förskolan. att rektor/förskolechef har ansvar för utvärdering och uppföljning av skolans/förskolans mål i förhållande till de nationella och kommunala målen chefskap med ansvar för ekonomi personal och arbetsmiljö Rektors/förskolechefens uppgift blir att omvandla kommunala resurser till stöd för lärande och utveckling.

18 rektors/förskolechefens uppdrag Det osynliga kontraktet Ledaren förvaltar det administrativa och lägger sig inte i undervisningen Lärare sköter undervisningen och lägger sig inte i det administrativa arbetet Statliga uppdraget Alla mål i läroplaner och kursplaner Uppföljning och utvärdering Systematiskt kvalitetsarbete Utveckla lärande och undervisning Är svårt och tar lång tid Förväntningar Problemlösare till personalen Administrativ förvaltare Vara alla föräldrar till lags Får ofta positiv feed-back från medarbetarna om man gör detta Kommunala uppdraget Organisation Personalansvar Arbetsmiljöansvar Ekonomiansvar Marknadsföring Huvudmanna mål

19 Många huvudmän missar målen Publicerad 4 februari 2015 av Skolinspektionen Många huvudmän är dåliga på att styra och stödja sina skolor i att nå läroplanens mål. Ofta skiljer sig dessutom huvudmännens egna mål från läroplanens och skollagens. Det visar en rapport från Skolinspektionen. Skolinspektionen har granskat hur 19 kommunala och 17 fristående huvudmän styr och stödjer skolornas arbete med att nå de nationella målen. Det handlar bland annat om hur bra man är på att ge eleverna möjlighet att nå läroplanens mål och utvecklas så långt de kan, och om att skapa en skolmiljö som är trygg och fri från kränkningar. Granskningen visar att hela 5 av 6 huvudmän behöver bli betydligt bättre på att styra och stödja sina skolor, för att kunna utveckla sin skolverksamhet. Ofta stämmer inte huvudmännens egna mål överens med läroplanen och skollagen vilket bidrar till att skapa otydlighet för skolorna.

20 Lärarförbundet skolledare

21 Lärarförbundet Skolledare Lärare och skolledare - två olika yrken i samma profession. Sveriges största förbund för yrkesaktiva skolledare med ~6600 medlemmar Du är också anställd

22 Ganska få lärare skyller ökande sjuktal på skolledare

23 Men vem ska åtgärda problemet?

24 Cirka två tredjedelar upplever att de har fått mindre tid för detta viktiga arbete. Det är en allvarlig signal om att något går snett i skolans organisation.

25 Tar chefen ansvar för om skolledarens arbetsvecka går ihop? En otydligare reglering av arbetstiden innebär inte att skolledarnas chefer inte behöver bry sig om hur skolledaren arbetar. Det är skrivet i arbetstidslagen att den ordinarie arbetstiden högst får uppgå till 40 timmar i veckan. Det står också att arbetsgivaren skall föra anteckningar om övertid.

26 Det är en mindre andel, 20procent, av skolledarnas chefer som tar sitt ansvar i denna fråga. Övriga har valt att titta åt ett annat håll eller vet inte vilka skyldigheter som åligger dem.

27 Ett jämnt tryck av nya uppgifter från både stat och huvudman Urval: kommunal sektor

28 Kraven på chefen blir allt högre

29 OECD samlade i rapporten erfarenheter från forskning och från medlemsländerna för ge rekommendationer för hur skolornas chefer kan ges bättre förutsättningar och därmed göra ett bättre arbete för eleverna. Som ett av de viktigaste råden framhölls en bra kompetensutveckling. God kompetensutveckling för skolledare beskrivs i OECD-rapporten som ett pågående projekt i yrkeslivet. Det ger en bild som känns långifrån den som OECD vill se för ett effektivare skolledarskap.

30 Hur styr vi bortifrån detta? Dialog mellan profession och politik Dialog om uppdraget, mycket läggs till och litet tas bort Skolinspektionen ska även granska förutsättningarna för verksamheterna.

31 Pedagogiskt ledarskap ett statligt uppdrag i som ska utföras i en kommunal- eller privatägd organisation

32 Om man frågar skolledarna Vilken förändring i yrket vore mest betydelsefull för att du skulle kunna tänka dig att arbeta som skolledare fram till ordinarie pension? Inget, vill prova annan yrkesbana Fler utvecklingsmöjligheter Mer anvisningar av typen allmänna råd och stödmaterial Mer kompetensutveckling Högre lön Bättre stöd och vägledning från chef och/eller huvudman Större utrymme för att leda det pedagogiska arbetet Mindre arbetsbelastning Mer inflytande över vilka förutsättningar/resurser verksamheten har Annat 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30%

33 Skolledare uttrycker olika behov det ser olika ut - Mindre administration - Anställa administrativa chefer på plats på skolan - Administratör som sköter dessa arbetsuppgifter - Huvudmannen tar tillbaka administration - Anställa biträdande rektor. - En kvalitetsansvarig. Biträdande rektor är inte den funktion jag behöver. - Rimligt antal medarbetare. - Sluta med möten med ett innehåll som inte är relevant för alla - Ekonomi som stämmer med uppdraget - Plocka bort fastighetsfrågor, städ och matfrågor

34 Hur ska detta bli bättre? Staten måste Förtydliga lagen så att huvudmännens skyldighet att förvissa sig om att verksamheterna har tillräckliga förutsättningar framgår solklart. Det kan här betyda ekonomiska resurser till verksamheterna, men det kan också betyda tillgång till biträdande rektorer, intendenter eller annan kompetens. Genomföra färre, men mer hållbara och genomtänkta skolreformer. Försöksverksamheter innan stora reformer. Skolinspektionen ges ett mer utvecklande uppdrag

35 Hur ska detta bli bättre? Huvudmannen måste Ta ett betydligt större ansvar för förutsättningarna för det pedagogiska ledarskapet

36 Hur ska detta bli bättre? Skolledarna behöver Bli tydligare ifråga om vilka förutsättningar som krävs Bli tydligare ifråga om vad pedagogiskt ledarskap innebär Orka/våga släppa kontroll över sådant som ligger långt ifrån elevernas lärande

37 Uppdrag av staten anställning hos huvudmannen Det finns problem med skolledares arbetsmiljö; Rektorer jobbar oftast timmar i veckan i snitt De byter jobb och arbetsplats ofta Många undrar om de ska orka

38 Hur ska detta bli bättre? Forskningen har tittat på friska arbetsplatser och sett att det finns friskfaktorer, däribland; att ha en chef som följer upp den anställdes arbetssituation genom direkt kontakt. att det sker prioritering av arbetsuppgifter vid hög arbetsbelastning

39 Nu förtydligar Arbetsmiljöverket kraven på arbetsgivarna

40 Varje kommun och fristående skola måste ställa sig frågan: hur kan vi vara en attraktiv arbetsgivare för Sveriges mest betydelsefulla ledare? Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande Lärarförbundet Skolledare

41 Satsa på skolledarna här är våra förslag Höj lönerna för att behålla kompetens och rekrytera nya skolledare Skapa en rimlig arbetssituation med tillräcklig tid för det pedagogiska ledarskapet Skärp skollagen så att huvudmännen måste förvissa sig om att rektorer och förskolechefer har tillräckliga resurser för att klara sina uppdrag

42 En rapportserie om skolledaryrket I En rapportserie om skolledaryrket sätter Lärarförbundet Skolledare ljuset på viktiga frågor för landets skolledare. Läs och beställ rapporterna på lararforbundet.se/skolledarrapport

43

44 Tack för mig!