Ljusdals kmmun UPPDRAGSNUMMER 1529146000 FALUN 2010-04-09 Swec Envirnment AB Falun Pär Jhanssn Håkan Danielssn 1 (17) Swec Vatten & Miljö Parkgatan 3 Bx 1902, 791 19 Falun Telefn 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.swec.se Swec Envirnment AB Org.nr 556346-0327 säte Stckhlm Ingår i Swec-kncernen Pär Jhanssn Telefn direkt 023-464 64 Mbil 070-642 94 01 par.jhanssn@swec.se
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UPPDRAG 3 2 NUVARANDE ORGANISATION 3 3 JURIDIK 4 3.1 KOMMUNALLAGEN 4 3.2 LAGEN OM ALLMÄNNA VATTENTJÄNSTER 5 3.3 MILJÖBALKEN 5 3.4 LAGEN OM OFFENTLIG UPPHANDLING 5 3.4.1 BILDANDE AV KOMMUNALA VA-BOLAG 5 3.4.2 BILDANDE AV KOMMUNALA RENHÅLLNINGSBOLAG 6 4 BESKRIVNING AV BOLAGSALTERNATIV 7 4.1 EGET BOLAG 7 4.2 SAMGÅENDE LJUSDALS ENERGI 7 5 FÖR- OCH NACKDELAR 9 5.1 VERKSAMHET 9 5.2 KUNDER/ABONNENTER 10 5.3 ORGANISATION OCH PERSONAL 10 5.4 ÄGARSTYRNING 11 5.5 EKONOMI 11 6 KONSEKVENSER I FÖRVALTNING 12 7 REKOMMENDATION 13 2 (17)
1 UPPDRAG Vid möte med kmmunchef den 11 september 2009 gavs Swec uppdraget att belysa för- ch nackdelar med blagisering av VA- ch renhållningsverksamheten i eget blag alternativt samgående med Ljusdals Energi. Även knsekvenser i förvaltning skulle belysas. Uppdraget delredvisades vid möte 7 december 2009 där ställningstaganden m frtsättning tgs. Vid möte med kmmunchef 22 januari 2010 bestämdes att utredningen skulle frtsätta ch inkludera intervjuer med Ljusdals Energi samt ställningstagande m förslag blagisering. 2 NUVARANDE ORGANISATION Samhällsbyggnadsförvaltningen msätter ca 200 mkr ch har sammanlagt ca 177 heltidstjänster uppdelat på 192 anställda. I samhällsbyggnadsförvaltningen ingår idag åtta enheter: - Fastighet - Fritid - Gata/Park - Kst - Ljusdal Vatten - Renhållning - Samhällsplanering - Städ Ljusdal Vatten har huvudmannaskapet inm VA ch mbesörjer driften av VA-verk ch pumpstatiner. Inm enheten gata/park ligger driften på ledningsnät. Ljusdal Vatten består av 13,4 heltidsanställda uppdelade enligt följande; - 6,4 inm administratin, stab ch ledning 3 (17)
- 7 maskinister Splbilsförare, rörläggare ch till viss del anläggningsarbetarna jbbar med VA finns på enheten Gata/park. År 2008 köpte Ljusdal vatten ttalt 10 588 tim från Gata/Park vilket mtsvarar ca 6,6 heltidstjänster. Rörläggarna jbbar även med snöröjning, barmarksunderhåll, investeringsjbb ch en del parkjbb. Innebär att ca 20 heltidstjänster arbetar med VA-verksamhet. I nyligen utförd genmlysning av VA-verksamheten ch tidigare utförd genmlysning av renhållningsverksamheten framgår en utförlig nulägesanalys av respektive verksamhet. I genmlysning VA föreslås ansvar ch drift för ledningsnät flyttas till Ljusdal Vatten. Inm renhållningen finns ca 11,5 heltidsanställda varav 2,5 är administrativ persnal. 3 JURIDIK 3.1 KOMMUNALLAGEN För att bilda ett kmmunalt blag finns i kmmunallagen kap 3 16 grundläggande förutsättningar såsm; Verksamheten måste ligga inm den kmmunala kmpetensen Det får inte avse verksamhet där särskild rdning för uppgiftens handhavande föreskrivits, ex sklan. Myndighetsutövning, ex dispensgivning i renhållningsärenden, får inte delegeras blaget m det inte finns särskilt lagstöd för detta I kap 3 17 anges de legala villkr sm måste vara uppfyllda; Fullmäktige (KF) ska fastställa det kmmunala ändamålet med verksamheten KF ska utse samtliga styrelseledamöter ch minst en lekmannarevisr KF ska ges tillfälle att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten sm är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Dessutm finns stöd för att driva näringsverksamhet i kap 2 7 m verksamhet drivs utan vinstsyfte ch m den går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kmmunen. 4 (17)
Det är ckså viktigt att kmmunen i blagsrdning ch ägardirektiv anger att kmmunalrättsliga regler (ex självkstnadsprincipen, likställighetsprincipen, ej vinstsyfte) ska gälla i blaget då detta inte gäller med autmatik i ett kmmunalt blag. 3.2 LAGEN OM ALLMÄNNA VATTENTJÄNSTER Ny lag m allmänna vattentjänster gäller från 2007-01-01. Några viktiga delar sammanfattas enligt följande; Allmän va-anläggning måste ägas av kmmun eller en juridisk persn vilken kmmuner utövar rättsligt bestämmande inflytande (ex kmmunalägt blag) Kmmunen (KF) ska besluta m taxeföreskrifter, verksamhetsmråde ch allmänna bestämmelser. VA-verksamheten ska särredvisas ch ha egen resultat- ch balansräkning Huvudmannaskap för allmän va-anläggning är knutet till ägandet av va-anläggningen 3.3 MILJÖBALKEN Enligt miljöbalken kap 15 8 ska kmmunen svara för att hushållsavfallet transprteras till behandlingsanläggning ch att hushållsavfallet återvinns eller brtskaffas. 3 avses hantering av avfall en verksamhet eller åtgärd sm utgörs av insamling, transprt, återvinning ch brtskaffande av avfall. 11 ska varje kmmun ha en renhållningsrdning sm ska innehålla föreskrifter m hantering av avfall sm gäller för kmmunen ch en avfallsplan. 12 ska renhållningsrdningen beslutas av kmmunfullmäktige 3.4 LAGEN OM OFFENTLIG UPPHANDLING 3.4.1 BILDANDE AV KOMMUNALA VA-BOLAG Från ch med den 1 januari 2008 finns två nya lagar; en för upphandling inm den så kallade klassiska sektrn, lagen (2007:1091) m ffentlig upphandling (klassiska lagen) ch en för upphandling inm den så kallade försörjningssektrn, lagen (2007:1092) m upphandling inm mrådena vatten, energi, transprter ch psttjänster (försörjningslagen). 5 (17)
Den senare lagen medger undantag för VA i kmmunalt blag vilket ckså stöds i prpsitinen till lagen m allmänna vattentjänster sm anger huvudmannaskapet ej ska bli föremål för ffentlig upphandling. 3.4.2 BILDANDE AV KOMMUNALA RENHÅLLNINGSBOLAG Med renhållning (ch en mängd andra sektrer) innebar regeringsrättens s.k. SYSAV dmar (2008-03-17, mål nr 172-175 ch 176-179 06) att det så kallade in huse undantaget (Teckal kriteriet) ej gällde i Sverige. Detta innebar att kmmuner inte kan köpa tjänster av kmmunala blag utan upphandling. Regeringen har utrett detta vidare ch sm en följd av detta föreslår finansdepartementet i prmemria Ds 2009:36 att en ny bestämmelse i lagen m ffentlig upphandling (LOU) införs sm innebär att en upphandlande myndighet inte behöver tillämpa LOU när den anskaffar varr eller tjänster från en juridisk persn (exempelvis ett aktieblag, ett kmmunalförbund eller en gemensam nämnd) sm myndigheten helt eller delvis innehar eller är medlem i. Detta gäller dck endast under förutsättning att två villkr är uppfyllda. Dessa villkr mtsvarar de så kallade kntrll- ch verksamhetskriterierna (Teckalkriterierna) sm har slagits fast i EG-dmstlens rättspraxis. Kriterierna innebär dels att den upphandlande myndigheten måste utöva en kntrll över den juridiska persnen sm mtsvarar den sm den utövar över sin egen förvaltning, dels att den juridiska persnen måste utföra huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de upphandlande myndigheter sm innehar eller är medlem i den juridiska persnen. Om villkren i bestämmelsen är uppfyllda kmmer avtalet mellan den upphandlande myndigheten ch den juridiska persnen inte att utgöra ett kntrakt i LOU:s mening. Anskaffningen anses då ske inm en ch samma upphandlande myndighet. Någn upphandling enligt LOU behöver därmed inte ske. Regeringen vill utreda frågan djupare (främst knkurrensskäl) ch därför införs lagändringen sm en temprär lösning sm ska upplösas från ch med 1 januari 2013. Lagen träder ikraft 1 juni 2010. För att uppfylla de så kallade Teckalkriterierna krävs i princip följande; Kntrllkriteriet - Kmmunen ska ha bestämmande inflytande i fråga m den fristående enhetens strategiska mål ch viktiga beslut. Styrs upp via blagsrdning ch ägardirektiv - På blagsstämma kan ägarna (kmmunen) i princip fatta beslut m blagets samtliga angelägenheter sm uppbinder styrelse ch VD - Kmmunen ska besluta m ändamålet med verksamheten, utse styrelse ch besluta m renhållningstaxa - Kmmunen ska äga hela aktiekapitalet (inga privata ägare) 6 (17)
- Kmmunens fullmäktige ska ges möjlighet att ta ställning innan beslut tas sm är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt Verksamhetskriteriet uppfylls genm att blaget utövar huvuddelen av sin verksamhet med kmmunens lagstadgade uppgifter VA ch renhållning. 4 BESKRIVNING AV BOLAGSALTERNATIV 4.1 EGET BOLAG Ett eget blag skulle kunna få följande utfrmning; EGET BOLAG LJUSDAL KOMMENTAR Antal anställda Ca 30 - adm + stab Ca 5 VD, chefer, eknmi, kundtjänst, utredning/ prj - drift VA Ca 15 Inkl ledningsnät - drift renhållning Ca 10 Inkl slam Omsättning, Mkr Ca 45 VA 30, Avfall 15 Jämförbara blag i reginen är Helsinge Vatten AB (Bllnäs, Ovanåker) ch Mravatten AB, se tabell nedan. JÄMFÖRELSER 2008 LJUSDAL HELSINGE VATTEN AB MORAVATTEN AB Antal anställda Ca 30-26 - adm + stab Ca 5-7 - drift VA Ca 15-19 - drift renhållning Ca 10 - - Omsättning, Mkr Ca 45 60 40 4.2 SAMGÅENDE LJUSDALS ENERGI Ljusdals Energiföretag AB är ett av Ljusdals kmmun helägt kncernblag sm äger samtliga aktier i Ljusdals Energi (prduktin av el ch prduktin ch distributin av fjärrvärme), Ljusnet AB (nät för bredband ch TV), Ljusdals Elnät AB (elnät ch 7 (17)
gatubelysning). Ljusdals Energiföretag äger dessutm 50 % av aktierna i Ljusdal Energiförsäljning AB. Delägande dessutm i Samkraft Vind (10,5%) ch Nrrsken (1,5 %) Det är samma styrelseledamöter i alla blag i kncernen. I Ljusdals Energiföretag ligger VD ch all övergripande administratin. Om VA/renhållning skulle inkrpreras skulle det sannlikt läggas in antingen i samma blag sm Ljusdals Energi eller sm egna/eget dtterblag till Ljusdals Energiföretag AB. Oavsett ingår VA/renhållning i kncernen sm till mfattningen beskrivs nedan; SAMGÅENDE LJUSDALS ENERGI, ÅR 2010 LJUSDAL KOMMENTAR Antal anställda Ca 63 Ljusdals Energiföretag 33 VA/renhållning 30 Omsättning, Mkr Ca 148 Ljusdals Energiföretag 103 VA/renhållning 45 År 2009 blev resultatet i kncernen ca 7 mkr. Ägarkravet ligger på ca 2,1 mkr/år + årlig avgift på brgen. Ljusdals Energi investerade ca 100 mkr 2007-2009 ch den höga investeringstakten väntas frtsätta. Ljusdals Energiföretag har 4 anställda inm kundtjänst där rtatin tillämpas (2 fakturering, 2 kundkntakter). Fjärrvärme finns i rterna Ljusdal, Järvsö ch Färila. Jämförbara blag i reginen är Söderhamn Nära AB, se tabell nedan. JÄMFÖRELSER 2008 Verksamhetsgrenar LJUSDAL VA, fjärrvärme, elnät SÖDERHAMN NÄRA AB El, vatten, värme, renhållning, bredband, TV ch IT-drift Antal anställda blag 63 86 Omsättning, Mkr 145 250 - varav VA 30 45 - varav renhållning 15 28 8 (17)
5 FÖR- OCH NACKDELAR För- ch nackdelar anges nedan indelat i perspektiven verksamhet, kunder/abnnenter, rganisatin ch persnal, ägarstyrning samt eknmi. I klumner anges ckså graden av för- eller nackdel med eget blag (EB) ch samgående Ljusdals Energi (LE) enligt följande; ++ Str fördel + Fördel 0 Ingen markant skillnad - Nackdel - Str nackdel 5.1 VERKSAMHET FÖRDELAR KOMMENTAR EB LE Åtskillnad taxe- ch skattefinansierad verksamhet Beslutsvägar Drift verk Drift ledningsnät Investeringar i ledningsnät Vattenmätare Beredskap Verksamheterna kan bedrivas mer utifrån VAch renhållningskllektivets bästa I ett blag är beslutsgången effektivare med färre instanser. Kmpetens inm el, energi, driftövervakning kan samutnyttjas Hantera läckr, stpp, splning, filmning, planering, etc Planering ch prjektledning av investeringar i ledningsnät Avläsning ch byte mätare vatten, el ch värme Idag samrdning gata/va. Vatten, el ch värme kräver året runt beredskap. + + ++ + 0 ++ 0 + 0 + 0 + - + NACKDELAR KOMMENTAR EB LE Dialg kmmunal fysisk planering I blag kan den naturliga dialgen med plan- ch miljökntr försvåras då blaget lätt ses sm en extern part. -- - 9 (17)
5.2 KUNDER/ABONNENTER Kunderna påverkas lite av i vilken rganisatinsfrm verksamheten bedrivs men det finns några mråden sm kan skilja ch det är infrmatin, hemsida, tillgänglighet ch bemötande kundtjänst. I ett blag kan egen hemsida skapas sm i många fall kan utfrmas ch presenteras mer lättillgängligt gällande VA- ch renhållning än vad sm går att åstadkmma i en kmmuns hemsida. Inm ramen för Ljusdals Energi skulle ett helhetstänk kpplat till fastigheter utvecklas, exempelvis gällande service ch energiptimering. 5.3 ORGANISATION OCH PERSONAL FÖRDELAR KOMMENTAR EB LE Nyrekrytering Flexibilitet Samrdning kmpetenser ch resurser Gda erfarenheter Befintlig va-persnal bedöms till övervägande del vara psitiva till blagsbildning I blag är det erfarenhetsmässigt lättare att nyrekrytera persnal Dessutm ökar möjligheterna till rekrytering utifrån VA- ch renhållningsverksamhetens bästa Organisatinen kan utfrmas helt enligt VAch renhållningens bästa Overhead, kartr, mätning, prjektering, beredskap ch anläggningsarbete Erfarenheten från befintliga blag är gda gällande övergången från förvaltning till blag. Viktigt för att skapa engagemang ch vilja till utveckling + ++ + + 0 + ++ ++ + + NACKDELAR KOMMENTAR EB LE Splittring administratin Splittring VA ch anläggning gata Samrdning av gemensamma administrativa resurser ch system försvåras. Idag samrdnas anläggningsarbete på gata ch VA. Finns risk för sämre samrdning med blag. Frågan belyses i pågående genmlysning VA ch - 0 -- -- 10 (17)
gata/park. 5.4 ÄGARSTYRNING FÖRDELAR KOMMENTAR EB LE Ökade krav ch möjligheter med blagsstyrelse Ägarstyrningen ska styras upp via ägardirektiv. Blagsstyrelsen är skyldiga att arbeta för blagets bästa. Möjlighet till extern representatin i styrelse finns (expert). + + NACKDELAR KOMMENTAR EB LE Islering Det finns risk att blaget isleras från kmmunen i övrigt ch att blaget ptimerar sin verksamhet utan hänsyn till kncernnyttan - - 5.5 EKONOMI FÖRDELAR KOMMENTAR EB LE Synergieffekter Upplåning Eknmisk effektivitet Eknmisk rdning ch reda Administrativa resurser ch system Kundhantering Ledningsnätsarbete, mätarhantering, verkstad/förråd I blag kan upplåning av investeringar ske med bra villkr såväl via kmmunen sm på den öppna marknaden Generellt är blag anpassade för att kunna driva en effektivare verksamhet Aktieblagslagen ställer ökade krav på eknmisk redvisning - ++ + ++ + + + + 11 (17)
NACKDELAR KOMMENTAR EB LE Uppstartskstnader Framtagande av erfrderliga handlingar ch överföring av anläggningar kräver en del insatser liksm själva flytten ch irdningsställande av lkaler. - - Overhead Kstnader för irdningsställande av lkaler Mervärdesskatteknsekvenser behöver klarläggas. Blag kräver VD samt resurser för eknmi- ch persnalhantering. Kan mildras berende på upplägg (ex samarbete/samgående med Ljusdals Energi) - 0 6 KONSEKVENSER I FÖRVALTNING Ett blag skulle mfatta ca 30 tjänster ch msätta ca 45 Mkr. Detta utgör persnalmässigt ca 17 % (177 tjänster) ch kstnadsmässigt ca 22 % (200 Mkr) av samhällsbyggnadsförvaltningen. Sammanlagt berörs ca 21 tjänster sm arbetar både med gata ch VA (10 med minst 50 % VA) enligt följande; 1 assistent (30% gata, 70% VA). 1 driftansvarig gata (40% gata, 60% VA). Pensin före 2015. 3 rörläggare (huvudsak VA) varav 2 går i pensin före 2015. 8 anläggare/maskinförare (huvudsak gata) varav 3 går i pensin före 2015. 4 inm yttermråden (Ls, Ramsjö) med ungefär lika fördelning VA ch gata 3 inm verkstad (<15 % VA) 1 inm förråd (50-60% VA). Pensin 2010. Knsekvenserna berör många persner men förutsättningarna för att hantera en blagisering bedöms vara gda med beaktande av följande; Assistent arbetar redan idag nästan enbart med VA (mätning, karta, etc) 4 av de 5 (inkl driftansvarig) inm Gata/park sm arbetar mer än 50% med VA drift går i pensin före 2015 12 (17)
I yttermrådena (Ls, Ramsjö) bör det gå att även frtsättningsvis dela på tjänsterna mellan VA ch gata genm avtal m behv finns (gegrafiskt incitament). I genmlysning av VA behandlas frågan m ledningsnätsansvaret på VA (idag gata). Om ansvaret för VA-ledningsnät överförs till huvudmannen (Ljusdal Vatten) bedöms knsekvenserna vid blagisering kunna hanteras på ett bra sätt. I genmlysning Gata/park föreslås verkstad läggas ned i Gata/parks regi. Oavsett utgången av detta förslag bedöms knsekvenserna bli små med anledning samgående med Ljusdals Energi då verkstaden arbetar främst med andra verksamheter. I förvaltningen i övrigt bedöms knsekvenserna vara små m VA/renhållning skulle bilda blag. De lkaler sm berörs är främst kmmunkntret, kntret Vägmästaren ch lkaler i Ls ch Ramsjö. På kmmunkntret berörs ca 6 arbetsplatser. På Vägmästaren äger Ljusdal vatten 2 kntrsutrymmen, fikarum/matsal för 12 pers, hygienutrymmen, mklädningsutrymmen, garage/tvätthall, verkstad/förråd samt ytterligare garage för mätbilen. Ljusdal Vatten betalar kapitalkstnader för dessa lkaler (byggnad). VA-persnal (rörläggare) använder mklädningsrum, 1 garage samt del av matsal i sina lkaler. Driftledare använder 1 kntrsrum. Innebär att Ljusdal Vatten betalat kapitalkstnader ch underhåll för lkaler sm dem till str del ej använder. Vid blagisering överförs sannlikt persnal ch verksamhet till Ljusdals Energis lkaler vilket föranleder att lkalerna vid Vägmästaren delvis blir utan verksamhet. Kmmunens hela förvaltningsrganisatinen håller på ch utredas av kmmunchefen. 7 REKOMMENDATION Bildande av ett kmmunalt blag är främst en ägarfråga där ägaren (kmmunen) avgör hur den kmmunala verksamheten ska struktureras ch styras. Det är vanligt att taxefinansierad verksamhet läggs i blag, antingen i eget blag, i kmmunala energiblag eller i samverkan med närliggande kmmuner. Hur verksamheten utvecklas styrs primärt inte av valet av rganisatinsfrm. Det går fta att skapa samma utveckling i både förvaltnings- ch blagsfrm men förutsättningarna kan vara lika för att lyckas. Dessutm är VA ch renhållning taxefinansierade verksamheter sm inte får gå med undersktt. Således finns inga egentliga eknmiska risker. Bildande av kmmunalt blag inm VA är inga prblem enligt lagen m ffentlig upphandling. Med det förslag på revidering av lagen m ffentlig upphandling (se kap 13 (17)
3.4) bedöms det heller inte föreligga hinder mt bildande av kmmunalt blag inm renhållning med viss restriktin på affärsverksamhet. Av de två blagsalternativen bedöms sammanslagning med Ljusdals Energi vara det mest fördelaktiga, se kapitel 5. Det sm talar för samgående med Ljusdals Energi är främst följande; Den taxefinansierade verksamheten är mer stabil gällande verksamhet ch eknmi än den skattemässiga ch med str sannlikhet kmmer den skattemässiga att i framtiden vara utsatt för strt förändringstryck. Detta talar för att den taxefinansierade utvecklas bättre fristående från den skattemässiga. Behv nyrekrytering/kmpetensutveckling. Inm några år sker pensinsavgångar på 2 av 3 driftansvariga ch dessutm finns behv av att stärka kmpetensen inm främst prjektledning, utredning, eknmi samt energi, el/data ch driftövervakning. Med samgående med Ljusdals Energi finns samrdningsfördelar gällande kmpetens inm dessa mråden. Erfarenhetsmässigt är det ckså lättare att rekrytera till ett blag än en förvaltning särskilt avseende kvalificerade tjänster, vilket flera rekryteringar avser. Kraftigt ökande investeringsbehv. I genmlysningen föreslås ökade investeringar främst i ledningsnät vilket ställer ökade krav på bra möjligheter till finansiering men ckså beslut m investeringar. I blag finns bättre möjligheter till finansiering ch beslut hanteras mer utifrån verksamheternas behv friliggande från kmmunens ttala investeringsutrymme. Inm Ljusdals Energi finns en utvecklingskraft sm kan kmma VA/renhållning ch till nytta, exempelvis inm Affärstänkande ch eknmisk effektivitet Kundfkus ch prfilering Helhetstänkande kring en fastighet (mediaförsörjning) Det finns synergieffekter med samgående med Ljusdals Energi (LE) mtsvarande 1000 1500 kkr per år främst genm; Administratin (LE bedöms i strt sett ha möjlighet att ta med VA/renhållning inm nuvarande rganisatin gällande fakturahantering, lönehantering ch IT). Inm eknmi finns behv av förstärkning. 14 (17)
Kundhantering (LE bedöms i strt sett ha möjlighet att ta med VA/renhållning inm nuvarande rganisatin). Administrativa system (främst eknmi ch debitering där samma system kan användas) Ledningsnät (kartr, planering, utredning, prjektering, etc) Byte ch avläsning av mätare (vattenmätare, fjärrvärme) Verkstad ch förråd inkl renvering av pumpar Beredskap (VA, värme, el) VD ch styrelse i Ljusdals Energi är psitiva till samgående m det genererar synergieffekter för energikncernen. Det sm talar emt samgående med Ljusdals Energi är främst följande; Det kan uppstå svårigheter med att samrdna planering ch genmförande av förstärkningsarbeten i gata ch renvering av ledningar. Skatteknsekvenser. Mervärdesskatteknsekvenser behöver utredas ytterligare gällande överföring av anläggningar. Nuvarande lkaler hs Ljusdals Energi räcker ej till. Tillbyggnad måste ske. Lkaler vid Vägmästaren blir delvis utan verksamhet. Rekmmendatinen är att VA respektive renhållning flyttas till Ljusdals Energiföretag sm eget eller egna dtterblag med start 2011-01-01. Sammantaget bedöms detta skapa bästa förutsättningar för persnal ch verksamhet att utveckla en väl fungerande verksamhet i framtiden, såväl för VA ch renhållning sm Ljusdals Energiföretag. Rekmmendatinen bygger på följande; Samrdning sker enligt vanstående principer Anläggningar överförs till dtterblag Avkastning till kmmunen ska ej mfatta VA- ch renhållningsverksamheten 15 (17)
Avtal upprättas mellan kmmun/blag gällande följande samrdning arbete på gata/väg Mervärdesskatteknsekvenser föreslås utredas separat. Dck bedöms inte detta kunna föranleda betydande svårighet. Samråd bör mgående ske med kmmunens persnalenhet för att klargöra den persnella ch fackliga prcessen Beslutsunderlaget till kmmunfullmäktige föreslås mfatta tjänsteskrivelse såsm; Att överföra vatten- ch avlppsverksamheten samt renhållningsverksamheten till Ljusdals Energiföretag såsm separata dtterblag i enlighet med Ljusdal, blagisering VA ch renhållning. Gdkänna förslag blagsrdning Gdkänna förslag ägardirektiv Gdkänna förslag avtal överlåtelse av verksamhet Gdkänna förslag PM sm reglerar övergången ch dess gränsdragningsfrågr Att kmmunstyrelsen får i uppdrag att genmföra beslutet samt att fatta erfrderliga beslut i anslutning härtill Efter beslut i kmmunfullmäktige krävs preliminärt följande aktiviteter; Erfrderliga MBL förhandlingar inkl inrangering Bildande av dtterblag ch hantering av aktiekapital Inventering, värdering ch överföring av anläggningar Säkerställa eknmisk hantering (redvisning, budget, mm) Säkerställa administrativa resurser ch system (IT, hemsida, kundtjänst, diarium, etc) Försäkringar (överföring) Ta fram nytt prfilmaterial ch ev nya lgtypes Utbyggnad/irdningsställande av lkaler 16 (17)
Hantering av lkaler vid Vägmästaren (sannlikt överlåtelse till fastighetskntr) 17 (17)