Gemensamt bolag för drift av verksamheten inom Eskilstuna Energi och Miljö AB samt SEVAB Strängnäs Energi AB. Arbetsgruppens rapport

Transkript

1 Gemensamt blag för drift av verksamheten inm Eskilstuna Energi ch Miljö AB samt SEVAB Strängnäs Energi AB Arbetsgruppens rapprt

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ch förslag sid 2 2 Bakgrund sid 3 3 Uppdraget sid 3 4 Bedömning av de eknmiska, juridiska ch verksamhetsmässiga riskerna sid 4 ch möjligheterna utifrån Lundberg Energis utredning 4.1 Specialistgruppernas bedömning av Lundberg Energis rapprt sid Bedömning av ratinaliseringsptentialens fördelning mellan Eskilstuna sid 6 Energis ch Miljö ch SEVAB samt mellan resultat- ch taxepåverkan 4.3 Bedömning av risker ch möjligheter utifrån Lundberg Energis rapprt sid 7 5 Organisatinsstruktur, inklusive bemanning ch representatin sid Antal driftblag sid Relatiner mellan ägarblag ch driftblag sid Beställningar från ägarblag till driftblag sid Persnalbehv per mråde sid Pensinsavgångar, vakanser etc. per mråde sid Styrelserepresentatin i driftblagen sid Ägarsamråd sid 14 6 Verksamhetsmfattning samt innehåll i blag sid Verksamhetsinnehåll i ägarblag sid Verksamhetsinnehåll i driftblag sid 15 7 Laglighetsprövning sid 15 8 Förslag till genmförande ch tidsplan för verksamhetsövergång ch sid 16 driftsättande av gemensamma blag 9 Prfrma resultat- ch balansräkningar sid Förslag till beslutshandlingar inklusive strategiska ch frmella styrdkument sid 25 1

3 1 Sammanfattning ch förslag Med utgångspunkt i ägardirektiv till Eskilstuna Kmmunföretag AB för år 2013 ch beslut i kmmunstyrelsen i Strängnäs den 20 juni 2012 har ett uppdrag lämnats till en arbetsgrupp att arbeta fram förslag till en rganisatin för drift av verksamheterna i Eskilstuna Energi ch Miljö AB (EEM) samt SEVAB Strängnäs Energi AB (SEVAB). Förslagen ska grunda sig på slutsatserna i rapprten Framtidsalternativ för SEVAB Strängnäs Energi ch rapprtens alternativ Separat ägande, gemensam(ma) blag för planering ch drift av SEVAB ch EEM. Fkus för arbetsgruppen ska vara eknmi. Arbetsgruppens förslag ska vara att knkretisera de effektiviseringsmöjligheter sm rapprten påvisar. Arbetsgruppen föreslår att det bildas två dtterblag till EEM ch SEVAB; ett för att bedriva elhandel ch ett för att hantera driften av övrig verksamhet. Nuvarande mderblag, frtsättningsvis benämnda ägarblagen, kmmer även i frtsättningen att äga infrastrukturen, medan persnalen ch kmpetensen kmmer att finnas i de båda dtterblagen. Dtterblaget för elhandel kmmer att ägas baserat på den vlym ch det pris sm levereras i respektive kmmun vid bildandet. Driftblaget sm inte kmmer att vara vinstmaximerande föreslås ägas till lika delar av ägarblagen. Den genmgång av möjliga ratinaliseringar, sm gjrts av specialistgrupper inm Eskilstuna Energi ch Miljö samt SEVAB tillsammans, indikerar att det vid ett samgående mellan dessa blag skulle vara möjligt att inm en treårsperid uppnå en årlig psitiv effekt m i strleksrdningen 65 MSEK. Av effekten kan ca 35 % eller 22 MSEK hänföras till SEVAB ch resterande 65 % eller43 MSEK till EEM. Av de 65 MSEK bedöms i strleksrdningen 30 % av ratinaliseringsptentialen vara hänförbar till de självkstnadsfinansierade verksamheterna, medan resterande 70 % avser övrig verksamhet. För att genmföra ratinaliseringsprgrammet beräknas att engångskstnader m i strleken 28 MSEK erfrdras. Ratinaliseringsbedömningarna indikerar att det är möjligt att minska antalet tjänster med ca 38. En genmgång av pensinsavgångar vid de båda ägarblagen visar på att det inm tre år kmmer att gå sammanlagt 42 persner i pensin. Vidare var antalet inhyrda 16 persner vid slutet av smmaren Därutöver sker en nrmal persnalmsättning. Arbetsgruppen har dck inte genmfört någn detaljerad matchning mellan persnalreduktiner ch pensiner, varför det inte helt kan uteslutas att det kan uppstå övertalighet. Utöver nämnda ratinaliseringar bedömer arbetsgruppen att det finns ytterligare möjligheter ch risker med ett samgående. Bland dessa kan nämnas att det nya driftblaget får en kritisk massa sm attraherar kvalificerade medarbetare ch sm gör blaget till en intressant aktör på marknaden. I likhet med vad sm sker i andra samgående blir sammansmältningen av lika företagskulturer, lika arbetssätt ch system etc. en utmaning för den nya ledningen. Inm verksamhetens lika mråden finns det ytterligare möjligheter till effektivisering av verksamheten såväl sm risker ch utmaningar. Arbetsgruppen förslår vidare att det bildas ett ägarsamråd mellan ägarna där frågr av strategisk karaktär kan beredas utanför de frmella beslutsrganen. Därutöver ska ett antal frmella dkument upprättas, bland annat: aktieägaravtal blagsrdningar 2

4 ägardirektiv driftavtal Arbetsgruppen föreslår att kmmunfullmäktige i Eskilstuna ch Strängnäs, under februari 2013 fattar beslut att gdkänna intentinerna i denna rapprt avseende genmförande av ratinaliseringen, rganisatinen av driften av verksamheten samt bildande av ett blag med ett aktiekapital m kr, ägt till hälften av EEM ch SEVAB vardera. Detta blag ska förbereda genmförandet av blagiseringen i enlighet med intentinerna i denna rapprt. Vidare ska en styrelse i blaget utses, samt blagsrdning fastställas. Arbetsgruppen föreslår att blaget utför förberedelser ch analyser under våren 2013 så att ett kmplett ärende kan föreläggas Kmmunfullmäktige i de båda kmmunerna förslagsvis i anslutning till smmaren 2013 sm innebär att det ska finnas två dtterblag, ett för elhandel ch ett för drift av ägarblagens anläggningar, till EEM ch SEVAB. Efter beslut i de båda kmmunfullmäktige kan en verksamhetsövergång genmföras. 2 Bakgrund Strängnäs kmmun äger 80 % ch Eskilstuna Kmmunföretag (EEM), genm dess dtterblag, Eskilstuna Energi ch Miljö AB, äger 20 % av SEVAB Strängnäs Energi AB (SEVAB). Parterna har under en tid samverkat i arbetet med att utreda förutsättningar för att minska riskerna i ägande av SEVAB. Under våren 2012 genmfördes en gemensam utredning sm visade att ökad samverkan genm samgående skulle kunna minska de eknmiska riskerna betydligt. SEVABs eknmiska utveckling har därefter ytterligare understrukit behvet av åtgärder. Även förhållandet att tilldelningen av elcertifikat till Eskilstuna Energi ch Miljö upphör år 2015, vilket innebär negativ resultatpåverkan, förstärker åtgärdsbehvet. Övriga psitiva aspekter sm finns ur ett ägarperspektiv sm reginsamverkan ch - utveckling har inte beskrivits explicit eller varit föremål för särskilt beaktande i denna rapprt. 3 Uppdraget Med utgångspunkt i ägardirektiv till Eskilstuna Kmmunföretag AB för år 2013 ch beslut i kmmunstyrelsen i Strängnäs den 20 juni 2012 lämnades följande uppdrag. Arbetsgruppen ska arbeta fram förslag utifrån rapprten Framtidsalternativ för SEVAB Strängnäs Energi ch rapprtens alternativ Separat ägande, gemensam(ma) blag för planering ch drift av SEVAB ch EEM. Fkus för arbetsgruppen ska vara eknmi. Arbetsgruppens förslag ska vara att knkretisera de effektiviseringsmöjligheter sm rapprten påvisar. Arbetsgruppen ska senast 1 nvember 2012 presentera rapprt enligt nedan. 1. Bedöma eknmiska, juridiska ch verksamhetsmässiga risker ch möjligheter utifrån utredningen. 2. Föreslå rganisatinsstruktur, inklusive bemanning ch representatin. 3. Föreslå verksamhetsmfattning samt innehåll i blag, dvs. ett eller flera, med hänsyn till exempelvis LOU ch LUF. 3

5 4. Lämna förslag till beslutshandling (ar) inklusive strategiska ch frmella styrdkument för såväl ny rganisatin sm ägare t.ex. affärsplan, blagsrdningar, aktieägaravtal m.fl. 5. Presentera genmförande- ch tidsplan för verksamhetsövergång ch driftsättande av gemensam(ma) blag. Vardera parten står för egna kstnader. Extern expertis kan användas för uppdraget. Vid anlitande av extern expertis delas kstnaden 50/50. Samgående i gemensam (ma) blag mellan SEVAB ch Eskilstuna Energi ch Miljö ska beakta resultatet av arbetet mellan Eskilstuna Energi ch Miljö samt Mälarenergi avseende samgående inm vissa verksamhetsmråden. Samgående i gemensam (ma) blag mellan SEVAB ch Eskilstuna Energi ch Miljö ska inte försvåra eller verka hindrande avseende ett framtida arbete kring införlivande av flera parter. Arbetsgruppen har bestått av: Anders Anderssn, Eskilstuna Kmmunföretag AB Lena Lundberg, SEVAB Strängnäs Energi AB Anders Sandvik, Eskilstuna Energi ch Miljö AB Jhan Wetterberg, SEVAB Strängnäs Energi AB Håkan Gehlin, PwC Arbetsgruppen har vad gäller i första hand ratinaliseringsptential utgått från Lundberg Energi AB:s rapprt daterad De överväganden sm framkmmer i nämnda rapprt har analyserats ch värderats av ett antal specialistgrupper med representanter från såväl EEM sm SEVAB. Slutsatserna från detta arbete redvisas i avsnittet 4 i denna rapprt. När det gäller följande avsnitt bygger de på diskussiner med företrädare för inblandade kmmuner ch blag samt arbetsgruppens egen analys. Under arbetets gång har regelbundna möten hållits med styrgruppen. Arbetsgruppens uppdrag har under arbetets gång inriktats på att övergripande beskriva ch lämna förslag på genmförande, dels för att vissa principiella ställningstaganden är en förutsättning för nästa steg ch dels för att frtsatt detaljarbete är mfattande ch kstnadskrävande. Detta innebär att exempelvis aktieägaravtal ch rganisatinsstruktur föreslås tas fram i nästa fas efter ett principiellt ställningstagande i respektive kmmunfullmäktige. 4 Bedömning av de eknmiska, juridiska ch verksamhetsmässiga riskerna ch möjligheterna utifrån Lundberg Energis utredning 4.1 Specialistgruppernas bedömning av Lundberg Energis rapprt Lundberg Energi AB fick i januari 2012 i uppdrag av SEVABs ägare att göra en bedömning av framtida samarbets- ch samverkansfrmer för att stärka SEVAB Strängnäs Energi AB:s eknmi. Uppdraget har genmförts i samverkan med uppdragsgivarna. Utredningen redvisar bland annat ett antal effektiviseringsmöjligheter sm kan utvecklas i samarbete mellan SEVAB ch Eskilstuna Energi ch Miljö AB. Ett steg innebär att nuvarande ägande av mderblagen ch anläggningarna består, men att planering ch utförande av allt arbete bedrivs i gemensamma blag. 4

6 Tillsammans skulle de båda blagen då kunna reducera kstnaderna med ca 70 MSEK/år under en minskning av den sammanlagda persnalstyrkan med ca 38 persner. SEVABs andel av besparingarna skulle kunna bli ca 33 MSEK/år. De ratinaliseringar sm framkmmer i van nämnda rapprt av Lundberg Energi AB har varit föremål för genmlysning ch bedömning av specialistgrupper bestående av representanter för såväl Eskilstuna Energi & Miljö AB sm SEVAB Strängnäs Energi AB. Nedan följer krtfattat de lika specialistgruppernas bedömning av ratinaliseringsptentialen per mråde: Elnät Ratinaliseringsptentialen uppgår till 5 MSEK. Denna består av att bemanningen minskar med sex till åtta tjänster, 4 MSEK ch att köpta tjänster sjunker med 1 MSEK. Elhandel. Ratinaliseringsptentialen uppgår till 1,6 MSEK. Denna består av att bemanningen minskar med en tjänst, 1,0 MSEK ch att köpta tjänster sjunker med 0,6 MSEK. Värme. Inm värme uppgår ratinaliseringsptentialen till ca 8 MSEK. Ratinaliseringen möjliggörs genm minskade kstnader för ledning, gemensam driftrganisatin energiprduktin, gemensam bränslefunktin, effektivisering av försäljning genm nyttjande av EEM:s resurser ch i övrigt utnyttjande av befintliga specialister inm EEM:s verksamhet. Minskningen av antalet tjänster ligger spritt inm nämnda mråden. VA. Ratinaliseringsptentialen uppgår till 5 MSEK. Denna består av att bemanningen minskar med sju tjänster, 3,5 MSEK ch att köpta tjänster sjunker med 1,5 MSEK. Av de 10 MSEK sm Lundbergsrapprten tar upp så härrör 3 MSEK till sänkta kstnader gällande revers. SEVAB Strängnäs kmmun. Denna ligger utanför bedömningen. Återvinning. Inm återvinning uppgår ptentialen till 11 MSEK. Den huvudsakliga delen ligger i en minskad frdnspark ch resterande är kstnadsminskningar genm ledning, planering, kvalitet ch nyttjande av andra specialistfunktiner, samnyttjande av anläggningar samt intäktsökningar i affärsverksamheten i Strängnäs genm samrdning. Minskningen av tjänster ligger inm ledning, samrdnad verksamhet samt inm transprtverksamheten. Entreprenad. Ratinaliseringsptentialen uppgår till 5 MSEK. Denna består av att bemanningen minskar med 2,5 tjänster, 1,5 MSEK ch att köpta tjänster sjunker med 3,5 MSEK. Företagsledning. En uppskattning att en persn i företagsledningen samt service kan spara vilket skulle ge en besparing m ca 2 MSEK. Marknad ch Försäljning. Ratinaliseringsptentialen bedöms uppgå till 5,7 MSEK ch förklaras enligt nedan: Minskning av inhyrd kmpetens ch köpta tjänster, 0,5 MSEK. Gemensamma prduktprgram skapar färre unika arbeten ch minskar kstnad för externa uppdrag ch annnsering med 2 MSEK. Gemensam kundservice med gemensamt system, minskning med fyra tjänster, 3,2 MSEK. Supprt. Ratinaliseringsptentialen bedöms uppgå till 20 MSEK. Minskad bemanning inm eknmi med tre till fyra tjänster, 3 MSEK. Gemensamma system ch bemanning inm IT, minskad bemanning tre till fyra tjänster, 5,4 MSEK. Vlymfördelar vid inköp, 10 MSEK. Minskat behv av underhåll ch drift av fastigheter 0,6 MSEK. Gemensamt ledningssystem sm är certifierbart, 1,0 MSEK. Inm Supprt bedöms bemanningsminskningen kunna ske genm pensinsavgångar, minskning av inhyrd persnal ch avslutande av visstidsanställningar. 5

7 Nedan redvisas i tabellfrm en sammanfattande bild över specialistgruppernas bedömning av årlig ratinaliseringsptential inm de lika mrådena i förhållande till bedömningen i Lundbergs rapprt. Vidare framgår det när besparingarna bedöms infalla efter genmförandet av ratinaliseringen. En uppskattning har även gjrts av vilka engångskstnader sm specialistgrupperna bedömer vara förenliga med genmförandet av ratinaliseringsprgrammet. Dessutm har arbetsgruppen, i tillägg till specialistgruppernas bedömning, lagt till en extra gemensam engångskstnad m 15 MSEK. Kstnaderna utgör en grv uppskattning av kstnaderna för att etablera två nya blag, inklusive vissa gemensamma system ch rutiner sm inte inkluderas i specialistgruppernas bedömning av de enskilda mrådena. Vidare är mställningskstnaden berende av den nya ledningens möjlighet att lösa frågr runt eventuell övertalighet ch takt i genmförandet samt behvet av externt stöd för att underlätta mställningen. Frågrna får hanteras vidare i den frtsatta bedömningen av genmförandet. Lundbergs rapprt, Mkr Specialistgruppernas bedömning, Mkr Ratinaliseringen Arbetsgruppens samlade bedömning är, baserat på specialistgruppernas genmgång: En betydande ratinaliseringsptential, från i strleksrdningen 28 MSEK under första året till i strleksrdningen 65 MSEK per år efter två till tre år är realistisk. Efter denna perid bör ytterligare ratinaliseringar kunna uppnås. Dessa är dck svåra att kvantifiera i detta läge, se avsnitt 4.3. Kstnad för att uppnå besparing Område uppnås, Mkr < 1 år 1-3 år 3-5 år Elnät ,5 Elhandel ,5 Värme 8 8,5 2 6,5 0 0 VA Återvinning Stadsnät Entreprenad Företagsledning Marknad 6 6 2,5 3,5 0 2 Supprt Gemensamma kstn. 15 Ttal 70 64,5 27, Besparingen under det första året uppväger de engångskstnader sm arbetsgruppen bedömer sm nödvändiga för att uppnå ratinaliseringen. 4.2 Bedömning av ratinaliseringsptentialens fördelning mellan Eskilstuna Energi ch Miljö ch SEVAB samt mellan resultat- ch taxepåverkan Magnus Lundberg bedömer i sin rapprt översiktligt att av den av hnm redvisade besparingen m 70 MSEK, kan 47 % hänföras till SEVAB medan 53 % kan hänföras till EEM. Arbetsgruppen har med hjälp av specialistgrupperna gjrt en individuellt beräknad fördelning av besparingarna per mråde. Även m arbetsgruppens beräkning ckså bygger på vissa antaganden så trde den mer ingående spegla en mer rättvisande bild. Arbetsgruppens bedömning är att av den ttala besparingen m 65 MSEK är 35 % eller ca 22 MSEK per år hänförbar till SEVAB ch 65 % eller ca 43 MSEK per år till EEM. Arbetsgruppen vill dck pängtera att även detta är en bedömning ch fördelningen kan beräknas först i samband med att besparingsåtgärderna genmförs. 6

8 Arbetsgruppens bedömning, baserad på specialistgruppernas genmgång, visar på att i strleksrdningen 30 % av ratinaliseringsptentialen är hänförbar till de självkstnadsfinansierade verksamheterna, medan resterande 70 % avser övrig verksamhet. 4.3 Bedömning av risker ch möjligheter utifrån Lundberg Energis rapprt Nedan följer arbetsgruppens övergripande bedömningen av möjligheter ch risker med bildande av ett elhandels- ch ett driftblag. Effekterna av dessa bedömningar av möjligheter ch risker har inte kvantifierats ch är därför inte inkluderade i bedömningen av ratinaliseringsptentialen m 65 MSEK per år. Övergripande bedömning av risk ch möjligheter Möjligheter Arbetsgruppens fkus har varit eknmisk effektivisering. Den eknmiska ptential sm bedöms kunna tillvaratas genm ett samgående är inte möjlig att nå för blagen var för sig. Genm det gemensamma driftsblaget skapas kritisk massa ch en tydlig reginal aktör. Exempel på knkreta effekter är: Blaget blir en attraktivare arbetsgivare ch kan därigenm attrahera kvalificerade medarbetare. Blaget blir en attraktivare samarbetspartner för kunder leverantörer etc. Blaget får en bredare eknmisk plattfrm. Blaget har möjlighet att ha högre kmpetens inm sina verksamhetsmråden. Att långsiktigt kunna upprätthålla servicenivån samtidigt sm strdriftsfördelar tillvaratas. Risker Blagen har idag lika strukturer ch ambitiner t ex med avseende på rganisering, eknmisk styrning ch andra styrfrågr. Ingen belysning av den frmella persnalsidan är ännu gjrd t ex avseende avtal, lönenivåer, arbetstider, förmåner etc. I ett genmförande blir frågan sannlikt viktig för arbetstagarrganisatinerna. Återstår gör ckså en riskanalys enligt nrmeringen på arbetsmiljömrådet. Den gegrafiska spridningen sm nya verksamheten kmmer att få. Blagen kan idag ha lika synsätt med avseende på partners t ex inm stadsnätsmrådet. Risk finns för skilda värderingar ch att de båda kulturerna kan bli svåra att förena. Arbetet kmmer att ställa höga krav på tillträdande chefer. Om säkerheten runt genmförandet blir str, t ex genm en utdragen beslutsprcess, finns det risk för att det skapar r i rganisatinen med minskad effektivitet ch tappade medarbetare sm följd. 7

9 Delat ägande ställer krav på ägarna att vara eniga i vissa frågr. Varumärken EEM ch SEVAB bedöms ha väl inarbetade ch starka varumärken. I ett upplägg med driftblag kan varumärkena frtsätta att existera sm lkala. Möjligheter Att frtsätta ge varumärkena lkalt innehåll. Att över tid samrdna delar av varumärkesarbetet ch ev. arbeta mer med varumärken i samverkan ch på så sätt skapa en högre effektivitet. Risk Ett arbete med två varumärken är mer resurskrävande än m verksamheten samlats under ett varumärke. För att säkerställa de eknmiska antaganden sm gjrdes i Magnus Lundbergs rapprt har blagsgemensamma specialistgrupper arbetat med bedömning av realismen i tidigare gjrda antaganden. Nedan följer specialistgruppernas mrådesvisa bedömningar av möjligheter ch risker sm de anser är viktiga för att ge en helhetssyn på effekterna av bildande av gemensamma drift- respektive elhandelsblag. De eknmiska möjligheter sm beskrivs är utöver tidigare redvisade 65 mkr. Specialistgruppernas överväganden har inte varit föremål för särskild prövning av arbetsgruppen men bedöms generellt sm realistiska. Elnät Möjligheter Större besparingar skulle göras m ett gemensamt elnätsblag, med ett kncessinsmråde, bildades. Detta kräver överlåtelser av verksamheternas tillgångar, vilket inte varit uppgiften att belysa. Exempel på ratinaliseringar: Inköp från överliggande nät skulle kunna ptimeras. Rapprtering till myndigheter skulle bara ske för ett blag. Värdet på båda blagen är dkumenterat, lätt att hitta fördelningsnyckel. Ägarblagen har fyra år på sig att harmnisera taxr. Den nya rganisatinen får styrka ng att aktivt bearbeta marknaden för t.ex. serviceavtal gällande högspänningsanläggningar ch därmed ökade intäkter. Risker. Specialistgruppen kan för närvarande inte se några väsentliga risker. Elhandel Möjligheter Utveckling. Större vlym sm delar på kstnader för utveckling av prdukter ch system. De besparingarna kan vara stra men kan variera kraftigt mellan åren. 8

10 Ökat fkus fler persner med hög kmpetens sm kan fkusera på elhandeln bör ge effekt ch ge en möjlighet att skapa en framtidsinriktad strategi. Lägre persnalrisk, idag är verksamheten väldigt persnalkänslig. Analyser ch rapprtering. Ev. kan t.ex. delar av den finansiella handeln bedrivas med egen persnal. Risker. Specialistgruppen kan för närvarande inte se några väsentliga risker. Värme Möjligheter Gemensam bränsleterminal ch lagring i Kjula. Sammanbyggt fjärrvärmenät (med KVV i Kjula). En mer attraktiv verksamhet sm lckar medarbetare framöver. Stark aktör sm kan ge möjligheter till samverkan med andra aktörer ch ett ännu större nät i Mälardalen. Risker Ansvaret för flera anläggningar kan ge generalister på anläggningarna istället för specialister vilket kan minska tillgängligheten, förändringarna i arbetsrganisatin innebär förändringar för den enskilda medarbetaren, risk för brain-drain m inte förändringen genmförs på ett bra sätt. VA Möjligheter Den största besparingsptentialen ligger sannlikt i samrdning av framtida stra investeringar, t.ex. reningsverk. Risker Samrdningen av spetskmpetens ch ledarskapet för de båda VArganisatinerna bäddar för ett bra utvecklings- ch utredningsarbete av VAverksamheterna. Detta kan ge str besparingsptential ch minskar riskerna för felbeslut, felinvesteringar ch liknande. Med en stark VA-kmpetens står sig en samrdnad VA-rganisatin väl rustad inför dagens prblem ch kmmande utmaningar vilket gynnar båda kmmunerna. Kan vara svårt att uppnå viss ytterligare ptential p.g.a. spridd verksamhet sm behöver bemanning lkalt, t.ex. reningsverk. Det skulle kunna leda till större rganisatin än planerat. Den gegrafiska spridningen kan ckså leda till att skapandet av en gemensam rganisatin blir svårare ch tar längre tid. Återvinning Möjligheter Samutnyttjande av kmpetens inm depnihantering/sluttäckning bör ge stra eknmiska effekter. Det är svårt att bedöma den eknmiska effekten av det. Sannlikt är det betydande belpp sm kan sparas. 9

11 I förlängningen kan en gegrafisk helhetssyn ge psitiva eknmiska effekter. Exempel på besparingsmråden kan vara gemensam ÅVC. Att styra strömmar av material ch resursanvändning dit de ger störst eknmisk effekt. Risker Besparingarna van förutsätter ett Eskilstuna ch Strängnäs har gemensam syn på återvinningsfrågr. Det krävs plitiska beslut i Strängnäs ch eventuellt även i Eskilstuna för att nå denna samsyn. Exempel på frågr sm behöver samrdnas är: Entreprenad Möjligheter Insamlingssystem taxeknstruktin utveckling verksamhetsavfall knkurrensutsättning Den största besparingsptentialen ligger i samrdning av framtida lager ch upphandling av ramavtal för entreprenader. Risker Kan vara svårt att uppnå viss ptential p.g.a. spridd verksamhet sm behöver bemanning lkalt, t.ex. förråd. Det skulle kunna leda till större rganisatin än planerat. Den gegrafiska spridningen kan ckså leda till att skapandet av en gemensam rganisatin blir svårare ch tar längre tid. Marknad Möjligheter En gemensam säljrganisatin bör ge ett förbättrat resursutnyttjande ch en ökad säljvlym inm bearbetade segment. Med en större vlym kan det även finnas möjlighet till ökad kvalitet i de tjänster sm tillhandahålls. Risker Det finns risk att prduktutbudet inte kan samrdnas vilket leder till att kstnadsminskningarna inte uppnås. Det kan ta lång tid att få gemensamma system på plats. Det förskjuter i så fall möjligheterna att uppnå besparingen i Kundservice. EEM har vissa verksamheter sm inte SEVAB har lika utvecklade, t.ex. verksamhetsavfall. Hur verksamheten knkurrerar med lkala aktörer i Strängnäs, ch vilken betydelse det har i det här sammanhanget, har inte specialistgruppen någn uppfattning m. 10

12 Supprt Möjligheter Specialistgruppen har inte identifierat några ytterligare möjligheter. Risker Specialistgruppen har inte identifierat några väsentliga risker. För att kunna utnyttja de möjligheter sm beskrivs van frdras ett systematiskt ch målmedvetet arbete. Vidare är samrdningen av verksamheterna i EEM ch SEVAB, enligt här redvisat förslag, förenat med risker sm även de är redvisade van. Medvetenheten m riskerna gör att det finns gda möjligheter att genm ett rganiserat arbetssätt eliminera eller åtminstne reducera effekterna av nämnda risker. 5 Organisatinsstruktur, inklusive bemanning ch representatin Arbetsgruppen föreslår en ny rganisatin där ägande av infrastruktur ch driften av verksamheten skiljs åt genm att dessa två delar separeras i lika blag. 5.1 Antal driftblag Förslaget innebär att två driftblag bildas; elhandelsblag respektive gemensamt driftblag för all övrig verksamhet. En prcess där resurserna i SEVAB ch Eskilstuna Energi ch Miljö samrdnas i gemensamt driftblag innebär i sig en väsentligt högre ratinaliseringsptential varför ett framtida arbete bör kncentreras på att fkusera på de rganisatriska, kulturella ch eknmiska utmaningar sm detta samgående innebär, så att vinsterna faktiskt realiseras. På sikt finns inget sm mtsäger ambitinen att gå vidare med flera parter. Krtsiktigt görs bedömningen att samgående kan underlättas m kncentratin görs på två parter ch två blag. Skälet till bildande av ett separat elhandelsblag är att elhandel enligt lag ska skiljas från elnätsverksamheten. Dessutm kmmer elhandelsverksamheten att generera ett resultat baserat på vlym ch prisnivå varför ett delat ägande utan hänsyn till möjlig resultatgenereringsförmåga vid tidpunkten för blagsbildandet är svår att mtivera. Sannlikt skulle endera ägaren behöva tillskjuta ytterligare kapital (förvärva andelar) för att åstadkmma ett lika strt ägande. Relativvärdering enligt vedertagen metd av respektive blags elhandelsverksamhet har startat för att ge underlag för beslut m ägarandel. Elhandelsblaget har även en avsevärd skillnad i riskexpnering i förhållande till driftblaget sm i huvudsak kmmer att ha de två ägarblagen sm kunder. Självklart hanterar driftblaget, på ägarblagens uppdrag, ägarblagens samtliga kunder. Driftblaget innehåller all övrig verksamhet, lös egendm, persnal, avtal etc. sm inte tillförs Elhandelsblaget eller lämnas i befintliga ägarblag. Resultatavräkning kmmer, i allt väsentligt, att föreslås ske hs ägarblagen varför ägarandelarna kan vara lika stra. Reglering av eventuell utdelning kan ske baserat på exempelvis köpt vlym för att minska den eknmiska betydelsen av ägarandel. I händelse av förlust måste även denna täckas i förhållande till ägarandel alternativt köpt vlym. 5.2 Relatiner mellan ägarblag ch driftblag Ägarblagen Eskilstuna Energi & Miljö AB ch SEVAB Strängnäs Energi AB kmmer att även efter genmförandet av detta förslag att äga ch ha full dispsitinsrätt över infrastrukturen. 11

13 Det innebär att beslut m beställningar ch ägardirektiv till driftblagen, investeringar, avveckling av tillgångar eller verksamheter ch strategier inm dessa mråden kmmer att fattas hs ägarblagen enligt samma prcedur sm idag m inte respektive ägare väljer att förändra sitt ägarblags rll. Ambitinen är att ägarblagens bemanning ch numerär ska vara liten varför beredning av ärenden ch förslag tas fram av de gemensamt ägda drift- ch elhandelsblagen. Då besluten i ägarblagen påverkar driftblagen ch driftblagens affärsplaner är det rimligt att det sker samråd inför besluten så att de beslutande rganen har full infrmatin m påverkan på driftblagen. Detta kan bli föremål för övervägande i ägarsamråd. Prceduren för detta ägarsamråd beskrivs nedan. Driften av den av ägarblagen ägda infrastrukturen kmmer i sin helhet att hanteras av driftblagen. Driftblagen kan utföra verksamhet i egen regi eller genm upphandling av entreprenörer. Valet av mix av dessa två förfaringssätt kmmer att styras av effektivitetskriterier. Detta får till knsekvens att ägarblagen trligen inte behöver ha någn egentlig egen anställd persnal. Den faktiska bemanningen i ägarblagen är dck en fråga för respektive ägare. Ägarblagen kmmer ckså att äga kunderna, vilket innebär att kunderna, liksm idag, kmmer att ha kntakt med Eskilstuna Energi ch Miljö AB alternativt SEVAB Strängnäs Energi AB. Det innebär att mvårdnaden av varumärkena kmmer att vara en fråga för ägarblagen, även m det perativa arbetet, varumärkesbyggandet ch kntakten med kunderna sker från driftblagen. Det innebär att fakturrna till kund kmmer att kmma från samma avsändare sm idag. En fråga i detta sammanhang sm måste adresseras är m de båda ägarblagen har lika villkr till kunderna. Så snart sm möjligt bör man se över vissa affärsmdeller ch eventuella behv att harmnisera dessa. Sm framgår van kmmer driftblagen att svara för samtlig drift av anläggningarna för de båda ägarblagen. Det innebär att ägarblagen kmmer att vara kunder till driftblagen. Denna relatin bör frmaliseras i driftavtal sm reglerar mellanhavandena i frm av prestatin ch villkr. Framtagande av ett driftavtal är ett mfattande arbete. Arbetsgruppen har fastnat för en affärsmdell mellan ägare ch driftblag sm i krthet går ut på följande: Ett avtal tecknas för en femårsperid mellan ägar- ch driftblagen m utförandet av driften av ägarblagens anläggningar. Avtalsperiden är vald för att möjliggöra för driftblagen att planera verksamheten. För den första avtalsperiden kan en krtare avtalsperid väljas i syfte att lättare kunna göra justeringar baserat på vunna erfarenheter. Utgångspunkten för beräkning av ersättningen för bedrivande av driften är kstnadsnivån i driftblagen efter att specialistgruppernas ratinaliseringsptential är avräknad. Mt bakgrund av denna kstnadsnivå beräknas á-kstnader för drifttjänsterna. Kstnaderna räknas årligen upp med relevanta inflatinsfaktrer. Under periden görs avstämningar med bench-mark med liknande verksamheter. Avvikelser av viss strlek leder till krrigeringar. För avtalsperiden, fem år, fastställs en årlig ratinaliseringsfaktr sm avräknas kstnadsnivån. 12

14 Efter fem år görs en utvärdering ch faktrerna för nästa femårsperid fastställs. Tanken är att verksamheten i driftblaget inte ska vara vinstmaximerande utan baseras på självkstnad, vilket innebär att driftblaget snarast ska ses sm ett kstnadsställe. Resultaten ska uppstå i ägarblagen sm belastas för kstnaderna i driftblagen sm tillsammans med de kapitalkstnader sm finns i ägarblagen ska ställas mt de intäkter sm genereras i ägarblagen. Det bör påpekas att styrelsen ch VD:s uppgift i driftblaget är att ständigt förbättra effektiviteten ch att maximera den eknmiska nyttan för ägarna. Vad gäller elhandelsblaget gäller i likhet med idag bästa möjliga resultat. Ägarblagen kmmer att hantera ett antal frågr sm är förutsättningar för verksamheten i driftsblaget. För att skapa ett bra gränssnitt mellan blagen krävs att ägarblagen är långsiktiga ch tydliga. En för båda parter effektiv ch transparent styrprcess behöver tas fram. 5.3 Beställningar från ägarblag till driftblag Önskemål m aktiviteter i driftblaget sm inte ryms inm den nrmala överenskmna verksamheten får avtalas mellan driftblaget ch aktuellt ägarblag. Avtal, med finansiering ch villkr i övrigt, beslutas i blagets styrelse enligt överenskmmelse mellan parterna. 5.4 Persnalbehv per mråde I specialistgruppernas bedömningar av ratinaliseringsptential ingick även att se över antalet tjänster, per mråde, sm kunde minskas. Den samlade bedömningen sm arbetsgruppen gör, baserat på specialistgruppernas underlag, är att det är möjligt att minska antalet anställda med ca 38 tjänster. När det gäller det framtida persnalbehv i den nya rganisatinen är det inte möjligt att nu göra någn exakt bemanning ch därmed bedömning per mråde. Arbetsgruppen anser att det ankmmer på ledningen för den nya rganisatinen att rganisera verksamheten på ett sådant sätt att största möjliga effektivitet uppnås, samt att det finns en sådan flexibilitet i rganisatinen att den går att anpassa efter förändringar i mvärlden. 5.5 Pensinsavgångar, vakanser etc. per mråde Persnalavdelningarna vid EEM ch SEVAB har gått igenm respektive persnalstater i syfte att få kunskap m hur str del av persnalen sm de närmaste tre åren kmmer att uppnå pensinsålder. Genmgången visar att sammanlagt 42 persner kmmer att uppnå pensinsålder inm tre år. Dessa är relativt väl fördelade mellan lika persnalkategrier. Vidare ska nteras att till denna numerär ska även inkluderas att det alltid finns en viss naturlig persnalrörlighet. Per sista augusti 2012 fanns i de båda blagen 16 inhyrda persner, vilket underlättar en mställning av rganisatinen i avsikt att minska kstnaderna. Det innebär att en persnalreduktin m 38 persner väl matchas av nrmal persnalmsättning i blagen. Arbetsgruppen har dck inte gjrt någn exakt matchning ch det kan därför inte uteslutas att det kan bli frågan m övertalighet. 5.6 Styrelserepresentatin i driftblagen Driftblagens styrelser utses av respektive kmmunfullmäktige. Då driftblagen är inriktade på att driva verksamheten utifrån effektivitetsfkus, ch inte bedriva plitik såsm hantering av stra strategiska beslut t ex taxeförändringar, investeringar ch liknande, anser arbetsgruppen att det är en fördel att styrelsen i första hand utgörs av persner med bred sakkunskap inm energi ch miljömrådet, finansiell 13

15 sektr samt andra relevanta kmpetenser utöver kunskap m etik ch mral samt långsiktigt hållbar utveckling. Besluten rörande investeringar i infrastruktur, taxeförändringar ch andra frågr av liknande dignitet kmmer i likhet med idag, m ingen ändring genmförs, frmellt att fattas av ägarblagen SEVABs ch EEMs styrelser. Det innebär att det demkratiska inflytandet säkerställs på ägarblagsnivå. De ägardirektiv sm lämnas till driftblaget ska säkerställa att driftblagen fkuserar på blagets uppgift, att på ett så kstnadseffektivt sätt sm möjligt driva verksamheten till angiven kvalitet. Vilken andel styrelseledamöter sm de båda respektive ägarna ska nminera trde vara en fråga sm regleras i ett aktieägaravtal mellan ägarna. Arbetsgruppen anser att styrelsen i driftblagen bör vara relativt liten, högst sju persner. Detta för att styrelsen ska vara perativ till sin natur. 5.7 Ägarsamråd Ägarsamrådet ska vara parternas infrmella frum för diskussiner ch samråd inför beslut, avseende bl.a. blagets strategiska inriktning, långsiktiga finansiering ch satsningar. Det innebär att rådet inte ska diskutera löpande förvaltningsärende, då dessa är föremål för hantering av blagens VD ch i vissa fall styrelser. På ägarsamråd kan i förekmmande fall diskuteras ch förankras ägarnas behv av justeringar i aktieägaravtalet, liksm gemensamt ägardirektiv för blaget, före kmmande blagsstämma. Vikten av dialg mellan parterna måste understrykas för att uppnå de ratinaliseringsvinster sm finns. Ägarna föreslås genmföra regelbundna ägarsamråd under verksamhetsåret. Antalet möten bör inte vara allt för många, två till tre per år, berende på vilka frågeställningar ch behv sm finns. Ägarna föreslås utse 2 ledamöter vardera till ägarsamrådsrganet. Ledamt av ägarsamrådet kan inte samtidigt vara ägarens representant i blagets styrelse, eftersm det kan innebära intresseknflikter. Arbetsgruppens åsikt är att representanterna inte ska utgöras av persner i kmmunledningen utan vara tjänstemän på en sådan nivå att de kan förväntas kunna representera ägarna ch skapa förankring, samtidigt sm det finns en möjlighet att vid behv föra upp tvistiga frågr till de båda kmmunledningarna. Ledamtens uppgift ch befgenheter i ägarsamrådsrganet skall vara: 1. Att tillvarata såväl de lkala sm de gemensamma intressena. 2. Att samråda ch bereda förslag till beslut hs ägarna avseende blagets plicy ch verksamhetsinriktning med utgångspunkt från ägardirektivet. 3. Att samråda ch bereda förslag till beslut hs ägarna rörande övergripande plan för investeringar (exempelvis utbyggnadsmråden sm avsevärt påverkar driftblaget) ch finansieringar inm ramarna för de beslutande budgetarna sm respektive Part fastslagit för det aktuella året. Ägarnas uppgift ch åtagande är: 1. Att medverka till ett aktivt ägarskap. 2. Att tillse att ägarfrågr bereds ch hanteras i ägarsamrådet. 3. Att tillse att ledamöterna i ägarsamrådet har rätt befgenheter för att verka inm det ansvarsmråden sm enligt överenskmmelse har definierats. 14

16 6 Verksamhetsmfattning samt innehåll i blag 6.1 Verksamhetsinnehåll i ägarblag Ägarblagen Eskilstuna Energi & Miljö AB ch SEVAB Strängnäs Energi AB kmmer även efter genmförande av detta förslag att äga ch ha full dispsitinsrätt över infrastrukturen. Detta innebär att beslut m avtal med, beställningar ch ägardirektiv till driftblagen avseende infrastrukturen fattas av ägarblagen. Beslut m investeringar, avveckling av tillgångar eller verksamhet ch strategier inm dessa mråden fattas hs ägarblagen. För överlåtelse av driften krävs att ägarblagen fattar delegatinsbeslut till driftblagen. Ägarblagen kmmer även frtsättningsvis att äga sina befintliga varumärken. Knsekvensen av vanstående innebär att ägarblagen även frtsättningsvis fattar nödvändiga taxe- ch prisbeslut. Strategiska beslut fattas även frtsättningsvis av nuvarande ägare, medan planering ch utförande av allt arbete bedrivs i gemensamma blag. 6.2 Verksamhetsinnehåll i driftblag Planering ch utförande av allt praktiskt arbete för den av ägarblagen ägda infrastrukturen kmmer i sin helhet att hanteras i de gemensamma driftblagen utifrån vanstående rubrik. Driftblagen, på ägarblagens uppdrag, hanterar ägarblagens samtliga kunder. Driftblaget innehåller all övrig verksamhet; lös egendm, persnal, avtal etc. sm inte tillförs Elhandelsblaget eller lämnas i befintliga ägarblag. Ambitinen är att ägarblagens bemanning ch numerär ska vara minimal varför beredning av ärenden ch förslag tas fram av de gemensamt ägda drift- ch elhandelsblagen åt respektive ägarblag. 7 Laglighetsprövning Inm följande mråden har externa bedömningar inhämtats för att identifiera ch minimera risker, för att på så vis kunna hantera frågeställningar innan slutligt beslut: Arbetsrätt ch arbetsmiljömrådet Upphandlingslagstiftning Elnät ch kncessinsmrådet Knkurrensprövning Frågeställningarna kan i vissa fall vara kmplexa ch definitiva utlåtanden därför svåra att få. Några avgörande hinder har dck inte uppmärksammats. En övergripande bedömning gjrd av Mannheimer Swartling Advkatbyrå lyder: Vår samlade bedömning är att det i allt väsentligt är möjligt att genmföra samarbetet mellan SEVAB ch EEM i enlighet med det förslag arbetsgruppen givit i rapprt av den 23 ktber

17 Vad gäller skatter nteras: Det bör nteras att kncernbidragsrätt inte kmmer att föreligga mellan EEM ch SEVAB, Driftsblaget ch Elhandelsblaget, eftersm det förutsätter att aktieägandet i varje led överstiger 90 prcent. Utdelning mellan blagen i strukturen bör kunna ske utan skatteknsekvenser. I ch med att det finns en frmell kncern i Eskilstuna sm förändras i ch med förslaget är det viktigt att bevaka att eventuella undersktt i blag i nuvarande kncern kan täckas med översktt från andra blag där kncernbidragsvillkren uppfylls. Mannheimer Swartling rekmmenderar Från ett mer inskränkt rättsligt perspektiv, är nästa naturliga steg att genmföra en fullständig finansiell, teknisk, skatterättslig, legal ch peratinell genmlysning av de befintliga verksamheterna, en s.k. due diligence, för att säkerställa att det inte finns några särskilda prblem sm försvårar, förändrar eller möjliggör genmförandet av den föreslagna strukturen. Sådana frågeställningar kan typiskt sett hänföras till värdering av verksamheterna, tillståndsrelaterade prblem, avtal med change f cntrl-bestämmelser, knkurrensförbud eller andra mtsvarande frågr alltså en prblemrientering. Ett annat viktigt syfte med att genmföra en sådan grundlig genmlysning är även att identifiera alla gränssnitt i verksamheterna, dvs. hur man lämpligen överför lika tillgångar/verksamheter/persnal inm strukturen för att uppnå önskat slutresultat. Due diligence-fasen bör lämpligen avslutas med en utvärdering, innan beslut m slutlig struktur fattas, ch erfrderliga avtal börjar upprättas. En övergripande reflektin i det här avseendet är att det många gånger är klkt att redan nu utse sådan persnal sm kan antas ha en ledande rll i de nya verksamheterna till prjektledare för Driftsblaget ch Elhandelsblaget. Det bör inte vara samma persner sm företräder Driftsblaget ch Elhandelblaget under den här periden, eftersm det typiskt sett är till nytta för helheten att det finns prjektledare sm tydligt företräder lika intressen, dvs. dels de nya blagen men dels även de gamla blagen. Ovanstående punkter har i allt väsentligt identifierats i arbetsgruppens rapprt ch har belysts eller kmmer att beaktas efter principbeslut i fullmäktigeförsamlingarna. Frågr relaterat till den kmmunalrättsliga prövningen har inte utretts av arbetsgruppen utan hänskjuts till respektive ägare. 8 Förslag till genmförande- ch tidsplan för verksamhetsövergång ch driftsättande av gemensamma blag Arbetsgruppen föreslår att kmmunfullmäktige i Eskilstuna ch Strängnäs i ett första skede, under februari 2013, fattar beslut m att: Gdkänna intentinerna i denna rapprt avseende genmförande av ratinalisering samt rganisatin etc. EEM ch SEVAB bildar ett blag (nedan benämnt NY 1 AB), med ett aktiekapital m kr att ägas i lika andelar, med uppgift att förbereda en verksamhetsöverlåtelse av dels driften av EEMs respektive SEVABs anläggningar, dels elhandelsverksamheten. Resurser, såväl finansiella sm persnella, för detta arbete ska ställas till förfgande av blagets ägare EEM ch SEVAB. NY 1 AB ska även kunna anlita extern expertis i den utsträckning sm detta bedöms lämpligt. 16

18 Utse styrelse i van nämnda blag samt gdkänna blagsrdning. Av fullmäktigebeslutet ska framgå att blaget skyndsamt ska rekryterar VD samt genmför nödvändiga förberedelser så att ett ärende kan föreläggas Eskilstunas ch Strängnäs kmmunfullmäktige innebärande att: NY 1 AB kan mbildas till ett driftblag sm kan överta samtlig drift av EEMs ch SEVABs anläggningar med undantag för elhandelsverksamheten, NY 2 AB bildas sm övertar elhandelsverksamheten från EEM ch SEVAB Arbetsgruppen föreslår vidare att ett berett ärende m bildandet av de två perativa blagen, driftblaget ch elhandelsblaget, i enlighet med intentinerna i denna rapprt föreläggs kmmunfullmäktige i de båda kmmunerna förslagsvis i anslutning till smmaren 2013 Ambitinen bör vara att kunna genmföra verksamhetsöverlåtelsen snarast under hösten Behvet av en snabb mställning grundas på det rådande mställningsbehvet samt mtanke m berörd persnal. 9 Prfrma resultat- ch balansräkningar Nedan framgår hur resultat- ch balansräkningar för de berörda blagen bedöms bli med hänsyn tagen till, ratinaliseringar enligt van, prgns för 2012 ch årsredvisningar för Prfrmaberäkningarna är översiktligt gjrda varför avrundningsfel kan förekmma. Obeskattade reserver har i sin helhet hanterats sm eget kapital. Ingen hänsyn har således tagits till latent skatteskuld. Alla belpp redvisas i tkr. Elhandelsblaget I första tabellen redvisas hur den fusinerade elhandelns resultat med utgångspunkt från prgns för 2012 ch hänsyn tagen till ratinaliseringar sm redvisats van. Ratinaliseringar avseende Internt fördelade kstnader avser 20 % av rubrikerna Företagsledning, Marknad ch Supprt van. EEM SEVAB ratinaliseringar Elhandelsblaget Rörelsens nettintäkter Köp från Driftblaget Övriga mkstnader Resultat före skatt ch bkslutsdispsitiner I nedanstående tabell framgår hur balansräkningen för det gemensamma elhandelsblaget bedöms bli. 17

19 Balansräkning Tillgångar EEM SEVAB ratinaliseringar Elhandelsblaget Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, Avsättningar ch Skulder EEM SEVAB ratinaliseringar Elhandelsblaget Eget kapital Avsättningar Skulder Summa Eget kapital, Avsättningar ch Skulder

20 Nätblagen Resultaträkningar I tabellen redvisas hur Nätblagen sm finns kvar hs respektive ägare påverkas av förslaget i denna rapprt. Förslaget utgår från prgns för 2012 ch hänsyn är tagen till de ratinaliseringar sm redvisats van. I ratinaliseringarna sm redvisas under rubriken "Övriga kstnader" ingår 20 % av rubrikerna Företagsledning, Marknad ch Supprt van. Dessutm ingår en tredjedel av effekterna avseende Entreprenad sm antagits avse Elnät. SEVAB Nät Före ratinaliseringar Efter Intäkter Rörelsens kstnader Kncessinsrelaterade kstnader Övriga kstnader/köpt från Driftblaget Avskrivningar Rörelsens kstnader Rörelseresultat Räntenett Resultat före skatt ch bkslutsdispsitiner EEM Elnät Före ratinaliseringar Efter Intäkter Rörelsens kstnader Kncessinsrelaterade kstnader Övriga kstnader/köpt från Driftblaget Avskrivningar Rörelsens kstnader Rörelseresultat Räntenett Resultat före skatt ch bkslutsdispsitiner

21 Balansräkningar I balansräkningarna blir vissa kncessinsrelaterade pster kvar under msättningstillgångar ch skulder. Från nätblagen har antagits att inventarier ch verktyg överflyttas till driftblaget. EEM Elnät Tillgångar Före ratinaliseringar Efter Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, Avsättningar ch Skulder Före ratinaliseringar Efter Eget kapital Skulder Summa Eget kapital, Avsättningar ch Skulder SEVAB Nät Tillgångar Före ratinaliseringar Efter Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, Avsättningar ch Skulder Före ratinaliseringar Efter Eget kapital Avsättning Skulder Summa Eget kapital, Avsättningar ch Skulder

22 Driftblaget Resultaträkningen för Driftblaget bedöms bli enligt nedan. I uppställningen nedan antas att även inköp av bränslen sker i Driftblaget för att sedan faktureras till Ägarblagen. Det psitiva resultatet är hänförligt till resultat från sidrdnad verksamhet sm i detta exempel överförts till driftblaget. Resultaträkning Intäkter Rörelsens kstnader Driftkstnader exkl. avskrivningar Avskrivningar Rörelsens kstnader Rörelseresultat Räntenett Resultat före bkslutsdispsitiner ch skatt Driftblagets balansräkning bedöms bli enligt nedan. Sm framgår nedan har aktiekapitalet antagits uppgå till 50 MSEK. Balansräkning Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, Avsättningar ch Skulder Eget kapital Skulder Summa Eget kapital, Avsättningar ch Skulder

23 Ägarblagen Från ägarblagen har antagits att inventarier ch verktyg överflyttas till driftblaget. EEM För EEM antas att ratinaliseringen avseende VA påverkar taxan (7,57 MSEK) i sin helhet. För Återvinning har vi antagit att hälften av ratinaliseringarna påverkar taxan (5,34 MSEK). Tillsammans med ratinaliseringarna enligt van ger det en resultat- ch balansräkning för EEM enligt nedan. Resultaträkning Före ratinaliseringar Efter Intäkter Rörelsens kstnader Råvarr ch förnödenheter Övriga externa kstnader/köp av Driftblaget Persnalkstnader Avskrivningar Rörelsens kstnader Rörelseresultat Räntenett Resultat före bkslutsdispsitiner ch skatt

24 Balansräkning Tillgångar Före ratinaliseringar Efter Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, Avsättningar ch Skulder Före ratinaliseringar Efter Eget kapital Avsättningar Skulder Summa Eget kapital, Avsättningar ch Skulder SEVAB För SEVAB antas att ratinaliseringen avseende VA påverkar resultatet i sin helhet. Anledningen är att VA-verksamheten har ett undersktt sm är större än ratinaliseringarna. För Återvinning har vi antagit att 50 % av ratinaliseringarna påverkar taxan (2,88 MSEK). Tillsammans med ratinaliseringarna enligt van ger det en resultat- ch balansräkning för SEVAB enligt nedan. 23

25 Resultaträkning Före ratinaliseringar Efter Intäkter Rörelsens kstnader Råvarr ch förnödenheter Övriga kstnader/köpt från Driftblaget Persnalkstnader Avskrivningar Rörelsens kstnader Rörelseresultat Räntenett Resultat före bkslutsdispsitiner ch skatt Balansräkning Tillgångar Före ratinaliseringar Efter Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, Avsättningar ch Skulder Före ratinaliseringar Efter Eget kapital Avsättningar Skulder Summa Eget kapital, Avsättningar ch Skulder

26 10 Förslag till beslutshandlingar inklusive strategiska ch frmella styrdkument Då det i det initiala skedet endast är fråga m att bilda ett blag, NY 1 AB, sm ska ha till uppgift att analysera ch förbereda genmförandet av bildandet av de två driftblagen är det arbetsgruppens uppfattning att de nödvändiga dkumenten, blagsrdning, aktieägaravtal ch ägardirektiv utfrmas på ett sådant sätt att de stöder denna prcess. Det ankmmer på NY 1 AB, efter att det bildats att säkerställa att dessa dkument i likhet med övriga nödvändiga styrdkument etc. utvecklas för att stödja ägandet ch verksamheten. Aktieägaravtal Ett aktieägaravtal reglerar vissa frmfrågr mellan ägarna. I nästa fas måste innehållet i sin helhet beslutas. I avvaktan på slutligt beslut föreslås att styrelsen ska bestå av högst sju ledamöter. Innehållet i aktieägaravtalet avser inte det initiala skedet utan den långsiktiga relatinen mellan parterna. Vid ett beslut m bildande av gemensamma blag för drift ch elhandel måste även frmella dkument för befintliga blag revideras, dvs. blagsrdning, aktieägaravtal ch ägardirektiv måste anpassas till denna nya struktur. Bland de uppgifter sm NY 1 AB ska genmlysa ch utarbeta förslag till under periden mellan de två kmmunfullmäktigemöten kan sm exempel nämnas: Rekrytering av VD, Kapitaliseringsbehv av de nya blagen, Beslutsförslag till fullmäktige, Utarbeta affärsmdell ch upprätta driftavtal, Genmföra due diligence, Utarbeta förslag till aktieägaravtal, exit-paragrafer etc, ch i övrigt förbereda det praktiska övertagandet av verksamheterna. 25