JORDTEMPERATUREN I BESTAND A V OLIKA TÅTHET

JORDTEMPERATUREN I BESTAND A V OLIKA TÅTHET SOIL TEMPERATURE IN STANDS OF DIFFERENT DENSITIES. AV ANDERS ÅNGSTRöM MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFöRSöKSANSTALT HAFTE 29 N:r 3. Centratr., Essete, Sthm 36

MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HAFTE 29. 193637 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 29.HEFT REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY N:o 29 BULLETIN DE L'INSTITUT D'EXPERIMENTATION FORESTIERE DE SUEDE N:o 29 CENTRALTRVCKERIET, ESSELTE, STOCKHOLM 1937

REDAKTÖR: PROFESSOR DR HENRIK HESSELMAN

INNEHÅLL: NÄsLUND, MANFRED: skogsförsöksanstatens garingsförsök i taskog. Primärbearbetning... Die Durchforstungsversuche der forstichen Versuchsanstat Schwedens in Kiefernwad. Primärbearbeitung... r 2 I FoRssLUND, KARLHERMAN: Nordiga gransågsteken (Lygceonematus subarctcus Fors.). En nyupptäckt skadeinsekt i Lappand... I 7 I Die nördiche Fichtenbattwespe (LJ'greonematus subarct"cus Forss.). Ein neuer Schäding aus Lappand... I 85 ÅNGSTRÖM, ANDERs: Jordtemperaturen i bestånd av oika täthet... I87 Soi temperature in stands of different densities... 2 I I LANGLET, OLOF: studier över taens fysioogiska variabiitet och dess samband med kimatet. Ett bidrag ti kännedomen om taens ekotyper................ 2 I 9 Studien tiber die physioogische Variabiität der Kiefer und deren Zusammenhang mit dem Kima. Beiträge ur Kenntnis der Ökatypen von Pinus sivestrs L.... 4 2 I BUTOVITSCH, VIKTOR: Studier Över taskottveckaren, E vetria bto"ana Schiff. De I......... 4 7 I Studien tiber den Kieferntriebwicker, Evetria buo'ana Schiff. Tei I. 534 PETRINI, SvEN: Om kantträdens reaktion vid fristäning och över= beståndets produktion vid skärmföryngring. Speciaundersökningar i Lanforsbeståndet r 935............. 55 7 Zuwachsreaktion der freigesteiten Randbäume und Produktion des Schirmbestandes bei naturicher Verjiingung. Speiauntersuhungen im Lanforser Bestand I935...:... 582 GAsT, P. R.: Studies on the deveopment of conifers in raw hu= mus. III. The growth of scots Pine (P"nus sivestrs L.) seedings in pot cutures of different sois under varied radia1 i on intensities... 58 7 Studier över barrträdspantans utvecking i råhumus. III. Tapantans (Pinus s"vestrs L.) utvecking i krukkuturer i oika jordar och under oika bestråningsintensiteter. Sammanfattning av HENRIK HEs SELMAN... 679 Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år I 935 (Bericht ii ber die Tätigkeit der Forstichen Versuchsanstat Schwedens im Jahre I935; Report on the work of tbe Swedish Institute of Experimenta Farestry in I935) Amän redogörese av HENRIK HEssELMAN... 168s I. skogsavdeningen (Forstiche Abteiung,;.F0restny division) av HENRIK PETTERSON... 683 II. Naturvetens k a p iga a v deningen (Naturwissenschaftich Abteiung; BotanicaGeoogica division) av HENRIK HEssELMAN 686 III. Sko g sen to m o o g is k a a v de ni n gen (Forstentomoogische Abteiung; Entomoogica division) av IvAR TRÄGÅRDH... 6'88 Sid.

Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år 1936. (Bericht iiber die Tätigkeit der Forstichen Versuchsanstat Schwedens im J ahre I 936; Report on the work of the Swedish Institute of Experimenta Farestry in I 936.) Amän redogörese av HENRIK HESSELMAN... 6go L skogsavdeningen (Forstiche Abteiung; Farestry division) av HENRIK PETTERSON... 6go II. Naturvetenskapiga avdeningen (Naturwissenschaftiche Abteiung; BotanicaGeoogica division) av REKRIK HEssELMAN. 693 III. S k o g s e n to m oogiska a vd e ni ng en (Forstentomoogische Abteiung; Entomoogica division) av IvAR TRAGÅRDH... 695 Sid.

ANDERS ÅNGSTRÖM === JORDTEMPERATURENIBESTÅND A V OLII<:A TÄTHET. Då det.gäer att undersöka garingens eer beståndstäthetens infytande på skogsväxten är det av stor betydese, att man söker anaysera verkan av de skida faktorer, som påverkas av beståndstätheten. Ett första ed i en sådan undersökning är, att man söker faststäa, var för sig, storeken av de oika fysiska förändringar, som uppkomma genom en förändring i beståndens täthet. Dyika fysiska förändringar utgöra framför at den variation i bestråningen, som uppkommer, då tätheten förändras, iksom också de förändringar i marktemperaturen, som uppkomma. Marktemperaturen påverkas i främsta rummet genom beståndstäthetens infytande på bestråningen, men även därav att i ett gesare bestånd, under våra kimatiska betingeser, snötäcket i amänhet når en något större mäktighet än i ett tätare. Snötäcket skyddar marken för värmeföruster under vintern och härigenom påverkas markens värmebaans oika i ett ogarat jämfört med ett garat bestånd. Dessa frågor hava på senare tid tidragit sig ett stort intresse icke minst genom jägmästare E. W. RoNGEs undersökningar. På initiativ av professor H. HESSELMAN har statens skogsförsöksanstat upptagit denna fråga och i samarbete med Statens MeteoroogiskHydrografiska Anstat utfört de observationer, som igga ti grund för den föjande utredningen, vid vars utförande jag haft tigång ti värdefua råd såvä från professor HESSELMANS sida som från docenterna MALMSTRÖM och TAMM vid Skogsförsöksanstaten. Sjäva observationerna hava på ett synnerigen förtjänstfut sätt utförts av skogsmästar HENRIKssoN i Vinden och hans medhjäpare. De undersökningar, vika skoa beskrivas i det föjande hava haft ti syfte att i främsta rummet utreda garingens infytande på j ord tern p era turen. Vore mark och markbetäckning fukomigt ikartade över vida områden, kunde en dyik undersökning het enket utföras på så sätt, att jordtemperaturen uppmättes inom oika täta men för övrigt ikartade bestånd, varvid de temperaturdifferenser, som mätningarna utvisade, borde kunna anses betecknande för täthetens infytande. Då emeertid markbeskaffenheten vanigen är underkastad ganska betydande växingar även inom nära varandra iggande områden, är det att be 14. Medde. från Stafen.s )kogsj'örsöksanstat. Häft. 29.

188 ANDERS ÄNGSTRÖM Ur statens Skogsförsöksanst. sam!. Fig. r. Temperaturstation i orört bestånd. Temperature station in the unthinned stand. Foto O..ANGLET.

JORDTEMPERATUREN I BESTÅND AV OLIKA T.'\THET. 189 Ur Statens skogsförsöksanst. sam!. Fig.. Temperaturstation Temperature station in covering removed. Foto O. LANGLET. orört bestånd med avägsnat humustäcke. unthinned stand. Groundvegetation and humus

190 ANDERS ÄNGSTRöM Ur statens skogsförsöksanst. sam. Foto o. LANGLET. Fig. 3 Temperaturstation i orört bestånd med kvariggande humustäcke. Temperature station in unthinned stand, the groundvegetation and humuscovering not removed.

JORDTEMPERATUREN I BESTAND AV OLIKA TÄTHET. 191 Ur statens skogsförsöksa!j.st. sam. Fig. 4 Orört bestånd. stand in natura condition, not thinned. Foto o. TAMM.

192 ANDERS ÅNGSTRÖM Ur statens skogsförsöksanst. sam. Fig. 5 Starkt åggarat bestånd. Försöksyta IV. stand, heaviy thinned in the ower storers. Foto o. TAMM.

JORDTEMPERATUREN I BESTAND AV OLIKA TÄTHET. 193 Ur statens skogsförsöksanst. sam!. Fig. 6. Extra starkt åggarat bestånd. Försöksyta III. Stand, very heaviy thinned in the ower storere. Foto o. TAMM.

194 ANDERS ÄNGSTRÖM fara att de differenser, som på så sätt kunna påvisas mean skida bestånd, ätt kunde vara ti avsevärd de orsakade av andra faktorer än garingen, och en mera oroständig undersökningsmetod har därför måst tigripas. Som grund för de föjande jämföreserna har agts en serie mätningar av jordtemperaturen å oika stationer inom provytor i från början tämigen ikartade skogsbestånd inom försöksparken Svartberget vid Åheden. Dessa mätningar pågingo under i stort sett oförändrade förhåanden från september 1925 ti och med september 1930, och utfördes härvid å trenne djup, nämigen å 15, 30 och 45 cm. Provytorna med resp. temperaturstationer äro i det föjande betecknade med I, III och IV, varvid ett efter \ompa )N Mjöa Gnejs ogarad c=j Morän m extra starkt garad N starkt garad SOm Fig. 7 Geoogisk karta över provytorna med temperaturstationerna upprättad av docent O. Tamm. Geoogka map over the sampe pats by Dr O. Tamm. numret tifogat a anger att markytan är befriad från vegetationstäcket, ett b att markbetäckningen är orörd. Aa tre ytorna voro för övrigt utmärkta av ett så ikartat granbestånd och en så ikartad terräng, som varit möjigt att finna inom försöksparken. Genom att befria en iten de av ytorna från humus och vegetationstäcket var det möjigt att faststäa dessas infytande på jordtemperaturen och därigenom erhåa en uppfattning om de variationer som kunna uppkomma genom oikheter i humus och vegetationstäckets tjockek. För övrigt framgår markbeskaffenheten å försöksytorna av föjande sammanstäning, som godhetsfut ämnats av doc. O. TAMM. )>Ytorna äro beägna i en suttning mot SW inom övre deen av ett mjäområde (ishavsmjäa) inti gränsen av ett moränområde. Just här finnes en 1 Markvegetationen jämte råhumustäcket var på dessa ytor borttaget inom ett område av c:a 6 m omkring termometrarna.

JORDTEMPERATUREN I BESTÅND AV OLIKA TÄTHET. 195 on av mosaikmark, d. v. s. den underiggande moränen sticker här och var upp genom mjäan, som ej är mäktig, ofta ej mer än 6oroo cm. En närmare granskning av moränfäckarna (se fig. r) ger vid handen, att även inom dessa moränmarken i sina ytager ofta innehåer spridda inser och partier av mjäa. Moränen är f. ö. den för försöksparken Svartberget vaniga typen, bidad mest av gnejs. Humustäcket är i amänhet 6 a 7 cm mäktigt. Markprofien är, där moränen går i dagen, en norma järnpodso med rorr cms bekjord. Där markens översta ager bidas av mjäa, saknas antingen tydig bekjord och rostjord, eer äro de mycket svagt utbidade, bekjorden 2 a 4 cm mäktig. Mjäan skijer sig från moränen genom att den är betydigt starkare vattenkvarhåande och därför ätt råkar i fytjordstistånd efter snösmätning eer stark nederbörd. Denna senare tendens är här dock föga framträdande, emedan mjäan är reativt tunn och dräneras av den underiggande moränen medan den SW om försöksområdet, där mjäan är mäktigare, är påfaande.>> Sedan mätningarna av jordtemperaturen pågått under ovan angiven tid, garades i oktober 1930 bestånden å de båda ytorna III och IV på så sätt att best ån det I II extra star k t åggarades och bes tåndet IV starkt åggarades. Efter oktober 1930 avse atså mätningarna icke ängre ytor med ungefär ika täta bestånd, utan ytor med mycket oika täthet hos bestånden. Endast ytan I har bibehåits oförändrad under hea tiden efter 1925. Ytornas beståndskaraktär före och efter garingen framgår av efterföjande tabe, som uppstäts av professor HENRIK PETTERSON vid Skogsförsöksanstaten. (pag. 196) Avsikten med denna anordning har varit, att man vid den föjande bearbetningen ska kunna anse ytan I såsom en oförändrad standardyta och genom att undersöka den differens, som de oika ytorna uppvisa reativt ti standardytan före och efter garingen, ska kunna erhåa ett mått på garingens och därmed beståndstäthetens infytande på jordtemperaturen. På så sätt kan man hoppas att i väsentig grad eiminera infytandet av de differenser ifråga om markbeskaffenhet, humus och vegetationstäcke samt beståndstäthet, vika från början existerat för de oika ytorna. För att taga ett konkret exempe: vi beräkna för varje särskid månad ett medevärde å den differens, som ytan III a visar gentemot standardytan I a, och beteckna denna differens hänförd ti tiden före garingen med <5/ua. På iknande sätt beräknas differensen <5/ua avseende månadsmedia för tiden efter det att garingen utförts. Differensen mean båda dessa differenser, d. v. s. uttrycket D. = bua _ 6/ua, kan väntas giva ett mått på garingens infytande, och huvudsyftet med den föjande utredningen är des att under

196 ANDERS ANGSTRÖM Beståndskaraktärer för de ytor å Svartbergets försökspark vid Vinden, varå undersökningar över jordtemperaturen utförts. The character of the stands of the sampe pats at Svartberget. Beståndet före garingen I Beståndet efter garingen Previous to thinning After thinning Stam Grund Grundyteme Stam Grund Grund anta yta destammens Yta Trädsag anta yta yta st. Basa The stem of Pot Species of tree medest. area st Basa Number average basa area area diam. of stems m Number of stems m Basa diam. höjd area per har diamet. height per har n:r 1 per hect. cm m per hect. I Gran... 8,r 4 303 22,42 8,3 7,2 3987 21,70 Spruce Ta... 21,7 100 3,7I 22,9 87 3,57 V. S. 8: I Pin e Löv... [ 15,4 68o 12,64 16,r 567 11,5 2 Birch S:a 9,9 5 083 38,77 IO,o 4 641 36,79 I Ii Gran... 8,3 3 647 19,83 8,2 7.9 3 147 16,42 Spruce Ta... 19,8 313 9,67 ZO,I 150 4,74 V.S.8:U I,ine Löv.,,... 15, I 447 8,04 15,7 233 4,54 Birch S:a 10,4 4 4 7 37,54 9,7 3 530 26,oo Gran... 8,r 4 687 24,31 Spruce Ta o 24,1 193 8,78 V. S. 8: III Pin e Löv... 15,I Birch 457 8,r S:a 9,9 5 337 41,30 I Gran... 9,r 4 233 27,65 Spruce Ta... V. S. 8: IV Pin e 22,8 180 7,37 Löv o 17,4 487 11,56 Birch S:a II,O 4 900 Beståndets åder år 1930, c:a 155 år. The age of the wood in 1930, about 155 years. 46,58 I I I 13,8 13,1 677 ro, r g 24,5 6o 2,83 18,9 123 3,44 15,6 86o 16,46 16,4 15,I 673 14,30 25,4 77 3,90 21,3 123 4,39 18,2 873 22,59 söka i vad mån detta betraktesesätt eder ti en riktig uppfattning, des ock att, om resutatet är positivt, diskutera storeken av de effekter som uppkomma.

JORDTEMPERATUREN I BESTÅND AV OLIKA TÄTHET. 197.. Mätmetod. Mätningarna av jordtemperaturen utfördes medest jordtermometrar av typen ÅNGSTRÖMPETRI (rg5, rg8). Beträffande detajerna i dessas konstruktion hänvisas ti originabeskrivningen. Här må dock i korthet föjande meddeas. Sjäva termometrarna äro innesutna i ebonittuber, vika äro nedsänkta på önskat djup i marken. De kunna i och för aväsning uppdragas ur dessa tuber. För att giva termometrarna önskad tröghet, så att de ej märkbart ändra sig mean uppdragning och aväsning, äro termometerkuorna försedda med dubba gasmantar, mean vika uft befinner sig. På yttersidan är den yttre gasmanten överdragen med inkvitt, varigenom en uppvärmning av kvicksiverkuan genom sostråning undvikes.' Ebonittubernas yttre diameter är två cm, den inre en cm. Som ovan angivits hava dessa termometrar varit nedsatta på tre oika djup, nämigen 15, 30 och 45 cm. För att eventue markbetäckning och på vintern det naturiga snötäcket i möjigaste mån måtte vara opåverkat av observatörens gång från och ti observationspatsen, hava nedfäbara ätta träbryggor monterats på nordsidan av termometrarna (se fig. r3). Aväsningarna av tennometrarna hava i rege utförts varje måndag mean k. 8 och k. 14, och i det närmaste samtidigt å aa försöksytorna. På grund av denna begränsning kunna naturigtvis de medevärden å temperaturen, som för varje månad uträknats ur 4 a 5 enskida mätningar, ganska avsevärt avvika från månadens verkiga medetemperatur. Isynnerhet gäer detta ifråga om det minsta djupet, å viket de kortperiodiska temperaturvariationerna äro störst. Vi skoa i diskussionen av mätresutaten närmare ingå härpå, men vija redan nu betona, att en dyik avvikese hos de beräknade medevärdena från de verkiga, som skue framkommit ur tätare observationsserier, är av föga betydese ifråga om den nu pågående undersökningen, då denna i främsta rummet avser att ge differensvärden mean de oika ytornas temperaturer. Resutat. Medevärdena av jordtemperaturen, för standardytan beräknade från veckavärdena, äro för oika månader och år angivna i tab. I. Differenserna!5 1 och!5 2 (se ovan) äro, ävenedes för oika månader och år, angivna i tabeerna II och III respektive. Medevärdena å!5 1 och!5 2 äro även för de oika ytorna angivna i samma tabeer. Sutigen innehåer tab. IV för oika månader värdena å kvantiteten D., definierad av: 6 =15 2 m15 1 m. Den åriga gången av medevärdena å!5 1 och!5 2 är även åskådiggjord i fig. 8. Fig. g visar den åriga variationen i D.. r I en senare mode är yttersidan förkromad.

jm: a Utan veg. täcke b Veg. täckt (n:a Utan veg. täcke N b Yeg. täckt extra. stark!. ext.ra stark starkt åggarad starkt ågga rad åooarad jä.qqarad (f) "' ) o ) t t?; v/a _,;; "'22 r;;; p 45cm 45cm w A r/7 j Ä' 6. p "<(2 k<;. ' \[>o 45cm 45cm...., +,..,._ W'<. m "'' k: \ b< A 30cm 30cm 17 30cm 30cm [//), [ fi 7n PA] : A k.2 b<. r«< }/' r... w f"' ""' k/ 15cm 15cm 15cm 15cm j JFMAMJJASONDJ JFMAMJJASONDJ JFMAMJJASONDJ JFMAMJJASONDJ > t:: J:Tj?:1 UJ» c;j UJ.._,?:1 o: Fig. 8. Den hedragna injen visar differensen hos de i fig. angivna ytorna gentemot standardytan före garingen och avser medevärden 1926S. Den streckade injen visar differenserna efter garingen och avser tiden 193234. Varje destreck representerar I C. The fu drawn curve shows the temperature variation of the respective sampe pots from the temperature of the standard pots I a and I b beare the thinning and refers to the mean vaues for the time rg2628, The dotted curve shows the differences after the thinning and refers to the )'ars 193234. One division = I o C. \

JORDTEMPERATUREN I BESTÅND AV OLIKA TÄTHET. 199 Diskussion. Av tabeer och figurer framgår föjande. De oika försöksytorna visade i sitt begynnesestadium, under viket atså beståndens sutenhet var tämig e n ika, vissa systematiska differenser, vika tyda på att antingen sutenheten ej varit fut densamma i aa faen, eer att vissa oikheter mean ytorna förekommit ifråga om markens edningsförmåga, avdunstning, infytande av snötäcke etc. Temperaturoikheterna mean de oika ytorna uppgingo i amänhet icke ti mer än högst någon grad,. men voro dock såsom framgår av ta b. II och III och fig. 8 av samma storeksordning som de effekter, som sedermera uppkomma genom skinader i garingen. Det är därför tydigt att den mera omständiga undersökningsmetod, som använts, varvid differenserna före och efter garingen hänförts ti standardytans värden som basvärden, visat sig fut befogad. Hade man het enket undersökt jordtemperaturerna i de oika garade bestånden, hade t. ex. skenbart ingen effekt visat sig beträffande ytan III b, trots att denna var extra starkt åggarad; detta emedan ytan redan i sitt ogarade tistånd visade en tämigen stark negativ differens gentemot standardytan. Vad som här särskit intresserar oss är storeken och den åriga variationen hos 6.. Av diagram fig. g, som framstäer denna variation, är det för det första tydigt, att effekten av en starkare garing går i riktning att höja årsmedetemperaturen hos marken, och vidare att denna effekt är starkare beträffande de ytor där vegetationstäcket varit bortskaffat än för de vegetationstäckta. Så vi ihop medevärdena å temperatureffekten 6. för de oika djupen ti årsmedevärden för de skida ytorna, så finna vi: [::,. = III a, o,8g III b 0,37 IV a IV b 0,47 o,r6 Effekten är atså störst för de starkast garade ytorna III a och III b och omkring häften så stor för de mindre starkt garade ytorna IV a och b. För den icke vegetationstäckta marken är effekten i genomsnitt 2 a 3 gånger så stor som för den vegetationstäckta. Dessa genomsnittsförhåanden ge emeertid i viss grad en ensidig bid av föroppet. Det är från våra tabeer och kurvor tydigt att effekten D. har en mycket karakteristisk årig gång med ett utprägat maximum, som i stort sett något så när sammanfaer med sommarsoståndet. Detta sammanhänger otviveaktigt därmed, att en ökad garing i första rummet har ti föjd en ökad energitiförse mot marken under sommarhavåret, och detta i synnerhet under den årstid då soen står högt och sostråningen kan nå fram ti marken, utan att het och hået absorberas av trädkronorna.

ia Utan veg. täcke m b Veg. täckt n: a Utan ve g. täcke b 'kg. täck t ' extra st.arkt extra starkt starkt åggarad starkt åggarad åggarad Åggarad,... /),.!?>.. o bii t:;>;.,. A.;1 o "t5c.m 45cm "t5cm "t5cm CA L W}; //'>.. A t,.,..//'7/: 30cm 30cm \... v 30cm 3 P>.. i?>,_ r,..,.,; IV "V' 15cm 15cm 15cm '\ v 15c. "A' j';).. A '\.A" 1' T A C! n '11.1' T'\ T T "11' "A" A "' " T T A C n '11.1' T\ T T 1i' '\.T J\ "'t. " T T A C1 n "'T T"\ T ' 'r.' "'t.r A 'IA'" T T A c:! f'\ '11.1' n T '... / tv o > t) M C/ ;J>o C1 C/ > :;o o: Fig. g. Kurvorna framstäa differensen L mean ytornas avvikeser från standardytorna före och efter garingarna. De giva atså ett mått på»garingseffekten» vid oika årstider. Varje destreck svarar mot r C. The curves show the difference L between the temperature deviations on the respective sampe pots before a.ad after the thinning. They consequenty give a measure on the temperature effect of the thinning at various times of the year. Every division = r C.

JORDTEMPERATUREN I BESTÅND AV OLIKA TÄTHET. 201 På vintrama skue man, om marken vore bar, vänta sig en motsatt effekt, då vid denna årstid utstråningen överväger energitiförsen och föjaktigen en ökad utstråning borde uppkomma från marken inom de gesare bestånden. Att en dyik effekt av en ökad energiförust vid vissa årstider framträder synes otviveaktigt. Hos aa ytorna uppträda vid tiden kring vårdags och höstdagsjämningen minimivärden hos L\ och dessa minimivärden äro i de festa fa negativa. Garingen verkar med andra ord vid dessa tider temperaturnedsättande hos marken. Att denna negativa effekt icke, som kanske vore att vänta, är mest utprägad under midvintern, utan här rentav förbytes i en positiv effekt, sammanhänger otviveaktigt med de förhåanden som uppkomma genom snötäckets uppträdande. Då snötäcket tämigen raskt uppkommer i november eer december, överdrages marken härigenom med en i hög grad värmeisoerande betäckning, viken praktiskt taget avstänger marken från ytterigare föruster av värme. Då nu temperaturen i markytan före snötäckets utbidning ju i rege fait ti ett betydigt ägre värde än det, som tikommer marken på något större djup, är den omedebara föjden av snötäckets utbidning i amänhet den, att temperaturen i ytan börjar stiga genom tiedning av värme från djupare iggande markager. Härigenom uppkommer det sekundära vin termaximum i marktemperaturen, viket är karakteristiskt för trakter med snötäcke under viss avgränsad de av året. Det är nu av intresse att framhåa att detta sekundära vintermaximum tydigen påverkas av garingen i den riktning att det förstärkes. Aa L, kurvorna visa ett ganska utprägat vintermaximum, uppträdande mean sutet av december och sutet av januari. Snötäckets inverkan är här sannoikt av två sag. Des medför en ökad garing, som jag senare ska visa, en något ökad tjockek hos snötäcket, varför värmeisoeringen av markert kan väntas biva något större vid ökad garing. Men dessutom är det tydigt, att temperaturstegringen vid snötäckets uppträdande kan väntas biva större, ju mera värme marken uppagrat under sommaren, eer med andra ord, ju mera utprägat sommarmaximum av markens bestråning är; det bör därför även på denna grund vara något mera utprägat vid starkare garing än vid svagare. Båda dessa orsaker samverka ti att giva upphov ti den observerade effekten. Då det kan synas ämpigt att en anays av så förhåandevis små temperatureffekter, som det här är fråga om, stäes på en rent objektiv basis, varigenom tifäigheter i viss grad kunna anses eiminerade, har jag genomfört en harmonisk anays av 6 värdenas åriga variation. Resutatet härav framgår av föjande sammanstäning:

202 ANDERS ÄNGSTRöM 6 t= +o,ss+o,s4 sin (3ro+x)+o,83 s m (r25+2x) Avd. 6t=+I,I3+0,5I s m (2go+x)+o,47 s m (r27+2x) 45 cm:,t= t0,67+o,6 sin (3oo+x)+o,g s m (r46+2x) I5 cm: 6 t=+o,ss+r,og sin (275+x)+6,s s m (75+2 x) Ack. III b 30 cm: 6t=+0,32+0,90 sin (68+x)+o,s7 sin (6o+2 x) 45 cm: 6 t=+0,23+0,48 sin (267+x)+o,s sin (67+2 x) I5 cm: t"::o t=+o,38+o,64 sin (3ro+x)+0,45 sin (140+2 x) Avd. IVa 30 cm: 6t=+o,s3+0,47 s m (286+x)+o,4 s m (144+2 x) 45 cm: 6 t=+o,so+0,39 s m (8o+x)+o,3r sin (142+2 x) I5 cm: 6 t=+0,14+0,27 sin (266+x)+o,34 s m (142+2 x) Avd. IVb 30 cm: 6 t=+o,rg+o,s sin (284+x)+o,47 s m (rr3+2 x) 45 cm:!::... t=+o,r6+0,54 s m (283+x)+o,39 S (rr2+2 x) III t:: varvid serieutveckingen avbrutits med den andra periodiska termen. I ekvationerna motsvarar x = o den I5 januari. Av ekvationerna framgår föjande. Den heåriga termen har sitt maximum i juni eer jui. Detta är för den vegetationstäckta marken förskjutet mot ett något senare datum. Fasdifferensen svarar mot en tidsdifferens av någon eer några veckor. Ampituden avtar, som är att vänta, något med djupet, så att den från att i det översta skiktet ha haft en storek av nära r grad, i de understa (å 45 cm djup) bott uppgår ti omkring o,6 C. Betydesen av den dubba årsvariationen framgår tydigt ur ekvationerna. Havårstermen har tvenne maxima, av vika det ena inträffar i dec.jan., det andra i junijui (jämf. fig. ro). Det senare av dessa maxima sammanfaer tämigen nära med den heåriga termens maximum och förstärker detta; o Fig. ro. JFMAMJJASONDJ o 30' 60' so 12o 150' 1so 210' 24o 210' 3oo 33o 360' Den havåriga termen i jordtemperaturens åriga variation å 15 cm djup. Varje destreck = 'h C. The haf year term in the annua variation of the temperature at I5 cm depth. Every division = 1 f o C. III a: III b: IV a:...... IV b:

>< "' Oo [., : "'"... tti '? 2 II+IIIIAIIIIII IOr III T{,r\1 ' ' ' si I/ 1\ / 11.: I \ 0 1 III Ri:, 5 1 \ f 1\1 o 111 1\ cu:f111111ri r JFMAMJJASONDJ 30cm,: 1\ / \ ' ' ' ' 1\ ' ' \,'' ' ' / b 30c 1\ \ ' 1\ i _ 1 p ""' JFMAMJJASONDJ G OG '; 45cm ""' / '1 U/ { \ ' G b,o OG OG 't Lm tf) w '{ ID f\ w \ '"... J F M A M J J A S O N D J Fig. II. Kurvorna åskådiggöra såvä temperaturens åriga variation å oika djup i ogarad () och garad () skog, des också genom piar garingens infytande. De övre hedragna kurvorna hänföra sig ti icke vegetationstäckt, de undre ti vegetationstäckt mark. För jämförese har i det övre kurvsystemet inagts även kurvorna för ogarad, vegetationstäckt mark. Kurvorna för starkt garad skog hava erhåits genom att differensen LJIII tiagts standardytans temperatur. Curves showing the annua variation of temperature in unihinned () and heavi!y thinned () stand. Upper curves refer to stand whose ground vegetation and humusayer were not removed, ower curvers tho stands, where removed.! '; o?:! t: > tri >e tri?:! > > c: H td tri U > t: o ' H > :;>: > iii tri > tv o w

204 ANDERS ÄNGSTRÖM o @ PI cs 5 10 10 o, 15 30 <OJ 45! \\ \\ \ \ ' \ ' \ 1\ \ '' ' 1.\ \ @ \.. v/ \ \ "" \ \\ \ \ o\ f\\ 5., o J F M A M J J A N D J Fig. r a. Termoisopeter för jordtemperaturen i icke vegetationstäckt mark. Hedragna kurvor svara mot ogarat bestånd. Piarna ange riktningen och storeken av termoisopetemas förskjutning genom garingen. ij Termoisopiets for unthinned () and thinned ( ) wood. det förra maximum sammanfaer nära med den heåriga termens minimum och ger upphov ti det sekundära maximum i dec.jan. Det är att märka, att havårstermens ampitud är av ungefär samma storeksordning som heårstermens, ett synnerigen intressant förhåande, som synes ådagaägga den stora betydese, som markens bestråning äger för uppkomsten av den havåriga temperaturvariationen hos jordtemperaturen. Beträffande bestråningen av marken i skog får man härvid icke bortse från att här adees speciea förhåanden uppträda. Under det att den fritt exponerade marken är utsatt för en kontinuerigt växande bestråning, bestämd enbart av soens höjd och vissa egenskaper hos ufthavet, är skogsmarkens bestråning en funktion även av krontakets beskaffenhet och beståndets täthet. Först då soen kommer upp över en viss höjd bir bestråningen av marken avsevärd, och bestråningen av skogsmarken är därför mycket mera begränsad ti tiden närmast kring sommarsoståndet än vad faet är för den fritt beägna marken. Föjden härav är att skogsmarken får en tendens att visa ett sekundärt temperaturmaximum vid tiden för eer närmast efter sommarsoståndet, ti skinad från den fria markytan, vars temperaturförhåanden i stort sett mycket nära sammanfaa med ufttemperaturens. Det är detta sekundära maximum, som jämte de av snötäcket orsakade förhåandena under vintern samverka ti utbidningen av den markerade havårsperioden hos temperaturen ifråga om beyst skogsmark.

JORDTEMPERATUREN I BESTÅND AV OLIKA TÄTHET. 205 o,a o ju,s.5 7.5 5f,2.! \ 15 30 45 1: \\ 1 1 1 i'\. : \ 1 \ 1 \ \ ' \ \ 1 ' : \c\j ' ' \\ \ ' \ ' / \ \ v \ \ 1" \ 1 \ ' o J F M A M J J A S O N D J Fig. 12 b. Termoisopeter för jordtemperaturen i vegetationstäckt mark. Hedragna kurvor svara mot ogarat, streckade mot starkt garat bestånd. Piamas beteckning iksom i 12 a. Termoisopiets for unthinned aud thinned wood. Ground vegetation and humusayer not removed. Att garingen å ena sidan och vegetationstäcket å den andra kunna spea en mycket viktig ro för temperaturförhåandena i skogsmarken framgår kanske än tydigare än från tabeerna av den grafiska framstäningen i fig. II. Ändringen i jordtemperatuen genom stark garing är utmärkt med piar i förändringens riktning såvä ifråga om årskurvorna (fig. u) som ifråga om temperaturisopeterna (fig. r). Procentiskt taget äro dessa förändringar kanske icke betydande. Men sammanstäda med det förhåandet att man tydigen genom ämpig garing kan hindra tjäen (antagen att begränsas av oisotermen) att nedtränga under c:a 30 cm djup, från att den i det ogarade beståndet gått ned under c:a 50 cm, och med det förhåandet att tjäen i det garade beståndet ovanför c:a I5 cm djup går ur marken omkring ro dagar tidigare än i det ogarade (jämf. fig. 8), peka de undersökningar, som här utförts, på säkert ganska betydesefua konsekvenser av en mer eer mindre stark garing av skogsbestånd. Härvid bör emeertid ett viktigt förhåande framhåas. Då den genom garingen framkaade temperatureffekten vid tiden för vår och höstdagsjämningen är obetydig eer stundom rent av negativ, är det tydigt att garingens infytande på tiden för tjäossningen bir av ganska kompicerad natur och beroende på vid viken tid denna i rege äger rum. Det synes av det föregående icke utesutet att garingen rent av under vissa okaa betingeser

206 ANDERS ANGSTRöM O 5 22/6 193:< Iscm. / r.. '<>I! /... 'm 25/8 1932 J5cm / / v /... J.IJ,... <D.! /_ / r / I /v/ / / / f' I v m / / r f 29/9 1932,... 15 m / t<> N 2.2/6 1932 30cm...,..e s... :... m,... m d I, '"III m.. T I e,; o. JO 12 14 16 18 20 22 8 10 12 14 16 8 20 2.2 Fig. 13. Den dagiga temperaturändringen i oika bestånd. Kurvorna avse icke vegetationstäckt mark. För mark med vegetationstäcke och humusager är ampituden c:a so% mindre. Jämf. tab. V å pag. r8. (The daiy temperature variation in different stands. Curves referring to ground, whose ground vegetation and humus ayer were removed. If they are not removed, the ampitude is ab ou t 5o per c en t ess. kan framkaa en försening av tjäossningen, istäet för, såsom varit faet här, påskynda densamma. Det är vidare av den grafiska framstäningen tydigt, att den vegetationstäckta marken i det fa, som här undersökts, visat en temperaturampitud, som är c: a 20 % mindre än hos den icke vegetationstäckta. Man skue a priori hava kunnat tänka sig att nedsättningen i sommarens maximum här skue ha kunnat motsvaras av en motsvarande höjning av vintertemperaturen. Så är emeertid icke i nämnvärd grad faet. Detta förhåande sammanhänger med att i vårt speciea fa snötäcket på vintern såvä för vegetationstäckt som icke vegetationstäckt mark utövat en så stark värmeskyddande verkan, att det är tämigen betydeseöst om vegetationstäcket på vintern existerat.eer ej. Föjden av vegetationstäckets närvaro bir därför i vårt fa en nedsättning av årets medetemperatur. Man kan också uttrycka detta så, att den höjning i årets medetemperatur, som genom snötäckets uppträdande under den kaaste deen av året frambringas hos marken reativt tiuften och som för dessa trakter uppgår ti c: a 2 a 3 C, het eer devis eimineras genom ett

JORDTEMPERATUREN I BESTAND AV OLIKA TÄTHET. 207 vegetationstäcke. Detta gäer sannoikt såvä skogsmark som öppen mark. En föjd av denna nedsättning i marktemperaturen ti föjd av vegetationstäcket är att i de här undersökta faen tjäen ner ti c:a 30 a 40 cm djup går ur den vegetationstäckta marken omkring en månad senare än ur den icke vegetationstäckta (jämf. fig. n). De effekter ifråga om jordtemperaturen, om vika det i denna undersökning rört sig, hava devis varit kvantitativt sett obetydiga. Ifråga om ändringen i medetemperatur har den rört sig om bråkdear av en grad och detsamma gäer ampituden av såvä heårs som havårstermen i årsvariationen. Den synnerigen vackra överensstämmesen mean de sinsemean oberoende mätningarna från de oika försöksytorna visar emeertid, att resutaten det oaktat kunna anses fut påitiga och att vi ifråga om noggrannheten i mätningsresutaten kunna ange denna ti någon tionde av en grad. Såsom ett gott exempe på överensstämmesen för de oika försöksytorna kan hänvisas ti fig. IO, som visar den havåriga variationens i differensen 6 föropp för de oika ytorna. Frånsett smärre förskjutningar i fas, är det ikartade föroppet i aa fyra faen påfaande. Innan vi avsuta denna redogörese böra ett par förhåanden, som vi redan i det föregående berört, underkastas en något närmare granskning. Det ena rör storeken av den dagiga perioden i temperaturen å oika djup och det infytande som denna variation kan hava på sutresutaten av våra mätningar. Fig. I3 visar en de kurvor, vika åskådiggöra temperaturens variation under dygnet för oika försöksytor. Det är a priori tydigt, att en dagig period av avsevärd ampitud bott kan utbidas under den de av året då intet snötäcke igger, d. v. s. under månaderna majoktober eer november. Som av fig. 8 och även av tab. V framgår är det för övrigt bott å det minsta djupet, nämigen å I5 cm, som under tiden för den starkaste instråningen en mera betydande dagig temperaturvariation gör sig gäande. Vid tiden för sommarsoståndet uppgår dennas ampitud under kara dagar ti3 a 5 för de garade bestånden och ti omkring 2,5 för det ogarade beståndet. I stort sett kan man säga, att den dagiga ampituden, om vi som mått på denna taga temperaturdifferensen mean k. 8 och k. ZI, igger omkring 50 % högre i de garade bestånden än i det ogarade, samt vidare att denna ampitud är mer än dubbet så stor i icke vegetationstäckt mark mot i vegetationstäckt. Vegetationstäcket har såsom av obeservatiorismateriaet framgår, ett mycket starkt infytande särskit på de kortvariga temperaturvariationerna, i det att markbetäckningen verkar i hög grad utjämnande ifråga om de övre markagrens temperaturkimat. Den dagiga temperaturvariationen har, inom de markager där den når avsevärd styrka sitt mimimum omkring k. 8 och sitt maximum omkring I2 timmar senare. Detta överensstämmer i stort sett med vad man kan vänta

208 ANDERS ÄNGSTRöM O IScm ve9. :.ä.ckt m., 1f 15cm 1\ ' f: 1\ bel mark 1/: \ ' \ /, /1 \ 11 1 \\ /: \ \\,, i\ /, \\,\ 1// \!'. 1// \\ o,..., c= JFMAMJJASONDJ Fig. I4 ' o 932.3't,(;;.' 'i'"' 192.62.8 t' 1932.34 192.62.8 JFMAM.JJASONDJ Jordtemperaturens åriga variation å 15 cm djup i de ogarade bestånden under tiden före och efter garingen. Annua variation of temperature at 15 cm. depth in the unthiuned stands. från bestråningsförhåandena, från ufttemperaturens dagiga gång och från förhåandena beträffande markens edningsförmåga. Att här ingå på en noggrannare anays saknar prakiskt sett berättigande, så mycket mer som edningsförmågan inom markens övre skikt, där vegetationsskiktet medför kompicerade förhåanden, undandrar sig en noggrann uppskattning. Vi ha här. säkert att göra med ytterigt variaba förhåanden. Då nu temperaturbestämningarna i rege utförts vid tiden II14, d. v. s. vid en tid som faer tämigen nära mitt emean maximum och minimum, äro sannoikt de värden, som beräknats för medetemperaturen tämigen oberoende av den dagiga temperaturampituden. Det är för övrigt, som ovan sagts, bott å det minsta djupet (15 cm) som ett dyikt infytande kan befaras. Att det icke i nämnvärd grad påverkat resutaten framgår för övrigt av föjande tabe över medetemperaturerna å oika djup i det ogarade beståndet: Tab. VI. Mean temperature in different depths in unthinned stand. Avd. a I Avd. Ib 192628 193234 med. 192628 193234 med. 15 cm.. 2,55 3,12 2,83 1,95 2156 2126 30 cm.. 2,6o 2,85 2,73 2,04 2,56 2,30 45 cm.. 2,41 2,88 2,65 2,07 2,68 2,38 Det är tydigt att man på grund av förefintigheten även av ångperiodiska variationer, vika visa sig t. ex. däri, att medetemperaturen 192628 icke obetydigt avviker från medetemperaturen 193234 (jämf. fig. 14), icke 5 o

JORDTEMPERATUREN I BESTÅND AV OLIKA TÄTHET. 209 40 2. 15cm 30cm \ 45cm... v... x,, ' r _.,...,.,... ',,!:"" "", o..5 O o" 5 O rt' 5 1o o.<... Fig. 15. Förseningar på våren i de oika temperaturgradernas uppträdande i ogarat reativt ti starkt garat bestånd. (Antaet dagar avsatt i vertika ed.) icke vegetationstäckt mark vegetationstäckt mark Retardments of the different temperatures in the spring in the unthinned stand in reation to the heaviy thinned stand. Groundvegetation and humusayer removed» D not removed. kan vänta en absout överensstämmese mean medetemperaturerna å oika djup, något som borde vara faet om årsmedetemperaturen var oförändrad år från år. Den mycket nära överensstämmese som tabeen uppvisar i dessa temperaturer är emeertid ett beägg för att de beräknade medevärdena ej äro nämnvärt påverkade av den dagiga perioden. För vår undersöknings huvudprobem är denna fråga för övrigt som ovan framhåits av underordnad betydese, i varje fa så snart fut tydigt framgått att inverkan av den dagiga perioden på medevärdena är obetydig. En andra fråga som bör upptagas ti någon skärskådan är snötäckets infytande. I föjande tabe är angiven snötäckets mededjup för varje månad under vintrarna 193134 för de oika ytorna, varvid jag emeertid utesutit månaderna november och december, under vika vissa oregebundenheter i uppmätningen förekommit: Tab. VII. Mean thickness of show cover in cm. I93I I \!934 I!932 I III IV I III I III IV I IV I III IV Januari... 37 44 38 25 3! 25 9!3!0,51 11 Februari... 54 62 55 24 32 26 27 36 30 20,5 35 3! Mars... 6!,5 77 65,5 26 33 29 25 32,5 28,51 25,5 144,5 38,5 Apri... 25 3I 26!4!7!2,5 2!,5 38 3! Med. 51 6! 59 I 25 32 2j I 19 25 20 I 22 40 25 Som av tabeen framgår är snödjupets medevärde störst i det mest garade beståndet. I medeta för aa fyra åren är snötäckets mededjup, beräknat på ovan angivet sätt: För ytan I: 29,2 cm, för ytan IV (starkt garad): 32,8 cm och för ytan III (mycket starkt garad): 39,5 cm. Snötäcket är atså ungefär 30 procent högre inom det mest garade beståndet än i det ogarade. Föjden härav måste givetvis vara ett något ökat värmeskydd, och på den grund något högre vintertemperatur inom de garade bestånden. Att ti

210 ANDERS ÄNGSTRÖM denna effekt även adderar sig den effekt som uppstår genom att marken inom de garade bestånden under sommaren uppagrar mera värme, viken vid snötäckets uppträdande måste återbördas ti de övre markskikten, och detta i något mera framträdande grad, ju starkare garat beståndet är, på detta förhåande hava vi redan förut hänvisat. Det bör beträffande resutaten av denna undersökning framhåas, att de i stort sett ti betydande dear överensstämma med dem som jägmästare E. W. Ronge kommit ti beträffande garingens infytande påmarktemperaturen.1 Ronges effekter äro möjigen något mera markerade än de här erhåna, men i båda faen rör det sig om temperatureffekter å omkring 3 a 4 o under tiden kring sommarsoståndet beträffande de övre markskikten. Ä ven temperaturkurvans förskjutning är av samma storeksordning i båda faen. Förhåandena hava emeertid i Ronges fa varit påverkade av de betydigt större skinader i snödjup som han erhåit mean garade och ogarade bestånd. Liksom även Ronge framhåit är det emeertid av vikt att man icke atför mycket söker generaisera de resutat som erhåits. De hava i viss grad en okat begränsad gitighet. Kvantitativt äro de i hög grad påverkade av faktorer, som hava oka karaktär, såsom snötäckets medetjockek och varaktighet, soskenstiden och sohöjdens beroende av årstiden. Så representativa de undersökta effekterna än synas vara för den trakt, ti viken de hänföra sig, böra de därför bott med försiktighet tiämpas under andra kimatiska betingeser. Möjigen kan man ange dem som typiska för de övre dearna av östra Norrand. Sammanfattning. Genom jämförese med förhåandena hos en oförändrad standardyta har jordtemperaturens föropp i oika starkt garade bestånd undersökts. Det har visat sig att genom ökningen i bestråning de starkast garade beståndsytorna få en jordtemperatur, som i maximum stiger c:a 2 a 3 högre än i det ogarade beståndet. Vintertemperaturen är endast i obetydig grad beroende av garingen. Genom garingen uppkommer en tidigare rask temperaturstegring på våren hos de garade bestånden. Härmed sammanhänger att tjäen des nedtränger mindre djupt (i vårt mest extrema fa bott ti omkring hava djupet) des tidigare går ur marken (upp ti 6 veckor) i de garade än i de ogarade bestånden. En ti sin storek obetydig, men ti sin natur intressant temperaturhöjning inträffar under vintern i de garade bestånden reativt ti det ogarade. Temperaturdifferensen visar jämte en markerad heårsvariation även en tydig havårsperiod, viken senare ger upphov ti ett sekundärt maximum i temperaturdifferensen, viket ungefär sammanfaer med årsskiftet. 1 Ronge, E. W. Norrands skogsvårdsförbunds Tidskr. 1928.

JORDTEMPERATUREN I BESTÅND AV OLIKA TÄTHET. 211 Summary. Soi temperature in stands of different densities. At Svartberget near Vinden, Västerbotten, North Sweden, the soi temperatures at 15, 30 and 45 cm depth in spruce woods of different densities have been investigated for the specific purpose of getting a cear idea of the infuence of the thinning of the wood on the soi tempera ture. The density of the wood affects the soi temperatures chiefy in two different ways. In the first pace, a ower density means a more intense insoation in the summer, and the consequence thereof is that the temperature maximum in the summer rises to a vaue which is higher in the ess dense stands. Another effect of the density is connected with the snow cover, which generay grows samewhat higher inathinned than in an unthinned wood. As the snow cover proteets the soi from osses of heat in the winter, the effect of a thicker snow cover tends to increase the annua tempera ture, and especiay the temperature in the winter reative to that which is obtained when the thickness of the snow cover is ess. The quantitative effects were investigated in the foowing way. Three sampe pats, I, III and IV, in very neary equay dense stands were ehosen for comparison and the temperature stations a, Ib, Ia, Ib,!Va and IVb were aied out. As regards these stations, the index a derrotes that the ground vegetation and the humus cover were removed from the soi surface, the index b that the surface sti is covered by ground vegetation and humus ayer. The pot I was kept in an unthinned condition during the whoe period, whie IV was heaviy thinned, III very heaviy thinned in 1930, after observations had been carried out for 5 years. The differences c5, and c5 2 of a pdt reative to the standard pot (a and b) were determined and herein c5 1 refers to the time before the thinning, c5 2 to the time after the thinning. We maynow regard difference c5 2() 1 = L1 as a measure on the effect of the thinning. The resuts are shown in fig. 813 and tabes 15. The summer temperatures of the soi are 23 C higher in the most heaviy thinned stand than in the unthinned one. Through the thinning, an earier and more rapid rise of the temperature in the spring is evidenced and in connection herewith it is found that the froen soi mets about 24 weeks earier in the thinned stand than in the unthinned one. A comparativey sma but yet quite marked rise in temperature occurs in the winter in the thinned stands reative to the unthinned one. This effect is probaby argey due to the protecting infuence of the snow cover on the heat of the soi. The difference L has been subjected to a harrnonie anaysis and the resut hereof is given on page. 202. I t appears that there is a very marked annua variation inli, as we as a semiannua one. At the times of the equinoxes the effectli is, for reasons which are disenssed in the paper, very sma or, in some cases, negative. Litteratur. RoN GE, E. W. (1928). Kort redogörese för vissa skogiga försök, verkstäda under åren 191428 å Kramfors aktieboags skogar och resutatens praktiska tiämpning i skogsbruket. Norr. Skogsv.förb. tidskrift. (1929). Om tjäbidningen i marken. Norr. Skogsv.förb. tidskrift. A. ÅNGsTRÖM och E. PETRI (1928). En ny jordtermometer och några observationer över jordtemperaturen i stockhomstrakten. Tekn. Tidskr. H. 23. (1925). A Vacuum thermometer for measuring earth temperatures. Journa of Scientific Instruments, Vo. II, N:o g.

Djup depth År y ear Avd. I a 15 1926... 1927... 1928... med. 30 1926... 1927... 1928... med 45 1926... 1927... 1928... med. Avd. I b 15 1926... 1927... 1928... med. Tab. I a. Kubäcksiden=Svartbergets försökspark. Nymyrtjäen. 19261928 Månadsmedia av marktemperaturen hos standardytorna. Monthy means of sou temperatures at different depths for the standard pats. Jan. Febr. Mars Apri Maj Juni Jui Aug. Sept. o,85 1,23 o,so o, x s +0,57 + 6,83 +10,85 +10,54 + 5.7 2,58 1,48 o,58 0,35 O, I + 4.54 +12,45 +n,o6 + 7,98 0,74 0,45 o, sa o,x6 +0,45 + 4.77 + 8,44 +10,20 + 7,04 1,39 I, o,; 0,53 o, s +0,31 + 5,38 +10,58 + 10,60 + 6,91 o,so 0,75 <,38 0,23 ±o,o + 4.49 + 8.93 + 9.7 + 5.93 1,46 0,83 0,2 o, os +0,1 + 3,11 +n,6 +10,84 + 8,13 o, <,1 o, x s +o,o6 ±o, o o + 3.57 + 7,78 + 9.53 + 6.96 0,73 o,56 o,24 o,o7 +o,o3 + 3,72 + 9.44 +10,02 + 7,01 '+0,15 '+o,oo '±o,oo 1 ±o,o 1±o,o + 3,15 + 7.98 + 8,98 + 5.78 I,o6 o,68 <,28 0,23 0,14 + 1,54 + 9,08 + 9,38 + 7.45 +o,1o o,os O,OI o,o6 +o,o1 + 2,881 + 7,o6 + 8,33 + 6,6o. <,27 o,24 0,13 o, x o 0,04 + 2,52 + 8,04 + 8,90 + 6,61 o, so o,70 0,52 o,40 <,30 + 2,37 + 7,05 + 8,7 + 5.65 1,5 1,15 o,5 '0,45 o, B + 1,1 + 8,53 + 9,16 + 7,23 o, 56 o,53 o,55 o,6 0,23 + 1,72 + 6,30 + 8,31 + 6,51 o,85 0,791 0,52 <,37 0,27 + 1,73 + 7,29 + 8,72 + 6,46 Okt. Nov. +2,ro o,o4 +2,24 <,35 +o,84 1,63 +1,731 0,67 +2,98 +o,84 +2,68 +o,4 +1,42 o, os +2,36 +o,39 +3,23 +1,o6 +3,04 +0,75 +1,761 +o, 58 +2,68 +o,8o +2,78 +0,22 +2,78 +o,1 +1,52 o,os +2,36 +o, og Dec. Ars med. 1,98 0,75 0,54 I, og 2,55 <,43 +o,o3 '+o,o5 0,12 2,6o +o,o3 +o,43 +o,1o +0,19 2,41 0,85 o, s 0,22 0,46 1,95 t.)... t.) > ti UJ > C) UJ >3 o 30 1926... 1927... 1928... med. ±o, o 0,23 0,20 o, o o, x o + 1,73 + 6,30 + 8,16 + 5,8 o,6.<,45 <,38 <,2 0,12 + 0,28 + 7,03 + 8,62 + 7,15 o, x o,s o, B <,04 o,og + 1,33 + 5,76 + 7,76 + 6,54 o,o6 <,30 o, g 0,15 :01 10 + 1,11 + 6,36 + 8,r81 + 6,5o +3.35 +o,88 +3,28 +o,68 +1,42 o, x s +2,68 +0,47 +o,o3 +o,2 o,x6 +o,o2 2,04 45 1926... 1927... 1928... med.f +0,25 +o,o3 ±o, o ±o, o ±o, o + 1,31 + 5.43 + 7.58 + 5,78 0,04 o, 0,2 o,1 o, r + o,o6 + 5,63 + 7,86 + 6,8 +o,18 +o,os1 ±o,o ±o,o ±o,o + 1,15 + 5,I6 + 7,10 + 6,39 +0,13[ o,o4 o,o7 o,o3 o,o3 + 0,841 + 5,41! + 7,51! + 6,32! +3.73 +1,26 +3.48 +1,o8 +2,7o +o,8s +3.301 +1,o6 +o,28 +o, 55/ +0,44 +0,42 2,07

Djup depth År y ear Avd. I a 15 1932... 1933... 1934... med. 30 1932... 1933...!934... med. 45 1932... 1933... 1934... Med. Avd. I b 15 1932... 1933... 1934... med. 30 1932..... 1933... 1934... med. 45 1932... 1933... 1934... med.! T ab. I b. KubäcksidenSvartbergets försökspark. Nymyrtjäen. 19321934 Månadsmedia av marktemperaturen hos standardytorna. Monthy means of soi tempe!;tures at different depths for the standard pots. Jan. Febr. Mars Apri Maj Juni Jui Aug. Sept. Okt. Nov. +o,o o, r o,s +o, I +1,7 + J,o +1o,6 + 9,I + 4,7 + 2,5 I,o!,4 I,o o,g 0,4 +1,5 + 6,8 +II,9 +1o,o + 6,8 + 2,8 '±o,o 0,7 2,o 0,7 o, +2,9 + 6,6 +12,1 +12,1 + 9.4 + 3,0 +o,5 0,7 1,o 1 0,8 o, +2,o + 6,8 +II,5 +10,4 + J,o + 2,8 o, +o,3 +o, o, o, r +o,6 + 5.9 + 9.5 + 8,3 + 4.5 + 2,6 +o,3 0,4 0,6 0,7 0,4 +o, + s. +10,8 + 9,2 + 6,4 + 3,0 '+o,6 o,8!,5 0,7 0,4 +1,1 + 5.5 +10,4 +1.1,o + 8,9 + 3.5 +o,9 0,3 0,7 0,5 0,31 +o,6j + 5,5 +10,2 + 9.5 + 6,6 + 3,0 +o,6 +o,5 +o,4 +o, ±o,o +o,31 + 5,1 + 8,8 + 8,I + 4,8 + 3,0 +o,9 ±o,o o, 0,4 o,2 o,o + 2,7 + 9,8 + 9,1 + 6,7 + 3,6 '+1,2 0,6 o, g 0,6 o,3 +o,4 + 5,o + 9,9 +1o,8 + 8,9 + 3.9 +1,4 o, o 0,2 0,3 0,2 +o, + 4.3 + 9.5 + 9,3 + 6,8 + 3.5 +1,2 +o, ±o,o 0,4 0,3 +o, I + 4.3 + 8,3 + 8,2 + s,o + 3,0 +o, o, 0,6 0,7 0,3 o,o + 2,7 + 8,6 + 8,6 + 6,7 + 3.7 '+o,6 0,6 0,9 0,6 0,4 +o,3 + 3,2 + 8,6 +10,2 + 8,6 + 4.3 +1,1 0,2 0,5 0,6 0,3 +o, I + 3.4 + 8,5 + 9,o + 6,8 + 3.7 +o,6 +o,4 +o, o, o o, r +o,o + 3,6 + J,6 + 8,o + 5,2 + 3.4 +o,6 +o, I o, 0,5 o, o,o + 1,1 + 7 9 + 8,4 + 6,7 + 4 ' '+1,3 0,4 0,4 0,4 0,3 ±o. o + 2,2 + J,6 + 9,6 + 8,4 + 4,8 +2,o +o,o o, r 0,3 0,2! ±o,o +. 2,3 + J,7 + 8,7 + 6,8 + 4 ' +1,3 +o,7 +o,5 +o,3 +o, +o, + 3,1 + J,I + 8,o + 5.5 + 3.7 +1,2 +o,5 +o, I 0,2 O, I +o,o + 0,5 + J,2 + 8,2 + 6,8 + 4,5 '+1,8 +o, I o, r o, o, r ±o,o + 1,6 + 6,9 + 9.4 + 8,3 + 5.3 +2,4 +o,4 +0,2 o,o o,o +o,oo + 1,7 + 7,1 + 8,5 + 6,9 + 4,5 +1,8 Dec. 0,5 i±o,o ±o,o o, O, I i±o,o +o, ±o,o +o,4 '+o,5 +o,6 +o,5 ±o,o '+o,2 +o,5 +o,2 +o,3 '+o,6 +o,9 +o,6 +o,8 +1,o +1,3 +1,o Års med 3,12 2,85 2,88 2,56 2,56 2,68... o >] '1:1?: :P o3 C! f:g H tj:j U t1 :P < o t< H!J ;p:!j ::c: ;... UJ

Djup depth Tab. II. KubäcksidenSvartbergets försökspark. Nyrnyrtjäen. 19251928. De oika ytornas avvikeser från standardytorna före garingen okt. 1930. The deviations of the different sampe pots from the standard pots before the thinning. Ar y ear Jan. Febr. Mars Apri Maj Juni Jui Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. tv... *"' Avd. III a 15 1925"... o, 541 o,o7 1926... +o,o5 +o,r5 ±o,o o, ro 0,05 1,r6 0,47 o,r2 ±o,o +o,r5 +o,2o 0,95 1927... 0,141 0,35 1 o, os 1 o,o8 o,o41 o, Sr 1 o, so o,6 1 o,b to, ro 1 0,25 0,48 1928..,.,... O,IO 0,I5 0,I3 O,o6 O,I5 0,72 1,06 0,8I 0,33 +1,20 0,25 ±o, o rned. o,o61 o,r21 o,o61 o,o81 o,o81 0,901 0,681 0,521 0,201 +o,481 o,2r 0,38 Avd. III b 30 45 15 1925.... 1926.... +0,301 +0,35 1927.... 1 0,62 0,42 1928.... +o,r6 0,05 med. o,o51 0,04 +o,2o 0,28 ±o, o 0,031 +o,r3 0,23 o, o B o,o6 o, or 0,12 0,07 1925.... 1926.... 1927... 1 +o,36 +o,r3 ±o,o ±o,o +o,o2 1928... +o,r81 +o,2ii +o, r 51 +o,o8[ +o,r6 med. +0,27 +o,r7 +o,o81 +o,o41 +o,o71 1925.... 1926.... 1927... 1928.... med. +1,o8 +o,78 +0,40 +0,75 +0,421 +o,62 +0,33 +o,46 +0,32 +0,27 +0,35 +o,3r +0,25 +0,27 +o,r2 +o,2r +0,24 +0,22 +0,23 I, IO r,or 0,32 0,81 +o, 021 o, roi o, 20 r,oo 0,94 o,so 0,74 0,77 0,29 0,671 o,6o 0,331 1,r80,35 o, 14 0,23 +0,27 0,03 0,38 0,30 +o,o5 0,82 0,56 o, r,291 0,401 0,361 0,251 0,461 1,r5 =;,02 +o,o8 0,541 1,73 1,IO 0,28 o,r6 0,52 o,o +o,rg 0,39 1,331 0,77 ±o,o 0,23 +o,o8 +1,26 0,37 +o, 56 0,24 +o,o8 +o, 53 +0,23 0,131 o,o8 o,ro +0,281 +1,36 +o,4o +o,381 +o,2o +o, go +o,26 +o,64 +o,6o +o,62 +o,84 +o,63 +o,45 +o,85 0,37 1,57 +o, ro 0,61 o,r6 +o,r5 +0,40 +o,r3 +o,35 +o,88 +0,43 +o,48 +0,54 > tj trj?:i (f G;') (f >?:i o: 30 1925... 1 +o,8o +0,52 1926... +o,38 +0,43 +o,36 +o.s3 +o,r8 0,45 1,62 1,28 0,12 +o,58 +o,66 +o,52 1927... +0,74 +o, 53 +o,38 +0,25 +o,r6 0,2r 2,ro 1,401 0,55 +o,o6 +0,47 +0,35 1928... +0,32 +o,3r +0,28 +o,o6 +o,r6 0,32 1,o8 o,go 0,37 +1,36 +1,30 +0,72! med. +o,481 +0,431 +0,341 +o,2r +o,r71 0,331 1,6o 1,rg 0,351 +o,671 +o,8rj +0,53 45 1925.... 1926.... 1927... 1928.... med. +o,28 +o,36 +o,28 +o,3r +0,321 +0,22 +0,351 +o,281 +0,25 +o,r5 +o,3r +o,22 +0,20 +0,25 +o, ro +o,r81 +o,o7 +o,r2 +o,o8 +o 0,5o1,5o o,o 1,93 0,48 r,4o 0,331 1,6r r, so 1,441 I, r g o, s 0,72 0,53 1,381 0,5o +o,35 +0,42 +o,48 +0,421 +o,62 +0,35 +o,64 +0,57 +0,52 1 +o,33 +o,65 +o,36 +o,6r +0,40