Undersökningar över krympningsoch svällningsförändringar hos borrspån av tall och gran

Transkript

1 Undersökningar över krympningsoch sväningsförändringar hos borrspån av ta och gran Investigations of the Shrinkage and Sweing Changes in Increment Cores of Pine and Spruce av BO EKLUND MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 39 NR 7

2 2 BO EKLUND INNEHÅLL ~id. Inedning 3 Undersökningsmateriaets insaming Borrspånsmateriaets mätning i fätet Borrspånsmateriaets mätning vid skogsforskningsinstitutet 8 Om mätnoggrannhetens infytande på undersökningsresutaten ro Den teoretiska bakgrunden ti mekaniken vid virkets krympning och sväning r 2 En översikt över den radiea krympningen och sväningen hos borrspånsmateriaet från de oika undersökningsokaerna r 6 Jämförese mean den radiea krympningen vid borrning på sommaren och på hösten Sambandet mean årsringsbredd och radie krympning 29 Den radiea sväningen vid oika årsringsbredd och bötäggningstider Några erfarenheter av den radiea krympningen inom årsringens höst- och vårvedeement Ett försök att genom bötäggning i s. k. vått vatten påskynda den radiea sväningens föropp Några praktiskt betydesefua resutat av undersökningen 48 Sammanfattning r Litteraturförteckning Summary Centratr., Essete, Sthm 51

3 Inedning Vid skogsforskningsinstitutets fätarbeten insamas för oika undersökningar, som avse att beysa skogsträdens åders-, tiväxt- och i viss utsträckning även kvaitetsförhåanden, årigen mean 30 ooo och 40 ooo prov på årsringsutveckingen hos stående och fäda provträd i form av s. k. borrspån. I samband med borrningen i fätet nedäggas borrspånen i speciativerkade hysor, som förses med erforderiga registreringsuppgifter och vid ämpigt tifäe insändas ti institutet, där de arkiveras i avvaktan på mätning av borrspånen. Denna sker sedermera medest speciea maskiner, som medgiva mätning av enskida årsringar, årsringseement eer grupper av årsringar med på en gång stor snabbhet och precision (EKLUND 1949). Mätning kan därvid ske antingen på ufttorra borrspån, d. v. s. borrspån med ungefär samma fuktighetshat som råder i mätningsokaen, eer också på borrspån vika omedebart före mätningen under ett visst tidsavsnitt nedagts i vattenbad för att återtaga det ursprungiga >>råa>> fuktighetstiståndet. Det förra mätningssättet har tidigare tiämpats vid de årsringsmätningar, som utförts vid avdeningen för skogstaxering, medan vid skogsavdeningen av oika orsaker mätning som rege skett på vattendränkta borrspån. En fråga av viss principie betydese är därvid, hur stora de förändringar äro, som borrspånen undergå i ängdriktningen från borrningstifäet, ti dess de antagit ufttorrt tistånd iksom även, om man genom bötäggning omedebart före mätningen kan återgiva borrspånen ungefär samma ängd, som de konstaterades intaga vid borrningstifäet. För att beysa den aktuea frågestäningen har vid skogsforskningsinstitutet utförts en undersökning, för vikens uppäggning och resutat redogöres i det föjande. Mätningarna i fätet utfördes i huvudsak sommaren 1947, medan vissa kompetterande mätningar ägde rum hösten rg48. De reativt omfattande mätningarna av ufttorra och under oika tidsavsnitt bötagda borrspån utfördes under efterföjande båda vintersäsonger. Mätningsarbetet har verkstäts av skogsbiträdet SVEN ANDERssoN, som förf. härmed önskar betyga sin uppskattning för en ur aa synpunkter synnerigen fuödig arbetsinsats. Förf. vi därjämte rikta ett tack ti civijägmästare S. O. ANDERSSON, som biträtt förf. vid resutatens sammanstäning och fröknarna BARBRO MuLLERN och KERSTIN ÅKERSTRÖM, som svarat för det direktq. räknearbetet. 1*-Medd. från Statens skogsforskningsinstitut. Band 39: 7

4 4 BO EKLUND Undersökningsmateriaets insaming Undersökningen har måst begränsas ti att endast omfatta vid brösthöjd uttagna borrspån av ta och gran. Det hade.varit önskvärt att även björk hade ingått i undersökningsmateriaet. Med hänsyn ti de stora svårigheterna att vid mätning av borrspån av detta trädsag, särskit då i ufttorrt tistånd, distinkt urskija årsringsgränserna, har emeertid björken ej varit föremå för undersökning i detta sammanhang. För att erhåa jämföresevis stor spridning med avseende på borrspånsmateriaets sammansättning har undersökningen föragts ti IJ oika okaer, samtiga beägna inom Kopparbergs än men representerande skida ståndortsförhåanden, varierande åder och sutenhet hos bestånden etc. Undersökningsokaernas geografiska beägenhet jämte några av ståndortskaraktärerna redovisas i tab. I, s. 5. Mätningarna genomfördes i huvudsak sommaren och hösten I947, varvid borrspån uttogos och mättes från samma träd på undersökningsokaerna under båda årstiderna. Avsikten härmed var att utröna, huruvida skinader i krympning och sväning kunna konstateras vid jämförese mean på sommaren och hösten uttagna borrspån. Ti föjd av I947 års osedvanigt varma och torra sommar och därav föjande dåiga tigång på vattenkraft för eektricitetsverket på Sijansfors försökspark, där 5 av undersökningsokaerna voro beägna, måste, enär en eektriskt driven årsringsmätningsmaskin begagnades vid mätningsarbetet, på grund av brist på eektrisk kraft höstmätningen uppskjutas ti påföjande år. På varje undersökningsoka utvades ett anta träd för borrning des omedebart des på hösten samma år. Träden numrerades därvid och åsattes särskida nummerappar för att kunna återfinnas vid det senare borrningstifäet. Urvaet av borrningsträd skedde rent subjektivt med avsikt att endast träd, som av exteriören att dömavorofria från tekniska skador, feaktigheter och sjukdomar, skue biva representerade i undersökningsmateriaet. Omedebart innan borrningen verkstädes, registrerade vederbörande arbetsbiträde på en borrspånshysa föjande data: Lokaens och trädets nr, trädsag, borrhöj d, borrningsriktning i förhåande ti väderstrecket samt datum för borrningen. Dessutom uppmättes och registrerades trädets brösthöjdsdiameter, varvid två mått togas, det första med kavens inja iggande an mot borrningsstäet och det andra vinkerätt däremot. Medest en vä skärpt tiväxtborr av ämpig ängd uttogs därefter ett borrspån vid brösthöjd, varvid borrningsriktningen successivt varierades medsos,.så att det första trädet på okaen borrades från norr, det andra från öster o. s. v. I instruktionen föreskrevs särskit, att borren skue indrivas i riktning mot märgen med ett jämnt tryck och stadig kringvridning, varunder borren skue

5 ~ v - Tab. I. De undersökta okaernas beägenhet jämte data över beståndet m. m. Position of the Locaities investigated and Data on the Stand, etc. U n d ers ö k n in g s o k a ens Beståndets Investigated Locaity's Stands' De för undersökningen erforderåder, en. sags- beägenhet bonitet trädiga årsringsmätningarna avse Position nr The Annua Ring Measurements required år Jonson bandn. sutenhet for the investigation reate to No. A ge Site cass Mixture D ensity socken skog y ear according of Tree Paris h Forest to Jonson Species I Leksands styrsjöbo byaskog 55 IV 0!00 Gest-fusutet Gran, hea årsringarna 2 )) )) )) 63 IV 0!00 Gruppvis fusutet >) )) >) 3 )) >) >) 92 IV- oro o Översutet >) >) >) )) 4 >) )) 28 IV!000 Fusut et -översu t et Ta, )) )) )) )) )) 5 53 IV 0100 )) - )) Gran, höst- och vårvedeementen 6 )) >) >) 66 IV-!000 )) - )) Ta, hea årsringarna 7 )) )) )) go IV- 820 Fusutet )) höst- och vårvedeementen 8 Nås Närsens )) s6 IV oro(o) Gruppvis fusutet Gran, )) >) )) 9 )) >) )) 6r III OIOO Fusutet )) hea årsringarna ro )) )) >) 59 IV 640 >) Ta och gran, des hea årsringarna des höst- och vårvedeementen II )) )) )) ro6 IV!000 Gest (fröträdstäning) Ta, höst- och vårvedeementen!2 )) )) )) 63 IV 460 Fusutet >) hea årsringarna 13 Mora sijansfors försökspark 64 III. 28(o) )) Gran, höst- och vårvedeementen 14 )) )) )) 87 III 0100 Gest )) hea årsringarna S 8.:IV1 )) >) )) r66 VI ro(o)o Översutet Ta, )) )) S 44:F )) )) )) 83 IV- gro Fusutet )) höst- och vårvedeementen S 44:nr )) )) )) 83 IV- 820 Översutet >) hea årsringarna Anm. Uppgifterna angående bonitet, trädsagsbandning och sutenhet basera sig på okuär uppskattning. 1 Ingår i skogsforskningsinstitutets serie fasta försöksytor. o ::s: P'i :::0 c< ::s: '"d z H z 4 o n ::r; (/) < >-= r z H z 4 ::r; o (/) tjj o :::0 :::0 (/) '"d ~o z (.R

6 6 BO EKLUND 3 9: 7 håas vä fixerad i sitt äge, så att borrspånet bev så rakt och fritt från krökar som möjigt. Iakttager man ej denna detaj, bir nämigen borrspånet mer eer mindre utprägat >>vågigt» inom den närmast barken iggande deen av spinten, viket ofta medför, att borrspånet brytes sönder eer bir deformerat, då det inägges och fixeras i årsringsmätningsmaskinens borrspånshåare. I detta sammanhang bör framhåas vikten av att vid insaming av årsringsmateria i form av borrspån borrning sker på sådant sätt att raka och fefria spån erhåas, enär det efterföjande mätningsarbetet härigenom påtagigt underättas. Ävenså böra atid vä skärpta tiväxtborrar komma ti användning, så att borrspånens yta bir fri från borrudd och ojämnheter. Sedan borren indrivits ti i höjd med märgen, borrspånsutdragaren införts, och borrspånet ossats från vedkroppen genom kringvridning av borren Y4 a Yz varv, fördes utdragaren så ångt utåt, att man kunde kontroera, om märgen träffats vid borrningen och om spånet var fritt från krökar och röta. Borrspån med tjurvedbidning eer synig röta kasserades därvid, iksom även sådana med i förhåande ti borrspånets ängdaxe påtagigt snett iggande eer oregebundet föröpande årsringsgränser. Omedebart därefter fördes utdragaren jämte borrspånet tibaka i det föregående äget, varpå borren, i viken föjaktigen såvä utdragaren som borrspånet kvaråg, gängades oss från trädet. Borrhået titäpptes så med ympvax, och som nästa arbetsmoment fästes den för trädet avsedda borrspånshysan medest ett par kautschuksnoddar vid borren, som sedan utan tidsspian transporterades ti det stäe, där årsringsmätningsmaskinen stod uppmonterad, varpå mätning omedebart vidtog. Genom att under hansporten åta borrspånet igga kvar i borren, varvid avdunstningsytan bev ytterst obetydig, kan man förutsätta, att inga nämnvärda torkningsförändringar ägde rum i borrspånet, utan att mätning skedde i praktiskt taget samma fuktighetstistånd hos borrspånet som i trädet vid borrningstifäet. Instruktionen föreskrev för övrigt, att om borrning och mätning ägde rum under varm och torr väderek, skue borrens öppningar fyas med vasein eer med annat fett av ämpig konsistens för att förhindra avdunstning. Borrspånsmateriaets mätning i fätet Vid mätningen av borrspånen begagnades den ena av skogsforskningsinstitutets båda ädsta årsringsmätningsmaskiner (EKLUND 1949, s ). Då dessa maskiner, som redan nämnts, äro avsedda för eektrisk drift, måste mätningen utföras, där maskinen kunde ansutas ti beysningsnätet. Sedan mätaren mottagit borren jämte den vid denna fästade borrspånshysan, överförde han först registreringsuppgifterna från den senare ti addi-

7 OM KRYMPNING OCH SVÄLLNING HOS BORRSPÅN 7 tiansmaskinens pappersremsa (EKLUND I949, s. so och 63), varefter han avägsnade borrspånet ur borren och pacerade detsamma i borrspånshåaren. Vid fixeringen av borrspånet i denna måste mätaren särskit iakttaga, att de båda excenteranordningar, medest vika borrspånshåarens fasta och röriga inja paraeförfyttas mot varandra och därvid fixera borrspånet mean sig, ej fingo dragas åt för hårt, så att det utsattes för atför starkt tryck från sidan. Medest en vass, tunnbadig kniv snittades borrspånet på så sätt, att en I a 2 miimeter pan snittyta uppstod i ängdrikt'ingen. I detta sammanhang bör påpekas, att vid borrningen användes tiväxtborrar av standardtyp med en invändig diameter av s miimeter, varför mätning genomgående skett på borrspån av ungefär denna tjockek. Med tihjäp av en spetsig, kiformigt formerad aniinpenna och en ståinja drogs en fin inje ängs efter borrspånets pana snittyta från barken in ti märgen. Dennas centrum markerades med ett fint tvärgående aniinstreck, och ett annat tvärgående streck drogs ängs den årsringsgräns, som konstaterades faa närmast gränsen mean spint och kärna. Redan då borrspånet utdrogs ur borren, avskides barken jämte den under bidning varande årsringen från höstvedeementet i föregående årsring, å viken ett kryss markerades med aniinpennan. Det egentiga mätningsarbetet avsåg individue mätning av samtiga borrspånets årsringar från och med sistnämnda årsring och in ti aniinmarkeringen vid märgen i huvudsak i enighet med av förf. tidigare beskrivet tivägagångssätt (EKLUND I949, s. sr~s3) För att utröna, om höst- och vårvedeementet inom årsringen vid torkning och vattenupptagning undergår oika förändringar, utfördes mätningen av borrspånsmateriaet från okaerna nr s, 7, 8, IO, II, I3 och S 44: I i form av höst- och vårvedmätning, varvid gränsdragning mean de båda vedeementen i möjigaste mån skedde i överensstämmese med MoRKs definition för föräggning av gränsen mean höst- och vårved (MORK I928, EKLUND I949, S. 29~30). Vid mätningen matades borrspånet successivt fram under mikroskopets hårkors på sådant sätt, att det i borrspånets ängdriktning dragna aniinstrecket hea tiden avtecknade sig mot det horisontaa strecket i mikroskopets hårkors. Aniininjen tjänstgjorde föjaktigen som riktinje vid mätningen. Härigenom bev det möjigt att vid de oika mätningstifäena pacera gränsen mean två på varandra föjande årsringar i praktiskt taget samma punkt (skärningsinjen mean årsringsgränsen och aniinstrecket). Om nämigen korrektion skett för i förhåande ti borrspånets ängdriktning snett iggande årsringar (NÄsLUND I942, s. 22, EKLUND I949, s. 2I), skue man haft mycket begränsade möjigheter att utan speciea och tidskrävande markeringar av måttstäets äge genomföra anaoga korrektioner vid de oika mätningarna. Det bör dock framhåas, att borrspån med i förhåande ti borrspånets ~ M edde. från Statens skogsforskningsinstitut. Band 39: 7

8 8 BO EKLUND gg:7 ängdriktning påtagigt snett iggande årsringsgränser enigt instruktionen skue kasseras. Sedan mätningen av ett borrspån avsutats, ösgjordes detsamma från borrspånshåaren och pacerades i borrspånshysan, varefter förnyad mätning verkstädes på skogsforskningsinstitutet, dock först sedan borrspånen några månader varit arkiverade i oka med reativt konstant temperatur och fuktighet. Vid borrningen på hösten uppsöktes de numrerade träden på de oika undersökningsokaerna och borrades på nytt. Då vid borrning av barrträd ofta bidas kådutgjutningar, s. k. kådåpor, i ansutning ti hået efter tiväxtborren, visade sig förnyad borrning ej kunna verkstäas atför nära det ursprungiga borrhået, utan borren indrevs i stäet på ett avstånd av omkring r decimeter ovanför eer nedanför detsamma. Trots förfyttning av borrningsstäet kunde i en de fa konstateras, att en viss hartsimpregnering av veden ägt rum under tiden mean de båda undersökningarna. Borrspånsmateriaets mätning vid skogsforskningsinstitutet Sedan det i fätet mätta borrspånsmateriaet under omkring ett havt ån: tid varit agrat i borrspånsarkivet i institutets käarvåning för att torka, överfördes det ti {rsringsmätningsrummet (EKLUND 1949, s. 54), där det i avvaktan på mätning förvarades vid en ufttemperatur av o C (i medeta 23. z o C) och en uftfuktighet varierande me~m 19 och 38 % (i medeta 29.1 %). På grund av svårigheterna att arrangera konstantrum med avseende på temperatur och fuktighet samt mätningsarbetets tidskrävande karaktär, ha mätningarna såedes måst utföras under något varierande temperatur- och fuktighetsförhåanden. För erhåandet av fu jämförbarhet mean de oika materiagrupperna hade det givetvis varit värdefut, om mätning kunnat ske under fut anaoga förhåanden med hänsyn ti de båda nämnda faktorerna. Å andra sidan synas de jämföresevis obetydiga differenser i fråga: om temperatur och fuktighet, som vid oika tifäen varit rådande i årsringsmätningsrummet, endast i mycket ringa grad infuerat på mätningsresutaten, viket framgår av tab. 2, s. 9 Denna tabe upptager en jämförese mean borrspånsmateria, som härrör från två undersökningsokaer och som mätts i ufttorrt tistånd vid oika tidpunkter. I vad mån de i tab. 2 redovisade differenserna mean vid oika tifäen konstaterad totaängd av de mätta årsringarna beror på oikheter i temperatur och fuktighet i årsringsmätningsrummet vid mätningstifäet, eer ti större eer mindre de måste sättas i samband med andra på mätningen in-

9 OM KRYMPNING OCH SVÄLLNING HOS BORRSPÅN g Tab. 2. Jämförese mean totaa ängden av vid oika tidpunkter mätta ufttorra borrspån. Comparison between the Tota Lengths of Air-dry Increment Cores measured at Different Times. Spint K ä r n a Sapwood Heartwood Spint och kärna Sapwood and Heartwood Loka Träd- mätt Anta mätt mätt nr sag Tidpunkt för års- ängd. års- ängd års- ängd Loca- Spe- mätningen ringar, årsringar, ringar, årsringar, ringar, årsringar, ity cies Time of Measuretnent st. mm st. mm st. mm No. of Trees Number Tota Number Tota Number Tota of measured of measured of measured Annua engths Annua engths Annua engths Rings Annua Rings Annua Rings Annua Rings Rings Rings mm mm mm Anta Summa Summa Anta Summa 6 Ta Januari-mars Pin e January-March I November '5051 '" I Differens, mm... -0,95-0,61 -r,s6 N o vember I 949 Difference mm 22I,oi 854, I I z 075, I2 rzzo,o6.853, 5o z 073,56 Differens %... o, o B 0,07 o,o8 Difference % 46I,I7 516,38 ro Ta Januari-mars Pin e January-March r ,55 November g8 November !, ,64 977,99 Differens, mm ,18 + 0,26 + 0,44 Difference mm Differens %... 0,04 0,05 o,os Difference % ro Gran Januari-mars Spruce January-March 1948 November November 1949 Differens, mm... Difference!J.i Differens %... Difference % 49Z,84 591, o o I 083, ,26 590,5 3 I 083,79 + 0,42 o,o9-0,47 -o, os o,o8 o, o o verkande faktorer, undandrager sig dock bedömande. De angivna differenserna äro - reativt sett - så små, att de sakna praktisk betydese vid bedömning av de förändringar, som borrspånsmateriaet undergår genom krympning och sväning. Ur mätningsteknisk synpunkt utfördes mätningarna på rummet på anaogt sätt som under fätarbetet, vid viket dock borrspånen endast mättes i rått tistånd, medan mätning av dessa nu skedde des i ufttorrt tistånd des efter separat bötäggning i 15 minuter, r timme och 24 timmar. Det först- nämnda tidsavsnittet motsvarar ungefär den tid, under viken borrspånen

10 O BO EKLUND hittis fått igga i vattenbad vid institutets rutinmässiga årsringsmätningar (EKLUND I949, s ). De båda ängre bötäggningstiderna vades däremot godtyckigt närmast med tanke på att utröna, om ängre bötäggningstid medför ytterigare förändringar med avseende på borrspånens ängd. Bötäggning under så ång tid som 24 timmar vades därjämte med tanke på, att några av resutaten skue kunna jämföras med värden, som erhöos vid en speciaundersökning av borrspånsmateria i samband med I års finska riksskogstaxering (ILVESSALO I942, s. I52). Vid mätningsarbetet mättes först borrspånen i ufttorrt tistånd, varefter de ossades från borrspånshåaren och pacerades i vattenbad under IS minuter, varpå de åter fixerades i borrspånshåaren och mättes på nytt. Därpå pacerades de ånyo i vattenbadet för att återigen mätas, sedan den sammanagda tiden för bötäggning uppgått ti I timme, respektive 24 timmar. För att utan onödig tidsspian kunna genomföra det omfattande mätningsarbetet med de oika bötäggningsfaserna, arbetade vederbörande mätningsoperatör efter ett särskit tidsschema. Om mätnoggrannhetens infytande på undersökningsresutaten Innan vi övergå ti att diskutera undersökningens resutat, är det nödvändigt, att vi någo.t uppehåa oss vid det infytande, som den mätnoggrannhet, för viken årsringsmätningsmaskinerna äro konstruerade, stundom utövar på ifrågavarande mätningar. Maskinerna medgiva mätning av antingen enskida årsringar eer årsringseement med en noggrannhet av o.or mm. Ur teknisk synpunkt bestämmes.denna noggrannhetsgrad av gängstigningen på mätningsmikroskopets huvudaxe - I mm - i förening med antaet kuggar på överf-öringsmekanismens Ioo-kuggarshju (EKLUND I949, s. 34-4I). Då genom kringvridning av huvudaxens matarratt objektvagnen med borrspånshåaren och det däri fixerade borrspånet matas fram o.or mm, vrides det nämnda kugghjuet I kugg framåt. Då additionstangenten nedtryckes för registrering av den frammatade sträckan, träda särskida spärrar i funktion, som fixera Ioo-kuggarshjuets instäning. Först sedan detta skett, kan överföringsmekanismens vippbrygga med instäningskugghjuen svängas in mot och kugga in i additionsmaskinens kuggsegment med resutat, att sträckan numeriskt registreras på additionsmaskinens pappersremsa och samtidigt uppagras i räkneverket. Om Ioo-kuggarshjuet vid matningsröresen skue erhåa en sådan instäning, att den s. k. knivspärren, som är koppad ti additionsmaskinens motor, träffar toppen av en kugge, sutes ej strömmen ti motorn med påföjd, att

11 OM KRYMPNING OCH SVÄLLNING HOS BORRSPÅN 11 Av'undningsfe ets reativa stor ek 'Yo 10 B 4 2 o. o , c Ar>srin,eens e e' års'ingseementets b'edd, mm Fig. r. Diagram iustrerande viket reativt avrundningsfe, uttryckt i procent, som erhåes vid oika årsringsbredd, då det av årsringsmätningsmaskinen förorsakade absouta avrundningsfeet uppgår ti aternativt o, or och o, o z mm. Diagramiustrating thereative rounding~up error, expressedas a percentage (vertica axis) obtaineg with annua rings of different widths (horizonta axis) w hen the absoute rounding-up error due to the annua ring measuring rnachine amounts aternativey to o,oi (ower hyperboic curve) and o,o2 (upper hyperboic curve) mm. denna ej kan startas. För att förhindra uppkomsten av ett sådant äge, viket ju uppkommer, då den frammatade sträckan m_ed o,oo5 mm överstiger den nämnda noggrannhetsgraden, äro ti motor-, subtraktions-, transport- och summatangenterna koppade ett par organ, som vid nedtryckning av någon av de nämnda tangenterna först åstadkomma en vridning av roa-kuggarshjuet ett havt kuggavstånd, innan knivspärren börjar röra sig ned mot meanrummet mean kuggarna. Härigenom höjes den siffra, som av additionsmaskinen registreras i första dekaden ti närmast högre o,or mm. Motsvarar vridningsmomentet en frammatning något understigande o,oo5 mm, avrundas mätningsresutatet däremot nedåt ti närmast ägre o,or mm. Även om mätningsoperatören vid mätningsarbetet kan mata fram borrspånet, så att hårkorset befinner sig exakt över gränsen mean ett års höstved och det därpå föjande årets vårved, viken gräns ju hos ta och gran avtecknar sig mycket skarpt, måste man räkna med ett av tekniska förhåanden förorsakat >>avrundningsfe» av o,oo5 mm. Med hänsyn ti att bredden av en och samma årsring vanigen varierar något inom oika dear av borrspånet, spear detta avrundningsfe ingen som hest ro vid vanig årsringsmätning, viket däremot är faet, då det, som vid föreiggande undersökning, gäer att konstatera jämföresevis obetydiga förändringar med avseende på bredden av enskida årsringar eer årsringseement. Trots att mätning skett ängs efter en i borrspånets ängdriktning dragen fin aniininje, stäer det sig svårt att vid upprepade mätningar fixera borrspånets äge så, att hårkorset avtecknar sig mot exakt samma stäe på skärnings-

12 12 BO EKLUND punkten mean denna >>riktinje>> och årsringsgränsen. Härti kommer att hårkorset i sig sjävt har en viss bredd, varigenom den ifrågavarande skärningspunkten bir devis skymd. Enär dessutom avrundningsfeen vid två mätningar stundom kunna gå i motsatt riktning d. v. s. i ena faet resutera i en höjning, i andra faet i en avrundning nedåt, kan även då mätning sker synnerigen omsorgsfut på grund av tekniska orsaker uppkomma en differens mean mätningarna på o,oz mm. Avrundningsfeet, som dock ej är av systematisk karaktär, är uttryckt i reativa mått, omvänt proportionet mot årsringens (årsringseementets) bredd, viket framgår av fig. I. I denna representera de båda iksidiga hyperbebranscherna det reativa feet uttryckt i procent vid ett absout avrundningsfe av aternativt o,or och o,oz mm. Diagrammet åskådiggör, att den mekaniska avrundningen vid åga årsringsbredder eder ti en rätt avsevärd över- eer underskattning av krympningens eer sväningens reativa storek. På grund härav har man strängt taget mycket begränsade möjigheter att på basis av de gjorda mätningarna med någon större grad av säkerhet faststäa krympnings- och sväningsförändringarna hos enskida årsringar eer årsringseement. Genom sammanstäning av mätningsresutaten i grupper omfattande ett ferta årsringar eer årsringseement sker dock en viss feutjämning, varigenom den mekaniska avrundningens infytande eimineras. Detta. är givetvis framför at förhåandet, då gruppmedetaen basera sig på stora variantantal Den teoretiska bakgrunden ti mekaniken vid virkets krympning och sväning För en rätt förståese av de förändringar, som veden hos ta och gran undergår vid krympning och sväning, måste en kortfattad beskrivning ämnas över den i samband med dessa fenomen verksamma mekanismen. I motsats ti övträden, i vikas ved strängt speciaiserade typer av ceer ingå, är barrträdens ved i huvudsak uppbyggd av trakeider, en form av ceer, som i sig förena såvä vattenedande som stödjande uppgifter. Barrträdstrakeiderna äro - i motsats ti motsvarande vedeement hos övträden - av jämföresevis stor ängd. Hos granen uppgår trakeidernas ängd såunda stundom ti 9 miimeter. Det är för övrigt ifrågavarande egenskap hos dessa vedeement, som gör virke av ta och gran så ämpat för ceuosaframstäning. Fibrerna i ceuosan utgöras nämigen av de från varandra isoerade trakeiderna. I de ångsträckta trakeidernas väggar finner man insformade ringporer, som förmeda vattentransporten mean angränsande trakeider. Vätskeutbytet regeras därvid av en buktbar pormembran, i vars centrum en centrat förtjockad patta en s. k. torus är pacerad. Denna är

13 OM KRYMPNING OCH SVÄLLNING HOS BORRSPÅN 13 ogenomträngig för vatten och tjänstgör som en venti på så sätt, att vattentransporten genom poren ti angränsande trakeid strypes, då torns-pattan pressas mot ringporens öppning. De trakeider, som kambiet bidar under försommaren, äro tunnväggiga och vidporiga, medan de på eftersommaren bidade ha tjockare väggar och äro starkare speciaiserade på stödjande uppgifter. I det evande trädet iksom även i rått virke innehåer ceerna vatten des i form av s. k. fritt vatten, som jämte uft utfyer hårummen i trakeiderna, des vatten som är kooidat bundet vid ceväggarna. Det huvudsakiga byggnadsmateriaet i dessa utgöres som bekant av ceuosa, som i sin tur är uppbyggt av tunna moekykedjor sammanfogade i paraet agrade knippen. Ur kemisk synpunkt kunna trakeidernas ceuosarika väggar karaktäriseras som kooider i geform. Detta innebär att det vid väggarna bundna vattnet, det s. k. hydratvattnet, kan avges eer anrikas, varvid i förra faet cestareken minskar, i senare ökar. Minskning inträder dock först, sedan det fria vattnet i trakeidernas hårum avgått genom avdunstning, varvid de av det kooidaa tiståndet hos ceväggarna betingade hygroskopiska krafterna utösas. Haten av fritt vatten i ceernas hårum sammanhänger med de omgivande vävnadernas fuktighetshal Vattenkoncentrationen når sitt största värde vid den s. k. fibermättnadspunkten, viken hos de festa trädsag uppnås vid en vattenhat av 25 a 30 % i förhåande ti virkets torrvikt räknat. Orsakerna ti trakeidceernas förmåga att genom avgivning eer anrikning av vatten förändra sin voym äro att söka i ceväggarnas mikrostruktur och fysikaiskt-kemiska sammansättning. Enigt en av botanikern C. von NAGELI redan år r858 uppstäd teori >>äro ceväggarna uppbyggda av avånga, poyedriska, optiskt anisotrofa kristaiter, mean vika vatten och andra ämnen kunna inagras>>. (TRENDELENBURG 1939, s. 93). Kristaiterna benämnde VON NAGELI miceer. Miceernas kristainska struktur har sedermera kunnat påvisas medest röntgen. Såvä härigenom som genom en rad andra undersökningar har riktigheten av VON NAGELIS roiceteori bekräftats. Miceerna utgöra föjaktigen den minsta morfoogiska enheten i ceväggen och kunna karaktäriseras som submikroskopiska byggstenar pacerade bredvid varandra i ett ängsgående förband. Den ena ändytan av en roiceigger dock ej i direkt kontakt med angränsande mice. Hea förbandet kan schematiskt iknas med bredvid varandra i ängdriktningen öst pacerade kaderstenar. I sjäva miceerna kan vatten ej upptagas men däremot inagras mean dessa. Miceraderna sammanhåas av den moekyära adhesionskraften, men vid upptagning av vatten förskjutas de enskida roiceerna sinsemean, varigenom miceförbandet tänjes ut. Ti föjd av det samade trycket från

14 14 BO EKLUND de oika miceförbanden förstoras de enskida ceerna, varigenom hea trästycket undergår en förstoring, det sväer. Om vatten finnes tigängigt, fortsätta sväningsröreserna, ti dess fibermättnadspunkten uppnås. Denna representerar gränsen för miceernas förmåga att uppagra vatten. Ovan fibermättnadspunkten kunna ceerna visserigen absorbera ytterigare vatten, men detta kommer därvid att uppagras i form av fritt vatten i cehåigheterna. Den process, som äger rum vid virkets sväning och för viken ovan endast redogjorts mycket schematiskt, är ti sitt föropp reversibe. Vid vattenavgivning genom torkning drager sig nämigen miceförbandet samman, at eftersom det mean ceuosamiceerna inagrade vattnet avgår genom avdunstning, viket dock först kan ske, sedan det fria vattnet avägsnats ur cehåigheterna, såedes omkring fibermättnadspunkten. I fa av kontinuerig fuktighetsavgång fortgår krympningsprocessen, ti dess a fuktighet avgått, varvid ett äge inträder, då miceerna ej kunna rycka närmare inti varandra. Vid krympning och sväning synes porvoymen d. v. s. den sammanagda voymen av trakeidernas umen, interceuarerna och kären ej nämnvärt påverkas. Som en föjd härav komma de av ceväggarnas storeksförändringar förorsakade krympnings- och sväningsröreserna att reativt oförändrade registreras av vedkroppens yttre dimensioner (TRENDELENBURG 1939, s. 194). Som en föjd av b. a. miceförbandets orientering, vedens anatomiska struktur, förekomsten av märgstråar etc. sker krympning och sväning ej ikformigt i oika dimensioner. I fiberriktningen är såunda krympning och sväning het obetydig, viket av TRENDELENBURG (1939, s. 201) tiskrives det förhåandet, att vatten ej kan inagras mean miceerna i ängdriktningen. Att trots detta en viss krympning och sväning- hos ta och gran uppgående ti omkring o, ro och o,o8% respektive- äger rum, kan förkaras av att micekedjorna ej föröpa fut paraet med fiberriktningen, varför en obetydig komponent ti den radiea och tangentiea krympningen. eer sväningen kommer att verka i fiberriktningen. Krympning och sväning i tangentie ed är avsevärt större än i radie. Den förra uppgår ofta ti dubba värdet av den senare. Som förkaring härti anföres (GREENHILL 1936) märgstråarnas radiea orientering i veden, viket skue ha en reducerande effekt på krympnings- och sväningsförändringarna i veden. Med stöd av mätningar och beräkningar anser sig SrrMES (1938, s. 209) ha konstaterat, att det i stäet är trakeidernas ringporer, särskit då i de tunnväggiga vårvedceerna, som motverkar krympningen i radie ed. Ti föjd av sina ringformiga förstärkningsanordningar synas nämigen ringporerna i de radiet orienterade trakeidceernas väggar under torkningen bibehåa sin runda form trots trycket i ceväggarna, varigenom detta i viss

15 OM KRYMPNING OCH SVÄLLNING HOS BORRSPÅN 15 utsträckning kompenseras. TRENDELENBURG (1939, s. 202) är dock av den åsikten, att även oikheterna i tangentie och radie krympning och sväning ytterst äro betingade av skinader i roiceförbandens orientering, så att micespiraerna i de tangentiea ceväggarna ha en brantare utning än i de radiea. FREY-WYSSLING (1940, s ) har framagt en mycket intresseväckande teori över orsakerna ti den anisotrofa krympningen i trä. Enigt denna kan krympningsfenomenet okaiseras ti mittskiktet mean de sekundära ceväggarna i veden. Detta skikt är sammansatt av des intereeuarsubstansen mean ceerna des de primära ceväggarna, vika ursprungigen härröra från kambiet. I mittskiktet ingå starkt krympande och sväande membransubstanser (pektinämnen). I motsats ti de sekundära ceväggarna är huvudparten av mittskiktet, interceuarsubstansen, isotropt d. v. s. det krymper och sväer ikformigt i oika riktningar. På grund härav bir krympningens och sväningens storek avhängig av antaet ceväggar i tvärsnittet. Då detta anta visar sig vara större i tangentie än i radie ed inom tvärsnittet främst ti föjd av märgstråarnas förekomst i cevävnaden och hos barrträden dessutom de i tangentieed utkiande trakeiderna, föjer härav, att krympningen bir störst i denna riktning. Anisotropien, d. v. s. den i skida riktningar oikformiga krympningen, är föjaktigen att betrakta som en entydig funktion av det anta ceväggar, som föreigger i oika riktningar, och står såedes ej i samband med ceväggarnas tjockek. I detta sammanhang erinras om, att den föreiggande uppsatsen, som tidigare framhåits, endast behandar krympning och sväning i radie ed. De processer, som hos ta och gran äro förbundna med kärnbidningen, resutera även i ändrade krympningsförhåanden inom spint och kärna. I motsats ti spinten, som innehåer evande ceer, består kärnveden av döda sådana. En skinad av bioogisk natur kan därför sägas råda mean spint och kärna. Ateftersom ceerna i den förra avdö, avskijas i desamma b. a. garvämnen, vika infitreras i de omgivande ceerna. Genom garvämnesimpregnering och garvämnenas småningom fortskridande nedbrytning antager kärnveden hos ta en brun-mörkbrun färgton. Hos gran däremot är kärnan ofärgad och kan strängt taget endast urskijas på nyfät virke, såedes medan veden är starkt vattenförande, såvida man ej tigriper färgning av veden med t. ex. jodösning, varvid stärkesen hos de evande ceerna i spinten båfärgas. I samband med kärnbidningen bockeras hos ta och gran hartsgångarna genom cedening, varvid dessa samtidigt tömmas på kåda. Denna uppagras i stäet i vedens s. k. parenkymceer, av vika särskit märgstråarna het utfyas med kåda (LAGERBERG 1943, s. 33). Härigenom anrikas kåda i kärnveden, som föjaktigen kommer att uppvisa en avsevärt högre kådhat 3 *,j,f edde. från Sta.tens skogsforskningsinstitut. Band 39: 7

16 16 BO EKLUND 39:7 än spinten. KrNNMAN (1930, s. 14) anger såunda, att haten kåda hos spintved av ta utgör cirka 4 %, medan den i kärnan uppgår ti omkring 15 % Kärnbidningen medför däremot en markerad nedgång av vattenhaten i ceerna. Enigt KINNMAN (1930, s. 59) skue vid en vattenhat i spinten av 56 %, räknat i förhåande ti tota vikt, kärnveden endast håa 28 % vatten. Under ika förhåanden med avseende på vikt och fuktighet visa sig krympnings- och sväningsförändringarna vara starkare utprägade hos spinten än hos kärnan. Då veden vid kärnbidningsprocesserna bir tyngre, borde det motsatta förhåandet snarare inträffa. Som förkaring härti anger TREN DELENBURG (1939, s. 136), att vid kärnbidningen vissa substanser inagras mean micespiraerna i stäet för vatten. Kärnsubstanserna komma därvid att verka som en sags buffert, som vid torkning hindrar roicekedjorna att sammandragas i samma utsträckning som tidigare. TRENDELENBURG anser det även möjigt, att kärnsubstanser inagras mean de amorfa igninsubstanserna och förhindra vatteninträngning därstädes. Med avseende på krympningens och sväningens storek hos ta och gran föreigga vissa skinader mean å ena sidan tätare och å andra sidan mera poröst byggt virke. Det senare innehåer ti övervägande de tjockväggiga trakeider med små umen, det senare däremot mera tunnväggiga och med större umen försedda trakeider. Det tunga virket har föjaktigen större inre täthet och därmed även större inre yta än det porösa. Med ökad täthet föjer emeertid en stark stegring av antaet roiceer och därmed ökade möjigheter att i roiceförbanden inagra vatten. Detta skue enigt TRENDELENBURG (1939, s. 194) förkara, att krympning och sväning bir större i tyngre än i poröst virke. KrNNMAN (1930, s. 74) vi dock göra gäande, att någon säker agbundenhet ej kan påvisas mean torrvoymvikt och krympning, enär tyngden i viss utsträckning kan vara betingad av rikig hartsinagring i veden. En översikt över den radiea krympningen och sväningen hos borrspånsmateriaet från de oika undersökningsokaerna De utförda årsringsmätningarna ha i första hand bearbetats med sikte på att beysa des den krympning i radie ed som borrspånsmateriaet från en och samma undersökningsoka undergår vid övergång från rått ti ufttorrt tistånd des den sväning, som uppkommer vid bötäggning av borrspånen under aternativt 15 och 6o minuter samt 24 timmar. Såvä krympning som sväning har härvid uttryckts i procent av den ängd, som borrspånen konstaterades intaga i rått tistånd, d. v. s. omedebart efter borrningen i skogen.

17 OM KRYMPNING OCH SVÄLLNING HOS BORRSPÅN 17 En redovisad krympning av t. ex. 2,25% anger såunda att borrspånets ängd -mätt från den sist färdigbidade årsringen in ti centrummarkeringen (jfr. s. 7) - minskat med nämnda beopp. För att erhåa större jämförbarhet har den sväning, som inträder efter bötäggning av borrspånen under nyssnämnda tidsavsnitt, uttryckts i form av kvarstående krympning. Denna anger föjaktigen, uttryckt i procent, huru mycket borrspånsmateriaet i medeta ytterigare måste sväa för att återtaga den ursprungiga ängden, d.v.s. roo % I ta b. 3 och 4, sid. r8-2r, redovisas för de oika undersökningsokaerna des krympningen vid övergång från rått ti ufttorrt tistånd des den efter respektive bötäggningstid kvarstående krympningen samt dessutom antaet undersökta träd, antaet mätta årsringar inom spint och kärna ävensom de borrade trädens genomsnittiga. åder vid borrningsstäet. F ör undersöknings oka nr 4 redovisas ej någon krympning för årsringarna inom kärnan, viket beror på det förhåandet, att tydig kärnved synbarigen ännu ej hunnit utbidas vid brösthöjd ti föjd av beståndets åga åder - 28 år. Om vi ti en början uppehåa oss vid en jämförese mean de krympningsprocenter, som enigt tab. 3 och 4 föreigga för de oika undersökningsokaerna, kan konstateras, att krympningsprocenten genomgående är större inom spinten än inom kärnan. Vid jämförese mean ta och gran visar sig spinten hos det förra trädsaget karaktäriseras av större krympning än inom motsvarande de av vedkroppen hos granen, medan däremot förhåandena inom kärnveden äro mera ikvärdiga. Hos såvä ta som gran utmärkes spintveden av starkare variation med avseende på krympningsförhåandena än kärnveden. För de undersökta ta-okaerna uppgår såunda krympningsprocenten i medeta ti3,4o% för årsringarna inom spinten och 2,56% för årsringarna inom kärnan med en variation av 2,53-3,87% och 2,29-2,81% respektive. För de undersökta granokaerna föreigger i medeta avsevärt mindre skinad mean krympningen inom spint och kärna. Den uppgår ti 2,79 och 2,44% respektive med en variation av i förra faet 2,48-3,36% och i senare 2,16-2,82 %. Härvid är dock att märka, att krympningsprocenterna hänföra sig ti oika medeårsringsbredd. Såunda utmärkes spinten praktiskt taget genomgående av ägre medeårsringsbredd än kärnan. Oikheterna i medeårsringsbredd utgöra emeertid ej tiräckig förkaringsgrund för de stora skinader, som visa sig föreigga med avseende på krympningsförhåande inom spint och kärna. Det har för den sku undersökts om skinaderna äro att betrakta som statistiskt signifikanta. Resutaten av de i samband härmed utförda beräkningarna över krympningsprocenternas dispersion och medefe redovisas i tab. 5 och 6, s respektive, som emeertid endast baserar sig på de sommartid undersökta okaerna. De i tabeen redovisade krympningsprocenterna ha därvid uträknats som aritmetiska medetaet av den för varje enskit träd konstaterade krympningsprocenten.

18 18 BO EKLUND Tab. 3 Den radiea krympningen vid övergång från rått tiufttorrt tistånd jämte den undersöknings Radia Shrinkage on the Transition from the Raw- to the Air-dry Conditian and Residua! s p i n t K ä r- s a p w o o d H e a r t- Anta Kvarstående krympning under- efter bötäggning under Mede-' Loka sökta Anta Mede- Residua! Shrinkage after Anta årsträd års- årsrings- Krymp- soaking for nr års- rings- ringar bredd ning st. ringar bredd I,ocaity 6o Number st. mm Shrinkage I5 24 st mm No. of Trees Number Mean minuter timmar Nu m ber Mean in ves t- of Annua min u tes ho urs of Annua igated Annua Ring Annua Ring Rings width Rings width mm p r o c e n t mm ' p e r c e n t 4 57 I I78 2, 25 2, 53 0,45 o,rs 0,05 - ' 6 29 I 102 r, z z 3.54 o, ro o,og o, o B 5I I 24I r, ro 3,87 o,o6 O,oo -0,02 9I2 101 I4 484 o, 97 3,26 O, I7 o, r g 0,15 2I5 ro2 I4 467 I, 02 3,I5 O,og o, ro -o, or 23I II 25 I 380 I, 03 3,28 o,o6 0,04 o, or I 04I I 038 I, I7 3,or o,or o,or o,oz 427 S 8:IV ,48 3, I I o,o6 0, : o, 86 3,84 O, I 8 o,og -o, or I 454 s 44:I ,83 3, 6r o,ob 0,04 0,02 I 525 Summor o. medeta 36! I6 OI7 0,95 3,40 o,r6 0,07 0,03 O 6I3 1 Vid mätning av höst- och vårvedeementen. 2 >) hea årsringarna. Enigt tab. 5 visar sig skinaden mean krympningsprocenten för spintoch kärnved av ta genomgående överstiga skinadens dubba medefe; i sjäva verket är den med undantag för oka ro (vid mätning av hea årsringen) mer än tre gånger så stor som medefeet på skinaden. Hos undersökningsmateriaet av gran (tab. 6) understiger i två fa av tio (okaerna g och I3) skinaden mean krympningsprocenten för spint och kärna skinadens dubba medefe och i hava antaet fa dess tredubba medefel Särskit beträffande taen föreigger föjaktigen en mycket starkt utprägad statistisk signifikans beträffande skinad mean spintens och kärnans krympningsförhåanden, och detta skue enigt det föregående (jfr. s. r6) främst sammanhänga med de förändringar av fysikaisk-kemisk natur, som inträda i veden i samband med kärnbidningsprocesserna. Vid jämförese mean krympningsprocenterna för oika undersökningsokaer föreigga stundom rätt avsevärda skinader, som sannoikt äro betingade av ett kompex skida orsaker, band dem oikheter i medeårsringsbredd jämte årsringsmateriaets fördening i ansutning ti denna, varierande - I, 77 I, 8 I 2, 62 2,29 I, 82 2,42 r,oo I, 54 I, 8 8 I, 50

19 OM KRYMPNING OCH SVÄLLNING HOS BORRSPÅN 19 efter bötäggning under oika tidsavsnitt kvarstående krympningen för ta från de oika okaerna. Shrinkage in Fine from the various Locaities investigated after soaking for different Periods. n a Spint och k ä r n a w o o d Sapwood and Heartwood Genom- Kvarstående krympning K varstående krympning snittsefter bötäggning under Medeåder efter bötäggning under Residua! Shrinkage after Anta årsvid Krymp- Residua! Shrinkage after J Kr.'(mp- soaking for n mg års- rings ning soaking for borr- Shrinkage ringar bredd Shrink- IS 6o 24 ningsst. a ge 15 6o mm 24 stäet minuter timmar Number Me an minuter timmar år min u tes ho urs of Annua min u tes hours Annua Ring Avetage Rings width Age at p r o c e n t mm Boring- p r o c e n t p e r c e n t point p e r c e n t years I I78 2, 25 2I 2, 53 0,45 0, I5 o,o5 2~ 6o o, ss o,zo o, or I 6I6 I, 39 s6 3, I 6 0,40 o, 13 o, os 2,62 o, 77 0,22 o,og 2 I53 I, 40 8o 3,r8 0,45 o, r z 0,04 2, 3 I 0,47 o, 03 -O, OI 699 I,48 so 2,74 0,34 o, o B o,o6 2,39 0,68 0, I I o, os 698 1,44 so 2,75 0,40 o, r r 0,03 2,29 0,71 0,17 o, o o 2 42I I, ,7I 0, I I o,oo 2,39 o, 77 o, r s o,o6 I 465 I, , 73 o, 36 0,09 0,04 2, 8 I 0,95 o, r6 -o,oz ,75 ISI 3,I4 o, 69 o, 13 -o, or 2, 6r 0,76 O, o B -o, o B 4 I07 I, ro 72 3,23 0,47 o, og 1-0,04 2,40 0,58 O, I I -O, or I, 2 3 7I 2,90 o, 37 o,o8 o, o o 2, 56 o, 77 0,15 o, o o I,I7 87 2, 97 0,47 0, I I o,or höstvedprocent och densitet hos veden, oika anta ceväggar på ängdenheten och växande hat av hartser i veden o. s. v. I ansutning ti de för varje enskid undersökningsoka redovisade värdena på den efter bötäggning under oika tidsavsnitt kvarstående krympningen måste påpekas, att då något tecken ej är utsatt framför det i procent uttryckta värdet, så innebär detta, att sväning ej skett ti i nivå med den i rått tistånd uppmätta ängden av borrspånsmateriaet. Ett minustecken framför den kvarstående krympningen markerar däremot, att borrspånen skue ha svät ti något större ängd än i rått tistånd. I fa det härvid rör sig om en faktisk sväning utöver den ursprungiga ängden eer om en av mindre aväsnings- eer avrundningsfe förorsakad skenbar sväning uridandrager sig dock bedömande. Man bör emeertid håa i minnet, att den kvarståen.de krympningen, särskit då efter den ängsta bötäggningstiden, är ett uttryck för en reativt obetydig förändring i borrspånens sammanagda ängd, varför även mindre mätfe kunna infuera på resutaten. Tab. 3, s. r8, utvisar, att den för taens spintved konstaterade kvarstående

20 20 BO EKLUND Ta b. 4 Den radiea krympningen vid övergång från rått tiufttorrt tistånd jämte den undersöknings Radia Shrinkage on the Transition from the Raw- to the Air-dry Conditian and Residua s p i n t K ä r- s a p w o o d H e a r t- Anta Kvarstående krympning under- efter bötäggning under Mede-' Loka sökta Anta Mede- Residua! Shrinkage after Anta årsträd års- årsrings- Krymp- soaking for nr ning års- rings- st. ringar bredd ringar Locaity Shrinkage 15 6o bredd 24 Number st. mm st. mm No. of Trees Nu m ber Mean minuter timmar Number Mean in ves~ of Annua of tiga t ed Annua Ring min u tes ho urs Annua Rings width Rings mm p r o c e n t p e r c e n t Annua Ring width mm I JO I, 71 2, 84 0, I o, o B o,os 8g I 392 r, 57 2, 63 o,og 0,04 0, ,72 3, 36 0,05 o, or -O, or i 5 57 I 789 2,24 2, 57 o, oj 0,04 0, I, I 9 3,14 -o,oz -o, o z -0,04 6o I 307 I, 66 2,48 o,o6 o, or O,or I 57I ro1 I5 366 I, 30 3, I5 o,os 0,03 o, ! ro I, 47 3,03 o, oj o, os o,o I, 92 2, 6z 0,21 0,04 0, r 695 I, 23 3,06 o, os o,o7 0, Summor o. medeta 420! ,49 2,79 o,o8 0,04 0,03 II 152 ~ Vid mätning av höst- och vårvedeementen. "' J> hea årsringarna. 2,22 2,50 I, I 3 2, 6z 1,91 I, 97 1,73 I, 68 I, 56 I, 46 I,]I krympningen redan efter bötäggning under 15 minuter uppgår ti reativt små beopp. Ett undantag utgör dock oka nr 4, för viken det reativt höga värdet 0,45 % redovisas, viket är nära tre gånger så stort som närmast ägre värde. Härvid är dock att märka, att ingen tydigt brunfärgad kärna ännu hunnit utbidas på den ifrågavarande okaen, viket givetvis ej utesuter att kärnbidningsprocesserna redan inetts i det vid borrningstifäet 28-åriga tabeståndet. Den för okaen konstaterade åga krympningsprocenten ämnar - trots att den hänför sig ti hög medeårsringsbredd (jfr. s. I8) - anvisning om att så skue vara faet. Föjaktigen skue den höga kvarstående krympningen vara förorsakad av att årsringsmateriaet ej differentierats på spint och kärna. Detta bestyrkes för övrigt av en jämförese med de värden på den kvarstående krympningen, som enigt tab. 3 redovisas för de oika undersökningsokaerna efter sammansagning av mätningsresutaten för såvä spint som kärna. Utesutes oka nr 4, uppgår den för övriga undersökningsokaer i medeta kvarstående krympningen ti o,ro, o,o6 och o,oz % vid en bötäggningstid av 15 och 6o minuter samt 24 timmar, varför

21 OM KRYMPNING OCH SVÄLLNING HOS BORRSPÅN 21 efter bötäggning under oika tidsavsnitt kvarstående krympningen för gran från de oika okaerna. Shrinkage in Spruce from the various Lokaities investigated after soaking for different Periods, n a Spint o c h k ä r n a w o o d Sapwood and Heart wo ad '! Genom- Kvarstående krympning Kvarstående krympning snittsefter bötäggning under Medeåder efter bötäggning under Krymp- Residua! Shrinkage after Anta årsvid Krymp- Residua! Shrinkåge after soaking for års- rings- n in g soak:ing for ning borr 6o ningsringar bredd Shrink 6o Shrinkage IS 24 st. mm a ge IS 24 stäet minuter timmar Number Mean minuter timmar år min u tes ho urs of Annua min u tes hours Annua Ring Avetage Rings width Age at p r o c e n t mm Boring- p r o c e n t p e r c e n t point per c e n t years i O,o8 o, os 2, 24 0,22 0,07 o, or 2 I33 I, B ,45 O, 5 o,os 0,03 2,40 0,27 o,og 0,04 3 IJ6 I, B ,6g o,r7 2,82 o, 36 o, og o,os ,93 8o J,03 0,24 o,o6 0,03 2, I 6 o, 2 8 o, ro O,o , ,44 0,I4 o,o6 0,04 2,4B o, 29 0,07 0,07 I 326 I, ,76 O, I 6 0,03 0,02 2, I 8 0,03 o,or I, B , 3 8 o, 13 0,02 o, or 2, 6 I 0,22-0,02 o,oo 7I4 I, 5 I 48 z, ss 0, 5 O, o o O,or 2,6g 0,25 0,07 0, I, 5 B so z,b4 O, I7 o,o6 o,os 0,19 0,07 0,04 2,42 0,I7 o, ro 0,04 I 638 I, 7I 56 2, 5 2,47 o, 12 -o, os -0, I, Z,6B o,og -o, or -0,03 2,44 0,22 0,05 o, or 23 92I I, 59 ss 2,62 0, I 5 0,04 0,02 bötäggning under 6o minuter för spintved av ta synes medföra sväning ti nära nog fut i nivå med ängden i rått tistånd (kompensering av krympningen). För kärnved av ta kvarstår enigt tab. 3 efter den kortaste bötäggningstiden något mindre än 1/ 3 av krympningen, varför bötäggning under 15 minuter ej är tiräckigt för att eiminera krympningen inom kärnan. Efter bötäggning under 6o minuter visar sig krympningen ha nedgått ti 1/ 17 av den ursprungiga, för att efter en utsträckning av bötäggningstiden ti 24 timmar ha het kompenserats. Med hänsyn ti den ångsammare sväning, som karaktäriserar taens kärnved i förhåande ti spinten, erfordras en bötäggningstid av åtminstone r timme, för att krympningen ska kompenseras ti i nivå med den hos spinten efter 15 minuters bötäggning kvarstående krympningen. Granens spintved karaktäriseras enigt tab. 4 av ett något snabbare sväningsföropp än taens; redan efter I5 minuters bötäggning nedgår den kvarstående krympningen ti ägre beopp än för taens spintved efter 6o

22 tv tv Tab. s. statistiska data för jämförese mean den radiea krympningsprocenten för spint- och kärnved av ta. Statistica Data for a Comparison between the Radia Percentage shrinkage for the Sapwood and Heartwood of Pine. s p i n t K ä r n a Differens Anta s a p w o o d H e a r t w o o d mean Diffemedeta. rensens under- Loka Krympningsprocentens sökta för kärna dubba nr Percentage S h r i n k a g e' s träd o. spint mede- I,ocaity st. aritme- varia- Difference fe No. disper- medefe aritme-,. d' rsperstandard Error trska tions- standard Error Means for varia- medefe between Number of tiska tions- Trees in- si on medeta koeff. Doube medeta swn koeff. Sapwood standard vestigated Arithmetic standard Coeff. of absout reativt ArithmeticJ standard Coeff. of J absout reativt and Error of mean Deviation Variation Absoute Reative ntean Deviation Variation bsoute Reative Heartwood Difference ,68 0,76 28, ,68 o, 82 22, ,90 0,65 I6, 6 Io o, so 15,4 Io2 I4 3, I I 0,84 27,0 II o, 72 21, ,03 o, 67 22,2 S S:IV 28 3, 9 I 12,5 0,49 S 44:I o, 68 18, I S 44:II 29 3, 6I 0,77 21,4 _ Summa o. medeta ,82 24, Vid mätning av höst- och vårvedeementen. hea årsringarna. O, IO 3, o, ,68 0,50 I8,6 0, o, 12 3,2 2,68 0,55 20,3 o, o, 13 4> I :2,29 0,5,2 z :Z, B o, 14 6, I 0,22 7,2 2,46 0,46 18,6 o, 12 5,0 O, q ,29 0,42 18,4 o,o , ,43 0,46 I8,9 0,09 3,6 o, og 2,4 3,00 o, 53 17,8 o, , I ,64 0,3 7 14,0 0,07 2, 6 o, ,41 o, 39 r6,o 0,07 3,0 0,05 I,4 2,54 0, 5 I 20,0 0,03 I, I,oo 0,36 I, 22 - o, 33 0,96 0,39 0,65 O, 5 I r, o8 0,33 o, 6o 0,31 o, gr o, 27 1,13 0,28 1,20 o, 32 0,89 o, 12 td o M 71 8 z tj '<