Styrdkument Dkumenttyp: Handlingsplan Beslutat av: Kmmunfullmäktige Fastställelsedatum: 2006-12-11 133 Ansvarig: Säkerhetschefen Revideras: Vart fjärde år. Följas upp: HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD MOT FÖRTROENDEMAN OCH TJÄNSTEMAN. Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Syfte. 1.2 Ht ch våld. 1.3 Lagstiftning. 2. Ansvar 2.1 Kmmunstyrelsen. 2.2 Nämnder. 2.3 Kmmunala blag. 2.4 Medarbetare, chefer ch arbetsledare. 3. Om du blir utsatt för våld eller ht 3.1 Checklista ifall ht / våld skulle inträffa. 3.2 Anmälan. 4. Mtiv till ht ch våld 4.1 Olika frmer av ht ch våld. 4.2 Idelgiskt baserat ht ch våld. 4.3 Ht mt familjen. 5. Efterhjälp 5.1 Tjänstemän. 5.2 Förtrendevalda. 6. Förebygg ht ch våld 6.1 Var kan ht ch våld uppträda? 6.2 Vissa arbeten är mer riskfyllda än andra 6.3 Se till att du kan säkerhetsrutinerna! 6.4 Säkerhetsrutiner. 7. Dkumentatin 7.1 Tjänstemannens rapprt. 7.2 Förtrendevalds rapprt. 8. Bilagr 8.1 Checklista för akutåtgärder att tänka på vid ht - våld gisslansituatin. 8.2 Checklista för åtgärder att tänka på ch göra efter att en tjänsteman blivit utsatt för ht våld. 8.3 Exempel på faktrer sm kan vara viktiga att beakta i vardagsskyddet. 8.4 Åtgärder vid misstänkt försändelse. 8.5 Identifiering av misstänkta försändelser. 8.6 Checklista vid ht/bmbht. 1(11)
HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD MOT FÖRTROENDEMAN OCH TJÄNSTEMAN. 1. Inledning Den ffentliga förvaltningen skall präglas av demkrati, rättssäkerhet ch effektivitet. Förekmsten av ht ch våld riktat mt tjänstemän ch förtrendevalda verksamma i den ffentliga förvaltningen innebär ett allvarligt ht mt dessa grundläggande principer. Den demkratiska beslutsprcessen riskerar att störas. På sikt kan det hta hela det demkratiska samhället. Denna handlingsplan gäller arbete ch förtrendeuppdrag inm Svenljunga kmmuns rganisatin för tjänstemän 1 ch förtrendevalda där det kan finnas risk för ht eller våld. 1.1 Syfte Ändamålet är att förebygga hälsa ch lycksfall i arbetet ch förtrendeuppdraget samt att: uppnå en gd arbetsmiljö, skydda kmmunens anställda, förtrendevalda, egendm, ch eknmi, skydda kmmunens verksamhet mt skadr ch störningar samt få kntrll över risk- ch skadesituatinen genm aktivt ch medvetet arbete. 1.2 Ht ch våld Med ht ch våld avses brttsliga gärningar sm begås mt en persn så sm misshandel, gisslantagande, våld ch ht mt tjänsteman, laga ht eller laga tvång samt fredande, förtal ch förlämpning, bedrägeri eller annan redlighet. 1.3 Lagstiftning Lagstiftning sm berör ht ch våld mt tjänstemän ch förtrendevalda är bland annat nedanstående lagar ch förrdningar: Brttsbalken 3 kap (Misshandel), 4 kap (Olaga ht, laga tvång, fredande, förtal ch förlämpning), 9 kap (bedrägeri ch annan redlighet), 12 kap (skadegörelse ch åverkan), 13 kap (Mrdbrand) 17 kap (Våld, ht ch förgripelse mt tjänsteman) ch 18 kap (Brtt mt medbrgerlig frihet. Sekretesslagen (SFS 1980:100) m skyddad identitet ch spärrmarkering, Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160), Arbetsmiljöförrdningen (SFS 1977:1166), Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1993:2) m åtgärder mt våld ch ht i arbetsmiljön, samt de författningar sm utfärdas med stöd av lagen eller förrdningen ch sm avser arbetsgivarens verksamhet. 2. Ansvar Arbetsgivaren (kmmunstyrelse & nämnder) ch arbetstagaren skall samverka för att åstadkmma en gd arbetsmiljö (SFS 1977:1160, 1), ch däri ligger arbetet mt ht ch våld mt tjänstemän ch förtrendevalda. 2.1 Kmmunstyrelsen 2.1.1 Kmmunstyrelsen har ett övergripande ansvar för att arbetet mt ht ch våld mt tjänsteman ch förtrendevald bedrivs aktivt i syfte att nedbringa skadefrekvensen ch skadekstnader. 2.1.2 Kmmunstyrelsen utövar sitt ledande ch samrdnande ansvar inm dessa mråden genm kmmunens säkerhetschef. 2.2 Nämnder 2.2.1 Nämnder/styrelser har ansvar för ett aktivt arbete mt ht ch våld inm sitt verksamhetsmråde i syfte att nedbringa skadefrekvensen ch skadekstnader. 2.2.2 Nämnderna erhåller erfrderligt stöd av kmmunstyrelsen genm säkerhetschefen. 1 Med tjänsteman avses alla anställda inm Svenljunga kmmun. 2(11)
2.3 Kmmunala blag 2.3.1 Vad sm sägs under 2.2 Nämnder gäller även för kmmunala blag. 2.4 Medarbetare, chefer ch arbetsledare 2.4.1 Alla anställda har ett persnligt ansvar för att uppmärksamma de ht ch det våld sm kan förekmma ch sm eventuellt skulle kunna uppträda mt tjänstemän ch förtrendevalda inm sina egna ch arbetskamraters arbetsuppgifter inm enheten ch förvaltningen. 2.4.2 Medarbetarna / tjänstemännen skall medverka i arbetet mt ht ch våld ch delta i genmförandet av de åtgärder sm behövs för att åstadkmma en gd arbetsmiljö. Man skall följa givna föreskrifter, använda skyddsanrdningar ch iaktta den försiktighet sm behövs för att förebygga att man blir drabbad av ht eller våld. 3 Om du blir utsatt för våld eller ht När det gäller knkreta ht eller våld mt dig, din familj eller närstående finns det möjligheter att förbereda sig. Det är inte vanligt att man förnekar varningssignaler även m de är tydliga, sm inför en allvarlig htsituatin, exempelvis vid en brand, ht ch vid våldshandlingar. Lita inte alltid på att den egna gruppens uppförande ch handlande autmatiskt ger dig skydd. Detta skapar en falsk trygghet sm i själva verket kan försämra dina chanser. 3.1 Checklista ifall ht / våld skulle inträffa En checklista för akutåtgärder att tänka på vid ht - våld - gisslansituatin, sm alla anställda ch förtrendevalda bör vara väl förtrgen med, finns sm bilaga 1. 3.2 Anmälan Det är viktigt att ett brtt alltid anmäls till plisen, både för uppklarandet av brttet ch för att skapa en samlad bild av brtten sm bland annat kan användas för att underlätta det förebyggande arbetet. 3.2.1 En brttsanmälan m ht eller våld skall alltid göras till plisen ch då skall närmaste chef vara behjälplig med detta. 3.2 2 En skriftlig incidentrapprt 2 m vad sm inträffat skall skickas till respektive chef eller förvaltningschef. Se bilaga 2. 4. Mtiv till ht ch våld För att minimera riskerna i arbetet ch kunna känna sig trygg i sitt jbb skall det finns infrmatin m de situatiner ch miljöer där riskerna för ht ch våld är störst. 4.1 Olika frmer av ht ch våld 4.1.1 De vanligaste frmerna av ht ch våld är lika typer av verbala ht sm skrik, aggressiner, eller ht via telefn ch per brev eller e-pst. 4.1.2 Tjänstemän ch förtrendevalda kan även bli utsatta för skadegörelse, kltter, mrdbrand eller misshandel. 4.2 Idelgiskt baserat ht & våld 4.2.1 De idelgiskt baserade htelserna har en annan karaktär. Hten ch/eller våldet kmmer fta från rasistiska, främlingsfientliga grupper eller individer ch riktar sig tydligare mt det demkratiska systemet. Dessa brtt hanteras av Säkerhetsplisen. 4.3 Ht mt familjen 4.3.1 Ht ch våld mt tjänstemän ch förtrendevalda kan även riktas mt familj ch egendm. 2 Även kallad tillbudsrapprt. 3(11)
5. Efterhjälp Behv av samtalshjälp ch stöd för tjänstemän ch förtrendevalda skall finnas efter att de har blivit utsatta för ht ch våld eller andra upplevelser i arbetet. 5.1 Tjänstemän 5.1.1 Den anställde tjänstemannen, sm utsatts för ht eller våld skall snarast erhålla samtalshjälp eller annat stöd från sin chef. Vid behv kan stöd även inhämtas från förvaltningen krisgrupp. Stöd kan även ges till anhöriga ch vid behv kan specialistvård erbjudas vid företagshälsvården. 5.1.2 En checklista med åtgärder efter att en tjänsteman blivit utsatt för ht - våld. Se bilaga 2. 5.2 Förtrendevalda Den förtrendeman, sm utsatts för ht eller våld, skall snarast vända sig till sitt plitiska parti för samtalshjälp eller annat stöd. 6. Förebygg ht ch våld Det är viktigt att vara medveten m att man sm tjänsteman ch förtrendevald inm en ffentlig myndighet kan befinna sig på en hög risknivå ch att försiktighetsåtgärder bör anpassas därefter. Se bilaga 3. 6.1 Var kan ht ch våld uppträda? På varje arbetsplats skall göras en inventering över alla risker för ht ch våld. Ansvaret har arbetsgivaren, vanligen chefen, ch de anställda medverkar. 6.2 Vissa arbeten är mer riskfyllda än andra Exempel på mråden där det kan finnas en ökad risk för våld ch ht: 6.2.1 Persnal ch förtrendevalda inm kmmunens ledning, Samt förtrendevalda i andra styrelser ch nämnder. 6.2.2 Persnal inm vård- ch msrg samt inm individ- ch familjemsrg inm kmmunens scialförvaltning. 6.2.3 Persnal inm grundskla, förskla ch annan därtill hörande verksamhet inm kmmunens barn- ch utbildningsförvaltning. 6.2.4 Persnal inm tekniska enheter, exempelvis med ansvar för vatten ch avlpp. 6.3 Alternativa arbetsuppgifter Om htbilden kräver att du sm tjänsteman eller förtrendevald tillfälligt eller för en längre tid bör ha alternativa arbetsuppgifter, skall man snarast samråda med sin arbetsgivare m detta. 6.4 Säkerhetsrutiner För att du ska kunna minska riskerna ch känna dig trygg på jbbet måste du ha bra kunskap m de situatiner där riskerna för våld ch ht är störst. Den sm ska utföra ett arbete ska få tillräckliga instruktiner för att kunna utföra arbetet säkert. 7. Dkumentatin Det är mycket viktigt att tjänstemannen ch den förtrendevalde så snart det går dkumenterar ch rapprterar när han/hn blivit utsatt för ht eller våld. 7.1 Tjänstemännens rapprt Den dkumentatin sm tjänstemannen sammanställer skall snarast rapprteras till närmaste chef, sm vidarebefrdrar den till persnalchefen. 7.2 Förtrendevalds rapprt Den dkumentatin sm den förtrendevalde ställer samman skall snarast rapprteras till kmmunstyrelsen arbetsutsktt, sm vidarebefrdrar den till persnalchefen. 4(11)
8. Bilagr I bilagedelen finns samlat checklistr ch anvisningar att kunna ha för den sm blivit utsatt ht eller våld: 8.1 Checklista för akutåtgärder att tänka på vid ht - våld gisslansituatin. Bilaga 1. 8.2 Checklista för åtgärder att tänka på ch göra efter att en tjänsteman blivit utsatt för ht våld. Bilaga 2. 8.3 Exempel på faktrer sm kan vara viktiga att beakta i vardagsskyddet. Bilaga 3. 8.4 Åtgärder vid misstänkt försändelse. Bilaga 4. 8.5 Identifiering av misstänkta försändelser. Bilaga 5. 8.6 Checklista vid ht / bmbht. Bilaga 6. Källr: Arbetsmiljölagen SFS 1977:1160. Arbetsmiljöförrdningen SFS 1977:1166. Arbetarskyddsstyrelsen: AFS 1993:2, Våld ch ht i arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket: AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete Andermyr, Reuterfrs-Mattsn: Säkerhetsjuridik för kmmuner, Svenska kmmunförbundet 1998. Ett ht mt demkratin. Sveriges Landsting- ch kmmunförbund 2004. Säkerhet Säkerhetsrådgivning, Säkerhetsplisen ch Plismyndigheten i Stckhlms län 2002. Otillåten påverkan riktad mt myndighetspersner, Brttsförebyggande rådet Rapprt 2005:18 Söderbäck: Säkerhet i receptinen, Eufemia utbildning, 2005. 5(11)
Bilaga 1. Checklista Akutåtgärder att tänka på vid ht våld gisslansituatin. Förbered dig Vid behv av akut hjälp/skydd tryck på överfallslarmet & ring SOS 112 ch uppge: Vem du är, Vilket telefnnummer du ringer ifrån, Platsen för htet, Vad htet gäller, Skadr. För intern hjälp larma: Min chef. Min förvaltningschef. Väktare. Säkerhetsansvarig. Övrig. Om det inte är akut ring: POLIS 114 14 Vid behv av medelbar vård/skydd: Få den drabbade i medelbar trygghet, Ge första hjälpen, Sök sakkunnig hjälp. Vid ht prvcera inte! Uppträd lugnt, Gå våldsverkaren till mötes, Försvara inte föremål/värden med risk för ditt liv. Vid våld/- gisslansituatin. Bedöm risken för angrepp/våld Bedöm gärningsmannens kapacitet Bedöm knsekvenser m htet genmförs. Använd det nödvärn/försvar sm krävs. Välj rätt tillfälle för ingripande, Bedöm risken. Underlätta eftersökning: Lämna infrmatin, t.ex. mbilen/spårning/meddelande. Ntera viktiga förhållanden sm: Detaljer m förövaren, Persnidentitet, Utseende, Beteende, Språk ch dialekt Lkalisering. 6(11)
Bilaga 2. Checklista En checklista för chefer ch arbetsledare. Åtgärder för den sm blivit drabbad utsatt för ht våld gisslansituatin. Vidta skyddsåtgärder för den drabbade (ch vid behv dennes familj) Bevakning, Säkerhetsskydd på arbete/bstad, Pstkntrll, Besökskntrll, Persnbevakning. Infrmera & beskriv situatinen Internt ch externt Berörda myndigheter Htbildsbedömning görs av Ansvariga på arbetsplatsen i samverkan med plisen Ansvariga på arbetsplatsen i samverkan med säkerhetsplisen Andra berörda myndigheter Kntakta berörda för åtgärder Intern krisgrupp inm förvaltningen Intern krisgrupp inm respektive plitiskt parti Plismyndigheten Stöd av sjukvården Planera Planera för att minimera risken för nytt våld, nya ht ch skaderisker Planera för hantering av media Förbered framtida mediainfrmatin genm att kntakta infrmatinsansvarig ch säkerhetsansvarig. Dkumentera händelsen Skriv incidentrapprt: Det finns särskilda blanketter för detta, vilka erhålls från respektive chef, förvaltningschef, persnalavdelningen eller via kmmunens intranät. Incidentrapprten skall snarast lämnas till närmaste chef eller förvaltningschef. 7(11)
Bilaga 3 Anvisningar Exempel på faktrer sm kan vara viktiga att beakta i Vardagsskyddet vid eventuell fara för ht ch våld Undvik dagliga rutiner genm att: Variera restider. Variera resväg mellan hemmet ch arbetet. Inte handla i samma butik eller besöka samma restaurang etcetera. Vid resr, infrmera anhöriga ch chefen m destinatin, resväg, tider ch färdsätt. Ha alltid mbiltelefnen med dig. Batteriet skall vara laddat ch krtnummer till plis inlagt. Var uppmärksam på kända besökare ch frdn eller andra avvikande förändringar i närmiljön. Persner sm uppger sig sm bud eller servicepersnal skall alltid kunna legitimera sig. Om så är nödvändigt klipp ned vegetatinen så sikten blir fri runt bstaden. Använd utvändigt mnterad brevlåda, ej brevinkast. Placera inte telefnen eller datrn vid ett fönster. Telefnen bör ha nummerpresentatör ch inspelningsfunktin. Var uppmärksam på alla pstförsändelser, sm avviker från det nrmala. Lägg in i din mbiltelefns telefnlista telefnnummer till anhöriga ch markera dem med förkrtningen ICE (In Case f Emergency). 8(11)
Bilaga 4 Anvisningar Åtgärder vid misstänkt försändelse. En misstänkt försändelse kan ha lika innehåll. Det kan vara sprängmedel, kemiska, radiaktiva, bilgiska eller bakterilgiska medel. Och de kan var både i fast eller flytande frm. Har en brevförsändelse hanterats genm pstbefrdran, är den nrmalt hanteringssäker. Det finns under sådana förhållanden inte anledning att tr att en bmb utlöses förrän vid en eventuellt öppnande. Brevbmber är nrmalt knstruerade att detnera först då brevet/paketet öppnas. Rör inte försändelsen i nödan. Öppna inte försändelsen. Avlägsna människr från föremålet. På arbetsplatsen kntakta säkerhetsansvarig eller närmaste chef. Larma plis för teknisk undersökning. Ring plis på telefn 114 14. SOS telefn 112. Förbered för eventuell utrymning av lkalerna. Ntera hur, när ch av vem försändelsen mttgs. Misstänkt försändelse bör förvaras i särskild behållare. 9(11)
Bilaga 5 Anvisningar Identifiering av misstänkta försändelser. Etikett med namn adress. Xtra frankering. Påskrift Brådskande, varsamt, ömtåligt etcetera. Ljud från försändelsen. Ojämn, sned, bucklig, regelbunden frm, Speciallevererat genm bud, receptin etcetera. Ingen returadress. Vikten (lätt tung) i förhållande till strlek. Persnligt, privat eller annan inskränkande text. Olje- eller fettfläckar, missfärgning. Styvt, hårt innehåll eller mslag. Textat, handskrivet, felstavat namn, adress eller titel. OBS! Det sm avviker från de nrmala försändelserna skall man ta fasta på ch agera så att ingen kmmer till skada, samt tillkalla plis. 10(11)
Bilaga 6 Checklista vid ht / bmbht Datum: Plats: Lyssna nggrant. Var lugn ch vänlig. Avbryt inte. Starta m möjligt inspelning ch spårning av samtalet, försök att ställa följande frågr: När skall htet genmgöras? När skall bmben expldera? Var finns bmben eller htet? Mt vem / vilka riktas htet? Vilken typ av bmb eller ht? Utseende? Varför har den skickats ut? Vad heter ni, eller vad representerar ni? Verkar den uppringande känna till kmmunens lkaler? Ja. Nej. Verkar den uppringande känna till persner inm kmmunen? Ja. Nej. Hur lät htet exakt? Persnens identitet: Man Kvinna Pjke Flicka Persnens röst: Högljudd Sluddrig Ljus Mörk Tystlåten / Svag Mjuk / behaglig Persnens tal: Snabbt Långsamt Välvårdat Läspande Distinkt Verkar förvrängt Svrdmar Stammande Övrigt: Vad? Persnens dialekt: Lkal dialekt Utländsk brytning Persnens attityd: Lugn Upphetsad Övrigt? Språk? Annat Bakgrundsljud: Gatutrafik Röster Oväsen från maskiner Musik Annat Plisen kntaktas via SOS telefn 112. 11(11)