SKAPAD AV

Relevanta dokument
2016 v.47. Tisdag. November. Avstämningskonferens i Skövde

SAMMANTRÄDESPROTO KOLL Estridsalen, Kulturkvarteret,

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stenkyrka skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

2013- Storumans skolor utbildningsplan

Måldokument Utbildning Skaraborg

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola

Barn och Familj

British Junior. Elevversion Verksamhetsåret Sida 1 av 5

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

2018/19. Plan mot kränkande behandling och diskriminering för Björkängsskolan Område Björkängsskolan. Reviderad

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Beslut för Skälltorpsskolan 7-9

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 15/16

Fenix Kultur- och Kunskapscentrums plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

SAM Samverka Agera Motivera

Eskilstuna När kunskap och omsorg går hand i hand

Beslut för grundskola

1 (8) TRYGGHETSPLAN. Planen gäller för ROMBERGASKOLAN. Ansvarig för planen Rektor Vlora Sudjada. Planen gäller under perioden Läsåret 17/18

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Förskolan Solrosen/Vitsippan

Humleskolans plan mot kränkande behandling

Anteckningar efter möte #2 i skoldialogen Svenljunga 8 februari 2017

Delrapport med fokus på studiero på Ålstensskolan våren 2019

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan

Kvalitetsrapport. Vedevågs skola

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Likabehandlingsplan Gullstensskolan yngre F- 6 och fritidshem

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling. Åsa Söderström Lektor i pedagogik Karlstads universitet

Elevhälsans arbete under läsår 15/16 har utvärderats genom sammanställning av synpunkter som inhämtats via digital

Åsö grundskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

Jörgensgårdens, Eriksgårdens och Lilla dag och natts förskolors Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2013

Trygghetsrådets handlingsplan för trygghets- och likabehandlingsarbete på Storvretskolan/Skogsback:

Kvalitetsrapport. Grundskola - Huvudman

Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 16/17

Systematiskt Kvalitetsarbete

Årsanalys av Skolenkäten 2014

Kvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling

VäneRyr förskola, F-klass, skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Föräldrar år 3 Föräldrar år 6

Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola

Withalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Instruktioner till skolan

VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan

Skärsta friskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

samverkan motivera agerar

Plan mot kränkande behandling samt Riktlinjer och rutiner mot diskriminering

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Lyrfågelskolans förebyggande och åtgärdande arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2016/2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skolenhet Hasslarödsskolan 7-9

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Älgarås skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för att motverka sexuellt ofredande i skolan - yttrande

Guldsmedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

+ + Grundskola åk Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Grundskola åk 4-6. Ange ett alternativ. Grundskola åk 7-9

Huddingegymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsrapport grundskola avseende läsåret 2014/2015

Mycklingskolans Likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för arbete mot kränkande behandling på Nyköpings Enskilda Gymnasium

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Normer och värden Läsåret

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

Källbrinksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, årskurs 7-9

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skolenhet Hasslarödsskolan 7-9

Resultater fra Skolverkets vurdering av metoder mot mobbning

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

Uppföljning av skolresultat - VT 2019

Plan mot kränkande behandling Örjansskolan /15

Västerviks Gymnasium RO5s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skogskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trivselenkät. Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Den viktiga skolnärvaron

PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Björkdungen, Läsåret 2017/2018. Orrelyckans Förskola

Transkript:

1 2016-05-12 SKAPAD AV

Måldokumentet Utbildning Skaraborg 1.Stärkt tillväxt och kompetensförsörjning 2.Höjd utbildningsnivå 3.Ökad kvalitet

Fullföljda studier den enskilt viktigaste faktorn för att våra barn och unga ska få ett gott liv

5 2016-05-12 SKAPAD AV

Marita Friborg skol- och kulturchef, Töreboda Hélène Jenvén doktorand, Örebro Universitet, Töreboda

Töredoda Kommun Barn- & utbildningsförvaltningen En fortbildningssatsning i Töreboda kommun Att med ett gemensamt normkritiskt förhållningssätt, präglat av ett inkluderande arbetssätt och tänk i praktiken skapa en trygg lärmiljö för alla barn/elever.

Töredoda Kommun Barn- & utbildningsförvaltningen Projekt för skolledare (som aktionsforskningsansats) Enkätundersökning Projektets problemformulering (frågeställning) 4 nätverksträffar Utvärdering (enkät)

Töredoda Kommun Barn- & utbildningsförvaltningen Upplägg för personal Tre föreläsningar med tillhörande diskussionsunderlag samt mellanliggande arbete på enheterna.

Framgångsfaktorer vid arbetet mot mobbning och kränkningar Systematik Hela skolan-ansats Skolklimat Elevers delaktighet För att nå framgång i antimobbningsarbetet krävs bland annat aktivt engagerade individer och resurser av olika slag, som kompetent personal, organisatorisk stabilitet och en personalgrupp som drar åt samma håll (Skolverket 2011, s.13).

Töredoda Kommun Barn- & utbildningsförvaltningen Verksamhetens behov när det gäller: Likabehandlingsarbetet Samsyn Fungerande verktyg Dekonstruktion av negativa normer

Elevers sociala samvaro och normer som styr - en aktionsforskningsstudie i åk 8-9 Syfte Att undersöka elevers och lärares föreställningar om elevers sociala samvaro i en skolklass åk 8-9 och dess implikationer i ett förbättringsarbete för att skapa en trygg skolmiljö. Studiens huvudsakliga fokus riktas mot hur utsatta elevers situation kan förstås och förändras. Jenvén (2016)

En studie tre beröringspunkter Elev elevrelationer Elev lärarrelationer Lärar lärarrelationer Jenvén (2016)

En studie - tre teoretiska förklaringar Björn Erikssons (2001) sociologiska teori om mobbning Sociografisk inventering en kartläggningsmetod Kattens jakt på mössen Jenvén (2016)

Normer Kränkande handlingar Mobbning Mobbning Kränkningar Normer Jenvén (2011) Jenvén (2016)

Skolan som ett administrativt och ett socialt system Jenvén (2016) Administrativt system: klassen Socialt system av grupper/undergrupper Elev Jenvén (2016)

Hur ni har det tillsammans i klassen Grupperingar Individuella positioner 1 2 2 4 3 3 4 5 5 Översta steget (Nivå 1): Hög position Nedersta steget (Nivå 5): Låg position Jenvén (2016)

Resultat: Skolklassen som en hierarki Caroline, Lisa, Louise, Albin, Carl Sofia, Jessica, Sara Tobias, Markus, Mathias, Daniel, Robin, Linus, Adam Alexander, Abbas, Martin, Jesper 3 Lovisa, Elin, Linnea, Sanna, Emina 2 1 4 5

Resultat: Tre dominerande normer som styr Man ska ta plats synas och höras Man ska ha många kompisar Man ska se ner på stud Jenvén (2016)

Status och lärandet Barn och elever i skolan deltar i komplexa sociala processer där de söker tillhörighet och vänskap. De bygger identiteter och status i relation till varandra. Formandet av vilka ideal och normer som ska gälla, till exempel för flickor respektive pojkar, är en dimension av status och maktkamp i klasser och i skolan. Detta pågår alltid i varje klass och i varje skola. Kränkningar sker ofta som en del av dessa processer. Risken för kränkningar ökar när statusbyggandet får för stort spelrum och det lärande som är avsikten med skolan kommer i andra hand. (Skolverket 2013 s. 12f)

Kattens jakt på mössen Jenvén (2016)

Forskningen berör följande utvecklingsområden Elevers välbefinnande ur ett 1. statusperspektiv 2. Elevers möjlighet att komma till tals och bli lyssnade på 8. 7. Lärares välbefinnande Lärares arbetsbelastning Forskning om elevers sociala samvaro som förbättringsarbete med fokus på utsatta elevers situation som en hierarkisk struktur i en skolklasskontext 3. 4. Elevers trygghet i en skolklass Elevers studiero I en skolklass 6. Synliggörande av skolklasskulturer 5. Elevers måluppfyllelse (kvalifikationsuppdraget) Jenvén (2016)

Låg status som barn sämre hälsa som vuxen Dessa barn löper: 5-9 ggr högre risk att drabbas av hjärt- kärlsjukdomar. 3-4 ggr högre risk att drabbas av diabetes. dubbelt så stor risk att drabbas av psykisk ohälsa i form av depression och ångest. (självmordsförsök vanligare) 3 ggr större risk att drabbas av drog- och alkoholrelaterade problem. Almquist (2009)

24 2016-05-12 SKAPAD AV

Goda exempel Hélène Jenvén Magnus Arvidsson Marie Svensson Ann Pogemaa Anneli Johansson Johanna Fällström Kerstin Rydberg doktorand, Töreboda rektor, Töreboda lärare 1-3, Töreboda lärare 7-9, Skövde lärare 6-9, Falköping elevhälsokonsulent F-9, Falköping kurator, Skövde

Hélène Jenvén doktorand, Töreboda

Magnus Arvidsson rektor, F-3 Kilenskolan, Töreboda

Inte bara rektor Tre barn Trygghet Sociala relationer

Välkommen vi tar hand om ert barn

Gruppen är viktigast

Skolan som ett tvingande system Jenvén (2016) Administrativt system: klassen Socialt system av grupper/undergrupper Elev Jenvén (2016)

Hos oss finns en plats för alla

Hélènes tre regler för social samvaro.

Vinster med arbetssättet Stor kunskap om varje enskild elevs sociala nätverk samt hur den enskilde eleven fungerar socialt Trygghet och studiero Bra studieresultat

Några framgångsfaktorer för en bra skolgång Skickliga lärare En trygg miljö Samarbete hem och skola En positiv inställning till skolan - tala positivt om skolan hemma

Tillsammans ska vi arbeta för att göra våra barn redo att möta den värld som möter dem, när de ska ut i vuxenlivet.

Rektors roll Vara väl insatt i Hélènes forskning Ge förutsättningar till lärare. Organisera! - Det måste få kosta tid och vikarier Du investerar: - I friska lärare - Fler behöriga elever till gymnasiet - Färre hemmasittare Vara delaktig i processen Stötta upp vid svåra samtal/situationer Följa upp/utvärdera

Marie Svensson lärare, 1-3 Kilenskolan, Töreboda

Forskningen berör följande utvecklingsområden

Ann Pogemaa lärare, 7-9 Vasaskolan, Skövde

Klassen Totalt 21 elever 10 elever nådde inte målen i svenska 10 elever nådde inte målen i engelska 5 elever nådde inte målen i matte 11 elever hade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och/eller läs- och skrivsvårigheter

Framgångsfaktorer Fokus på skolarbete/lärande Höga förväntningar Nolltolerans mot kränkande handlingar Öppen kommunikation med både elever och föräldrar Samsyn

Resultat I åk 9 saknade endast en elev behörighet att söka in på ett nationellt gymnasieprogram.

Anneli Johansson Johanna Fällström lärare, 6-9 Centralskolan, Falköping elevhälsokonsulent, F-9 Centralskolan, Falköping

Centralskolan, Falköping

Bakgrund Hur startade det? Vårt arbete

Reflektioner Bra verktyg Synliggör Flera i klassen tycker att. Exempel

Viktigt! Information Tid Engagemang

Kerstin Rydberg skolkurator, Gy Kavelbrogymnasiet, Gymnasium Skövde

Bakgrund Klass i årskurs 2 25 elever, hälften flickor och hälften pojkar Orolig stämning Pratade rakt ut Lyssnade inte Argumenterande kring regler Saknat skolmaterial

Panik!!!! Vad ska jag göra???? Hélènes kartläggningsmetod Nu kör jag..

Resultat och reflektioner Vi har inga grupperingar Trappan Statiska positioneringar och grupperingar Kränkningar Oro Hälsar inte på varandra Samstämmiga angående hierarki Respekt, sammanhållning, säga hej, fokus på lektionerna

Slutsatser Inkludera all personal Samsyn Tid

58 2016-05-12 SKAPAD AV

Tack för att ni lyssnade!

60 2016-05-12 SKAPAD AV