Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-08-31 Emma Rosklint Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information 1
Elasticiteter Varför räkna med elasticiteter? Exempel Det är stor skillnad om efterfrågan på kaffe stiger med 100 kr jämfört med om priset på en sportbil stiger med 100kr. En ökning av efterfrågan på mjölk i Sverige med 1000 liter är svårt att jämföra med motsvarande efterfrågeökning på 25-årig whisky. Elasticiteter Elasticiteter mäter hur känsligt utbud och efterfrågan är för ändringar i olika variabler. Elasticiteter är relativa tal och betecknas, Generellt: rocentuell förändring i en variabel som följer av en enprocentig förändring i en annan variabel. 2
Efterfrågans priselasticitet Mäter hur känslig efterfrågan är för prisförändringar Samma prisförändring kan ge upphov till olika starka marknadsreaktioner beroende på hur känslig efterfrågan är. Det räcker generellt sett inte med att endast studera lutningen på efterfrågekurvan: Lutningen påverkas av hurvi väljer att mäta pris och kvantitet. riselasticiteten varierar inom en marknad dvs är inte samma längs hela efterfrågekurvan. Figur 1: Efterfrågans priselasticitet 3
Efterfrågans priselasticitet Definition Den procentuella förändring i kvantitet som följer av en enprocentig förändring i pris. = % % = / / = Efterfrågans priselasticitet är alltid negativ eller noll eftersom efterfrågad kvantitet minskar vid en prisökning (med undantag för Giffen-varor). Inget annat än priset får ha förändrats. Figur 2: riselasticitet mellan två punkter 4
roblem Efterfrågans priselasticitet När man mäter elasticiteten mellan två punkter på efterfrågekurvan varierar resultatet beroende på vilken riktning man går i. Elasticiteten varierar längs med efterfrågekurvan. Ett alternativ är därför att istället mäta elasticiteten i enpunkt på efterfrågekurvan punktelasticitet (Som i Frank). unktelasticitet Antar att förändringarna i och är mycket små, vilket gör det möjligt att uppskatta elasticiteten i en punkt. Om förändringen i pris är liten så är / samma som lutningen på efterfrågekurvan / =1/lutningen = = 5
Efterfrågans priselasticitet =0-1 < < 0 =1 < -1 - Fullständigt oelastisk efterfrågan Oelastisk efterfrågan Enhetselastisk efterfrågan Elastisk efterfrågan Fullständigt elastisk efterfrågan Ju mer elastisk efterfrågan är desto mer påverkas efterfrågad kvantitet vid en prisförändring. Ju mer elastisk efterfrågan är desto flackare är D-kurvan och vice versa Inga varor har en helt oelastisk efterfrågan, men D-kurvan kan uppvisa denna egenskap inom vissa intervall. Figur 3: Efterfrågekurvans utseende vid olika storlek på ε 6
Efterfrågans priselasticitet Hur påverkas de totala intäkterna (*) av en prishöjning, vid olika storlek på priselasticiteten? -1< < 0 =-1 <-1 sjunkersvagare än stiger. * stiger sjunker i samma omfattning som stiger. *sjunker (Intäkterna är maximala) sjunkerstarkare än stiger * sjunker Efterfrågans priselasticitet Vad är det som påverkar storleken elasticiteten? Tillgång till substitut på marknaden Nödvändighet Varans del av de totala utgifterna Inkomsteffektens riktning Tid kort- eller lång sikt 7
Efterfrågans inkomstelasticitet Mäter hur känslig efterfrågan är för inkomstförändringar. Definition: Den procentuella förändring i efterfrågad kvantitet som följer av en enprocentig förändring i inkomst (I). Utgår från Engelkurvan. Efterfrågans inkomstelasticitet η betecknar efterfrågans inkomstelasticitet = % % = / / = OBS! Inget annat än inkomsten får ha förändrats. 8
Efterfrågans inkomstelasticitet η< 0 η< 0 0 < η< 1 η> 1 Inferiora varor. Efterfrågad kvantitet minskar när inkomsten ökar. Normala varor.efterfrågad kvantitet ökar när inkomsten ökar. Nödvändighetsvaror. Efterfrågad kvantitet ökar mindre än inkomsten ökar. Lyxvaror.Efterfrågad kvantitet ökar mer än inkomsten ökar. Efterfrågans inkomstelasticitet Exempel: Antag att inkomsterna stiger med 100 % och att η=1. Hur påverkas efterfrågan? Vid varje givet pris ökar efterfrågad kvantitet med 100 %. Inkomstelasticiteten är viktig för att exempelvis förutspå framtida konsumtionsmönster 9
Figur 4: Efterfrågans inkomstelasticitet Korspriselasticitet Efterfrågan på en vara beror inte enbart på varans pris och konsumentens inkomst, utan även på priset på övriga varor på marknaden. Korspriselasticiteten mäter hur känslig vara X är för en förändring i priset på en annan vara, Z. Definition: Den procentuella förändring i efterfrågad kvantitet för en vara (X) som följer av en enprocentig förändring i priset på en annan vara (Z). 10
ε XZ = Korspriselasticitet ε XZ = % % Korspriselasticitet = / / = Inget annat än priset på vara Z får ha förändrats. Korspriselasticiteten kan vara positiv eller negativ. ε > 0 ε< 0 Substitutvaror. Efterfrågan på vara X ökar när priset på vara Z stiger. Komplementvaror. Efterfrågan på vara X minskar när priset på vara Z stiger. Korspriselasticitet Exempel: När priset på mjölk (Z) stiger med 10 % ökar efterfrågan på juice (X) med 5 % (vid varje givet pris!). ε XZ =5/10= +0,5. Mjölk och juice är substitutvaror Exempel på komplementvaror: Skidor och pjäxor, sodastreamer och kolsyrepatron, skrivare och bläckpatroner. 11
Figur 5: Korspriselasticitet Utbudets priselasticitet Mäter hur känsligt utbudet är för prisförändringar. Definition: Den procentuella förändring i utbjuden kvantitet av en vara som följer av en prisförändring för varan med en procent. ε S = % % = / / = Ju flackare utbudskurvan är desto mer elastiskt är utbudet. 12
Figur 6: Utbudselasticitet Exempel Elasticiteter å en marknad för vara X är jämviktspriset 100 kr och jämviktskvantiteten 100 enheter. riset på vara Z stiger med 50 procent och korspriselasticiteten är +0,5. Efter detta stiger jämviktspriset på vara X till 110 kr och jämviktskvantiteten till 115 enheter. Hur på verkas marknaden för vara X? Vilka elasticiteter går att beräkna? 13
Elasticiteter Efterfrågad kvantitet av vara X ökar med 0,5*50 % = 25 % vid varje givet pris. Vi har nu information om två punkter på utbudskurvan och kan beräkna utbudselasticiteten. Vi har information om två punkter på efterfrågekurvan och kan beräkna efterfrågans priselasticitet. Figur 7: Exempel elasticiteter 14
Konsumentöverskott En rationell konsument genomför transaktioner på marknaden för att dessa ökar dennes nytta. Konsumentöverskottet, KÖ, mäter hur mycket konsumentens nytta ökar. KÖ visar skillnaden mellan vad konsumenten värderar varan till och vad denna faktiskt kostar. Kö används till exempel för att utvärdera beslut i statliga frågor. Figur 8: Konsumentöverskott Höjden på efterfrågekurvan vid varje given kvantitet visar hur mycket konsumenten som mest är beredd att betala för en extra enhet av varan. För den första enheten är konsumenten beredd att betala 14 kr, KÖ=11, 13 kr för den andra, KÖ = 10 kr osv. Totalt blir KÖ=66 kr. Normalt räknar man med triangeln under efterfrågekurvan ner till priset för varan, i det här fallet KÖ=72 kr. 15
Asymmetrisk information De parter som ska ingå transaktioner på marknaden har ofta mål som står i konflikt med varandra. Säljare har incitament att överdriva kvalitén på de varor man säljer. Köpare har incitament att uppvisa en lägre betalningsvilja än den man faktiskt har. Asymmetrisk information avser ett avtalsförhållande där den ena parten har tillgång till mer information än den andra. Exempel på marknader med asymmetrisk information: Försäkringsbranschen Marknaden för begagnade bilar Arbetsmarknaden Asymmetrisk information The Market for Lemons, Akerlof(1970) Antar att det finns två typer av begagnade bilar; bra resp. dåliga (s.k. lemons ). Om perfekt information råder: två marknader där B > D. Om asymmetrisk information råder: en gemensam marknad. Betalningsviljan för en bil beror på den förväntade kvaliteten, B > G > D Andelen bra bilar sjunker p.g.a. av att G är för lågt (säljare lämnar marknaden). Förväntad kvalitet sjunker, G sjunker, andelen bra bilar sjunker ytterligare o.s.v. I värsta fall kommer marknaden tillslut endast bestå av lemons. 16
Asymmetrisk information Vad kan parterna på marknaden göra för att lösa problemet? Signalering Costly-to-fake-principen För att en signalering skall vara trovärdig måste den vara kostsam eller svår att fejka. The Full-Disclosure-principen Individer måste avslöja även sina mindre fördelaktiga kvalitéer, annars tolkas tystanden som att de försöker dölja ännu sämre kvalitéer. Exempel Rykte Reklam Utbildning roduktgarantier Jobbintervjuer 17