Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag vid prioriteringen av tillstånds- och åtgärdsparet. (Läs mer om nationella riktlinjer och prioriteringar på www.socialstyrelsen.se). Arbetsdokumentet har inte blivit korrekturläst varför det kan finnas vissa språkliga och andra formmässiga fel. Observera att detta dokument innehåller flera arbetsdokument!
Tillstånd: RA studier/subanalyser av tidig RA (symtomduration 3 år) noteras separat Åtgärd: Handledd konditionsträning i bassäng jämfört med konditionsträning på egen hand efter instruktion. Rad: D18.08 och D18.10 Metod: Litteratursökning genomfördes 2008-05-20 +2008-06-10 med hjälp av Socialstyrelsens bibliotekarie för att identifiera relevanta systematiska översikter och RCT. Sammanfattningsvis identifierades 44 systematiska översikter och 127 RCT med möjlig relevans för rörelseträning, styrketräning, konditionsträning och coachning vid RA (se arbetsdokumentet för rad 72 och 73). Litteratursökningen utvidgades att även omfatta översikter ( reviews ) 2008-12-08. Samtliga abstracts granskades för att identifiera artiklar som berörde jämförande studier av övervakad konditionsträning i bassäng och konditionsträning på egen hand efter instruktion hos patienter med RA. Dessa litteratursökningar kompletterades med genomgång av litteraturlista i relevanta artiklar. Vid uppdaterad litteratursökning i PubMed 2011-07-04 identifierades ytterligare 21 systematiska översikter och 20 RCT samt 37 reviews och 40 kliniska studier inom samma område (se arbetsdokumentet för rad 72 och 73). Samtliga abstracts granskades för att identifiera relevanta studier enligt ovan.
Tabell 1 Författare, år Studiedesign Patientpopulation Intervention Syreupptagningsförmåga Hälsa Självskattad funktion Smärta Hsieh 2009 (1) RCT Taiwan Träning under 8 veckor. Ingen ytterligare uppföljning. Liten studie, inget bortfall. N = 30 Medelålder 54/51 år RA, ålder 20-65 år, stabil sjukdomsfas. 100 % kvinnor Medelduration 8 år 28/30 i ACR funktionsklass II (övriga klass III). Poliklinik, två centra. Taiwan I = 3 övervakade träningspass per vecka: 10 min stretching, 10 min uppvärmning på träningscykel eller rullband, 30 min aerobisk träning i bassäng, 10 min avslappning. K = 3 träningspass per vecka på egen hand efter instruktion: 10 min stretching, 10 min uppvärmning, 30 min aerobisk träning (promenad, cykling, aerobisk dans eller simning), 10 min avslappning Förbättring av syreupptagningsförmåga VO 2 max ml/(kg x min): 2.9 versus -0.9 Δ 3.8 p<0.0001 Förbättring av effekt vid standardiserat cykeltest W: 14.9 vs 2.2 Δ 12.7 p<0.05 Förbättring av gångtid 50 fot s: 0.82 vs 1.03 Δ -0.21 NS Förbättring av global skattning av sjukdomens påverkan VAS global (0-100): 13.4 versus 9.7 3.7 NS Förbättrad ledfunktion HAQ: 0.08 versus 0.09-0.01 NS Minskning av smärta VAS smärta (0-100): 9 versus 9 0 NS
Evidenssummering framgår av tabellen nedan: Fråga: Vilken effekt konditionsträning i bassäng jämfört med konditionsträning på egen hand efter instruktion? Patientpopulation: RA Vårdmiljö: Poliklinik Effektmått Antal deltagare (antal studier) Risk i kontrollgruppen (range) Relativ effekt (95 % CI) Absolut effekt (mean eller range) Evidensstyrka Kommentarer Aerobisk kapacitet VO 2 max, (ml/(kg x min)) 30 (1) Efter 8 veckor -0.9 3.8 Låg (++) Standardiserat cykeltest (W) 30 (1) Gångtid 50 fot (s) 30 (1) VAS global (0-100) 30 (1) Självskattad funktion (HAQ) 30 (1) VAS smärta (0-100) 30 (1) Efter 8 veckor: 2.2 Efter 8 veckor: 1.03 Efter 8 veckor: 9.7 Efter 8 veckor: 0.09 Efter 8 veckor: 9 12.7 Låg (++) -0.21 Mycket låg (+) 3.7 Mycket låg (+) -0.01 Mycket låg (++) 0 Mycket låg (+)
Kommentarer: Underlaget är begränsat till en liten studie med utvärdering vid träningsperiodens avslutning och ingen ytterligare uppföljning. Maximal syreupptagningsförmåga var predefinierat primärt effektmått i studien. Referenser: (1) Hsieh L-F, Chen S-H, Chuang C-C, Chai H-M, Chen W-S, He Y-C. Supervised aerobic exercise is more effective than home aerobic exercise in female chinese patients with rheumatoid arthritis. J Rehab Med 2009; 41: 332-7. Bilaga Förklaring av effektmått: Aerobisk kapacitet syreupptagningsförmåga mätt med VO2 (ml/(kgxmin) i denna studie mätt med maximalt cykeltest. Samtidigt mättes maximal effekt (W) VAS global: 100 mm lång linje där 0 är ingen påverkan av sjukdomen och 100 värsta tänkbara påverkan Självskattad ledfunktion mätt med HAQ Health Assessment Questionnaire: ett validerat, självadministrerat, sjukdomsspecifikt frågeformulär som används för att klassificera ledrelaterad funktionsnedsättning. Skala 0-3 (0=ingen rapporterad funktionsnedsättning, 3=sämsta möjliga funktionsförmåga). VAS smärta: 100 mm lång linje där 0 är ingen smärta och 100 värsta tänkbara smärta Litteratursökningar Se arbetsdokumentet för rad D18.01 och D18.02
Tillstånd: RA studier/subanalyser av tidig RA (symtomduration 3 år) noteras separat Åtgärd: Handledd konditionsträning på land jämfört med konditionsträning på egen hand efter instruktion Rad: D18.09 och D18.10 Metod: Litteratursökning genomfördes 2008-05-20 +2008-06-10 med hjälp av Socialstyrelsens bibliotekarie för att identifiera relevanta systematiska översikter och RCT. Sammanfattningsvis identifierades 44 systematiska översikter och 127 RCT med möjlig relevans för rörelseträning, styrketräning, konditionsträning och coachning vid RA (se arbetsdokumentet för rad 72 och 73). Litteratursökningen utvidgades att även omfatta översikter ( reviews ) 2008-12-08. Samtliga abstracts granskades för att identifiera artiklar som berörde jämförande studier av handledd konditionsträning på land och konditionsträning på egen hand efter instruktion hos patienter med RA. Dessa litteratursökningar kompletterades med genomgång av litteraturlista i relevanta artiklar. Vid uppdaterad litteratursökning i PubMed 2011-07-06 identifierades ytterligare 21 systematiska översikter och 20 RCT samt 37 reviews och 40 kliniska studier inom samma område (se sammanställning av litteratursökning i arbetsdokumentet för rad 72 och 73). Samtliga abstracts granskades för att identifiera relevanta studier enligt ovan.
Tabell 1 Författ are, år Studiedesign Patientpopulation Intervention Aerobisk kapacitet Livskvalitet Funktion Smärta Neuberg er GB, Aaronson LS, Gajewski B et al. (1) 2007 RCT USA 1996- (sannolikt) 1999 ITT* Blindad utvärderare Poliklinik N = 147 antal deltagare som genomförde interventionens 12 veckor Andel kvinnor: 83 % Medelålder: 56 år Inklusionskritierier: 40-70 års ålder, RA enligt ACR-kriterier, förmåga att läsa och prata engelska, ingen tidigare fibromyalgi eller allvarlig kronisk obstruktiv sjukdom, inget intag av betablockerare eller digitalis, inte nyligen haft period med >30 minuter aerobisk träning, 3 grånger/vecka, reumatolog har medgivit deltagande, uppfyller kriterier för konditionstest (ingen arytmi, nylig myokardiell infarkt, akut infektion, okontrollerad metabolisk sjukdom, känd elektrolyt abnormalitet, eller systoliskt blodtryck >200 mm Hg eller diastoliskt blodtryck >115 mm Hg. I1 = Övervakad low impact -träning enl ovan 3 gr/v i 12 veckor. (N =68) K = Hemträning low impact enl ovan 3 gr/v i 12 veckor. (N = 79) Förbättring av aerobisk kapacitet VO 2max, (ml/kg/min), 12 veckor I1=2.59 K=1.26 Δ 1.33 Ingen signifikans angiven Ej rapporterad Förbättring av funktion Efter 12 veckor Förbättring av 50 feet walk test (sekunder) I1=0.71 K =0.24 Δ 0.57 Ingen signifikans angiven Förbättring av styrka i höger hand, mmhg I1=20.47 K =13.87 Δ 6.60 Ingen signifikans angiven Handstyrka vä, mmhg I1=21.42 K=10.02 Δ11.40 Ingen signifikans angiven Förbättring av smärta Mc Gill pain questionnaire, 12 veckor Smärtintensitet (1-10) I1 = 0.62 K= -0.27 Δ0.89 Ingen angiven signifikans Smärta idag (1-10) I1=0.33 K=-0.07 Δ 0.40 Ingen angiven signifikans *författarna uppger att de använde intention-to-treat, dock analyserar man bara dem som genomförde studien, de initialt inkluderade analyseras inte.
Evidenssummering framgår av tabellen nedan: Fråga: Vilken effekt har övervakad konditionsträning på land jämfört med konditionsträning på egen hand efter instruktion? Patientpopulation: RA Vårdmiljö: Poliklinik Effektmått Antal deltagare (antal studier) Risk i kontrollgruppen (range) Relativ effekt (95 % CI) Absolut effekt (mean eller range) Evidensstyrka Kommentarer Aerobisk kapacitet - syreupptagnigsförmåga : VO 2 (ml/(kgxmin)) 147 (1) 1.26 1.33 Låg (++) Funktion 50 fots gångtest (sekunder) 0.24 0.57 Styrka i höger hand (mm Hg) Styrka i vänster hand (mm Hg) 147 (1) 13.87 10.02 Efter 12 veckor 6.60 11.40 Låg (++) Smärta McGill Pain Questionnaire (1-10) Smärtintensitet 147 (1) -0.27 0.89 0.40 Låg (++)
Smärta idag -0.07 Referenser: (1) Neuberger GB, Aaronson LS, Gajewski B, Embretson SE, Cagle PE, Loudon JK, Miller PA. Predictors of Exercise and Effects of Exercise on Symptoms, Function, Aerobic Fitness, and Disease Outcomes of Rheumatoid Arthritis. Arthritis & Rheum 2007; 57: 943-952. Litteratursökningar Se rad D18.01 och D18.02
Tillstånd: RA studier/subanalyser av tidig RA (symtomduration 3 år) noteras separat Åtgärd: Konditionsträning på egen hand efter instruktion jämfört med enbart standardinformation om behov av konditionsträning Rad: D18.10 och D18.11 Metod: Litteratursökning genomfördes 2008-05-20 +2008-06-10 med hjälp av Socialstyrelsens bibliotekarie för att identifiera relevanta systematiska översikter och RCT. Sammanfattningsvis identifierades 44 systematiska översikter och 127 RCT med möjlig relevans för rörelseträning, styrketräning, konditionsträning och coachning vid RA (se arbetsdokumentet för rad 72 och 73). Litteratursökningen utvidgades att även omfatta översikter ( reviews ) 2008-12-08. Samtliga abstracts granskades för att identifiera artiklar som berörde jämförande studier av konditionsträning på egen hand efter instruktion och enbart standardinformationsgruppen hos patienter med RA. Dessa litteratursökningar kompletterades med genomgång av litteraturlista i relevanta artiklar. Vid uppdaterad litteratursökning i PubMed 2011-07-06 identifierades ytterligare 21 systematiska översikter och 20 RCT samt 37 reviews och 40 kliniska studier inom samma område (se sammanställning av litteratursökning i arbetsdokumentet för rad 72 och 73). Samtliga abstracts granskades för att identifiera relevanta studier enligt ovan.
Tabell 1 Författare, år Studiedesign Patientpopulation Intervention Aerobisk kapacitet Livskvalitet Funktion Smärta Neuberger GB, Aaronson LS, Gajewski B et al. (1) 2007 RCT USA 1996- (sannolikt) 1999 ITT* Blindad utvärderare Poliklinik N = 152 - antal deltagare som genomförde interventionens 12 veckor Andel kvinnor: 83 % Medelålder: 56 år Inklusionskritierier: 40-70 års ålder, RA enligt ACRkriterier, förmåga att läsa och prata engelska, ingen tidigare fibromyalgi eller allvarlig kronisk obstruktiv sjukdom, inget intag av betablockerare eller digitalis, inte nyligen haft period med >30 minuter aerobisk träning, 3 grånger/vecka, reumatolog har medgivit deltagande, uppfyller kriterier för konditionstest (ingen arytmi, nylig myokardiell infarkt, akut infektion, okontrollerad metabolisk sjukdom, känd elektrolyt abnormalitet, eller systoliskt blodtryck >200 mm Hg eller diastoliskt blodtryck >115 mm Hg. I = Hemträning med lågtill medelintensiv konditonsträning enl ovan 3 gr/v i 12 veckor. (N = 79) K = Ingen intervention - träning på basnivå. (N =73) Förbättring av aerobisk kapacitet VO 2max, (ml/kg/min), 12 veckor I=1.26 K=1.61 Δ -0.35 Ingen signifikans angiven Ej rapporterad Förbättring av funktion Efter 12 veckor Förbättring av 50 feet walk test (sekunder) I =0.24 K=0.61 Δ -0.37 Ingen signifikans angiven Förbättring av styrka i höger hand, mmhg I=13.87 K=9.57 Δ 4.30 Ingen signifikans angiven Handstyrka vä, mmhg I=10.02 K=3.23 Δ 6.79 Ingen signifikans angiven Förbättring av smärta Mc Gill pain questionnaire, 12 veckor Smärtintensitet (1-10) I = -0.27 K = -0.2 Δ -0.07 Ingen angiven signifikans Smärta idag (1-10) I=-0.07 K=0.06 Δ -0.13 Ingen angiven signifikans *författarna uppger att de använde intention-to-treat, dock analyserar man bara dem som genomförde studien, de initialt inkluderade analyseras inte.
Evidenssummering framgår av tabellen nedan: Fråga: Vilken effekt har övervakad konditionsträning på egen hand efter instruktion jämfört med enbart standardinformation om behov av konditionsträning Patientpopulation: RA Vårdmiljö: Poliklinik Effektmått Antal deltagare (antal studier) Risk i kontrollgruppen (range) Relativ effekt (95 % CI) Absolut effekt (mean eller range) Evidensstyrka Kommentarer Aerobisk kapacitet - syreupptagnigsförmåga : VO 2 (ml/(kgxmin)) 152 (1) 1.61-0.35 Låg (++) Funktion 50 fots gångtest (sekunder) Styrka i höger hand (mm Hg) Styrka i vänster hand (mm Hg) 152 (1) 0.61 9.57 3.23-0.37 Efter 12 veckor 4.30 6.79 Låg (++) Smärta McGill Pain Questionnaire (1-10) Smärtintensitet Smärta idag 152 (1) -0.2 0.06-0.07-0.13 Låg (++)
Referenser: (1) Neuberger GB, Aaronson LS, Gajewski B, Embretson SE, Cagle PE, Loudon JK, Miller PA. Predictors of Exercise and Effects of Exercise on Symptoms, Function, Aerobic Fitness, and Disease Outcomes of Rheumatoid Arthritis. Arthritis & Rheum 2007; 57: 943-952. Litteratursökningar Se rad D18.01 och D18.02