Kod nr: Del7_5 sidor_12 poäng 40-årig kvinna. Tidigare väsentligen frisk kvinna som arbetar på kontor. Röker 5 cig/dag. Daglig motion i form av cykling till och från arbetet. Hon har aldrig tränat hårt. Hon har de senaste veckorna upplevt sämre ork än tidigare, blir andfådd då hon cyklar i uppförsbacke och när hon går i trappor. Kommer nu på avtalad mottagningstid. Vid undersökning noteras AT: gott och opåverkat, normal andningsfrekvens i vila, inga pittingödem eller halsvenstas. Lungor: normala andningsljud, inga biljud ingen dämpning. Hjärta: Oregelbunden rytm puls 90/min. 1.1 Du kompletterar med ett EKG. Vad visar det (2p) 1.2 Du väljer att komplettera med blodprovstagning, ange två viktiga analyser som bör ingå i utredningen. Motivera {l p) Sida 1 av S
Tentamen i Klinisk Medicin Il T6, V12, 2012-06-01 kl 09-16 i Grönwallsalen i ng 70 bv Tidigare väsentligen frisk kvinna som arbetar på kontor. Röker 5 cigldag. Daglig motion i form av cykling till andtädd då hon cyklar i uppmrsbacke och när hon går i trappor. Kommer nu på avtalad mottagningstid. EKG visar på ett högersidigt skänkelblock och formaksjlimmer. Thyroeideastatus och Hb är normala. Hypertyreos och anemi är två orsaker till formaksflimmer som kräver specifik behandling. 2.1 Beskriv mekanismen till den oregelbundna hjärtrytmen vid fdrmaksflimmer? (l p) 2.2 Hur planerar Du den vidare behandlingen av patientens fdrmaksflimmer? Motivera! (3p) Sida 2 av 5
Tidigare väsentligen frisk kvinna som arbetar på kontor. Röker 5 cig/dag. Daglig motion i form av cykling till andfldd då hon cyklar i uppförsbacke och när hon går i trappor. Kommer nu på avtalad mottagningstid. Vid förmaksflimmer uppstår cirklar med elektrisk aktivitet i förmaken "elektriskt kaos". Den elektriska aktiviteten leds sedan via A V-noden till kamrarna och A V-nodens refraktärtid gör att alla förmakskontraktioner inte kan över/eds. Eftersom förmaksflimret pågått mer än 48 timmar finns det risk för trombos i förmaks örat. Du påbörjar behandling med antikoagu/antia och planerar för en DC-konvertering efter det att PK-/NR varit terapeutiskt i 3-4 veckor. Du överväger också betablockad som frekvensregleringfram till DC-konvertering. Patienten DC-konverteras med omslag till sinusrytm. 3.1 Patienten frågar dig om hon måste fortsätta med W aran och i så fall hur länge? Vad svarar Du? Motivera! (2p) 3.2 Behöver Du göra någon ytterligare utredning av patienten och i så fall vilken? Motivera! (lp). Sida 3 av 5
Uppsala universitet/ Akademiska sjukhuset Tidigare väsentligen frisk kvinna som arbetar på kontor. Röker S cig/dag. Daglig motion i form av cykling till andfådd då hon cyklar i uppforsbacke och när hon går i trappor. Kommer nu på avtalad mottagningstid. Du informerar patienten att hon skall stå kvar på W aran minst en månad efter DCkonvertering. Du gör en riskvärdering enligt CHADS2/CHADSrvasc och patienten får O p respektive l p. Patienten har inte någon absolut indikation för längre tids behandling med W aran. Den ekokardiografzska undersökningen du beställt for bedömning av morfologi och funktion visar på normalstort vänster formak och normalstor vänsterkammare med ordinär systolisk vänsterkammar.funktion. Höger formak och kammare är däremot måttligt dilaterade med normal kontraktion av högerkammarväggen. Det finns inga stora klaffläckage i någon av klaffarna 4.1 Vad misstänker Du som orsak till fyndet och hur verifierar Du din misstanke. Motivera! (2p}? Sida4av5
- Tidigare väsentligen frisk kvinna som arbetar på kontor. Röker 5 cig/dag. Daglig motion i form av cykling till andfldd då hon cyklar i upptbrsbacke och när hon går i trappor. Kommer nu på avtalad mottagningstid. Vid undersökning noteras A T: gott och opåverkat, normal andningsfrekvens i vila, inga pittingödem eller Ekokardiografin visar på att höger förmak och kammare är större än forväntat på denna patient. En orsak som du bör utesluta är om det finns en shunt som kan förklara fyndet. En shunt från vänster till höger gör att högerhjärtat utsätts för en belastning vilket kan leda till en dilatation. Du beställer därför en MR-undersökning av hjärtat för kartläggning av eventuell shunt och beräkning av shuntgrad. Sida Sav S