Utlåtande Stadsbyggnadskontoret 2011-01-11, rev 2011-02-22 Sara Bergvin 08 590 971 65 Dnr Fax 08 590 733 37 BN/2008:229 sara.bergvin@upplandsvasby.se Detaljplan för S I G M A i Vilunda i Upplands Väsby kommun Bakgrund till planarbetet Plan- och miljöutskottet (PMU) gav vid sitt sammanträde den 15 oktober 2008 stadsbyggnadskontoret (SBK) i uppdrag att arbeta fram ett förslag till detaljplan för området. Planen syftar till att möjliggöra tillbyggnader på befintliga byggnader samt att möjliggöra nyproduktion av bostäder och parkeringsdäck vid Sigmaområdet och norr om Hammarbyvägen. Fokus är att stärka och värna befintliga kvaliteter i 60-talshusen samt att nya hus ska få sitt gestaltningsuttryck av 2000-talets visioner. Totalt möjliggörs ca 250 nya lägenheter i området. Samråd Byggnadsnämnden beslutade den 20 april 2010 att ett plansamråd skulle genomföras. Samrådet varade den 27 april 2 juni 2010 och inkomna synpunkter är redovisade och bemötta i en samrådsredogörelse (daterad 2010-10-08). Efter samrådet bearbetades och kompletterades förslaget framför allt beträffande den norra delen av planområdet. Planområdet har utökats norrut för att möjliggöra ett parkeringsgarage vid befintlig parkering som tidigare låg utanför planområdet. Det planerade parkeringsgaraget under de planerade punkthusen norr om Hammarbyvägen begränsas till två garageplan under mark. Detta på grund av att grundvattnet inte ska påverkas negativt.
2 (10) Utställning Byggnadsnämnden beslutade den 19 oktober 2010 att ställa ut det bearbetade förslaget till detaljplan. Förslaget har varit utställt den 26 oktober 30 november 2010. Utställningskungörelsen var införd i Dagens Nyheter och utställningen annonserades även i lokaltidningen Mitt i Väsby. Fullständiga planhandlingar sändes till samtliga sakägare enligt fastighetsförteckningen. Utställningshandlingarna fanns också i kommunens informationscentrum, på stadsbyggnadskontoret, på huvudbiblioteket samt på kommunens hemsida. Följande myndigheter, förvaltningar och intresseföreningar har också fått utställningsmaterialet och beretts tillfälle att yttra sig: Länsstyrelsen i Stockholm län, planenheten Lantmäteriet Kommunala instanser Kommunledningskontoret, Kundvalskontoret Miljö- och hälsoskyddskontoret Stöd & Process Teknik & fastighet Övriga Brandkåren Attunda Cykelfrämjandet E.ON Elnät Stockholm AB (fd Graninge Elnät AB) AB Fortum Värme Friluftsfrämjandet Hammarby församling Handikappföreningarnas Samorganisation, HSO Hembygdsföreningen, Upplands Väsby Hyresgästföreningen Korpkulla Företagarförening Käppalaförbundet Naturskyddsföreningen, Väsby Norrortspolisen Norrvatten Posten Sverige AB PRO Pensionärernas Riksorganisation, Väsby SITA SPF Väsbyveteranerna, Väsby Stockholms läns landsting, regionplanekontoret Storstockholms Lokaltrafik, SL Svenska Cykelsällskapet Svenska Kraftnät Svensk Handel Region Stockholm Swedavia Stockholm-Arlanda Airport Telia Sonera AB Trafikverket Upplands Väsby Promotion Vattenfall Eldistribution AB Väsby Centrums Företagarförening Yttranden har inkommit från följande: Obligatoriska 1. Länsstyrelsens planenhet 2. Lantmäteriet Kommunala instanser 3. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Övriga 4. AB Storstockholms Lokaltrafik
3 (10) 5. E.ON Elnät Sverige AB 6. Fortum Värme Samägt med Stockholms stad 7. Käppalaförbundet 8. Svenska Kraftnät 9. Swedavia, Stockholm-Arlanda Airport 10. Trafikverket 11. Upplands Väsby Hembygdsförening 12. Vattenfall Eldistribution AB Följande har svarat att de inte har några erinringar: Käppalaförbundet Svenska Kraftnät Vattenfall Eldistribution AB Sammanfattning av inkomna synpunkter och kontorets kommentarer (kontorets kommentar redovisas med indragen text) 1. Länsstyrelsen planenheten (yttrandet redovisas i sin helhet): Arlanda flygplats med dess nuvarande funktion och framtida utvecklingsmöjlighet är enligt 3 kap 8 miljöbalken utpekat som riksintresse för kommunikationer. Planområdet ligger inom influensområdet runt Arlanda flygplats. Länsstyrelsen har 2001-03-15 preciserat influensområdet i planeringsunderlaget Riksintresset Stockholm-Arlanda. Detta har därefter 2008-06-23 kompletterats med ny karta över det influensområde som berörs eller kan komma att beröras av flygbuller över FBN 55 db(a) och maxbuller över 70 db(a) minst tre gånger per årsmedeldygn. På kartans bullerredovisning för Upplands Väsby tätort har dock det röda influensområdet för FBN 55 db(a) och det blå influensområdet för maxbuller över 70 db(a) kommit att förskjutas något i förhållande till varandra. Det röda området bör egentligen vridas något längre västerut så att det hamnar centriskt i det blå fältet. Det innebär att hela det aktuella planområdet Sigma ligger inom det röda fältet, dvs berörs eller kan komma att beröras av FBN över 55 db(a). Länsstyrelsen har i samrådsyttrande 2010-09-27 framfört att det är positivt att kvarteret Sigma rustas upp, men har med hänsyn till störande flygbuller och riksintresset Arlanda ifrågasatt den omfattning av nybyggnation som kommunen föreslår. Efter samrådet har kommunen i samrådsredogörelsen och övriga planhandlingar utvecklat motiven för att uppföra fler bostäder inom området. Kommunen framhåller att de nya bostäderna är en väsentlig ekonomisk förutsättning för att genomföra den behövliga upprustningen och förnyelsen av Sigmaområdet, och att tillskottet är angeläget för att bredda variationen av lägenhetstyper, stärka områdets identitet och förbättra tillgängligheten. Merparten av de befintliga bostäderna finns idag i trevånings flerbostadshus som saknar hiss. Fler bostäder bidrar till att öka underlaget och möjligheterna att behålla service och handel inom
4 (10) kvarteret. Genom upprustningen kommer de befintliga husen att tilläggsisoleras och förses med nya energieffektiva fönster, åtgärder som samtidigt minskar bullerstörningarna inomhus för de boende. Ljudmiljön utomhus kommer att förbättras genom att åtgärder görs på balkonger och markterrasser som är utsatta för trafikbuller. Med bestämmelser i planen ställs krav på att nya bostäder ska kompenseras genom lägre ljudnivåer inomhus enligt ljudklass B och bullerdämpning av balkonger i utsatta lägen. Vidare anför kommunen att det även ur andra aspekter är lämpligt att bygga fler bostäder i Sigmaområdet. De nya bostadshusen planeras på redan ianspråktagen mark, i ett område med god tillgång till service och bra kollektivtrafik, flera busslinjer med direkt anslutning till Väsby centrum och Upplands Väsby station. Kommunen framhåller att flygbullret påverkar nästan hela Upplands Väsby tätort. I de mest centrala delarna av tätorten, mellan järnvägen och E4 bor ca 15.000 personer. En stor del av dessa bor inom influensområdet och beräknas beröras av flygbuller över rekommenderade riktvärden. Det tillskott av bostäder som föreslås i Sigma kommer procentuellt sett att utgöra en mycket begränsad del av tätortens bebyggelse. Kommunen understryker att det med hänsyn till att så stor del av tätorten störs, är mycket angeläget att ansträngningarna att minska överflygningarna fortsätter. Länsstyrelsen har tidigare konstaterat att Upplands Väsby tätort är ett av de mest bullerutsatta tätbebyggda områdena kring Arlanda, men också en etablerad stadsdel med bostäder, service, handel och utbyggd kollektivtrafik, en utvecklad social miljö. Sådana faktorer har också stor betydelse för människors hälsa och trivsel. När tillskott av bostäder planeras ska det allmänna intresset av fler bostäder vägas mot såväl riksintresset som störnings- och hälsoaspekter, men också mot sociala och samhälleliga värden. Länsstyrelsen konstaterar att bostadssituationen i länet är mycket ansträngd, och att det finns ett stort behov av nya bostäder för att möta regionens starka befolkningstillväxt. Med hänsyn till miljö- och hushållningsaspekter bör utbyggnad i lägen med befintlig infrastruktur samt god tillgång till kollektivtrafik och service prioriteras. När regeringen lämnade tillstånd till utbyggnad av en tredje bana på Arlanda flygplats baserades detta på möjlighet att införa s.k kurvad, sned, inflygning till den tredje banan. Vidare var avsikten att Upplands Väsby tätort, söder om den s.k NRL-linjen som drogs strax norr om tätorten, skulle kunna fortsätta att utvecklas utan hinder av flygverksamheten. Trots flygplatsens ambition och ansträngningar har det hittills inte varit möjligt att genomföra sneda inflygningar i högtrafik för att undvika bullerstörning av centrala Upplands Väsby. Det kan därför inte uteslutas att raka inflygningar till tredje banan kommer att fortsätta, åtminstone i högtrafik. Swedavia Stockholm-Arlanda har inte motsatt sig planförslaget. Bolaget förbereder nu en ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken. Av bolagets yttrande över den utställda detaljplanen framgår att ansökan inte
5 (10) avses omfatta något åtagande om generellt införande av kurvade inflygningar till tredje banan. Det innebär att raka inflygningar över Upplands Väsby tätort kan komma att fortsätta under överskådlig tid. Trafikverket är positivt till den utbyggnad med ca 150 bostäder som föreslås inne i kvarteret. På grund av rådande osäkerhet om möjlighet till kurvad inflygning anser verket, som numera också företräder riksintresset flyg, att de ca 100 nya lägenheter som föreslås i fem nya punkthus inte bör accepteras, med hänsyn till riksintresset Arlanda flygplats. Länsstyrelsen konstaterar att gällande riktvärden avseende flygbuller beräknas överskridas utomhus i planområdet. Vid bedömningen av det utställda planförslaget har Länsstyrelsen förutom flygbullret och riksintresset också vägt in det för Sigmaområdet uttalade behovet att rusta och anpassa de befintliga bostäderna samt att området ingår i den befintliga stadsbygden med god tillgång till kollektivtrafik. Sammantaget och med hänsyn till att planbestämmelserna innebär krav på bullerbegränsande åtgärder såsom förstärkt ljudisolering inomhus och bullerdämpning av balkonger i utsatta lägen anser Länsstyrelsen att den föreslagna bostadsbebyggelsen kan accepteras. Då det rör sig om en begränsad utbyggnad i förhållande till tätortens befintliga bostadsbestånd och både de nya och de befintliga bostäderna inom planområdet kommer att utformas med särskild hänsyn till bullerstörningarna gör Länsstyrelsen bedömningen att planens genomförande inte innebär att riksintresset Arlanda flygplats kommer att hotas. Kommunen har under planarbetets senare del fått kunskap om att området för riksintresset Arlanda är felaktigt i de kartor som kommunen fått av länsstyrelsen. Kommunen har inte fått nytt kartmaterial gällande riksintresset Arlanda. Kommunens ställningstagande och avväganden som gjorts i samband med planarbetet kommer dock inte att förändras även om flygbullerkurvan för 55 FBN förskjuts något mot väster. Se även samlad kommentar gällande flygbuller på sid 9. 2. Lantmäterimyndigheten: Lantmäteriet vill ändra sitt föregående samrådsyttrande. Ordet avtalsservitut ändras till servitut under rubrikerna Avtal, Berörda fastigheter och ägare samt Gemensamhetsanläggning, servitut och dylikt. Genomförandebeskrivningen ändras enligt yttrandet. 3. Miljö- och hälsoskyddsnämnden (MHN): MHN är mycket positiva till att en av de tre garagevåningarna under punkthusen tagits bort. Det ökar avståndet till grundvattnet och minskar risken för negativ påverkan genom risk för förorening eller ett behov av att under byggtiden, eller permanent, leda bort grundvatten.
6 (10) Gällande flygbuller finns det i samrådsredogörelsen och planbeskrivningen argument för varför de nya bostäderna i punkthusen ska få tillkomma trots eventuell kommande bullerpåverkan från flyget. Buller innebär risk för ohälsa, och MHN ska bevaka att människor inte utsätts för olägenheter som innebär risk för hälsan. MHN anser att kommunen vid alla tillfällen ska argumentera för att inflygning inte ska få ske över tätorten. MHN vill framhålla att torgets upphöjning måste utföras så att trafiken inte ger upphov till onödiga störningar. Dessa frågor behandlas i projekteringen av torget, men utgångspunkten i projektet är att torgets upphöjning ska utföras så att störningar inte uppkommer för såväl boende som trafikanter. Vid projektering av torget kommer bl.a. SL att medverka. Torgytan ska vara av avvikande material, dock inte gatsten eller annat material som kan ge onödiga vibrationer och ljud. MHN framhåller vikten av att miljön på befintlig förskolegård inte försämras. Gården har en uppväxt grönska med träd och buskar som ger en önskvärd skugga. Tillbyggnad måste ske med försiktighet för att inte skada vegetationen. Byggrätten för en eventuell utbyggnad av förskolan ligger till stor del där befintlig byggnad finns idag, vilket minskar risken för att befintlig vegetation skadas eller tas bort. 4. AB Storstockholms Lokaltrafik: SL förespråkar 2,5 meters bredd för kantstensparkering där det går busslinjetrafik. Många bilar idag har en tendens att stå utanför parkeringar som har en bredd på 2 meter. Det beror dels på att snövallar bildas i parkeringsytan som inte tas bort och dels på att många av dagens bilar är bredare än tidigare. SL förutsätter att parkeringslösningen inte påverkar SL-trafikens framkomlighet. Hammarbyvägen är en befintlig gata varför utrymmet är begränsat. I arbetet med att renovera och förnya i området ingår även att ge Hammarbyvägen en tydlig karaktär av en stadsgata, vilket bl.a. kan innebära kantstensparkering och planteringar. Kantstensparkeringarna har i förprojekteringen lagts in parvis längs gatan i samma rad som träden, vilket kommer att bidra till att bilarna enklare kan parkera i fickorna. Parkering planeras i stor grad enkelsidigt på Hammarbyvägens östra sida, vilket ger mer utrymme för snövallar på den västra sidan. SL kommer att beredas tillfälle att samråda kring projekteringen av gatorna. För de bostäder som vetter mot gator som trafikeras av buss ska utformning av lägenheterna ske så att Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller innehålls i sovrum.
7 (10) Beträffande krav på byggnadernas utformning avseende skydd mot lågfrekvent buller anser stadsbyggnadskontoret att planens bestämmelse av störningsskydd är tillräcklig som skydd mot trafikbuller, och säkrar en i planeringssammanhang accepterad nivå. 5. E.ON Elnät Sverige AB: Vill att genomförandebeskrivningen ändras gällande flytt av serviskablar, till att det gäller även andra kablar än serviser. Genomförandebeskrivningen ändras enligt yttrandet. 6. Fortum Värme Samägt med Stockholms stad: Fortum kan erbjuda fjärrvärme till området. Synpunkten noteras. Projektet måste ta hänsyn till befintliga fjärrvärmeledningar som finns i området. I arbetet med detaljplanen har en av förutsättningarna varit att befintliga fjärrvärmeledningar ska kunna ligga kvar. 9. Swedavia, Stockholm-Arlanda Airport: Planområdet är lokaliserat söder om den sk NRL-linjen till skydd för Upplands Väsby tätort. I planen anges att området är lokaliserat inom influensområdet, vidare redovisas Miljööverdomstolens beslut avseende det sk villkor 6 vilket inom ramen för nu gällande miljötillstånds tillåts raka inflygningar över Upplands Väsby tätort fram till år 2018. Swedavia arbetar med en ny tillståndsansökan vilken i sitt huvudyrkande kommer att innehålla raka inflygningar över tätorten även efter 2018. Swedavia avser lämna in ansökan till miljödomstolen under början av 2011. Av detaljplaneunderlaget framgår att riktvärden för såväl flyg som vägtrafik överskrids/riskerar att överskridas men att planen anser att dessa avsteg kan motiveras. Planen framhåller det allmänna intresset att komplettera befintlig bebyggelse för att på så sätt kunna dra nytta av befintlig service och redan gjorda investeringar i infrastrukturen. Sammantaget gör Swedavia bedömningen att man ej bör motsätta sig planförslaget men vill göra kommunen medveten om att inflygningarna över tätorten kan komma att fortsätta även efter 2018 beroende på vad utfallet av Swedavias ansökan om nytt miljötillstånd blir. Se samlad kommentar gällande flygbuller på sid 9. 10. Trafikverket: Arlanda flygplats utgör ett riksintresse enligt 3 kap 8 Miljöbalken. Planen medger en komplettering av befintliga bostäder
8 (10) med ca 150 lägenheter samt fem nya punkthus om ca 100 lägenheter. Planområdet ligger inom det område som berörs av flygbuller över 55 db(a) till dess att kurvad inflygning till bana 3 införts. I dagsläget går det inte att göra kurvad inflygning i högtrafik på grund av de säkerhetsmarginaler som krävs. Swedavia kommer därför att i sin nya tillståndsansökan yrka på att fortsätta med raka inflygningar över tätorten även efter 2018. Trafikverket anser, i enlighet med Länsstyrelsens yttrande i samrådsskedet, att en komplettering genom påbyggnad på befintliga hus samt en smärre nybyggnation om ca 150 lägenheter kan godtas. I och med den osäkerhet som råder kring kurvade inflygningar kan dock inte nybyggnation om ca 100 lägenheter i fem nya punkthus accepteras med hänsyn till riksintresset Stockholm Arlanda flygplats. Se samlad kommentar gällande flygbuller på sid 9. 11. Upplands Väsby Hembygdsförening: Hembygdsföreningen står fast vid de synpunkter de framförde i samrådsskedet o Ja till kompletteringsbebyggelse i form av 5 punkthus norr om Hammarbyvägen o Ja till de två nya byggnaderna på själva centrumanläggningen o Nej till påbyggnad med två våningar på tre av de befintliga 3- våningshusen o Ta tillvara områdets kvaliteter i detaljutformningen Hembygdsföreningen efterlyser ett svar till varför ombyggnadsarbetena påbörjats före den aktuella detaljplanen antagits. Det har gjorts en genomgripande analys av områdets karaktär och att stor vikt lagts vid att bevara befintliga kvaliteter samtidigt som ett tillskott sker med 2000-talets visioner. Kommunen har tagit ställning till att detta område klarar en förtätning, då har bland annat frågor som kollektivtrafiknära läge, nära kommunal och offentlig service samt områdets karaktär och skala vägts in. De kompletteringar som sker på hörnhusen är väl studerade och kommunens bedömning är att området klarar den förändringen. Ombyggnationen av de befintliga husen i Sigmaområdet har påbörjats då det ryms inom gällande detaljplan, och inte strider med syftet till den pågående planen. Den pågående planen anger bestämmelser för varsamhet av den befintliga bebyggelsen, vilket också den renovering som påbörjats tar hänsyn till. Till exempel flyttas fönstren utåt till fasadliv för att inte förändra fasaduttrycket, och de karaktäristiska tegelgavlarna sparas. De smidesdetaljer som finns i den befintliga miljön tas upp i de nya balkongräckena, som ger mer ljus i lägenheterna än de tidigare täckta balkongfronterna.
9 (10) Samlad kommentar gällande flygbuller Upplands Väsby kommuns åsikt och argumentering vid Svea Hovrätts förhandling gällande överflygning över Upplands Väsby tätort var att inga överflygningar ska ske över Upplands Väsby tätort. För att tillförsäkra en övergång den 1 januari 2018 måste Luftfartsverket testa/öva sneda/kurvade procedurer under lång tid. Kommunen har samma åsikt idag, och anser att Upplands Väsby tätort ska kunna fortsätta att utvecklas i de centrala, kollektivtrafiknära och redan ianspråktagna områdena. I Upplands Väsby kommun bor ca 38 000 invånare varav ca 15 000 bor i de mest centrala delarna, mellan järnvägen och E4. Flygbullret påverkar nästan hela Upplands Väsby tätort. Kommunen anser att motiven är starka för att förtäta i detta område. Bebyggelsen planeras på redan ianspråktagen mark och ligger mycket kollektivtrafiknära med flera busslinjer på Hammarbyvägen med direkt anslutning till Väsby centrum och Upplands Väsby station. Det tillskott som föreslås genom denna detaljplan är en procentuellt mycket liten del i Upplands Väsby. Genom detaljplanen kommer ljudmiljön även för de befintliga bostäderna i området att förbättras då åtgärder görs på balkonger och markterrasser i utsatta trafikbullerlägen. Förslag till ändring Följande redaktionella ändringar föreslås med anledning av inkomna yttranden under utställningstiden. Genomförandebeskrivningen ändras gällande servitut samt flytt av kablar. Då ändringarna endast är av redaktionell karaktär har datum för upprättande inte ändrats. Följande ändringar föreslås med anledning av inkomna synpunkter efter utställningstiden. Berörda har givits tillfälle att lämna synpunkter på ändringen. Inga synpunkter har inkommit. Förklaringstexten för bestämmelsen BC ändras till Bostäder i flerbostadshus med möjlighet till centrumändamål för att befintlig verksamhet på plan 2 i befintligt hus ska kunna finnas kvar.
10 (10) Berörda vars synpunkter inte tillgodosetts AB Storstockholms lokaltrafik Trafikverket Upplands Väsby Hembygdsförening Följande sakägare, hyresgäster och boende på fastigheter i fastighetsförteckningen (berörda enligt plan- och bygglagens mening) har senast under utställningstiden inkommit med synpunkter som inte alls eller endast delvis kunnat tillgodoses. De kommer därmed att efter planens antagande i kommunfullmäktige informeras om möjligheten att överklaga beslutet: Ingemar Carlsson, Vilunda 28:72, Länkvägen 2 Stadsbyggnadskontoret Per Lagheim Chef stadsbyggnadskontoret/ stadsarkitekt Sara Bergvin Planarkitekt