Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a kommit fram till att kombinationerna 9S/9K, 17S/3K och 8S/14K ger honom en likvärdig njutning under en vecka. På samma sätt upplever han kombinationerna 12S/12K, 20S/6K och 11S/17K som helt likvärdiga. Den kombination han faktiskt väljer är 10K och 10 S. a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p) b) Bos inkomstelasticitet för K är -1. Visa hur hans konsumtionsval skulle förändras om veckopengen ökar respektive minskar med 20%. (4p) c) Antag, i stället för inkomstförändringen, att priset på S minskar med 20%. Illustrera hur detta skulle påverka Bos konsumtionsval. Kommer Bos konsumtion av K att öka eller minska? Förklara ditt svar! (4p) Uppgift 2 Varorna W och Z är komplementvaror. W kan användas utan att kombineras med Z, men då med mindre utbyte av konsumtionen. I utgångsläget befinner sig båda marknaderna i jämvikt, men nu minskar produktionskostnaden i W- industrin pga lägre råvarupriser. a) Visa och förklara hur förändringen påverkar de båda marknaderna om det för Z gäller att utbudselasticiteten på kort sikt är = 0. (3p) b) Visa och förklara hur ditt svar förändras om utbudselasticiteten för Z stället är = 2. (2p) Uppgift 3 a) Visa och förklara på lämpligt sätt hur sambandet mellan utbud av arbete (timmar per vecka) och lön per timme kan förväntas att se ut, under förutsättning att alla individer kan välja fritt hur många timmar per vecka man vill jobba. (3p) b) Antag att ovanstående gäller under normala förhållanden, men att det under de kommande veckorna kommer att sändas ett stort antal TV-sändningar från ett större idrottsevenemang. Visa och förklara hur detta kan förväntas påverka arbetsutbudet bland sportintresserade. (4p) Uppgift 4 (2+2+3+3 p) Vara X produceras bl a med hjälp av specialutbildade X-arbetare. Förklara hur marknaden för X-arbetare och marknaden för X skulle påverkas av a) Lägre pris på Y, en substitutvara till X b) Färre utbildningsplatser för blivande X-arbetare c) Teknisk utveckling (nya verktyg) som gör att produktiviteten per X-arbetare ökar d) Höjd inkomstskatt
Uppgift 5 (2+2+3+3 p) Antag att vi har ett vinstmaximerande företag som producerar vara X. Företaget har en totalkostnad på 1 000 000 kr, vid en produktion av 200 000 X per månad. Vid produktionen används arbetskraft (L) och kapital (K) som produktionsfaktorer. Priset på L (w) är 50 per enhet, priset på kapital (r) är 100. a) Illustrera grafiskt och förklara företagets situation när det gäller val av produktionsfaktorer! b) Förklara innebörden av de kurvor du använder i den grafiska illustrationen! Vad visar de och varför ser de ut som de gör? c) Visa och förklara hur företagets val av produktionsfaktorer påverkas på kort och lång sikt om man måste sänka sina kostnader till 500 000! d) Förklara varför förhållandet mellan marginalprodukt (MP) och faktorpris måste vara lika för båda produktionsfaktorerna (MP L /w = MP K /r) för att företaget skall vinstmaximera på lång sikt Uppgift 6 (4*2 p) Förklara innebörden av nedanstående begrepp/fenomen och varför de kan innebära effektivitetsproblem i en marknadsekonomi: a) Bristande exkluderbarhet b) Bristande rivalitet c) Hälften av alla X-konsumenter får en subvention per konsumerad enhet av X e) Naturligt monopol Uppgift 7 (2+3+3+2 p) Vara W produceras av ett vinstmaximerande monopolföretag. Man producerar 10 000 W per månad och tar ut priset 80, medan marginalkostnaden vid den aktuella produktionen uppgår till 50. a) Visa och förklara den effektivitetsförlust (allokeringsförlust) som monopolsituationen innebär! b) Antag att konsumtionen av W ger upphov till en positiv extern effekt som är värd 20 per konsumerad enhet. Visa och förklara den allokeringsförlust som monopolet nu ger upphov till! c) Motsvarande som (b), men antag att den externa effekten är negativ! d) Ge exempel och förklara kortfattat åtgärder som staten skulle kunna vidta för att höja den samhällsekonomiska effektiviteten i (b) respektive (c). Du behöver inte illustrera grafiskt.
Uppgift 8 (3p+2p) På en fullständig konkurrensmarknad som befinner sig i jämvikt inför staten plötsligt en subvention per konsumerad enhet. Anta att jämvikten på marknaden efter införandet av subventionen är samhällsekonomiskt effektiv. a) Visa med hjälp av en figur hur subventionen påverkar konsument-, producent- samt samhälleligt överskott. b) Diskutera kortfattat vad anledningen till införandet av subventionen kan vara. Uppgift 9 (2+4+4 p) I land R konsumerar man i genomsnitt 500 enheter av vara Y per månad till priset 10/enhet. Resten av inkomsten läggs på övrigt. Genomsnittsinkomsten är 15 000 per månad. a) Illustrera och förklara genomsnittsindividens val på lämpligt sätt! b) Antag att det görs en infrastrukturförbättring (t ex vägförbättring) som fördubblar användbarheten (nyttan) av varje konsumerad Y. Visa och förklara hur detta bör påverka genomsnittsindividens val! c) Antag vidare att staten, för att finansiera infrastrukturförbättringen, höjer inkomstskatten med 2 000 per månad. Visa och förklara hur detta påverkar individens val, med (b) som utgångsläge. Uppgift 10 (5*2 p) Förklara innebörden av nedanstående begrepp och ge ett konkret exempel för att illustrera: a) monopsoni b) naturligt monopol c) peak load pricing d) positiv extern effekt e) oligopol Uppgift 11 (4+4 p) I landet UEFA är fotboll en mycket populär publiksport. Den statliga televisionen UTV har hittills haft utsändningar från i stort sett alla matcher i den högsta divisionen. Att producera dessa sändningar innebär en viss kostnad per match, som är oberoende av antal matcher och densamma för varje match (dvs MC är konstant). UTV är skattefinansierad, vilket innebär att alla TV-innehavare har fri tillgång till sändningarna. a) Förklara hur det samhällsekonomiskt optimala antalet sända matcher kan bestämmas! Vad är den samhällsekonomiska konsekvensen av för många respektive för få sändningar? b) Inför kommande säsong har det nationella fotbollsförbundet gjort ett klipp och sålt sändningsrättigheterna till den kommersiella TV-kanalen Kanal-. Kanal- kommer att finansiera (och göra vinster på) sina sändningar genom en avgift för varje match som TV-tittarna får betala (pay per view, PPV). Matcher bokas i förväg och Kanal- sänder respektive match om tillräckligt många bokningar gör sändningen lönsam. Visa och förklara vad detta innebär för marknaden för TV-matcher när det gäller samhällsekonomisk effektivitet, antalet sända matcher och storleken på den PPV som kommer att gälla.
Uppgift 12 (3+5+2+2) Anna och Lisa har samma månadsinkomst och delar lägenhet, vilket innebär att de också har samma boendekostnad. När hyran är betald disponerar båda 10 000 var för annan konsumtion. Anna är en hängiven cineast, vilket innebär att hon spenderar 4 000 per månad på biobiljetter. Biljettpriset är för närvarande 200/st. Lisa har många andra fritidsintressen, så hon lägger bra 1 000 på biobesök och 9 000 på övrigt. a) Förklara och illustrera orsakerna till skillnaderna i Annas och Lisas konsumtionsval. Visa också hur höga deras marginella substitutionskvoter (MRS) mellan biobesök och övrigt är (antag att även priset på övrigt är 100)! b) Nu förändras situationen på två sätt. Dels ökar deras inkomster, vilket innebär att de efter hyra disponerar 15 000 var, dels stiger biljettpriset för biobesök till 150. Anna fortsätter att göra lika många biobesök per månad, trots det högre biljettpriset, medan Lisa minskar antalet biobesök till förmån för övrigt. Förklara och visa hur deras respektive situation har förändrats! c) Skillnaderna i förändringarna kan förstås utifrån begreppen inkomst- och substitutionseffekt. Förklara! d) Lisa tycker att nu när de fått lönehöjningar skulle de kunna skaffa sig en större (och därmed dyrare) lägenhet, men Anna är inte alls inne på samma tanke. Hur kan man, utifrån svaret på (b), förstå att de tänker olika?