Standardisering av betalningsmarknader. Standardization of payment areas

ISRN nr Magisteruppsats Ekonomprogrammet Linköpings universitet Vårterminen 2008 HFÖD71, 30 Hp Standardisering av betalningsmarknader En fallstudie av SEPA Standardization of payment areas A case study of SEPA Oskar Boqvist och Anders Enbuske Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Sammanfattning Titel: Standardisering av betalningsmarknader En fallstudie av SEPA Författare: Oskar Boqvist och Anders Enbuske Handledare: Magnus Holmström Bakgrund: 2001 antog Europaparlamentet en förordning som slog fast att gränsöverskridande betalningar skulle kosta lika mycket som nationella betalningar. Detta gjorde att den europeiska bankmarknaden var tvungen att genomföra en samordning för att minska kostnaderna i det europeiska betalningssystemet. Detta projekt kallas Single Euro Payments Area, SEPA, och dess implementeringsprocess startade i början på 2008. Syfte: Uppsatsens syfte är att utvärdera införandet av SEPA och att beskriva svenska intressenters uppfattning om en standardisering av betalningar inom EU. Metod: Fallstudien bygger på en intervjuundersökning med svenska banker och företag om deras uppfattning av SEPA. Studien bygger även på en skrivbordsundersökning av europeisk transaktionsstatistik och internationella företag och bankers uppfattning om en standardisering av eurobetalningar. Resultat: Studien visar att implementeringen av SEPA till stor del varit lyckad. Tidsplanen för SEPA har till stora delar följts. Projektet har dock till viss del drabbats förseningar på grund av politiska faktorer. Förseningarna och osäkerhet kring hur Payment Services Directive kommer att tolkas gör att svenska intressenter har ett minskat förtroende om trovärdigheten i den fortsatta tidsplanen. Vidare uttrycker svenska intressenter olika uppfattningar av en standardisering och hur de själva påverkas. Mycket beroende på hur stor exponering intressenten har mot euromarknaden samt hur framåtblickande organisationens cash managementavdelning är. De kortsiktiga effekterna av SEPAs implementering för svenskt näringsliv är relativt begränsade. På längre sikt kan dock den svenska betalningsmarknadens konkurrenskraft minska jämfört med den europeiska om harmoniseringen av betalningsmarknaden fortsätter och investeringstakten i Europa är fortsatt hög. Nyckelord: betalningsmarknader, standardisering, EPC, PSD, SCT, SDD, SEPA

Abstract Title: Standardization of payment areas A case study of SEPA Authors: Oskar Boqvist and Anders Enbuske Supervisor: Magnus Holmström Background: 2001 the European parliament passed a legislation enforcing banks to keep cross-border payment fees at the same level as domestic. The European banking industry had to begin coordinating payment infrastructure to reduce costs in the banking system. This project is called Single Euro Payments Area, SEPA, and the project s migration process started in the beginning of 2008. Objective: The purpose of the thesis is to evaluate the implementation process of SEPA and describe Swedish stakeholders attitudes of a standardization of payments within the EU. Methodology: The thesis foundation is built on interviews with Swedish stakeholders and a study of written documents. We have also studied European transaction statistics and what international stakeholders have said in the debate regarding the SEPA-project. Findings: Key findings are that the implementation process of SEPA has been successful to a great extent. The SEPA roadmap has to the most part been followed. However, the project has suffered from some delays, mostly due to political reasons, such as Payment Services Directive (PSD). The delays and uncertainties around PSD have had an impact on Swedish stakeholders faith in the SEPA-project and if the project will be fully migrated by 2010. Swedish stakeholders express different opinions regarding the project and how they will be affected, much due to how great their exposure is to the Euromarket and how proactive the organization s cash management team is. The short term effects of the implementation of SEPA for Swedish industry are relatively limited. However, long term effects could be a relatively less competitive Swedish payment system. It depends on whether the harmonization of the European payment markets continues and if the level of investments remains high. Keywords: Payment systems, standardization, EPC, PSD, SCT, SDD, SEPA

Förord Vi vill börja med att tacka vår handledare Magnus Holmström som både i goda och svåra stunder varit ett stöd. Han har verkligen varit vår polstjärna som vi rättat oss efter när vi varit vilsna i den stormiga verkligheten. Vi vill även tacka vår seminariegrupp som idogt försökt hålla hög nivå på seminarierna. Till sist vill vi tacka de underbara människorna i Börssalen, som vi förväntar oss kommer att skapa väldigt många jobb för Linköpingsekonomer inom Corporate Compliance. Tack! Oskar Boqvist Anders Enbuske Linköping, 2008-05-26

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1. INLEDNING 1 1.1 PROBLEMFORMULERING 2 1.2 UNDERSÖKNINGSFRÅGOR 5 1.3 SYFTE 5 2. METOD 6 2.1 FORSKNINGSANSATS 6 2.2 GENOMFÖRANDE 6 2.2.1 Metodavgränsningar 8 2.3 INSAMLING AV DATA 8 2.3.1 Primärdata 8 2.3.2 Sekundärdata 11 2.4 METODKRITIK, KÄLLKRITIK 13 2.4.1 Intervjuer 13 2.5 OBJEKTIVITET 15 2.6 TROVÄRDIGHET OCH RELEVANS 16 2.7 GENERALISERBARHET 18 3. OM BETALNINGAR OCH STANDARDISERING 19 3.1 METODER ATT BETALA MED 19 3.1.1 Girobetalning 19 3.1.2 Autogiro 20 3.2 STANDARDISERINGSTEORI 21 3.2.1 Skapandet av standarder 22 3.2.2 Implementering - Vad gör en standard lyckad? 24 3.3 CASH MANAGEMENT 26 3.3.1 Netting 27 3.3.2 Cash pooling 27 3.3.3 Bankkontostrukturen 28 4. OM SEPA OCH DESS VERKLIGHET 30 4.1 TRANSAKTIONSSTATISTIK 30 4.2 TIDSPLAN I STORA DRAG FÖR SEPA 38 4.2.1 Workshop och tidsplan 38 4.3 EKONOMISKA KONSEKVENSER I SAMBAND MED SEPA 43 5. FÖRETAGENS UPPFATTNING OM SEPA 45 5.1 FÖRETAG A 45 5.2 FÖRETAG B 47 5.3 FÖRETAG C 49 5.4 FÖRETAG D 51

Innehållsförteckning 5.5 FÖRETAG E 52 5.6 DEBATTINLÄGG FRÅN FÖRETAG 54 6. BANKERNAS UPPFATTNING OM SEPA 58 6.1 INTERVJUUNDERSÖKNING MED BANKER 58 6.2 SVENSKA BANKFÖRENINGEN 61 6.3 DEBATTINLÄGG FRÅN BANKER 62 7. ANALYS OCH DISKUSSION 66 7.1 DISKUSSION KRING STATISTIK 66 7.1.1 Ekonomiska konsekvenser i samband med SEPA 69 7.2 ANALYS AV INTRESSENTERS UPPFATTNING OM SEPA 70 7.2.1 Intressenter & utveckling 70 7.2.2 Identitet & situation 72 7.2.3 Implementering 73 7.2.4 Frivillighet & incitament 74 7.3 SWOT-ANALYS AV SEPA 76 7.3.1 Styrkor 76 7.3.2 Svagheter 76 7.3.3 Möjligheter 77 7.3.4 Hot 77 8. SLUTSATS 79 8.1 VIDARE FORSKNING 82 9. KÄLLFÖRTECKNING 83 BILAGA 1: TRANSPARENCY INTERNATIONALS KORRUPTIONSINDEX 2007 I BILAGA 2: ORDLISTA OCH DEFINITIONER II

Innehållsförteckning Figurförteckning Figur 1 Ekonomiska samarbeten i Europa som berörs av SEPA. 3 Figur 2 SEPAs intressenter. 4 Figur 3 Undersökningens tre steg. 7 Figur 4 Schematisk bild för kredittransferering. 19 Figur 5 Schematisk bild för autogirobetalning. 20 Figur 6 Olika typer av organiseringsprinciper för ett standardiseringsorgan. 22 Figur 7 Antal transaktioner uppdelat per land samt andel av transaktionsvärdet i EU 2006. _ 33 Figur 8 Antal korttransaktioner per invånare och år i EU-länderna, 2006. 34 Figur 9 Antal kortbetalningar mot antal kort per invånare i respektive land, 2006. 35 Figur 10 Företagens grad av centraliserade betalningsfunktioner. 36 Figur 11 Västeuropeiska företags val av betalningssystem för återkommande betalningar. _ 37 Figur 12 Tidsplan för SEPA. 39 Figur 13 Nettoeffekt av SEPA - Scenario SEPA Big Time. Miljarder euro åren 2006 2012. 44 Tabellförteckning Tabell 1 Intervjuade personer och deras befattning. 10 Tabell 2 Översiktliga fakta för SEPA- och euroområdet. 30 Tabell 3 Värde per betalningsinstrument 2002 2006. Miljarder euro. 31 Tabell 4 Transaktioner per betalningsinstrument 2002 2006. Miljoner styck. 32

Kapitel 1: Inledning 1. Inledning De första stegen mot en gemensam marknad inom EU togs i juli 1987 då den europeiska enhetsakten trädde i kraft. Akten innehåller bland annat skrivningar som fastslår att den inre marknaden skulle införas gradvis fram till slutet av 1992. Detta skedde genom att hundratals direktiv och förordningar antogs. 1 EUs gemensamma inre marknad sägs ofta bestå av fyra hörnstenar; fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital. Exempel på vad den fria rörligheten för människor innebär är att individer har rätt att bo, arbeta, studera eller pensioneras i ett annat EU-land. För konsumenter i EU innebär det att de kan få varor från hela EU i sin egen butik vilket pressar priserna på varor. Arbetet med att öppna Europas inre marknad har pågått sedan 1993 och att fortsätta att ta bort hinder på den inre marknaden är ett av EU-kommissionens huvudmål. 2 Betalningssystemet kan ses som oljan i maskineriet på den interna marknaden. Att betalningar går smidigt och sker på ett säkert sätt är mycket viktigt enligt kommissionen. Målet är ett enhetligt betalningsområde där invånare och företag kan göra gränsöverskridande betalningar mellan EU-länderna lika lätt, säkert, effektivt och till samma kostnad som de gör inhemska betalningar. 3 I december 2001 antog Europaparlamentet förordning 2560/2001 om gränsöverskridande betalningar i euro. Förordningen är ett led i att stärka EUs inre marknad. Avgifterna för att genomföra gränsöverskridande betalningar mellan euroländer var högre än avgifterna för inhemska betalningar. Detta sågs som ett hinder mot en väl fungerande inre marknad. Regleringen slog fast att gräsöverskridande betalningar i eurozonen skall kosta lika mycket som inhemska betalningar. Utöver detta slog Europaparlamentet fast att regleringen skulle gälla betalningar upp till 12 500 euro från 1 juli 2002 till 1 januari 2006. Därefter skulle regleringen gälla samtliga betalningar 1 europa.eu, a, 2008-04-09 2 europa.eu, b, 2008-04-09 3 europa.eu, c, 2008-04-09 1

Kapitel 1: Inledning upp till och med 50 000 euro. Antagandet av förordningen skedde i samband med eurons införande 1 januari 2002. 4 Bankernas kostnad för gränsöverskridande betalningar visade sig dock vara högre än för nationella betalningar. Bland annat på grund av handläggningskostnader för utlandstransaktioner. Som en konsekvens av det nya direktivet gick dessa kostnader inte längre att ta ut på kunderna, vilket medförde att bankerna förlorade pengar på att hantera transaktioner mot utlandet. 5 Något var tvunget att göras. 1.1 Problemformulering 2002 bildades en organisation med internationella banker som skulle verka för att skapa en harmoniserad betalningsmarknad i EU. Organisationen bildades som en konsekvens av EU-förordningen 2560/2001 och fick namnet European Payments Council (EPC). I dagsläget är EPC en sammanslutning av mer än 60 aktörer på den europeiska bankmarknaden 6 och har fått till uppgift att stödja och marknadsföra utvecklingen av ett gemensamt betalningsområde i Europa 7. Området har fått namnet Single Euro Payments Area (SEPA). 8 EPC har, med stöd av EU-kommissionen och Europeiska centralbanken (ECB), till uppgift att definiera de nya reglerna och rutinerna för eurobetalningar. I och med att det är EPC som är ansvariga berörs inte bara de länder som är med i euroområdet utan även övriga EU-länder samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. Intressenter utanför euroområdet har möjlighet att delta i eurobetalningssystemet och även anta SEPAstandarder och praxis för att bidra till en gemensam marknad för betaltjänster. 9 Tidsplanen för SEPA sträcker sig från 1 januari 2005 till slutet av 2010. Enligt tidsplanen ska SEPA vara tillgängligt för konsumenter och företag den 1 januari 2008. 10 I skrivande stund har denna milstolpe löpt ut utan att de från början uppställda kraven 4 europa.eu, d, 2008-04-08 5 www.ecb.int, a, 2008-04-08 6 Ibid 7 www.europeanpaymentscouncil.eu, a, 2008-04-08 8 www.europeanpaymentscouncil.eu, b, 2008-04-08 9 www.ecb.int, b, 2008-04-08 10 www.europeanpaymentscouncil.eu, c, 2008-04-08 2

Kapitel 1: Inledning uppfyllts. Det verkar alltså som att projektet stött på problem på vissa punkter, det kan därför vara intressant att undersöka vilka och varför. FIGUR 1 EKONOMISKA SAMARBETEN I EUROPA SOM BERÖRS AV SEPA. KÄLLA: KARTAN EGEN BEARBETNING. Inom det område som SEPA täcker idag finns fler än 20 olika clearingsystem för betalningar. 11 Ett clearingsystem är ett system som används för att lösa transaktioner emellan banker. 12 Ett sätt att få ned transaktionskostnaderna för bankerna kan vara att skapa en standard för alla clearinghus som ska hantera eurobetalningar. Kostnaden per transaktion skulle då sjunka genom mindre handpåläggning för att genomföra en transaktion och stordriftsfördelar. 13 För att en harmonisering av betalningsmarknaden i EU ska kunna genomföras behöver standardiseringar eller några former av regelverk eller lagstiftning tas fram på ett flertal områden. EU och EPC har valt att genomföra SEPA med hjälp av att skapa standarder 11 www.europeanpaymentscouncil.eu, a, 2008-04-08 12 www.ne.se sökord Clearingsystem, 2008-04-09 13 www.europeanpaymentscouncil.eu, a, 2008-04-08 3

Kapitel 1: Inledning och en harmonisering av lagstiftningen. 14 EPCs mål är att få en gemensam standard för clearingsystem, kortsystem och för hur format på betalningar ska vara utformade. 15 Ett problem när man utvecklar standarder på det här sättet är att en färdigutvecklad standard är nödvändig men inte tillräckligt för att det ska bli en standard som verkligen används. Utvecklaren är beroende av att de intressenter som skall bruka standarden tar till sig den och tillämpar den. 16 En fråga att undersöka är därför i vilken utsträckning SEPAs intressenter - se figur 2 nedan - framförallt företag, har förberett sig för SEPAs införande och hur de ser på SEPAs för- och nackdelar. Offentlig Sektor EU Kommissionen Banker Europeiska Centralbanken Företag Nationella Centralbanker Konsumenter SEPA Nationella Bankföreningar FIGUR 2 SEPAS INTRESSENTER. KÄLLA: EUROPEANPAYMENTSCOUNCIL.EU, L, 2008-05-24 Det finns en rad länder som inte är med i eurosamarbetet men ändå ingår i SEPAområdet. Finns det en skillnad i hur de intressenterna påverkas och uppfattar SEPA när euron inte är deras huvudvaluta? Vi tycker att denna fråga är intressant att undersöka för svenska förhållanden ur ett standardiseringsperspektiv. 14 www.ecb.int, c, 2008-04-08 15 www.ecb.int, d, 2008-04-08 16 Brunsson, N (1998) 4

Kapitel 1: Inledning 1.2 Undersökningsfrågor Av problemformuleringen följer att följande undersökningsfrågor är relevanta: Hur fortlöper implementeringen av SEPA? o Finns det hinder för att nå en effektiv standardisering av betalningsmarknaden i Europa? Vilken uppfattning har svenska banker och företag om SEPA? o Vilka möjligheter ser intressenterna kring SEPA? o Vilka nackdelar ser intressenterna med SEPA? Vilken effekt kan SEPA få för svenskt näringsliv? 1.3 Syfte Uppsatsens syfte är att utvärdera införandet av SEPA och att beskriva svenska intressenters uppfattning om en standardisering av betalningar inom EU. 5

Kapitel 2: Metod 2. Metod I detta kapitel beskriver vi vår grundläggande forskningsantaganden samt genomförandet av studien. I kapitlet tar vi även upp och beskriver vårt val av metod samt hur vi förhåller oss till vår emipri i form av metodkritik. Avslutningsvis beskriver vi vår syn på objektivitet och studiens generella värde. 2.1 Forskningsansats För att genomföra en undersökning av SEPA som projekt har vi valt att använda oss av en fallstudieansats. Fallstudien som metod har till syfte att belysa olika drag och egenskaper eller identifiera olika samspelsprocesser 17. Resultaten används sedan för att visa hur samspelsprocesserna och egenskaperna till exempel påverkar implementeringen av en förändring 18. Syftet med en fallstudie kan i ett tidigt stadium av studien bli mer att förstå något än att förklara något. De mer specifika frågorna och hypoteserna kan formuleras först när forskningsprocessen kommit en bit på vägen. 19 Detta tog sig i uttryck för vår del genom att vi initialt genomförde en förstudie för att lära oss mer om SEPA och bakgrunden till standardiseringen. En studie som är baserad på en fallstudie kan ha en kvantitativ ansats såväl som en kvalitativ ansats. 20 Vid val av fallstudien som metod är det dock vanligt att man även väljer de kvalitativa metoderna som till exempel ostrukturerade intervjuer. 21 Den empiriska datainsamlingen i vår studie är en kombination av intervjuer och en skrivbordundersökning. Vi valde en kvalitativ ansats i vår studie med öppet riktade intervjuer med företag och banker samt med sekundärdata från internationella företag och banker. 2.2 Genomförande Uppsatsen är skriven i Linköping under perioden februari till juni 2008. Uppsatsens genomförande har inte varit i en rak ordning som följer innehållsförteckningen. Utan 17 Bell, J. (2006) 18 Ibid 19 Ejvegård, R. (2003) 20 Gummesson, E. (2004) i Gustavsson, B (2004) 21 Bell, E. Bryman, A. (2005) 6

Kapitel 2: Metod uppsatsen har skrivits med ett inledande problem och förundersökning av ämnet. Efter en intervjuundersökning, som beskrivs nedan, preciserade vi problemfrågorna och syftet med uppsatsen. Empirin fördjupades sedan med en dokumentundersökning. Därefter skrevs analys och slutsatser. Metoden är skriven löpande längs med arbetet med uppsatsen. Vår empiri kan sägas stå på två pelare; en intervjubaserad undersökningsdel och en dokumentbaserad del som består av insamling av sekundärdata. Empirin togs fram i tre steg, se figur 3. FIGUR 3 UNDERSÖKNINGENS TRE STEG. Det första steget bestod av en förundersökning och närmare precisering av problemet. Förundersökningen syftade till att ge oss en bättre bild av vad cash managementteori och SEPAs syfte samt ge oss en uppdaterad bild av vad cash management är idag. Efter förundersökningen kunde vi ställa mer initierade frågor i det andra steget av empirins framtagande, intervjuundersökningen. Förundersökningen baserades på litteratur kring cash management, vad som diskuterats i diskussionsforum för professionella i branschen samt officiella webbsidor kring SEPA. Intervjuundersökningen syftade till att ge preciserade problemfrågor och information kring de företag vi valde att intervjua och hur de ställde sig till SEPA. Mer om tillvägagångssätt för intervjuundersökningen i 2.5.2 Primärdata. Dokumentundersökningen har gett studien ytterligare en dimension i och med att empirin även består av åsikter från globala företag och banker runt om i världen. För att ge läsaren möjlighet att få en förståelse för sammanhanget och komplexiteten kring en standardisering av betalningar i Europa presenteras även kringliggande statistik för ämnet. Analys och slutsatser har byggts upp genom att analysera de styrkor och svagheter som standardiseringsprojektet har via en SWOT-analys. 7

Kapitel 2: Metod 2.2.1 Metodavgränsningar En metodavgränsning vi var tvungna att göra var att primärdatainsamlingen skulle genomföras i Östergötland eller Stockholms län. Detta på grund av att vi ej hade resurser vare sig tidsmässigt eller ekonomiskt att täcka ett större område. 2.3 Insamling av data Utifrån våra undersökningsfrågor diskuterade vi kring vilken typ av information vi behövde för att i slutändan kunna möjliggöra en analys och slutsats kring uppsatsens syfte. Resultatet av denna diskussion följer i nedanstående kapitel. Vid insamling av data i en fallstudie kan alla metoder och tekniker som finns i litteraturen komma att användas 22. Olika metoder och tekniker kan användas på ett kreativt sätt men man ska alltid ställa frågan, ger metoderna en tillfredställande access? 23 2.3.1 Primärdata Våra primärdata är insamlad via intervjuer med företag och banker. Vi valde att göra att ett urval baserat på ett antal kriterier, bland annat vår metodavgränsning. Det första kriteriet var för företagssidan att företaget skulle vara en större koncern med ett par tusen anställda. Anledningen till detta kriterium var att företag med stora flöden eventuellt har mer att spara på en standardisering som SEPA, och därmed torde vara mer intresserade och kunniga i ämnet. Det andra kriteriet var att koncernen skulle ha en del av sin verksamhet inom området som SEPA täcker. Då för att i möjligaste mån säkerställa att företagen som kontaktades själva skulle ha gjort en analys över hur de som företag eventuellt kommer att påverkas av införandet av SEPA. Begränsande ekonomiska och tidsmässiga resurser gjorde att vi valde att begränsa oss till två regioner för primärdatainsamlingen, som sades i 2.2.1. I regionerna finns det företag som uppfyller våra uppsatta kriterier. När vi gjorde urvalet av banker valde vi att kontakta de fem största bankerna i Sverige med verksamhet främst inom Norden. I urvalet av banker var storlek viktigt eftersom vi 22 Gummesson, E. (2004) i Gustavsson, B (2004) 23 Ibid 8

Kapitel 2: Metod ansåg att det är en betydelsefull faktor när företagen väljer samarbetsbanker, samt att stora banker troligtvis ligger långt fram i arbetet med SEPA. Tillvägagångssätt Vi började undersökningen med att identifiera de företag som uppfyllde våra kriterier samt verkade i de regioner vi begränsat oss till. Den initiala kontakten med företagen skedde via telefon. Under det första telefonsamtalet presenterade vi vilka vi var och vårt syfte med uppsatsen. Efter presentationen frågade vi företagen om de var intresserade av att delta i undersökningen. Totalt tog vi initial kontakt med sju företag varav ett företag inte ställde upp på grund av att ingen på företaget hade tid. Det andra bortfallet skedde på grund av att det ej gick att finna en tid som passade båda parter. Vi gör dock bedömningen i efterhand att fem företag räckte för att nå en mättnadskänsla av hur företagens uppfattning om SEPA ser ut idag. Den teoretiska mättnaden är när nytt material inte bedöms bidra med något väsentligt 24. Under den initiala kontakten meddelade vi även formalia kring intervjun samt att vi skulle skicka ut mer detaljerad information om intervjun och dess upplägg några dagar innan intervjun skulle äga rum. Anledningen var säkerställa mer förberedda respondenter vid intervjutillfället. Vid första kontakten framkom det en önskan om anonymitet från ett av företagen. Vi såg inte anonymiteten som ett hinder för vår uppsats på grund av att vi endast var intresserade av att spegla en aggregerad bild av hur företagen ser på SEPA och inte hur ett specifikt företag påverkas. Vi valde följaktligen att anonymisera samtliga företag i undersökningen. Urvalet av företag har vi gjort själva. Däremot har företagen bestämt vilken respondent som blev intervjuad, se tabell 1 nedan. Urvalet påverkades alltså delvis av företaget i och med att de gjorde en bedömning av vem på företaget vi fick träffa. Företagets val av respondent baserades på den initiala informationen vi gav vid första samtalet. Detta kan påverka resultatet men vår bedömning är att de svar vi fick från företagen var likartade vilket kan tyda på att de har tillgång till likvärdig information på respektive bolag. Samtliga respondenter tillhörde företagets treasury eller internbank och jobbade med 24 Gustavsson, B (2004) 9

Kapitel 2: Metod cash managementfrågor dagligen, det vill säga det område som främst påverkas av SEPA. Den initiala kontakten med bankerna skedde på samma sätt som för företagen. Vår ambition var att få en bild av de fem största företagsbankerna i Sveriges syn på SEPA. Vi ansåg att skulle ge en heltäckande bild av svenska bankers syn på SEPA. Efter den initiala kontakten valde dock endast tre banker att ställa upp på intervju. För att kompensera bortfallet valde vi att undersöka Svenska Bankföreningen yttranden i remissvar för att komplettera bankernas syn på SEPA. Svenska Bankföreningen är de svenska bankernas representant i EPC och borde därför ha en bild som motsvarar bankernas gemensamma syn på SEPA. Position Intervjutid Intervjuform Företag A Chef Treasury & Cash Manager/Handlare 84 min Intervju Företag B Chef Treasury & två Cash Managers 62 min Intervju Företag C Deputy Treasurer 74 min Intervju Företag D Chef inom Finance and Management 37 min Intervju Företag E Cash Manager 48 min Intervju Bank A Chef i Norden för cash management 55 min Intervju Bank B Cash Manager 56 min Intervju Bank C Cash Manager 55 min Intervju TABELL 1 INTERVJUADE PERSONER OCH DERAS BEFATTNING. Efter godkännande från samtliga respondenter använde vi oss av vid varje intervjutillfälle. Vi informerade då att inspelningen endast var till hjälp för att vi i efterhand skulle kunna gå tillbaka och lyssna på vad respondenten sagt. Vid användande av bandspelare finns risken att respondenten blir mer försiktig i sina uttalanden och i vissa fall hämmad 25. Efter samtliga intervjuer gjorde vi en transkribering för att möjliggöra en sammanställning. Respondenterna gavs möjlighet att i efterhand ta del av transkriberingen för att kontrollera att intervjuerna var korrekt återgivna. Av samtliga intervjuer är det en av totalt åtta respondenter som önskat ta del av transkriberingen. Utformningen av intervjuerna anser vi vara den riktade öppna intervjun. De två ytterligheterna inom intervjuupplägg är den öppna intervjun å ena sidan och den 25 Andersson, B-E (2005) 10

Kapitel 2: Metod strukturerade intervjun å andra sidan 26. Där den öppna intervjun är ett verktyg i den kvalitativa ansatsen medan den strukturerade intervjun tillämpas främst inom kvantitativa ansatser 27. Vår ansats ligger närmare den kvalitativa ansatsen än den kvantitativa. Intervjuupplägget gav oss möjlighet att följa upp med fria följdfrågor för de ämnen som vi fann intressanta 28. Intervjuerna utgick från ett antal förutbestämda ämnen. Upplägget gav oss möjlighet att anpassa frågeställningar och formuleringar utifrån hur intervjuerna utvecklades 29. I och med att vi inte formulerade en exakt frågemall var vi tvungna att vara medvetna om hur vi ställde de frågor vi hade. Exempel på frågor som bör undvikas är ledande frågor och stängda frågor 30. Man bör som intervjuare även tänka på att inte ställa för långa frågor eller flera frågor i samma fråga 31. För att i möjligaste mån undvika liknande problem med vår intervjumodell diskuterade vi möjliga problem innan vi genomförde intervjuerna för att vara mer medvetna om möjliga problem. Upplägget på intervjuerna hade först inledande frågor om företaget och dess verksamhet. Detta gav oss en bild om vilken verklighet företaget verkade i. Detta följdes upp med frågor angående bolagets finansverksamhet. Anledningen till att finansverksamheten var intressant för vår uppsats var för att få en bild av hur företagen hanterar sin dagliga likviditet, vilket är något som borde påverkas av SEPAs implementering. Detta gav oss en naturlig ingång till frågor angående SEPA. 2.3.2 Sekundärdata Det finns några situationer då en dokumentbaserad undersökning är särskilt lämplig 32 : Då det är omöjligt att få fram primärdata, till exempel åsikter från en bortgången person. Då vi vill veta vad andra sagt och gjort, kan fås genom referat, till exempel i riksdagen för en riksdagsledamots utsagor. 26 Lantz, A (2007) 27 Ibid 28 Andersson, B-E (2005) 29 Ibid 30 Ibid 31 Ekholm, M & Fransson, A (1992) 32 Jacobsen, D I (2002) 11

Kapitel 2: Metod För att få information om hur andra tolkat en situation, skriftligen nedtecknad version. Inom ramen för vår uppsats är det omöjligt för oss att ta fram information om transaktionsflöden i Europa till exempel. Detta härrör till den typ av problem som den första punkten i listan ovan. Därav har vi valt att använda oss av sekundära källor som ECBs Statistical Data Warehouse, som innehåller denna typ av information. Databasen gick även att använda som en kontrollkälla för uppgifter som framkom under intervjuerna, då den som centralbank är mycket trovärdig, enligt vår uppfattning. För att få information kring vad andra sagt och gjort, punkt två i ovanstående lista, använde vi oss bland annat Global Treasury Newsletter (GT News), vilket är ett nyhetsbrev för professionella inom internbank och cash management. Nyhetsbrevet har över 40 000 läsare runt hela världen från den finansiella sektorn och över 2500 publicerade artiklar, undersökningar med mera 33. För att få en artikel publicerad måste källan uppges samt bakgrund och en kort beskrivning av organisationen bakom författaren 34. Samtliga artiklar som vi använder oss av i uppsatsen har även uppgifter om författaren och organisation. Detta ser vi som absolut nödvändigt för att kritiskt ha en möjlighet att granska författarens åsikter. GT News som källa var särdeles intressant för uppsatsen då banker och andra intressenter kring SEPA diskuterar projektet genom nyhetsbrevet. Men nyhetsbrevet innehåller även sammanställningar av undersökningar kring intressenters uppfattning av SEPA. I en diskussion kring trovärdigheten av den sekundärdata vi samlat in gör vi bedömningen att trovärdigheten är hög. Den information vi inhämtat är i stora drag inhämtad från myndigheter eller organisationer med ett intresse av att vara pålitliga, som ECB och EPC. Den information vi fått från dessa typer av källor är lätt för den kritiske läsaren att validera och därigenom själv göra en bedömning om det önskas. De andra typer av källor vi använt oss av, som GT News, får bedömas i varje enskilt fall. Många artiklar är skrivna av intressenter som inte med nödvändighet är opartiska. 33 www.gtnews.com, a, 2008-04-29 34 www.gtnews.com, b, 2008-04-29 12

Kapitel 2: Metod 2.4 Metodkritik, källkritik Valet av metod vid insamling av data är av största vikt för studiens resultat. Därför är det viktigt att författarna har ett kritiskt förhållningssätt till den metod som de valt samt till den data som metoden genererat. Nedan följer reslutatet av vår kritiska diskussion kring metoden. 2.4.1 Intervjuer Flödet av information under en intervju beror på fyra samverkande parter och premisser, de fyra är intervjuaren, respondenten, intervjuinnehåll samt intervjusituationen 35. Vårt val att använda en intervjuundersökning som metod kan ifrågasättas då ansatsen ligger på gränsen mellan kvalitativ och kvantitativ ansats. Med andra ord skulle det eventuellt även ha varit aktuellt med ett mer kvantitativt inslag i undersökningen som till exempel en enkätundersökning. Vid förundersökningen framkom det dock att det genomförts kvantitativa undersökningar kring de kvantitativa frågor vi hade, vi tyckte därför en mer kvalitativ ansats var mer intressant. I och med att vi valt att använda oss av en öppen riktad intervjustruktur medförde det att vi gav respondenterna möjlighet att resonera kring av oss förutbestämda ämnen. I en intervju behöver intervjuaren täcka in både det faktiska planet och meningsplanet 36. Med meningsplanet menas att budskapet som förmedlas mellan raderna är viktig information som bör bekräftas hos respondenten 37, till exempel genom följdfrågor av intervjuaren. En intervju är ett samspel mellan intervjuaren och respondenten som präglas av en rad fenomen 38. Ett fenomen som kan uppstå under en intervju är att både intervjuaren och respondenten vill visa upp idealbilden av sig själva för att undvika att brister blir synliga, vilket kan påverka frågor och svar 39. Ytterligare exempel på vad som påverkar i en intervjuundersökning kan vara val av intervjuplats, ämnesval, intervjuarens och respondentens sociala egenskaper, tryggheten och säkerheten i 35 Andersson, B-E (2005) 36 Olsson, H. Sörensen, S (1999) 37 Ibid 38 Lantz, A (1993) 39 Ekholm, M. Fransson, A (1992) 13

Kapitel 2: Metod intervjun, motivationen bakom intervjun m.m. 40. Vi kan konstatera att det är väldigt många aspekter att ta hänsyn till för att få ett intervjuresultat som återspeglar det faktiska planet och meningsplanet och inte är påverkat av alla yttre faktorer. I och med att vi varit medvetna om att många aspekter är möjliga felkällor före genomförda intervjuer anser vi att vi begränsat den eventuella skevhet som kan uppkomma i samband med intervjusituationerna. Valet av den person på företaget eller banken som vi intervjuade gjordes av respektive organisation. Detta kan ha påverkat de svar vi fått och sedermera även våra slutsatser. Vi tror dock att den eventuella bias som kan finnas i detta personval är betydligt mindre än den bias som möjligen finns i urvalet av företagen. De frågeställningar som vi haft till företagen har inte varit av någon detaljkaraktär utan mer generellt hur företaget tänker kring våra undersökningsfrågor. Frågeställningarna har berört finansavdelningen på företaget och inte enskilda personer på företaget vilket borde innebära att flera personer skulle ha haft kännedom kring de frågor vi hade och torde ha svarat på ett liknande sätt, oavsett person på avdelningen. Sekundärdata Delar av vår sekundärempiri är hämtat från nyhetsbrevet GT News vars syfte är att underlätta utbytet av kunskaper inom finansiella frågor. Allt som är publicerat via GT News ser vi som en partsinlaga med ett bakomliggande syfte. Anledningen till att vi valt att även hämta information från GT News är på grund av att utvecklingen och konsekvensanalyserna av SEPA snarast görs bland företagen och bankerna än inom akademiska kretsar. Bankerna är de som främst berörs av SEPA vilket då gör att det faller sig naturligt att utvecklingen bedrivs hos dem. För att få en bredare bild av banker och företags åsikter har GT News varit en informativ och tidseffektiv källa. Om Internet är en källa som duger i en vetenskaplig studie är omöjligt att svara ja eller nej på 41. Ett problem med elektroniska källor är att digitalisering ofta innebär en anonymisering av material vilket gör det svårt att bedöma äktheten i en forskares 40 Andersson, B-E (2005) 41 Nyberg, R (2000) 14

Kapitel 2: Metod material 42. Vi använder oss av ett flertal olika elektroniska källor. Dess trovärdighet bör däremot bedömas på samma sätt som övriga källor. Våra elektroniska källor är bland annat hämtade från officiella sidor kopplade till olika organisationer inom EU men även databaser med vetenskapliga artiklar, som Emerald och Business Source Premier. En annan källa är som tidigare nämnts GT News. Av ovanstående följer att varje elektronisk källa bör analyseras och kritiskt granskas var för sig. 2.5 Objektivitet Att vara helt objektiv är väldigt svårt för att inte säga omöjligt. Men som vetenskapsman har man skyldigheten att sträva efter objektivitet 43. En anledning till varför forskningen inte ska bygga på värderingar och attityder är på grund av att dessa resultat inte går att verifiera 44. Inom samhällsforskningen har det på senare tid blivit allmänt accepterat att en forskare inte kan vara helt objektiv 45. Denna syn på objektivitet är något vi som författare ställer oss bakom. Vi anser inte att vi är helt objektiva i alla aspekter. Däremot har vi gjort oss själva medvetna om detta och vad som eventuellt kan påverka vår objektivitet. Två begrepp som kan kopplas till strävan efter objektivitet är opartiskhet och fördomsfrihet 46. SEPA som ämne är inget som diskuterats i den allmänna debatten och inte ett ämne vi som författare har stött på tidigare. Vi upplever därför inte att vi hade några förutfattade meningar angående SEPA. Något som kan påverka objektiviteten i en studie är om det ingår partinlagor i studien, i de fall material är hämtat från en partsinlaga är det viktigt att tydligt ange detta 47. Vi har i studien använt oss av partsinlagor, vilket vi varit noga med att ange. I analysfasen har vi tagit i beaktande vem som svarat och varför för att på så sätt uppnå högre objektivitet. Opartiskhet syftar till att forskaren har ett utanförperspektiv och är avskild från forskningen, vilket innebär att forskaren inte skall tjäna någon eller något förutom kunskapssökandet i sig. 48 Vi har i studien inte haft någon uppdragsgivare. Vår roll har varit att med ett utifrånperspektiv analysera problemställningen. Vi anser därför 42 Gustavsson, B (2004) 43 Ejvegård, R (2003) 44 Boolsen Watt, M (2007) 45 Denscombe, M (2004) 46 Ibid 47 Ejvegård, R (2003) 48 Denscombe, M (2004) 15

Kapitel 2: Metod att vi har kunnat hålla oss opartiska när vi tagit del av partsinlagor. På så sätt anser vi att vi strävat efter objektivitet i alla delar av studien. 2.6 Trovärdighet och relevans Något som är viktigt inom vetenskaplig forskning är att göra det möjligt för andra forskare att bekräfta de resultat som framkommit i en studie 49. För att möjliggöra detta krävs det att vi som uppsatsförfattare tydligt redogör för hur studien lagts upp. Transparensen i hur våra data är insamlad och hur den är bearbetad är också viktiga för trovärdigheten 50. Reliabilitet och validitet är två begrepp som används för att ta reda på om forskningsresultaten har ett vetenskapligt värde 51. Med reliabilitet menas tillförlitlighet och är ett mått på huruvida en metod ger samma resultat vid olika tillfällen men med i övrigt liknande omständigheter. Validitet kan ses som giltigheten och visar på om metoden mäter det som den är avsedd att mäta. 52 Vår studie ger en bild av hur långt processen för SEPA kommit samt hur diskussionen har gått fram till idag. Precis som i alla processer förändras saker och ting runt om kring processen som direkt eller indirekt påverkar processens utveckling. Med andra ord ser vi en liten sannolikhet att en liknande studie om ett eller två år skulle ge samma resultat som vår studie. De företag som deltagit i studien har sannolikt om två år fått en ökad insikt i hur de påverkas av SEPA. För att öka trovärdigheten för vår studie har vi försökt använda oss av triangulering. Med triangulering menas att data samlas in genom flera olika metoder 53. Vi har både primär och sekundärdata. Dessa har vi samlat in genom egna intervjuer, officiella dokument samt GT News. Trovärdigheten för studien påverkas inte bara av upplägget utan även av oss som författare. Vi har under studiens gång försökt ha ett kritisk förhållningssätt till de data vi samlat in. Vi är medvetna om att vi påverkas som personer av till exempel bemötande vi fick vid intervjubesöken. Vi har dock inte upplevt att vi som författare har speglat eller färgat våra insamlade data på något sätt som påverkar studiens resultat. Den kritiske läsaren bör dock själv göra en bedömning. 49 Denscombe, M (2004) 50 Gaskell, G (200) i Boolsen Watt, M (2007) 51 Ejvegård, R (2003) 52 Bell, J (2006) 53 Ibid 16

Kapitel 2: Metod Relevansen av forskningen är viktig eftersom forskning kräver stora resurser i form av tid och ansträngning men även kapital ibland. För att ta reda på om forskningen spelar någon roll bör forskaren ställa sig fyra frågor. 54 Kommer forskningen att öka den befintliga kunskapen om ämnet? Kommer forskningen att ta itu med specifika behov? Kommer forskningen att ligga rätt i tiden med tanke på aktuella frågor? Kommer forskningen att stämma överens med forskarens personliga agenda? Idag finns väldigt lite skrivet om SEPA inom den akademiska världen. I princip all kunskap kring SEPA finns hos banker och företag. Standardisering som ämne har forskarvärlden ägnat relativt lite tid åt 55. Vår studie är en kombination av dessa två områden. Vi anser att vi på fråga ett kan säga att detta är en studie som kommer att öka kunskapen om SEPA och standardisering. Fråga två gäller huruvida det finns ett specifikt behov att ta itu med. Vår förstudie visar att det idag råder stor osäkerhet kring vad SEPA kommer att innebära främst för företag. Företagens information kommer främst från deras relationsbanker. Vår studie skall beskriva svenska bankers och företages syn på SEPA och dess utveckling, vilket ger en sammanställning av vart SEPA är idag samt vart det är på väg. Detta anser vi visar att det även finns ett specifikt behov av att ta itu med den informationsasymmetri som finns mellan banker och företag angående SEPA. Vi anser att studien är aktuell och ligger rätt i tiden. SEPA har precis gått in i sin sista fas vilket är migrationsfasen. Det är alltså en process som är i ständig förändring och frågorna kring var processen leder är många. Den personliga agendan kan i vårt fall vara en professionell utveckling och är ett moment som ingår i vår formella utbildning. Detta kan ses som kontroversiellt hos vissa samhällsforskare med positivistisk inriktning som poängterar behovet av vetenskaplig 54 Denscombe, M (2004) 55 Brunsson, N. Jacobsson, B (1998) 17

Kapitel 2: Metod objektivitet. 56 Detta är något vi inte håller med om eftersom vi anser att den personliga drivkraften är något positivt, vi som författare strävar efter att återge en rättvisande bild snarare än att sträva efter vara helt objektiva. 2.7 Generaliserbarhet Denna studie analyserar styrkor, svagheter, hot och möjligheter avseende ett införande av en standardisering för betalningar inom EU (SEPA) och hur det möjligtvis påverkar svenska intressenter och näringsliv. Studiens resultat har enligt oss ett generellt värde eftersom respondenterna är typiska intressenter för SEPA; stora nordiska företag och banker som berörs av standardiseringen. 56 Denscombe, M (2004) 18

Kapitel 3: Om betalningar och standardisering 3. Om betalningar och standardisering Vid presenterar i följande kapitel de teorier vi finner relevanta för studien. Inledningsvis presenterar vi två vanliga metoder för betalningar. Kapitlet tar även upp vidare upp teori inom standardisering samt cash management. Kapitlets syfte är att tillhanda hålla en grund för betalningar samt skapa ett ramverk för studiens vidare analys. 3.1 Metoder att betala med De två vanligaste metoderna att överföra pengar mellan två parter är i Europa idag girobetalningar eller kredittransfereringar och autogirobetalningar mätt i antal transaktioner, se avsnitt 4.1 Transaktionsstatistik. Det som skiljer betalningsmetoderna åt är en kontraktuell skillnad och hur själva processen för överföringen går till. 3.1.1 Girobetalning 1. 2. 3. 4. 5. FIGUR 4 SCHEMATISK BILD FÖR KREDITTRANSFERERING. KÄLLA: WWW.EUROPEANPAYMENTSCOUNCIL.EU, D, 2008-04-22 En vanlig girobetalning eller en transaktion som initieras av Köparen av en tjänst/produkt (1) går principiellt till genom att Köparen först meddelar sin bank den betalningsinformation (2) som krävs för att genomföra betalningen. Banken debiterar Köparens konto samt skickar genom ett clearinghus (3) uppgifterna och likviden till 19

Kapitel 3: Om betalningar och standardisering Säljarens bank. (4) Transaktionen avslutas med att Säljarens bank krediterar Säljarens konto (5). 57 För att transaktionen skall kunna genomföras behöver betalningsinformationen följa ett visst format. Detta format måste vara anpassat till det clearinghus som betalningen är tänkt att gå igenom. Till exempel om transaktionen genomförs som en girobetalning genom Plusgirot måste först Köparen skicka den information som banken behöver, det vill säga Plusgirokontonummer, belopp och överföringsdatum. Banken i sin tur skickar sedan denna information enligt det format som Plusgirot använder sig av för att betalningen skall kunna skickas på rätt sätt genom clearinghuset till det girokonto som Säljaren använder sig av. Olika clearinghus, till exempel Plusgirot och Bankgirot använder sig av olika format. Eftersom det finns ett stort antal clearinghus måste bankernas system kunna hantera många olika betalningsformat. 58 3.1.2 Autogiro Köpare 2. 1. Säljare Clearing & 5. 3. Avräkningsmekanismer Köparens bank 4. 4. Säljarens bank FIGUR 5 SCHEMATISK BILD FÖR AUTOGIROBETALNING. KÄLLA: WWW.EUROPEANPAYMENTSCOUNCIL.EU, E, 2008-04-22 Autogiro används oftast för betalningar som återkommer regelbundet mellan köpare och säljare, till exempel hyresbetalningar eller abonnemangsavgifter. En autogirobetalning har en mer komplex process än en enkel betalning, först och främst för att transaktionen initieras av den som skall ha betalt. För att systemet inte skall nyttjas på ett felaktigt sätt 57 www.europeanpaymentscouncil.eu, d, 2008-04-16 58 Larsson & Hammarlund (2005) 20

Kapitel 3: Om betalningar och standardisering använder autogirosystem ofta sig av mandat. 59 (1) Mandatet är ett medgivande från Köparen till Säljaren att den senare får dra pengar enligt det avtal som skrivs på. När en transaktion ska äga rum visar Säljaren upp mandatet i samband med initieringen av transaktionen för sin bank. (3) Säljarens bank skickar med dessa uppgifter tillsammans med betalningsinformationen till Köparens bank. (4) Köparens bank debiterar sedan Köparens konto och överför likviden till Säljarens bank. (5) Transaktionen avslutas med att Säljaren får likviden överförd till sitt konto. 60 Ett autogirosystem måste klara av en rad problemställningar som det kan utsättas för. En viktig punkt är att klara av bedrägeriförsök eller felaktiga betalningsinitieringar. System hanterar som sagt ofta detta genom att mandat måste upprättas och medgivanden kunna uppvisas när betalningen skall äga rum. 61 3.2 Standardiseringsteori Det moderna samhället är möjligt på grund av människans förmåga att i hög grad koordinera. Människans förmåga att koordinera, interagera och kommunicera även när det är lång avstånd mellan personer. Hierarkier och marknader är ofta framhållna som den främsta formen av social koordination i samhället. En tredje form av koordination i samhället är standardisering. 62 För att definiera vad en standard innebär kan man använda sig av definitionen för andra typer av regler. Standarder kan ses som en kombination av direktiv och normer. 63 Direktiv kan betyda rättesnöre men kan även vara en form av order 64. Direktiv är utfärdade för att tvinga någon till vissa handlingar vilket innebär att det ofta även är knutet någon form av sanktion kopplat till direktivet 65. Normer å andra sidan har också rättesnöre som betydelse enligt svenska akademins ordbok men också betydelsen av mönster för någons handlande 66. Normer är regler som vi rättar oss efter utan att vi behöver reflektera över dem och de är ofta frivilliga i betydelsen att människan rättar sig efter dem för att de vill det och inte för att de utsätt 59 www.bankgirot.se, 2008-04-17 60 www.europeanpaymentscouncil.eu, e, 2008-04-16 61 Ibid 62 Brunsson, N (1998) 63 Brunsson, N. & Jacobsson, B (1998) 64 saob.se sökord Direktiv, 2008-04-16 65 Brunsson, N. & Jacobsson, B (1998) 66 saob.se sökord Norm, 2008-04-16 21

Kapitel 3: Om betalningar och standardisering för något yttre tryck. Normer har till skillnad från direktiv ingen tydlig avsändare. 67 Standarder kan alltså likna direktiv i att de har en tydlig avsändare och att de är tydliga om vad de innehåller. De liknar normer i den meningen att de är frivilliga och att de inte har några uttalade sanktioner kopplade till sig. 68 3.2.1 Skapandet av standarder I ett sammanhang där det står mellan formella organisationer och standarder är det mer troligt att det kommer att utvecklas standardisering snarare är en formell organisation. Frånvaron av en formell organisation skapar inte bara ett behov av att standardisera utan även en möjlighet i och med att det kommer att vara väldigt liten konkurrens från direktiv. 69 En modell för hur en internationell standardiseringsorganisation kan se ut har tagits fram utifrån en empirisk studie av två organisationer som utvecklar standarder. Den ena är en teknisk kommitté vid International Organization for Standardization (ISO) och den andra är från International Accounting Standards Committee (IASC). Modellen består av fyra olika organiseringsprinciper, se figur 6. 70 Användarorientering Representativitet Effektivitet Standardiseringsorgan Expertis FIGUR 6 OLIKA TYPER AV ORGANISERINGSPRINCIPER FÖR ETT STANDARDISERINGSORGAN. Expertis innebär att deltagarna i standardiseringsarbetet kallas experter. Tanken är att de med expertkunskap är bäst lämpade om att uttala sig om hur en 67 Brunsson, N. & Jacobsson, B (1998) 68 Ibid 69 Ibid 70 Tamm Hallström, K. (1998) 22

Kapitel 3: Om betalningar och standardisering kvalitetsstandard ska utformas. Experterna ses även som neutrala och oberoende deltagare. Arbetet är utformat efter ett professionellt framtaget regelverk och begreppsapparat vilket är ett sätt att säkerställa deras oberoende och att produktionen av standarder är av hög kvalité. Den användarorienterade organisationen betonar precis som det låter användarens intressen. Ett återkommande problem i tekniska standarder är bristen på anknytning till användaren. I dessa organisationer framhålls användarens möjlighet eller andra intressenters möjlighet att påverka standardiseringsarbetet genom formella remisser. Den tredje principen är representativitet. Detta är en politisk och rättvis organisation som är öppen för olika intressenter att observera och delta. Urvalet av deltagare i gruppen sker med hänsyn tagen till från vilket land personer kommer ifrån vilken profession de tillhör. Detta för att allas intressen skall komma till tals. Den sista är effektivitetsprincipen representerar den moderna och effektiva organisationen. Effektivitetsprincipen visar på handlingskraft och på ständiga förbättringar. Modellen visar på olika sätt att organisera en grupp som har i syfte att skapa en standardisering. Mellan dessa olika principer kan det uppstå spänningar eftersom de i vissa fall är motpoler. Mellan expertisen och användarorienteringen kan det uppstå en konflikt i och med att expertisens åsikt om vad som är bästa lösning kanske inte alltid stämmer överens med vad användaren anser är den bästa lösningen. 71 När det finns tydliga asymmetrier på en marknad kan utvecklandet av privata standarder även leda till suboptimering. När standarder utvecklas genom privata aktörer eller via marknader har de stora aktörerna och de aktörer som agerar snabbt en tydlig fördel. Detta kan i värsta fall leda till privata monopol via egenutvecklade standarder. 72 71 Brunsson, N. & Jacobsson, B. (1998) 72 Abbott, K. Snidal, D. (2001) 23

Kapitel 3: Om betalningar och standardisering 3.2.2 Implementering - Vad gör en standard lyckad? Standardisering förutsätter ett deltagande från alla berörda parter i och med att det betraktas som frivillig 73. Vilka är då alla berörda parter? Identitet Standarder bygger på en frivillighet när det gäller att använda sig av en standard. Liksom vissa regler är standarder endast avsedda för vissa typer av aktörer i vissa speciella situationer. För att en aktör ska veta om den berörs av en standard bör den ställa sig tre frågor: 74 Vilka är vi? Hur ser vår situation ut? Vad är lämpligt för en aktör som oss i den situation vi är i just nu? Om aktören har svar på dessa frågor vet de också om de passar in i den kategori som ingår i målgruppen för en standard. Standarder riktar sig alltså inte till enskilda aktörer utan till de aktörer som identifierar sig med den kategori som standarden är anpassad för. De aktörer som känner sig unika och inte passar in i en generell kategori hittar förmodligen ingen standard som passar. Hur en aktör uppfattar sin egen identitet påverkar valet av standard. Att följa en standard kan också vara ett sätt att definiera sig själv som aktör. Ett exempel på detta är länder som önskar komma med i EU kan självmant börja implementera standarder och regler som EU tillämpar för att på detta sätt definiera sig som ett EU-land. 75 Situation Det är inte bara en specifik kategori aktörer som en standard är avsedd för utan även för en specifik situation. Ett sätt för standardiseringsorganisationer att få acceptans för sin standard är att övertyga de potentiella aktörerna om att den specifika situationen är relevant för dem. När en utvecklare av en standard lyckas med att sälja in specifika 73 www.ne.se sökord Standardisering, 2008-04-21 74 Brunsson, N. & Jacobsson, B. (2000) 75 Ibid 24