Personalekonomiskt bokslut 2012

Personalekonomiskt bokslut 2012 2013-03-21 1

20122 Ännu ett år har gått. 2012 är slut och vi kan se tillbaka på ett år som innehållit en mängd olika händelser. En del av det som hänt finns redovisat i siffror i dettaa personalekonomiska bokslut. Det är dock bara en liten, liten del som i siffror beskrivs här. Det är svårt att välja ut vad som är viktigt att påvisa i siffror, analysera ochh ta viktiga beslut om vad v vi behöver utveckla framöver. Svårt men viktigt att göra. Vii måste arbeta vidare och ta aktivaa personalpolitiska beslut om vår framtida verksamhet. Grundenn för en bra verksamhet är alla fantastiska medarbetare. All A vår verksamhet och dess kvalitet är beroende av vad varje medarbetare väljer att bidra med. Det är en utmaning att som arbetsgivare tillvarata varje medarbetaress engagemang, kunskapp och behovv av utveckling Lindesbergs kommun ska varaa bra på det. Vi ska vara en arbetsgivare där inflytandee och delaktighet är en naturlig dell av arbetet. Vi har ett samverkansavtal som både arbetsgivare och fackliga organisationer är stolta över, det möjliggör ett aktivtt utvecklingsarbete ochh vi ska nyttja det. Under 2012 harr satsningar på arbetsmiljöutbildningar gjorts.. Grundutbildning för skyddsombu ud och grundutbildning för chefer har genomförts samt attt en gemensam repetitionsutbildning för första gången gjorts för chefer och skyddsombud tillsammans. Vii ska samverka. Samverkan är ett honnörsord. Vi arbetar för samma mål i kommunens alla verksamheter. Vi ska ge g våra medborgare god och hög service. Lindesbergs kommun har siktet inställt påå att bli en ännu bättre arbetsgivare. Med stark tro på framtiden överlämnar kommunstyrelsen 2012 års personalekonomiska redovisning tilll kommunfullmäktige. Anders Ceder Kommunstyrelsenss ordförande Carina Fyrpihl Personalchef 2

Innehållsförteckning Sid Ännu ett år har gått... 1 Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 1. Personalstruktur... 5 1.1. Antal anställda... 5 1.2. Personalomsättning... 6 1.3. Tidsbegränsat anställda... 7 1.4. Anställda inom olika verksamhetsområden... 8 Fördelning kvinnor och män... 9 Chefer... 9 1.5. Hel- och deltidsanställda... 10 1.6. Genomsnittlig sysselsättningsgrad... 11 1.7. Ålder... 12 1.8. Pensioner... 13 1.8.1. Pensionskostnader... 13 1.8.2. Påbörjade pensioner... 13 1.8.3. Planerade pensionsavgångar... 14 1.9. Kompetensförsörjning... 15 1.9.1. Förvaltningsövergripande utbildning... 16 2. Jämställdhet... 17 3. Lönestatistik... 18 3.1. Medellön... 18 3.2. Lönespridning... 19 4. Resursanvändning arbetad tid... 20 4.1. Arbetad tid... 20 4.2. Mer- och övertid... 20 5. Hälsa och arbetsmiljö... 22 5.1. Frisknärvaro... 22 5.2. Sjuktal nyckeltal... 22 5.3. Arbetsskador 2012... 26 6. Personalkostnader... 28 7. Definitioner... 29 3

Sammanfattning Följande fakta är hämtad ur Lindesbergs kommuns personalekonomiska bokslut för 2012: 1 november hade kommunen 1 796 tillsvidareanställda, vilket var 35 färre än 2011. Av kommunens medarbetare var 83 procent kvinnor och 17 procent män. Under 2012 slutade 178 medarbetare sin anställning vid Lindesbergs kommun. 91 medarbetare ändrade sysselsättningsgrad, yrkesbenämning eller arbetsplats. 38 procent av kommunens medarbetare arbetade inom skola och barnomsorg. 39 procent av kommunens medarbetare arbetade inom vård och omsorg. 64 procent var heltidsanställda av kvinnorna 60,0 procent och av männen 83,3 procent. Genomsnittlig sysselsättningsgrad var bland kvinnor 89,6 procent och bland män 94,7 procent. Medelåldern 2012 för kommunens medarbetare var 47,1 år. Kvinnors medellön var 88,4 procent av männens. Sjukfrånvaron var 4,81 procent av ordinarie arbetstid. Kostnad för vår företagshälsovård uppgick till ca 1,5 miljoner kronor. 53 medarbetare anmälde en arbetsskada. Under 2012 gick 63 medarbetare i pension. Uppgifterna i det personalekonomiska bokslutet är tagna ur kommunens personal- och löneadministrativa system samt ekonomisystem. 4

1. Personalstruktur 1.1. Antal anställda Anställda Antal tillsvidareanställda 2012-11-01 Förvaltning Kvinnor Män Totalt Arbetsmarknadsförvaltningen 25 20 45 Barn- och utbildningsförvaltningen 583 175 758 Bergslagens miljö- och byggförvaltning 25 18 43 Kommunledningsstaben/Kommunkontoret 104 19 123 Kultur- och fritidsförvaltningen 19 3 22 Socialförvaltningen 734 71 805 Totalt kommunen 1 490 306 1 796 Lindesbergs kommun hade 1 november 1 796 tillsvidareanställda, vilket är en minskning med 35 personer mot föregående år. Tillsvidareanställda årsarbetare var 1 624,7 vilket är en minskning med 38,1. Fördelningen mellan förvaltningarna är att barn- och utbildningsförvaltningen minskat med 22 personer, socialförvaltningen har minskat med 8 personer, kommunledningsstaben/kommunkontoret har minskat med 6 personer och kultur- och fritidsförvaltningen har ökat med 1 person. Fördelningen mellan män och kvinnor är densamma som 2011 och kvinnor utgör 83 procent av antalet tillsvidareanställa. Utveckling av antal tillsvidareanställda 2 000 1 953 1 950 1 934 1 923 1 908 1 900 1 847 1 850 1 800 1 831 1 796 1 750 1 700 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 5

1.2. Personalomsättning Extern personalomsättning antal som slutat sin anställning vid kommunen 2012 Pension 63 Hel sjukersättning 4 Andra orsaker 111 Totalt kommunen 178 Intern personalomsättning antal och procent som ändrat sin anställning 2012 Annan sysselsättningsgrad 59 % 54 Byte av arbetsplats 25 % 23 Annan yrkesbenämning 15 % 14 Totalt kommunen 91 De redovisade siffrorna avser endast tillsvidareanställd personal. Jämfört med 2011 är personalomsättningen i stort sett densamma även om fördelningen skiljer sig mot föregående år. Antalet som slutade sin anställning 2011 var 140 och 130 fick ändrad anställning. Under 2012 har följande högre chefstjänster tillsatts inom kommunen: - Ny kommunchef tillträdde i maj 2012. - Ny näringslivschef tillträdde i maj 2012. - Tidigare tillförordnad förvaltningschef för kommunkontoret tillträdde som ordinarie från och med januari 2012. 6

1.3. Tidsbegränsat anställda Utveckling av tidsbegränsat anställda med månadslön årsarbetare 360 339 340 316 320 306 301 300 301 300 278 280 260 240 220 200 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År 2012 minskade antalet tidsbegränsat anställda från att ha varit relativt konstant under 3 år. Utveckling av timavlönade årsarbetare 250 200 150 167 169 148 133 134 126 137 100 50 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Timavlönade ökade under 2012 och är åter på 2009 och 2010 års nivåer. Kommunens vikariesamordning, tillsätter korttidsvikariat inom barnomsorg/skola och måltid. För närvarande finns 218 aktiva vikarier. Alla nyanställda vikarier inom barn- och utbildningsförvaltningen får en dags introduktion på en skola eller förskola. 31 december 2012 avslutades vikariesamordningen för vård och omsorg samt funktionsstöd. Antal arbetade timmar för timavlönade omräknat till årsarbetare Antal årsarbetare Förvaltning Kvinnor Män Totalt Arbetsmarknadsförvaltningen 0,5 0,2 0,7 Barn- och utbildningsförvaltningen 26,6 3,4 30,0 Bergslagens miljö- och byggförvaltning 0,0 0,0 0,0 Kommunledningsstaben/Kommunkontoret/ 5,6 1,0 6,6 Kultur- och fritidsförvaltningen 0,3 0,0 0,3 Socialförvaltningen 91,8 7,6 99,4 Totalt kommunen 124,8 12,2 137,0 Socialförvaltningen står för största delen av kommunens behov av timavlönade vikarier. 7

1.4. Anställda inom olika verksamhetsområden Personalgrupp 2012-11-01 Kvinnor Män Totalt Ledningsarbete Förvaltningschef 3 5 8 Ledning, vård och omsorg 15 1 16 Ledning, funktionsstöd 11 3 14 Rektor 9 11 20 Förskolechef 7 0 7 Övrigt ledningsarbete 11 4 15 Administration Handläggare 28 11 39 Administratör 53 2 55 Vård och omsorg Sjuksköterska 40 6 46 Undersköterska 318 16 334 Skötare/Undersköterska 33 4 37 Vårdare 63 11 74 Arbetshandledare 12 9 21 Vårdbiträde 106 4 110 Personlig assistent 57 6 63 Övrigt vård och omsorg 2 0 2 Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut 13 0 13 Övrigt rehab och förebyggande arbete 11 2 13 Socialt och kurativt arbete Socialsekreterare 26 4 30 Övrigt socialt och kurativt arbete 19 1 20 Skola och barnomsorg Lärare grundskola tidigare år 88 12 100 Lärare grundskola senare år 46 26 72 Lärare gymnasium allmänna ämnen 33 26 59 Lärare gymnasium yrkesämnen 10 27 37 Lärare, praktiska/estetiska ämnen 25 20 45 Speciallärare/Specialpedagoger 24 0 24 Förskollärare 167 2 169 Fritidspedagog 28 9 37 Barnskötare 71 4 75 Elevassistent 19 9 28 Övrigt arbete inom skola och barnomsorg 23 11 34 Kultur-, turismarbete Lärare, kulturskola 10 10 20 Biblioteksarbete 12 3 15 Övrigt kultur-, turismarbete 6 0 6 Teknikarbete Miljö- och hälsoskyddsinspektör 12 4 16 Tekniker, IT 3 9 12 Ingenjörer 3 6 9 Övrigt teknikarbete 3 7 10 Hantverksarbete Vaktmästare 2 16 18 Övrigt hantverksarbete 2 1 3 Köks- och måltidsarbete Kock 49 4 53 Måltidspersonal 17 0 17 Totalt kommunen 1 490 306 1 796 8

Fördelning kvinnor och män Inom de flesta personalgrupper dominerar kvinnorna i antal. I tolv av samtliga personalgrupper ligger den siffran över 90 %. Inom sex personalgrupper dominerar män, och dessa återfinns inom grupperna förvaltningschef, rektor, lärare gymnasium yrkesämnen, tekniker IT, ingenjörer och vaktmästare. Chefer Könsfördelningen av chefer inom kommunen avspeglar ungefär den totala fördelningen av kvinnor och män med 70 % kvinnliga och 30 % manliga chefer. Vid jämförelse med kommuner i landet 2011 var siffran 66 %. Anställda inom olika verksamhetsområden Hantverksarb 1 % Teknikarb 3 % Köks & måltidsarb 4 % Ledningsarb Administration 4 % 5 % Kultur, turismarb 2 % Vård & omsorg 39 % Skola & barnoms 38 % Socialt & kurativt arb 3 % Rehab & föreb arb 1 % 9

1.5. Hel- och deltidsanställda Av kommunens tillsvidareanställda arbetade 64 % heltid och 36 % deltid. Det är en minskning med en procentenhet gällande heltidsanställda jämfört med 1 november 2011. Sysselsättningsgrad i procent Sveriges kommuner enligt SKL 1 november 2011-74 % 8,5 75-99 % 21,5 Heltid 71,8 Andel tillsvidareanställda per sysselsättningsgrad 74 % 11 % 75 99 % 25 % Heltid 64 % Procentuell fördelning av hel- och deltidsanställningar för kvinnor respektive män 2010 2011 2012 Heltidsanställda kvinnor i % av samtliga kvinnor 60,2 60,8 60,0 Deltidsanställda kvinnor i % av samtliga kvinnor 39,8 39,2 40,0 Heltidsanställda män i % av samtliga män 87,0 84,7 83,3 Deltidsanställda män i % av samtliga män 13,0 15,3 16,7 2012 minskade andelen heltidsanställda kvinnor och män. Minskningen var störst för männen. 10

1.6. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Genomsnittlig sysselsättningsgrad tillsvidareanställda 2012-11-01 i procent Förvaltning Kvinnor Män Totalt Arbetsmarknadsförvaltningen 98,2 100,0 99,0 Barn- och utbildningsförvaltningen 94,6 96,5 95,0 Bergslagens miljö- och byggförvaltning 99,0 98,6 98,8 Kommunledningsstaben/Kommunkontoret 90,0 95,3 90,8 Kultur- och fritidsförvaltningen 92,5 83,3 91,3 Socialförvaltningen 84,9 88,9 85,2 Arbetsmarknadsförvaltningen samt Bergslagens miljö- och byggförvaltning är de som höjt genomsnittlig sysselsättningsgrad mot föregående år. Den förvaltning som har den lägsta genomsnittliga sysselsättningsgraden är socialförvaltningen och inom avdelningen för vård och omsorg är den genomsnittliga sysselsättningsgraden 82,0 %. Genomsnittlig sysselsättningsgrad tillsvidareanställda 2012-11-01 i procent 2011 2012 Kvinnor 90,0 89,6 Män 95,1 94,7 Totalt 90,9 90,5 En liten minskning har skett mot föregående år, dock prövas alltid möjligheten att utöka sysselsättningsgraden för de medarbetare som så önskar när en deltidstjänst blir vakant. 11

1.7. Ålder Medelåldern 2012 var i kommunen 47,1 år. Kvinnors medelålder var 47,0 år och männens 47,8 år. Medelåldern för Sveriges kommuner enligt SKL var för kvinnor 46,1 år och för män 46,5 år. Åldersfördelning per förvaltning 2012 Män Kvinnor Totalt 70,0 60,0 50,0 47,8 46,4 47,0 46,9 46,6 46,7 49,6 46,9 48,0 51,8 50,2 50,5 58,0 54,0 54,5 48,0 46,6 46,8 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Åldersfördelning Antal personer 70 60 50 40 30 20 10 0 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 Ålder 12

1.8. Pensioner 1.8.1. Pensionskostnader Pensionskostnader 2006-2012 Pensionskostnader exkl löneskatt, (Mkr) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Ålderspension 9,2 9,7 10,0 10,1 9,7 12,2 12,0 Intjänad pensionsrätt 971231 5,2 5,1 6,7 7,1 9,0 11,1 12,3 Visstidspensioner 0,3 0,5 0,4 0,6 0,6 0,2 0,1 Efterlevandepension 1,6 1,6 1,5 1,5 1,6 1,5 1,8 Särskild avtalspension 0,4 0,9 (har tidigare redovisats under övrigt) Övrigt 0,5 0,4 1,0 0,6 1,0 0,3 0,4 Summa 17,2 17,3 19,6 19,9 21,9 25,7 27,5 Avsättningar och pensionsförpl inkl löneskatt KAP KL Avgiftsbestämd ålderspension 26,3 27,8 29,5 32,0 31,0 31,3 32,4 Pensionsåtaganden t o m 1997 518,9 609,9 611,8 626,0 599,0 653,9 650,8 Förmånsbestämd ålderspension över 7,5 Bb 28,9 43,6 50,3 56,1 59,0 68,4 72,8 1.8.2. Påbörjade pensioner Påbörjade pensionsutbetalningar 2006-2012 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Ålderspension 78 70 86 57 97 88 73 Visstidspension 1 0 0 2 0 Efterlevandepension 12 6* 4 7 10 8 9 Familjepension 3 2 2 3 1 0 0 Livräntor 6 10 9 5 9 14 7 Särskild avtalspension 1 2 0 1 1 * varav 2 barnpensioner Avgångar åldersmässigt 2012 Födelseår Antal 1945 5 1946 7 1947 23 1948 8 1949 12 1950 7 1951 1 Totalt 63 Av de 63 personer som år 2012 har arbetat fram till pensionsavgången tillhörde 26 personer kommunals yrkesområden och resterande övriga yrken. Den genomsnittliga pensionsåldern för hela gruppen är 64 år och 8 månader. Avgångarna fördelar sig åldersmässigt enligt tabellen till vänster. 13

1.8.3. Planerade pensionsavgångar Beräknade pensionsavgångar 2013-2022 Personalgrupp 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Tot Tillsv anst Ledningsarbete Förvaltningschef 2 1 1 4 8 Ledning, vård och omsorg 1 1 1 2 1 2 8 16 Ledning, funktionsstöd 1 1 1 1 4 14 Rektor 1 1 1 1 1 1 6 20 Förskolechef 1 2 3 7 Övrigt ledningsarbete 1 1 1 1 1 5 15 Administration Handläggare 1 2 3 2 1 9 39 Administratör 1 2 1 4 2 2 2 2 5 2 23 55 Vård och omsorg Sjuksköterska 1 1 2 4 1 3 2 6 20 46 Undersköterska 4 4 12 7 7 10 11 13 13 9 90 334 Skötare/Undersköterska 1 1 1 1 1 1 1 2 9 37 Vårdare 1 2 2 2 4 3 1 3 18 74 Arbetshandledare 1 1 1 2 1 1 7 21 Vårdbiträde 3 4 6 6 2 8 5 1 4 1 40 110 Personlig assistent 3 2 1 2 2 10 63 Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut 1 1 2 13 Övr rehabilit och föreb 1 1 1 2 1 6 13 Socialt och kurativt arb Socialsekreterare 2 1 3 2 8 30 Övr socialt och kurativt 1 1 1 2 1 6 20 Skola och barnomsorg Lärare grundsk tidigare år 3 1 1 6 3 3 3 6 2 28 100 Lärare grundsk senare år 1 1 2 1 1 1 7 72 Lärare gymn allm ämnen 3 2 4 2 2 1 1 1 2 18 59 Lärare gymn yrkesämnen 1 1 3 5 1 2 5 18 37 Lärare Prakt Estet 2 1 2 2 7 45 Specialped/Speciallärare 3 2 2 1 1 2 1 12 24 Förskollärare 3 3 6 3 6 3 4 6 5 9 48 169 Fritidspedagog 1 1 1 2 5 37 Barnskötare 1 1 2 3 5 3 4 2 1 1 23 75 Elevassistent 1 1 1 2 2 7 28 Övrigt skola, barnomsorg 1 3 2 1 2 2 11 34 Kultur-, turismarbete Lärare, kulturskola 1 1 20 Biblioteksarbete 2 1 2 1 1 2 9 15 Övrigt kultur-, turismarb 1 1 2 6 Teknikarbete Miljö- och hälsoskyddsarb 1 1 1 1 4 16 Tekniker, IT 1 1 1 3 12 Ingenjörer 1 1 1 1 4 9 Övrigt teknikarbete 1 2 1 4 10 Hantverksarbete Vaktmästare 1 2 1 2 2 1 9 18 Övrigt hantverksarbete 1 1 2 3 Köks- och måltidsarbetet Kock 1 1 2 3 2 2 3 4 2 20 53 Måltidspersonal 3 1 1 1 1 2 9 17 Totalt kommunen 34 46 59 55 57 51 55 60 57 55 529 * 1 794 * Skillnaden i antal tillsvidareanställda beror på att vissa personalkategorier inte har några pensionsavgångar de närmaste 10 åren och är därför inte redovisade. 14

Pensionsavgångar 2013 2022 80 70 59 55 57 60 55 57 55 60 51 46 50 40 34 30 20 10 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Beräkningen av planerade pensionsavgångar utgår från att den sker vid 65 år. Under 2012 har 21 medarbetare valt att arbeta kvar efter 65 år. 2011 var det 20 personer. Pensionsavgångarna fördelar sig relativt jämnt över åren 2013 2022. Totalt beräknas 529 medarbetare att gå i pension varav 194 inom vård och omsorg och 184 inom skola och barnomsorg. 1.9. Kompetensförsörjning Åldersstrukturen hos personalen gör att kommunen, liksom många andra arbetsgivare, står inför en generationsväxling. Brist kommer med största sannolikhet att uppstå inom vissa yrkesgrupper, även om det är troligt att verksamheten inom en del områden kommer att krympa eller organiseras på annat sätt än idag. För att möta morgondagens behov av kompetens måste vi planera idag. 2011 togs en kompetenskarta över Örebro län fram av Regionförbundet i Örebro. Analysen fokuserar på arbetsmarknadens utveckling, demografiska förändringar, utbildningsrelaterade förändringar samt pendling i länet. Utifrån denna har analysen under 2012 gått vidare till lokalt plan, nod norr, där Hällefors, Nora, Ljusnarsberg och Lindesbergs kommun ingår. Innehållet i den lokala prognosen ger kunskap om våra lokala förutsättningar samt är ett viktigt verktyg för vår planering framåt gällande kompetensförsörjning. Masugnen inbjuder kontinuerligt till kompetensrådsmöten med olika teman. Olika organisationer medverkar vilket skapar ett nätverk som arbetar gemensamt framåt för oss i nod norr i kompetensfrågan. Kraven på kommunal service förändras vilket medför behov av ny kompetens i organisationen. Personalen och deras engagemang är en viktig resurs för en framgångsrik verksamhet. Kompetensutveckling är ett begrepp som kan omfatta allt från längre utbildningar till deltagande i kurs eller konferens till att göra studiebesök eller praktik på annan arbetsplats. Vård och omsorg arbetar med att ge förutsättningar för validering när det gäller vårdbiträde till undersköterska. Validering definieras som en process som innebär en dokumentation och ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person har, oberoende av hur dessa färdigheter ha förvärvats. Under året har 16 vårdbiträden påbörjat validering till undersköterska. Fortsatt handlingsplan finns utarbetad för kommande år. 15

Lindesbergs kommun är en aktiv del i arbetet med vård- och omsorgscollege Örebro län. Syftet är att samordna och effektivisera samarbetet mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare inom vård och omsorg för att få en väl avvägd matchning mellan behov av, och tillgång på, kompetent arbetskraft framöver. Inom funktionsstöd har ett omfattande arbete gjorts för att kompetenskartlägga olika befattningar. En ny befattningsbenämning med tillhörande kvalifikationskrav habiliteringsassistent arbetades fram och börjar gälla från och med 2013. 1.9.1. Förvaltningsövergripande utbildning Under året har den centrala utbildningsbudgeten främst lagts på arbetsmiljöutbildningar, som presenteras under rubriken Hälsa och arbetsmiljö. Förutom arbetsmiljösatsningen har 10 arbetsledare deltagit i nätverksträffar i ämnet kommunikation och 41 personer har deltagit i utbildning i vårt kollektivavtal Allmänna Bestämmelser, AB. Under året har två kommuninformationer hållits, där 70 arbetsledare deltagit. 16

2. Jämställdhet Arbetet med jämställdhet handlar om våra grundläggande attityder och värderingar. Målet är att alla ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön. Det avgörande arbetet görs i den dagliga verksamheten, i chefers sätt att organisera arbetet, vid rekrytering av nya medarbetare, i meritvärdering och lönesättning, i kompetensutvecklings- och kvalitetsarbete. Det avgörande är inte formen för arbetet utan innehållet. Enligt Diskrimineringslagen (2008.567) som trädde i kraft 1 januari 2009 ska arbetsgivaren upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete och en handlingsplan för jämställda löner vart tredje år. Lindesbergs kommun har en övergripande jämställdhetsplan, beslutad av kommunfullmäktige 13 2007.0291 och med redaktionella ändringar utförda 1 april 2010. Under året har vi tagit emot två studenter från Örebro universitet, som under sin verksamhetsförlagda utbildning arbetat med att se över vår jämställdhetsplan i kommunen komma med förslag utifrån omvärld och teori för att vi som arbetsgivare aktivt ska ta nästa steg i vårt interna jämställdhetsarbete genom jämställdhetsplanen. Under 2012 har arbete gjorts för att ta fram en grund för en ny jämställdhetsplan att antas av kommunfullmäktige att gälla för 2013-2015. Kommunchefen ansvarar för jämställdhetsarbetet och dess utveckling i kommunen. Förvaltningscheferna ansvarar inom respektive förvaltning för att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete och rapporterar genomförda aktiviteter under rubriken Jämställdhet i verksamhetsberättelsen. Jämställdhet ska vara en naturlig del i våra olika forum för samverkan och från och med 2012 är diskrimineringslagen en del av vårt samverkansavtal. Vid löneöversyn som genomförts under 2012 har extra fokus lagts kring analys av könsneutral lön. Alla chefer inom Lindesbergs kommun påminns kontinuerligt att lön ska sättas utifrån kriterier som är könsneutrala. Vi kan tillsammans med våra fackliga parter konstatera att det finns löneskillnader, dock inte utifrån kön. Det är positivt att det inom vår verksamhet analyseras och att könsneutrala argument finns som förklaring. Jämställda löner är mycket viktigt för vår lönebildning och därför kommer det framgent vara naturligt att utveckla våra analyser kring lön ännu mer. Inom ramen för ett EU-projekt som Lindesbergs kommun deltagit i under året Administrativ utveckling i Örebro län har 13 personer, 9 chefer och 4 handläggare, gått JGL-utbildning Jämställdhet-Göra-Lära. Det är en tredagarsutbildning som har mycket gott renommé för att utveckla jämställdhetsarbete. Personalchef har tillsammans med politikerrepresentant deltagit i de fem jämställdhetsseminarier som Länsstyrelsen anordnat under året. Seminarierna och dess workshops ligger sedan till grund för fortsatt arbete med Örebro läns jämställdhetsstrategi. Lindesbergs kommuns aktiva deltagande innebär att vi är med och påverkar framtiden i denna fråga. I vårt personalekonomiska bokslut har vi även i år valt att i hög utsträckning redovisa könsuppdelad statistik, detta för att kunna göra relevanta analyser utifrån kön. 17

3. Lönestatistik 3.1. Medellön I nedanstående tabell har endast personalgrupper med tio eller fler personer tagits med. Lönen för deltidsanställda är uppräknade till heltidslön. Medellön i kronor per månad tillsvidareanställda 2012-11-01 Personalgrupp Kvinnor Män Totalt Kvinnors lön i förhållande till männens i % Administration Avdelningschef och motsvarande 40 645 42 200 41 131 96,32 Enhetschef och motsvarande 33 331 32 633 33 261 102,14 Rektor ansvarskod C 40 004 38 730 39 329 103,29 Handläggare, övergr verksamhet 29 403 31 325 29 884 93,87 Administratör, övergr verksamhet 23 309 23 200 23 301 100,47 Administratör, skola/fritid 24 010 24 010 Vård och omsorg Sjuksköterska handik/äo/geriatrik 27 456 28 311 27 563 96,98 Undersköterska hemvård 22 838 22 150 22 819 103,10 Undersköterska äldreomsorg 22 248 22 477 22 263 98,98 Skötare behandlingsarbete 22 149 22 011 22 134 100,63 Vårdare gruppboende 21 654 20 660 21 506 104,81 Vårdare dagverksamhet 22 125 21 547 21 877 102,68 Vårdbiträde hemvård 20 825 20 359 20 799 102,29 Vårdbiträde äldreomsorg 20 516 18 896 20 474 108,57 Personlig assistent 20 912 21 207 20 940 98,61 Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut 26 882 26 882 Socialt och kurativt arbete Socialsekreterare/Kurator m fl 28 585 31 533 28 978 90,65 Skola och barnomsorg Lärare grundskola tidigare år 27 015 29 475 27 310 91,66 Lärare grundskola senare år 27 340 28 417 27 729 96,21 Lärare gymnasium allm ämnen 30 185 30 455 30 304 99,11 Lärare gymnasium yrkesämnen 30 575 30 495 30 516 100,26 Lärare praktiska/estetiska ämnen 27 954 27 704 27 843 100,90 Specialpedagog 32 813 32 813 Elevassistent 22 459 22 501 22 473 99,81 Förskollärare 25 208 25 640 25 213 98,30 Fritidspedagog 24 713 25 213 24 835 98,02 Barnskötare 20 975 20 636 20 957 101,64 Studie- och yrkesvägledare 28 344 25 593 27 656 110,75 Lärare kulturskolan 26 675 26 225 26 450 101,72 18

Medellön i kronor per månad för tillsvidareanställda 2012-11-01 Personalgrupp Kvinnor Män Totalt Kvinnors lön i förhållande till männens i % Teknikarbete Miljö- och hälsoskyddsinspektör 29 400 29 700 29 480 98,99 Tekniker, IT 25 667 26 000 25 917 98,72 Vaktmästare 21 691 23 152 22 990 93,69 Köks- och måltidsarbete Kock/Kokerska 22 677 22 462 22 660 100,96 Måltidspersonal 20 837 20 837 Totalt kommunen 24 727 27 937 25 280 88,40 2012 var kvinnornas medellön 88,4 % av männens. Utvecklingen går mot en minskad skillnad av medellönen mellan könen. 2008 var kvinnornas medellön 86,4 % av männens. Löneutveckling för tillsvidareanställda Medellön 2009 2010 2011 2012 Kvinnor 22 894 23 504 23 974 24 727 Män 26 129 26 638 27 129 27 973 Totalt 23 457 24 028 24 515 25 280 Medellönen totalt i kommunen var 25 280 kr/månad vilket är en ökning med 765 kr från 2011. 3.2. Lönespridning Lönespridning är ett mått som visar löneskillnader inom eller mellan olika kategorier av anställda. Lönespridning 2012-11-01 tillsvidareanställda 10:e percentilen Median 90:e percentilen 2011 2012 2011 2012 2011 2012 Kvinnor 19 998 20 445 22 943 23 720 29 675 30 355 Män 20 500 21 075 26 750 27 643 34 400 35 312 Totalt 20 007 20 521 23 293 24 001 30 500 31 500 Den totala lönespridningen bland kommunens tillsvidareanställda var 46 % vilket innebar att den ökade med 1 % jämfört med 2011. För kvinnor var lönespridningen 42 % eller 9 910 kr och för männen 52 % eller 14 237 kr. 19

4. Resursanvändning arbetad tid 4.1. Arbetad tid Total arbetad tid i förhållande till anställningsform 2012 i procent Kvinnor Män Totalt Timavlönade 6,6 0,6 7,3 Tidsbegränsat anställda 10,5 4,2 14,8 Tillsvidareanställda 63,3 14,7 77,9 Totalt 80,4 19,6 100,0 Jämfört med 2011 fördelades totalt arbetad tid på anställningsformer med en ökning av timavlönade med 0,8 procentenheter, en minskning av tidsbegränsat anställda med 0,8 procentenheter samt en ökning med tillsvidareanställda med 0,5 procentenheter. Utveckling av antal årsarbeten 2 100 2 060 2 050 2 025 1 991 2 000 1 950 1 943 1 926 1 900 1 880 1 850 1 800 1 750 2007 2008 2009 2010 2011 2012 4.2. Mer- och övertid Mer- och övertid 2012 Typ av tid Timmar Mertid månadslön 29 174,18 Övertid vid månadslön 4 609,20 Övertid vid timlön 2 738,17 Totalt 36 521,55 Mer- och övertidstimmarna motsvarade ca 18 heltidsanställda vilket är en minskning med 2 heltidsanställda jämfört med 2011. 20

Mer- och övertid i timmar per förvaltning 2012 Mertid månadslön Övertid månadslön Övertid vid timlön Totalt Arbetsmarknadsförvaltningen 0 0 4 4 Barn- och utbildningsförvaltningen 5 766 1 403 558 7 727 Bergslagens miljö- och byggförv 0 0 8 8 Kommunledningstaben/kommunk 1 205 122 6 1 333 Kultur- och fritidsförvaltningen 136 24 5 165 Socialförvaltningen 22 067 3 060 2 157 27 284 Totalt kommunen 29 174 4 609 2 738 36 521 21

5. Hälsa och arbetsmiljö Att satsa på hälsofrämjande arbete, är det att se som en kostnad på kort sikt eller en investering på lång sikt? Lindesbergs kommun har som arbetsgivare under många år satsat på detta område, inte minst genom MAS hälsosatsning. Att både aktivt arbeta med förebyggande arbete gällande arbetsmiljö och hälsa samtidigt som snabbt agera när en medarbetare behöver rehabilitering gör att vi kan vara stolta över den verksamhet vi har. 5.1. Frisknärvaro Frisknärvaro i % 62 60,3 60 58,9 58,9 59,4 59,2 58 58,1 58,1 56 54 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Begreppet frisknärvaro har definierats gemensamt av alla kommuner och landsting i Örebro län. Definitionen lyder Andelen i procent av de anställda som har 0-5 sjukfrånvarodagar per år, beräknat på alla månadsavlönade personer 2012 var det 1 247 personer som hade 0-5 sjukfrånvaro dagar av totalt 2 148 personer. Siffran har även för 2012 sjunkit lite mot föregående år vilket inte är bra. 5.2. Sjuktal nyckeltal Obligatorisk redovisning i sju nyckeltal. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kvinnor 9,72 8,42 7,19 6,28 5,29 4,78 5,36 Män 4,02 2,76 2,40 3,18 2,61 2,38 2,55 Totalt 8,58 7,25 6,23 5,65 4,76 4,30 4,81 Vår sjukfrånvaro 2012 hamnade på 4,8 procent vilket är en ökning med 0,5 procentenheter och också ett trendbrott i negativ bemärkelse, då det är första året på 9 år som vår sjukfrånvaro ökar. 22

Medelvärdet av sjukfrånvaron 2012 för kommunerna i landet var 5,5 %. Utveckling sjukfrånvaro Män Kvinnor Totalt 15 10 5 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Sjukfrånvaro kvinnor per åldersgrupp, i procent av ordinarie arbetstid 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 29 år och yngre 3,01 3,00 4,45 3,22 3,21 2,93 2,89 30-49 år 9,39 8,26 6,13 5,26 4,67 4,25 5,18 50 år och äldre 11,79 9,96 8,91 7,94 6,38 5,73 6,08 Totalt 9,72 8,42 7,19 6,28 5,29 4,78 5,36 Sjukfrånvaro män per åldersgrupp, i procent av ordinarie arbetstid 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 29 år och yngre 0,97 0,81 1,62 1,84 2,48 1,42 1,78 30-49 år 4,12 2,65 2,23 2,12 2,25 2,21 1,60 50 år och äldre 4,68 3,28 2,71 4,42 2,95 2,71 3,45 Totalt 4,02 2,76 2,40 3,18 2,61 2,38 2,55 Sjukfrånvaro per förvaltning, i procent av ordinarie arbetstid Kvinnor Män Totalt Arbetsmarknadsförvaltningen 1,53 1,60 1,56 Barn- och utbildningsförvaltningen 5,11 2,33 4,43 Bergslagens miljö- och byggförvaltning 6,36 2,58 4,88 Kommunledningsstaben/Kommunkontoret 4,85 0,96 4,12 Kultur- och fritidsförvaltningen 6,32 1,18 5,56 Socialförvaltningen 5,77 3,79 5,53 Totalt 5,36 2,55 4,81 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer, i procent av total sjukfrånvarotid per förvaltning 23

Kvinnor Män Totalt Arbetsmarknadsförvaltningen 0,00 2,79 1,38 Barn- och utbildningsförvaltningen 45,02 32,34 43,55 Bergslagens miljö- och byggförvaltning 71,61 19,79 63,19 Kommunledningsstaben/Kommunkontoret 48,44 0,00 46,91 Kultur- och fritidsförvaltningen 77,60 0,00 76,52 Socialförvaltningen 39,82 23,59 38,69 Totalt 43,89 26,14 42,28 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer, i procent av total sjukfrånvarotid per åldersgrupp 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 29 år och yngre 20,00 18,20 16,77 15,52 7,92 18,02 20,08 30-49 år 69,83 67,63 60,05 50,22 40,93 39,07 38,41 50 år och äldre 72,29 74,62 66,78 64,95 56,54 55,60 47,00 Totalt 70,05 70,18 62,10 58,14 48,72 47,74 42,28 Långtidssjukfrånvaron (60 dagar eller mer) var i stort sett densamma 2004-2007. År 2004 var siffran 72,73 %, under 2012 hamnade vi på 42,28 % av total sjukfrånvaro. Ett systematiskt arbete har gjorts för att fokusera på att minska långtidssjukfrånvaron. Att koppla ihop hälsa enbart med våra sjukskrivningar ger inte hela sanningen. Det är svårt att se ett direkt samband mellan en hälsofrämjande insats och vad det ger för konsekvenser för vår verksamhet. Det är i alla fall säkerställt att ohälsa genererar kostnader för oss som arbetsgivare i form av exempelvis minskad produktivitet, ökade rekryteringskostnader, förlorad kompetens samt minskad kvalitet i vår verksamhet. Följande förvaltningsövergripande insatser har genomförts under året: - Nya rutiner vid upprepad korttidssjukfrånvaro har under året införts på samtliga förvaltningar. I det samarbetet har företagshälsovården varit en viktig samarbetspartner. - En informationssatsning, till samtliga arbetsledare, har gjorts avseende Riktlinjer Alkoholoch drogförebyggande arbetsmiljöarbete. Syftet är att tidigt upptäcka riskbruk hos medarbetare och kunna sätta in behandling genom företagshälsovården. - Fortsatt arbete utifrån det samarbetsavtal som Lindesbergs kommun har med Försäkringskassan. Målet är att skapa effektiva och korta handläggningstider för att förkorta sjukperioderna samt minska den totala sjukfrånvaron. - Under året har en grundläggande arbetsmiljöutbildning samt repetitionsutbildningar för chefer och skyddsombud genomförts. Sammanlagt 145 personer har deltagit i utbildningarna. - En stor utbildningssatsning genomfördes under hösten i Bemötande och förebyggande av hot- och våldssituationer. Sammanlagt deltog 135 chefer och medarbetare i utbildningarna. Cheferna har även fått utbildning i att göra riskanalyser och handlingsplaner. - Kommunens förvaltningsövergripande rehabiliteringsgrupp, där representanter för försäkringskassan och företagshälsovården också ingår, har haft möte en gång per månad. - Kommuncentrala kostnader för baspaket hos företagshälsovården 2012 uppgick till knappt en miljon kronor. Den totala kostnaden för företagshälsovård uppgick 2012 till ca 1,5 miljoner kronor. 24

MAS hälsosatsning är en del i kommunens hälsofrämjande arbete och firade 20-årsjubileum under 2012 med öppet hus, utställning samt en positiv artikel om verksamheten i Nerikes Allehanda. Under året har renovering av träningslokalerna vid Gamla kirurgen i Lindesberg samt på Storåskolan genomförts. Under 2012 genomfördes bland annat följande aktiviteter: - I genomsnitt drygt 600 träningspass per månad i våra träningslokaler. - MAS-bladet med många olika aktiveteter. Drygt 350 deltagare under året. - Rökslutarstöd, både individuellt och i grupp. Arbete utifrån att Lindesbergs kommun införde rökfri arbetstid från och med 1 januari 2012. - Individuella samtal, hälsoprofiler samt kroppsanalyser. - Viktminskningsgrupper. - Arbetsplatsinriktade insatser i form av samarbetsövningar. - Må-bra-kväll på Energikällan (136 deltagare). - Information och föreläsning vid 23 olika tillfällen. 25

5.3. Arbetsskador 2012 En viktig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet är att anmäla och följa upp anmälda arbetsskador, ett arbete som kontinuerligt görs ute i våra verksamheter. Syftet med uppföljningen är att förebygga risker och kunna erbjuda säkra arbetsplatser. Under 2012 har det bedrivits ett aktivt arbete med att informera om vikten av att olyckor och tillbud anmäls. År 2012 anmäldes 53 arbetsskador, något färre än 2011 då antal skador var 60 stycken. Fallolyckor står för en stor del av anmälningarna. När det gäller fallolyckor till och från arbetet så beror de flesta på väderförhållanden som arbetsgivaren inte kan påverka, däremot är det positivt att anmälda fallolyckor i arbetet minskat 2012 jämfört med 2011. 2012 års anmälda arbetsskador (Tillsvidareanställda endast de grupper som har skador) Fallolycka till/från arbetet Fallolycka i arbetet Slog emot något Skadad av maskin/ hjälpmedel Skadad av hanterat föremål Skadad av person Fysisk överbelastn. Psykisk överbelastn, inkl hot Fordonsolycka i arbetet Fordonsolycka till/från arbetet Tillsvidareanställda Antal Annat personer Assistent/Kanslist 1 1 2 55 Barnskötare 1 1 2 2 Ekonomibiträde 1 1 14 Enhetschef 1 1 2 27 Förskollärare 2 1 3 156 Kock/kokerska 1 1 1 1 4 52 Lärare 1 2 3 234 Personlig assistent 1 2 2 5 63 Sjuksköterska 1 2 3 38 Undersköterska 2 1 1 2 3 1 1 11 347 Vårdare/Skötare 1 1 2 4 97 Vårdbiträde 2 4 1 1 1 9 110 Övriga 1 2 1 4 Totalt 2012 6 9 4 1 7 11 6 4 2 2 1 53 1 796 Totalt 2011 10 15 2 1 11 8 5 1 1 3 3 60 1 831 26

Utveckling av antal anmälda arbetsskador 80 60 40 64 40 41 40 34 60 53 20 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 27

6. Personalkostnader Kostnader för löner och arvoden i miljoner kronor 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Politiker 1,1 1,1 1,2 1,5 1,7 2,0 1,7 Anställda med månadslön Lön tillsvidareanställda 295,7 314,4 328,2 339,1 345,3 347,3 372,9 Semesterlön 61,9 63,9 70,8 62,1 61,2 62,2 61,9 Vikarier 56,8 55,7 53,6 56,3 49,0 50,4 31,2 Övertid 2,4 2,4 2,9 2,6 2,9 2,6 2,4 Fyllnadstid 4,4 3,8 5,3 4,0 4,1 4,3 4,3 OB 15,4 15,8 17,1 18,3 17,3 16,9 17,4 Jour/Beredskap 1,5 1,5 1,6 1,6 1,1 1,4 1,5 Sjuklön 6,7 6,3 7,5 7,2 7,3 8,0 7,9 Lön vid tjänstledighet 1,8 2,2 2,4 4,2 3,6 3,5 1,9 Summa 446,6 466,0 489,4 495,4 491,8 496,6 501,4 Anställda med timlön Lön 33,0 33,3 31,5 30,5 31,6 34,5 36,1 Semesterlön 5,1 5,1 5,0 4,8 4,9 5,3 5,6 Övertid 1,0 0,8 0,7 1,2 1,2 OB 4,6 4,7 4,7 4,7 4,8 4,8 4,7 Jour/Beredskap 0,2 0,2 0,3 0,3 0,2 0,3 0,3 Sjuklön 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1 0,2 0,2 Summa 43,1 43,5 42,7 41,3 42,3 46,3 48,1 Övriga löner Lön (personlig ass PAN, brandmän m fl) 18,1 18,9 15,1 17,5 15,2 16,4 17,2 Semesterlön 1,2 1,0 1,2 0,9 1,0 1,1 1,3 Jour/Beredskap 3,3 3,8 0 0 0 Sjuklön 0,1 0,1 0,1 0,2 0,1 0,2 0,2 Summa 19,4 20,0 19,7 22,4 16,3 17,7 18,7 Totala lönekostnader 510,2 530,6 553,0 560,6 552,1 562,6 569,9 Lönekostnader inkl PO-påslag 719,3 750,8 786,5 786,0 769,1 782,5 792,6 Under 2012 genomfördes löneöversyn från 1 april avseende personal tillhörande 17 olika fackliga organisationer. Det genomsnittliga utfallet för löneöversynen blev 3,5 % av lönesumman. Kostnaden för 2012 års löneöversyn uppgick till 18 221 353 kronor inkl PO-påslag. Helårskostnaden uppgår till 24 295 138 kronor. Kvinnornas medellön 2012 var 88,4 % av männens. Utvecklingen går mot en minskad skillnad mellan könen av medellönen. År 2008 var kvinnornas medellön 86,4 % av männens. OB-ersättningen ökade med 2,6 % från och med 1 september 2012. Förtroendemannaarvodena räknades 1 januari 2012 upp med 2,2 % enligt bestämmelserna om ersättningar till förtroendevalda. 28

7. Definitioner Arbetad tid Lönespridning Medellön Arbetad tid enligt anställningsavtal men inte frånvaro utan lön. Semester, kompledighet och tjänstledighet med lön inräknas i arbetstiden, men inte övertid eller mertid. Beräknas som kvoten av den 90:e percentilen och den 10:e percentilen. Överenskommen lön inklusive fasta lönetillägg summerad och därefter dividerad med det totala antalet referenser. Medianlön Median, eller 50:e percentilen, är det värde vilket 50 procent av värdena understiger eller motsvarar. Mertid Ordinarie arbetstid Percentil Sjukfrånvaro SKL Tidsbegränsad anställning Tillsvidareanställning Timavlönad Årsarbetare Årsarbete Övertid Arbetstid som vid deltidsanställning överstiger arbetstagarens ordinarie arbetstid enligt anställningsavtal. För beräkning av lagstadgade sjukfrånvaromåtten avses arbetstid enligt avtal, med hänsyn till frånvaro utan lön. Mer- och övertid räknas inte in. Den 10:e percentilen är det värde vilket 10 procent av observationerna understiger eller motsvarar. Den 90:e percentilen är det värde vilket 90 procent av observationerna understiger eller motsvarar. Total sjukfrånvaro som anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Sveriges Kommuner och Landsting en arbetsgivar- och intresseorganisation som driver medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Anställning som är tidsbegränsad, t ex vikariat. Anställning utan tidsbegränsning. Anställda som har kortare anställningsförhållande, mindre än tre månader men oftast ännu kortare. Anger hur många anställda kommunen skulle haft om den faktiska sysselsättningsgraden summerats till heltidsanställningar. Motsvarar ca 2 000 timmar före semester. Arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid. 29