Samlad effektbedömning 1(5) Samlad effektbedömning OBJEKT: BROMMAPLAN DATUM FÖR UPPRÄTTANDE: 2008-08-22 UPPRÄTTAD AV: ANDERS BJÖRLINGER SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Brommaplan är en av Stockholms större trafikknutpunkter för olika trafikslag. Bytespunkten har idag stora brister vilket leder till att bytet mellan buss och tunnelbana upplevs som besvärligt. Dagens bussterminal har brister i kapacitet, komfort och trafiksäkerhet. Prognoser för kollektivtrafikresandet visar att antalet påstigande på Brommaplans bussterminal kommer att öka. Det innebär att de problem som idag kännetecknar bytet mellan buss och tunnelbana blir än mer påtagliga. Det finns därför ett stort behov av att skapa en mer funktionell bytespunkt med bekväma byten mellan buss och tunnelbana. BAKGRUND Nuläge Brommaplan är en av Stockholms större trafikknutpunkter för olika trafikslag. Vid Brommaplan finns tunnelbanans gröna linje och en välfrekventerad infartsparkering. Från bussterminalen avgår och ankommer i första hand bussar till/från Ekerö men här går även stombusslinjerna 176 och 177. Brommaplans bytespunkt har 22 000 påstigande varje dag, varav 9 000 påstigande på buss.
2(5) Vid Brommaplan sker i första hand byte mellan buss och tunnelbanan på morgonen och omvänt från tunnelbana till buss på eftermiddagen. Bytet försvåras av att bussterminal och tunnelbanestationen ligger på olika nivåer. Dessutom är kapaciteten i lyftpaket mellan biljetthall och tunnelbaneplattform otillräcklig vilket medför köbildning under högtrafikperioden. Bussterminalen är utformad som en lamellterminal vilket medför att kunderna måste passera bussarnas körytor för att komma till påstigningshållplatsen. Bussterminalen som är en utomhusterminal upplevs också som kall och blåsig och erbjuder inte den komfort som kunderna kan förvänta sig i en stor bytespunkt. Problem och önskemål Prognoser för kollektivtrafikresandet visar att antalet påstigande på Brommaplans bussterminal vardagar mellan kl 06.00-09.00 kommer öka med ca 500 kunder. Det innebär ytterligare ca 250 kunder i maxtimmen vilket medför att de problem som idag kännetecknar bytet mellan buss och tunnelbana blir än mer påtagliga. Det finns därför ett stort behov av att skapa en mer funktionell bytespunkt med bekväma byten mellan buss och tunnelbana. Förslag till åtgärd SL s bytespunkt Brommaplan är en viktig del i SL trafiken och utgör en av de större bytespunkterna i Stockholms län. Dagens utformning av Brommaplans bussterminal medger inte enkla bekväma byten mellan buss och tunnelbana. Bussterminalen upplevs även som otrygg och saknar väntsal i inomhusmiljö. SL s ambition är att förändra Brommaplan till en modern mötesplats som kommer att karaktäriseras av snabba och direkta förbindelser i trygga och säkra miljöer med inslag av service. En viktig del i detta arbete är en ny bussterminal som utformas som en dockningsterminal, där bytet mellan buss och tunnelbana förbättras samt erbjuder kunderna en väntmöjlighet i inomhusmiljö. EKONOMI OCH PLANERING Anläggningskostnad inkl. riskbedömning och ev. finansiering I prisnivå 2008-01 blir kostnaden för att bygga en ny bussterminal samt förbättra integrationen med övriga delar i bytespunkten ca 75 mnkr. Finansiering av övriga delar av projektet är fortfarande oklar.
3(5) Komplexitet och möjlighet till etappindelning Ombyggnaden är mycket komplex och en detaljerad planering av hur genomförandet ska kunna ske med bibehållen trafik och god tillgänglighet och trafiksäkerhet för resenärerna krävs. Tidshorisont Byggstart tidigast 2014. Planeringsläge, fysisk och ekonomisk plan Översiktliga studier pågår. Planerbete är ej inlett. SAMMANHANG Andra förutsättningar av betydelse samt relation till andra åtgärder EJ PRISSATTA EFFEKTER Typ av effekt/mått Kvantifierad effekt Kvalitativ bedömning/uppskattad storleksordning Buller* (om ej med i kalkyl) Om sådana uppgifter finns, markeras annars med - Påverkan landsbygd - - Påverkan tätort stadsbild Påverkan naturområden - - Exploateringseffekter Arbetsmarknadseffekter Restidsosäkerhet/trängsel (om ej med i kalkyl) Kommersiella värden, fler och nöjdare kunder Ökad tillgänglighet/ underlättar för arbetspendling. Nya butiker behöver ny personal Minskad trängsel/enklare byten/kortare restid Ev. fler relevanta effekter/mått *För effekter som har utretts separat hänvisas till referens i referenslistan.
4(5) Slutsatser om samhällsekonomisk lönsamhet: Upprättarens bedömning av om prissatta och ej prissatta effekter sammantaget tyder på samhällsekonomisk lönsamhet (ja/nej/osäkert): FÖRDELNINGSEFFEKTER MÅLUPPFYLLELSEBEDÖMNING Transportpolitiskt mål Delmål: Tillgänglighet Delmål: Transportkvalitet Delmål: Säkerhet Delmål: Miljö Delmål: Regional utv. Delmål: Jämställdhet Bedömning av åtgärdens bidrag till måluppfyllelse Full måluppfyllelse; Förbättringar av bytespunkten innebär bl a att gång och cykeltrafiken i anslutning till Brommaplan förbättras och förenklas. Genom att förenkla byten mellan olika trafikslag förbättras tillgängligheten vilket bl a leder till kortare restid God: I arbetet ingår att förbättra bussarnas framkomlighet till och från Brommaplan, vilket bidrar till trafiksystemets tillförlitlighet Stor förbättring; En dockningsterminal där kunderna inte behöver korsa vägbanan för att komma till bussen innebär en stor förbättring av säkerheten God; Om bytespunkter utformas med snabba och direkta förbindelser i trygga och säkra miljöer ökar kollektivtrafikens attraktivitet vilket leder till att fler stannar kvar som kollektivtrafikkunder och att nya kunder börjar resa med SL. En utbyggd terminal som förenkla byten mellan olika trafikslag leder till kortare restid, vilket främjar arbetspendling. En bytespunkt med service/handel underlättar vardagen för både kvinnor och män. Ärenden kan utföras på vägen hem från arbetet.. Dagens bussterminal upplevs som otrygg med undanskymda och dåligt belysta platser. En dockningsterminal med en ljus integrerad bemannad väntsal i anslutning till handel och service gör att tryggheten förbättras. Det övergripande målet* * Bedömning av såväl samhällsekonomisk effektivitet som långsiktig hållbarhet.
5(5) Målkonflikter Hur väl uppfylls projektmålen? (Upprättarens bedömning av om åtgärden får önskade effekter) REFERENSER