Remission Ett sätt att bättre utvärdera din eller anhörigs behandling Denna skrift vänder sig till dig som vill veta mer om Remission vid schizofreni.
I Sverige finns idag två grupper som arbetar parallellt med att sprida kunskap om Remission och utveckla material som skall verka som ett stöd inom området och inom psykiatrisk vård för personer med schizofreni. Arbetet med Remission påbörjades redan 2003 av en internationell expertgrupp och så småningom publicerades detta arbete i olika psykiatriska tidskrifter. Begreppet Remission har sedan kommit att accepteras som en gemensam benämning för att uttrycka ett tydligt formulerat och mätbart mål inom vården för personer med schizofreni. Deltagarna i de svenska arbetsgrupperna är verksamma i hela Sverige: Svenska Remissionsgruppen består av Lars Helldin,Trollhättan; Anders Berntsson, Stockholm; Richard Stenmark, Kristianstad; Catharina Sigalin, Jönköping; Lennart Lundin, Göteborg; Eva Lindström, Uppsala och Leif Lindström, Uppsala. Svenska Remissionsgruppen Psykiatrisjuksköterskor består av Henrik Gregemark, Stockholm; Urban Norén, Göteborg; Maivor Olsson,Trollhättan; Mikael Nilsson,Varberg och Per Hagström,Västerås. I samarbete med Janssen-Cilag AB, kontaktperson: Anna-Lena Olsson. Innehållet i denna skrift är bearbetad av Anders Berntsson och är godkänd av Svenska Remissionsgruppen. 2
För dig som vill veta mer om remission Behandling av psykotiska symtom vid schizofrenisjukdom sker på många olika sätt. Exempel är via familjearbete/familjeterapi, nätverksarbete, social färdighetsträning, psykoterapier och mediciner. Behandling av psykotiska sjukdomar är alltså inte enbart en behandling med mediciner. Men när de första antipsykotiska läkemedlen kom på 1950-talet fick man för första gången möjlighet att på ett effektivt sätt minska psykotiska symtom. Sedan 1960-talet har vi med hjälp av olika slags skattningsskalor även haft möjlighet att mäta hur de olika behandlingarna förbättrat symtomen, ofta bedöms då hur man mår på ganska kort sikt i samband med till exempel en ny behandling. 3
Allt eftersom utveckling och forskning inom området går framåt med nya kunskaper om sjukdomen och nya metoder att behandla, så ökar önskemålen att kunna mäta behandlingarna på längre sikt. Precis som inom många andra sjukdomsområden, strävar man efter att minska symtomen under lång tid. Remissionsbegreppet är en del av den utvecklingen och ett ämne som diskuteras alltmer internationellt. Denna skrift vänder sig till dig som på ett enkelt sätt vill veta mer om Remission vid schizofreni. 4
Vad är Remission? Begreppet Remission är inte helt lätt att definiera, men flera forskare från olika länder har nu försökt att samla begreppet under vissa kriterier. Remission som begrepp används inom många andra områden, till exempel inom depressionsbehandling. Enkelt kan man säga att med Remission menas att man nått en så stor lindring av symtomen att de inte har en allt för stor påverkan på personens funktion. I svenska språket finns det egentligen inget täckande ord för begreppet, och närmast ligger väl uttrycket Återhämtning. Ordet Remission är den internationella termen som vi tror det finns goda skäl att använda även i Sverige. 5
Remissionsbegreppet tar hänsyn till två dimensioner: symtomens svårighetsgrad och hur de utvecklas över tid. Åtta olika symtom skattas.var och en av dessa symtom bedöms på en sjugradig svårighetsskala som inte får skattas högre än tre för att uppfylla remission.tre poäng är valt därför att denna nivå innebär att lindriga psykotiska symtom finns, men inte påverkar personens dagliga funktion. När en person har bedömts och skattats, och alla symtomen bedömts vara tre eller lägre, har den första delen av Remissionen uppnåtts: Symtomremission. 6
För att sedan Remission skall vara uppnådd, skall dessutom alla dessa symtom inte överskridit tre i svårighetsgrad under minst sex månader. Det finns ännu inte något begrepp för totalt tillfrisknande, utan mer till en nivå där funktionsnivån etablerat sig på en stabil nivå. Olika patienter landar på olika funktionsnivå med mer eller mindre av restsymtom och funktionshinder. 7
Vad har vi för nytta av att mäta? Remissionsbegreppet kan användas på olika sätt: Som hjälp att bedöma och följa symtom/sjukdomsförlopp över tiden. Vara riktlinje för behandling, insatser och rehabilitering. Vara underlag för planering och diskussion om optimal behandling, vid både nyinsatt behandling som vid ändringar. För att kvalitetsäkra att alla insatser leder till den förbättring man strävar efter. 8
Utgångspunkt för bedömningen är de olika symtom som krävs för att en person skall kunna få diagnosen schizofreni. Symtomen är hämtade ur WHO:s (Världshälsoorganisationens) kriteriebok ICD-10 och ur American Psychiatric Association, APA, diagnoskriterier DSM-IV. Alla finns beskrivna i ett skattningsinstrument som heter PANSS (Positive And Negative Syndrome Scale). Åtta av schizofrenins kärnsymtom har valts ut från PANSS för att värdera personens tillstånd. Symtomen har indelats i tre kategorier (negativa, positiva och allmänna symtom) och man har valt symtom från alla tre. 9
Följande åtta symtom har valts ut: P1 Vanföreställningar P2 Tankemässig desorganisation P3 Hallucinatoriskt beteende A5 Manér och kroppshållning A9 Udda tankeinnehåll N1 Avtrubbade affekter N4 Passiv/apatisk tillbakadragenhet N6 Bristande spontanitet och samtalsförmåga 10
Varje av dessa symtom skattar man sedan med en skala mellan 1 7. För att nå symtomremission skall vart och ett av dessa skattats till 3 eller lägre. Det innebär att man kan ha symtomen ovan i lindrig form, och ändå kalla det som att man befinner sig i Remission. Siffran 3 anger dock att man inte har något större handikapp av just det symtomet. Ett exempel är symtom P3 där man vid siffran 3 anger att man kan ha hallucinationer, men att de inte förvränger tankarna eller beteendet. Ett annat exempel är symtom A5, där man vid siffran 3 anger att man kan ha nedsatt, eller förändrad motorik men att det inte verkar konstgjort, tvångsmässigt eller brister i modulation. 11
REMISSIONSGRUPPEN Med stöd från: Janssen-Cilag AB, Box 7073, 192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se JC-060623-2