Klinisk genetik en introduktion

Relevanta dokument
Klinisk genetik och sällsynta diagnoser

ÖVNINGSUPPGIFTER. Markera om det finns någon spontan abort, konsanguinitet, enäggstvillingar?

Förökning och celldelning. Kap 6 Genetik

Etiken i genetiken. Etiskt seminarium

Medicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar. Niklas Dahrén

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser

Medicinsk genetik del 4: Tolka genetiska släkttavlor (pedigreen) Niklas Dahrén

Klinisk genetik

Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys

Släkttavlor i genetiken

Genetik. Ur kursplanen. Genetik

Betygskriterier DNA/Genetik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Genetik, Gen-etik och Genteknik

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Sammanfattning Arv och Evolution

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1.2 BIOLOGI 1

GENETIK - Läran om arvet

Genetik - Läran om det biologiska Arvet

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Kromosomer, celldelning och förökning

Medicinsk genetik del 3: Könsbunden nedärvning av färgblindhet och blödarsjuka. Niklas Dahrén

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens

Kromosom translokationer

Vad händer i ett genetiskt laboratorium?

Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik. Niklas Dahrén

Mitos - vanlig celldelning

Patientinformation ärftlig cancer

Facit tds kapitel 18

Gener i hälsa och sjukdom

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson

Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Screening, genetik, fosterdiagnostik och etik

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

Maria Soller Stf verksamhetschef. Ulf Kristoffersson Verksamhetschef. Bertil Johansson Professor

Information för patienter och föräldrar

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetik vid polyneuropatier. Christina Jern

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017

Reportage: Att leva med ärftlig risk för bröstcancer

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

GENETISK SCREENING om hälsa och ärftlig sjukdomsrisk

Vad är en genetisk undersökning?

DNA-ordlista. Amplifiera: Att kopiera och på så sätt mångfaldiga en DNA-sekvens med hjälp av PCR.

Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik

Demenssjukdomar och ärftlighet

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Genetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle

GENETIK. Martina Östergren, Centralskolan, Kristianstad

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Hereditär nefrit Alport syndrom

Genetik Detta kapitel innehåller följande avsnitt i faktaboken. Pilarna visar hur avsnitten i Läs mer-delen är kopplade till avsnitten i Baskursen.

KLINISK GENETIK Profil och verksamhetsfält Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK

Genetik en sammanfattning

Presymptomatisk testning för ärftlig cancer

Medicinsk genetik del 6: Kromosomavvikelser. Niklas Dahrén

Information för patienter och föräldrar

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan:

Patientinformation ärftlig cancer

Erbjudande om fosterdiagnostik

Cystnjursjukdomar och genetik. Carina Frykholm Klinisk genetik Akademiska sjukhuset, Uppsala

Preimplantatorisk genetisk diagnostik

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Genetik och genteknik

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017

Lagrådsremiss. Genetisk integritet m.m. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén

Patientinformation ärftlig cancer

Familjär hyperkolesterolemi

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus

Genetik- läran om det biologiska arvet

Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING VID MISSTANKE OM KROMOSOMAVVIKELSER OCH ANATOMISKA AVVIKELSER HOS FOSTRET

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Tentamen, Genetik (och Evolution), 14/ (NBIA24, 91BI11, 91BI17, 92BI11, 92BI17 och TFBI11)

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Regeringens proposition 2005/06:64

Genetik II. Jessica Abbott

Williams syndrom. Britt-Marie Anderlid Klinisk Genetik och Astrid Lindgrens barnsjukhus

BDD-studien. när forskning blir klinisk rutin. ANDIS-dagen 22 mars Annelie Carlsson

Tolkning av resultat för genetiskt test av LPN1

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ

SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik. Socialstyrelsens författningssamling

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

CANCERGENETISK MOTTAGNING Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ

Fakta äggstockscancer

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ

Del Vad kan vi lära av familjehistoria? Scion Publishing Oct 2010 Paperback - 442pp ISBN Price:

Leukemier. Leukemier och genetik. Metoder inom cancergenetik. Varför genetisk diagnostik? Konventionell cytogenetik. Translokation

Vad är PGD? Andra reproduktiva alternativ. Preimplantatorisk genetisk diagnostik PGD. Genetisk testning på embryostadiet

Transkript:

Klinisk genetik en introduktion Ulf Kristoffersson Överläkare, docent Genetiska kliniken Labmedicin Skåne, Lund Vad ska en sjuksköterska kunna om ärftlighet? Ta en familjeanamnes och rita ett enkelt släktträd Grundläggande kunskap om olika nedärvningsmönster och hur de påverkar hur olika sjukdomar ärvs mellan generationerna Grundläggande kunskap om olika former av genetiska analyser Vilka begränsningar genetiska analyser har för förståelse av en sjukdom Skilj på genetik och genteknik Genetik: det arv du bär med Dig Genteknik: De metoder som finns för att analysera ärftliga faktorer, oavsett om detta sker genom analys av arvsmassan (DNA- eller RNAanalys) eller genom analys av förändrade äggviteämnen (proteinanalys, enzymanalys) 1

Skilj på medfödda och förvärvade genetiska avvikelser Medfödda, konstitutionella, förändringar Finns i alla kroppsceller Går inte att ta bort Förvärvade förändringar Finns i cancerceller Försvinner vid behandling Cellbiologisk repetition Människan har 46 kromosomer; 22 par plus könskromosomerna, kvinnor XX, män XY Mitos Behåller det diploida kromosomtalet konstant Sker under hela livet Kan vid felaktig celldelning leda till uppkomst av tumörer 2

Cellbiologisk repetition Meios Köncelldelningen leder till haploida celler Omkombinerar arvsanlag Spermiogenesen börjar i puberteten hos män Äggen anlagda under kvinnans fosterstadium En primär spermatogoniecell ger upphov till 4 haploida spermier En primär oogoniecell ger upphov till 1 ägg, 1 sekundär polkropp och två primära polkroppar, alla haploida Schematisk gen Vad är genetisk vägledning? Om ett sjukvårdsbesök leder till att den givna informationen om patientens sjukdomstillstånd har betydelse för släktingars sjukdomsrisker kan konsultationen komma att innebära genetisk rådgivning 3

Genetiska undersökningsmetoder Klinisk undersökning Familjehistoria Kromosomanalys FISH-analys DNA/RNA-analys Proteinanalys Microarrayanalys Helgenom(exom)analys Familjehistoria ger nedärvningsmönster Autosomalt dominant nedärvning Autosomalt recessiv nedärvning X-bundet recessiv nedärvning X-bundet dominant nedärvning Y-bunden nedärvning Polygen nedärvning Rita släktträd En kvinna har tillsammans med sin partner två barn, en son och en dotter. Hon har en syster och en bror och de har vardera två barn, en pojke och en flicka. Kvinnans mor har en bror som har två söner; fadern avliden och inga syskon. Partnern har en syster som har en dotter och föräldrar som båda är avlidna. Rita släktträdet Rita Ditt eget släktträd 4

Autosomalt recessivt arv Autosomalt recessiv nedärvning Prevalens och incidens Prevalens hur många med tillståndet finns det i den studerade populationen vid ett specifikt tillfälle Incidens hur många föds med tillståndet i den studerade populationen Frekvens ospecifikt vad som menas Om överlevnaden för ett specifikt tillstånd förändras påverkar det prevalensen men inte incidensen 5

Hard-Weinbergs lag Genetisk jämvikt Hardy Weinbergs lag 2x 1/ sjukdomsincidens = anlagsbärarfrekvens Incidens=1/5 000 anlagsbärarfrekvens=1/36 Incidens=1/10 000 anlagsbärarfrekvens=1/50 Incidens=1/40 000 anlagsbärarfrekvens=1/100 Incidens=1/90 000 anlagsbärarfrekvens=1/150 Autosomalt dominant arv Autosomalt dominant nedärvning 6

X-bundet recessiv nedärvning Penetrans och expressivitet Nedsatt penetrans En gens manifestationsgrad. Penetransen är nedsatt om en individ som är bärare av en dominant gen eller homozygot flr en recessiv gen ej under sin livstid visar upp den egenskap som framkallas av genen Variabel expressivitet Den grad och det sätt på vilket en genetiskt betingad egenskap kommer till uttryck hos en individ Epigenetisk modifiering Epigenetik - ovanpå genetiken Regelring av geners uttryck Individuellt Kan variera över livet Enäggstvillingar mer lika vid födelsen än vid 70 års ålder Epigenetisk modifiering under fosterstadiet kan påverka sjukdomsrisker i vuxen ålder 7

Polygen/multifaktoriell nedärvning Då två eller flera gener samverkar för att ge ett visst genuttryck, t.ex. för egenskaper som längd och vikt Varje enskild gen ger ett specifikt bidrag till genuttrycket, större eller mindre Det genetiska uttrycket samvarierar med miljöfaktorer och kan antingen skydda eller öka känsligheten för expositionen Familjehistoria Bröst och äggstockscancer I familjen Den genetiska laboratorieutredningen Kromosomanalys - >1Mb FISH - 1 Mb 100 kb MLPA - större genomiska arrangemang Sekvensering enskilda baspar i gen Helgenomsekvensering alla baspar i alla gener 8

Cytogenetik Downsyndromet, trisomi 21 Trisomi 21 9

Molekylär cytogenetik Genomisk array - deletion En stor deletion på kromosomarm 5q (21 Mb, 19 000 markörer) En liten polymorf deletion (43 kb, 30 markörer) 10

Genetiken i sjukvården Hur använder vi oss av kunskapen om arv, arvsmassa och ärftlighet i hälso- och sjukvården? Vad kan jag som sjuksköterska göra? Genetiskt sjukdomspanorama Kromosomavvikelser 4/1000 Monogena sjukdomar 60/1000 Komplexa sjukdomar 650/1000 Genetisk vägledning Förklara det skedda Hur det kunde hända Om det kan hända igen Teratogena/miljöfaktorer 34 genetiska faktorer Isolerad missbildning 34 del av syndrom Monogent arv 34 polygent arv 11

Riskanalys och genetisk vägledning Information vilken? Tillförlitlighet pålitlig? Tillgänglighet var finns den? Risk = sannolikhet + följd Kommunikation av risk Perception av risk Vad är speciellt med genetiska frågeställningar? Möjlighet till presymptomatisk diagnostik Riskinformation gäller inte bara patienten Problem vid genetisk vägledning Sjukvården är individrelaterad Ditt problem är något som bara angår Dig och Din doktor Doktorns utredningar angår bara Dig Genetiken är familjerelaterad Ditt problem är något som orsakas av något som finns i Din släkt Doktorns utredningar och dess resultat är en angelägenhet för familjen 12

Vem är patienten? Probander Friska Familjemedlemmar Sjuka Den genetiska utredningen Definiera familjen Är det en ärftlig sjukdom? Om så, finns det flera genotyper för fenotypen? Finns det någon laboratoriediagnostisk möjlighet? Finns det någon person med sjukdomen att undersöka Definiera den genetiska risken Informera familjen Probanden Övriga familjemedlemmar Testa familjen Probanden Övriga familjemedlemmar Presymptomatisk diagnostik Informationsbesök Ev. uppföljningsbesök Provtagning Läkare, genetiker, pyskosocial stödperson, anhörig Minst ett par månader senare Så snabbt som möjligt Svar, alltid med personligt besök på mottagningen 13