Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013
Psykiatri Hela människan ur ett medicinskt kliniskt perspektiv
Kunskap MEDICIN PSYKOLOGI SAMHÄLLE
Stress-sårbarhetsmodellen vid depressionsutveckling Biologiska faktorer Psykologiska faktorer Sociala faktorer
Ungdomar i Västmanland Unga män (16, 19 år) med ett visst utseende av en MAO-gen och som dessutom haft negativa barndomsupplevelser löper hög risk att bli kriminella (våld, stöld, vandalism)! (Kent Nilsson m fl, 2005)
Stress Sjuk Frisk Sårbarhet
Psykisk ohälsa vs Psykisk sjukdom? Lidande (symtom) Nedsatt funktion
Hur mår han? Vad har hänt? Gör något honom glad? Hur länge? Sömn? Aptit? Energi? Självkänslan? Livslust? Familj? Arbete? Vänner? Kroppslig sjukdom? Alkoholvanor?
Hur mår han? Vad har hänt? Gör något honom glad? Hur länge? Sömn? Aptit? Energi? Självkänslan? Livslust? Familj? Arbete? Vänner? Kroppslig sjukdom? Alkoholvanor? DEPRESSION?
I psykiatrin är vi noga med att lära känna en patients livshistoria (anamnes). Det är viktigt att inte endast inrikta sig mot problem utan även att försöka förstå individens motståndskraft (resilience).
Psykiatrisk anamnes Släktanamnes Barndom och uppväxt Äktenskap, barn Socialt Somatiskt, gynekologiskt Missbruk (inkl nikotin) Psykiatriskt: aktuellt, tidigare Symtom, förlopp Nuvarande och tidigare behandling Vad har hjälpt? Vad har inte hjälpt? Tidigare självmordsförsök eller annat suicidalt beteende?
Psykisk status (exempel) Yttre Orienteringsgrad Formell och emotionell kontakt Stämningsläge Motorik Tal Hallucinationer Vanföreställningar Suicidalitet Sjukdomsinsikt
Kontakt Formell kontakt Emotionell kontakt
Neutralt Sänkt Stämningsläge Depressionssjukdomar Krisreaktioner Förhöjt Mani Hypomani
Motorik o Snabb o Långsam o plockig o etc Motorik
Hallucinationer (exempel) Hörsel Syn Lukt
Vanföreställningar (exempel) Bisarra vanföreställningar Stämningskongruenta (syntyma) vanföreställningar
Suicidalitet Skall efterfrågas och bedömas! Successivt: Dödstankar Dödsönskan Suicidtankar Suicidplaner Suicidal aktivitet
Visa film
Vad gör vi med all fakta vi samlar in? Omhändertagande? Riskbedömning? Diagnos? Behandling? Prognos?
Psykiatri, historik. Hippocrates (460-377 före Kristus). Medicinens fader. Sjukdom beror på obalans mellan kroppsvätskor: gula/svarta gallan, slemmet, blodet. Medeltiden: häxprocesser. Häxor inte värda att leva. Pinel (1745-1826): Patienters kedjor lossades. Linné (1707-1778): Klassifikation av sjukdomar (1763)
Historik forts Emil Kraepelin (1856-1926):dementia praecox, mano-depressiv psykos. Eugen Bleuler (1857-1939): schizofreni) Bristande interaktion mellan tankeprocesser och perception. "Patienterna som jag har observerat svarar inte på situationer som de borde; de är rädda för det som inte finns, men förhåller sig likgiltiga till det som finns. Det är som om de hade ett delat sinne." Sigmund Freud (1856-1939): psykoanalysen Ivan Petrovich Pavlov (1849-1936): belöning Cerletti och Bini (1937): ECT Moniz (1949 Nobelpris): lobotomi
Historik forts I början av 1800 talet sinnessjukhus 1879 Lunds Hospital Asyl för obotliga 1931 psykiatrisk klinik Mitten av 1900 talet långt över tusen vårdplatser Idag 123 slutenvårdsplatser
Diagnos-system Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) *DSM IV-TR, 2000 *DSM 5, 2013 International Classification of Diseases (ICD) *The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, 1992 *Diagnostic criteria for research, på svenska (psykiatri), 1993. *Hela ICD-10 på svenska, 1996.
Psykiatrisk diagnostik Förstämninssjukdomar ex depression Ångestsyndrom Psykossjukdomar och schizofreni Uppmärksamhets-, beteende- störningar (ex ADHD) Autismspektrumstörning Anorexi Personlighetsstörningar Demenssjukdomar Beroendesjukdomar
DSM IV-systemet multiaxial bedömning. Axel I: Kliniska störningar, exempelvis depression och psykos Axel II: Personlighetsstörningar och utvecklingsstörning Axel III: Somatiska sjukdomar eller skador Axel IV: Psykosociala problem Axel V: Global skattning av funktionsförmågan enligt GAF skalan MEN- DSM-5 tar bort axelbegreppet. Axel I, II och III hamnar på samma nivå, Axel IV ersätts med kontexten och Axel V ersätts med grad av funktionsnedsättning
DSM-IV Axel I:Kliniska störningar A Exempelvis: Vilka/hur många symtom som ska föreligga B Exempelvis: Varaktighet C Exempelvis: Uteslutande av annan sjukdom
Samsjuklighet Flera psykiska sjukdomar o ex Personlighetsstörning plus annat psykiatriskt syndrom Psykisk sjukdom + somatisk sjukdom
Lite begreppsförvirring i diagnostiken... Engelska Disorder Disease Syndrome Svenska Störning/Syndrom Sjukdom Syndrom
Tvångsvård eller inte? Psykiatrisk vård skall i så stor utsträckning som möjligt ges i frivilliga former. Först när vård på frivillig grund inte är möjlig att genomföra får psykiatrisk tvångsvård tillgripas. Ändamålet med tvångsvården skall vara att patienten blir i stånd att frivilligt medverka till fortsatt vård. Vård enligt HSL är regeln och tvångsvård är undantaget. En tvångslagstiftning blir alltid en avvägning mellan patientens vårdbehov och rättssäkerheten.
Lagen om psykiatrisk tvångsvård 1. Tvångsvård får ges endast om patienten lider av en allvarlig psykisk störning 2. Sluten psykiatrisk tvångsvård: Har ett oundgängligt behov av kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård Öppen psykiatrisk tvångsvård Behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård 3. En förutsättning för vård enligt denna lag är att patienten motsätter sig sådan vård som sägs i första stycket, eller det till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med hans eller hennes samtycke.