Affektteori och Att arbeta affektfokuserat 2010-09-06 Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2010-09-06 1
9.00-10.15 En affektteori baserad på S. Tomkins Affektintervju enligt J. Monsen 10.15-11.00 Fika + Övning i att arbeta med affekter 11.00-12.00 Återkoppling och Diskussion Affektskola, exempel Konklusioner Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 2
Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 3
Affekt Känsla Emotion Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 4
o o o Signal och kommunikationssystem Primärt motivationssystem Inverkar på upplevelsen av helhet och sammanhang Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 5
Individens förmåga att lägga märke till, tolerera, reflektera över och uttrycka känslan Operationaliseras som graden av uppmärksamhet, tolerans, emotionell och begreppsmässig expressivitet Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 6
Monsen, Ödegård, Melgård, gjorde 1986 en intervjuguide utifrån Tomkins begrepp om affekter och hur dessa är organiserade i scener och script Affect, Imagery, Consciousness 1962,1963,1991,1992 Darwin The expression of emotion in man and animal, 1872 Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 7
Anknytning Spädbarn Hjärna Trauma
-bearbetar känslomässig information - organiserar känslomässig inlärning - processar ickeverbala aspekter av social kommunikation Schore A N. 2003a, 2003b, 2009 Affect dysregulation and disorders of the self. New York: WW Norton
Vårdnadshavarens förmåga att: Tona in affekter Höja och sänka barnets stämningsläge Reparera kontakten när den bryts Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 10
Barnet lär sig att: kategorisera fysiska affektiva signaler till meningsbärande känslor omväxlande rikta uppmärksamhet mot kroppen och omgivningen utforska reglera sina egna känslor reflektera över egna känslor uppfatta att andra har en egen känslomässiga agenda
Scen innehåller minst en affekt och en annan person/tema, har en början och ett slut Script Ett större antal scener flätas samman, Formar vårt förväntningssystem Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 12
Låg känslomedvetenhet Känslorna blir inte meningsfulla Svårt att förstå sig själv och andra Detta kan leda till svårighet att: avgränsa sig själv genomföra förändringar upprätthålla kontakten med det sanna självet realisera ambitioner och personliga mål Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 13
Högre grad av affektmedvetenhet stärker upplevelsen av kontinuitet och sammanhang i självet verkar stabiliserande på personens självkänsla och identitet Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 14
Känslor är kroppsliga förnimmelser och det finns en ömsesidig påverkan mellan känslor och fysiska/fysiologiska processer Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 15
Universellt ansiktsuttryck Specifik fysiologisk reaktion Aktiveras i likartade situationer Utlösas snabbt o vara kortvarig Aktiveras automatiskt (Ekman, 1992) Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 16
Bultande hjärta Ytlig andning Darrande knän Uppspärrade ögon Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 17
Kroppslig aktivitet Ansiktsuttryck Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 18
Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 19
Skammens kompass Tillbakadragande Attack mot andra Attack mot självet Förnekande D. Nathanson, Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 20
Positiva Neutral Negativa Intresse/iver Förvåning Oro/rädsla Glädje/välbehag Ledsenhet Ömhet Ilska Skam Avsky/avsmak Skuld Svartsjuka/avund Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 21
Att arbeta med sig själv (mindfulness/yoga/meditation/egen terapi) Att uppmärksamma sina egna känslor i samspelet med patienten Att bli varse patientens affektiva kommunikation/brist på affektuttryck Att bekräfta patientens affektiva budskap Att arbeta fokuserat med affekter i behandlingen Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 22
Scen Upplevelseförmåga Uppmärk- Tolerans samhet Expressivitet Emotionell Begreppsmässig Kan du berätta om ngt som får dig att känna dig XX Hur märker du att du är XX Kan du gå litet närmar in på hur du har det när du är XX, vad gör du då? Hur är det för dig att visa andra att du är XX? Hur är det för dig att berätta för andra att du är XX? Monsen, Melgård & Ödegård, 1986 Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 23
Affektfokuserad behandling Uppmärksamma affektsignalerna Öka tolerans för känslan Blir klar över i vilket sammanhang känslan hör hemma Öka förmågan att uttrycka känslan Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 24
Systematisk undersökning av personens förhållningssätt till känslor 1.Tema 2. Känslor 3. De fyra aspekterna 4. Identifiering av skript 5. Reorganisering 4.Identifiering av skript 3. De fyra aspekterna 2.Känslor 1.Tema Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 25 Monsen & Monsen, 1999
Detaljerad beskrivning Undersök själva förloppet i scenen Vem är huvudperson Sätt ord på temat Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 26
Undersök vilka känslor som ingår Undersök vilka känslor som dominerar Identifiera eventuella affektiva skiftningar Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 27
Uppmärksamhet Tolerans Emotionell expressivitet Begreppsmässig expressivitet Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 28
Konkreta kroppsliga signaler Symbolisk stämningsbeskrivande signaler Olika nyanser beträffande intensitet eller sammanhang Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 29
Vad gör känslan med patienten? Vad gör patienten med känslan? Vad betyder känslan? Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 30
Förmåga att nyansera känslans uttryck Förmåga att ta in reaktioner från andra Hur visar pat känslan? Kan pat variera uttrycket beroende på situationen? Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 31
Vill personen verbalt förmedla känsloaspekten i upplevelser? Hur formulerar personen sig? Gör personen ett medvetet val då det gäller att förmedla känsloaspekten i upplevelser? Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 32
Förmåga att: Rikta uppmärksamheten mot kroppen Tolerera informationen Förstå informationen - skilja olika affekter från varandra Reglera affekterna förutsättning för reflexion Reflektera över affekten Vid behov kommunicera affekten Förstå att andra kan ha en annan psykisk agenda Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 33
Utvärdering av en gruppbehandling inom öppenvårdspsykiatri: Affektmedvetenhetsgrupp Affektmedvetenhet genom Affektskola - minskar stress hos skolpersonal? Affektskola för missbruksvården - En studie om att anpassa Affektskolan för klienter med missbruksbakgrund Affektskola och Basal Kroppskännedom för personer med diabetes- en intervention för bättre metabol kontroll och psykisk hälsa. Psykisk påverkan och biokemiska markörer vid diabetes. Affektskola för att möta psykisk ohälsa Vårdcentralen Strandbjörket i Växjö prövar nya vägar för att möta den psykiska ohälsan. Patienter har fått delta i en så kallad affektskola. Genom att bearbeta sina känslor är det lättare ta sig ur ett sjukdomstillstånd. Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 34
PSYKISK BELASTNING I ARBETET Sambandet mellan affekter, självbild, symtom, stresshormoner, hjärnaktivitet, minne och arbetsmiljö hos personal http://130.239.156.105/bengtakea/affektskolan/bibliotek/psyk%20belas t%20psykologidagarna%202004.pdf Jan Bergdahl, projektledare Bengt-Åke Armelius, Kerstin Armelius, Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 35
Frågeställning: Hur ser sambandet ut mellan psykiska symtom och somatiska symtom och personlighet - affektmedvetenhet, självbild, relationsmönster och upplevelse av arbetsmiljön? Kan man predicera psykiska och somatiska symtom från affektmedvetenhet, självbild, relationsmönster och upplevelse av arbetsmiljön året innan? Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 36
Slutsatser från Umeå studien Affektmedvetenhet och personlighet (självbild och relationsmönster) är viktiga faktorer för psykisk och fysisk upplevelse av ohälsa Upplevelse av arbetsmiljön särskilt ojämlikhet och hur organisationskulturen ser ut för anställda är också viktiga faktorer Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 37
www.psy.umu.se http://www.info.umu.se/nyheter/pressmeddel ande.aspx?id=1922 http://www.ltkronoberg.se/templates/ltkpage WithPicture 14163.aspx http://130.239.156.105/bengtakea/affektskolan/bibliotek/psyk%20belast%20psykologidagarna% 202004.pdf Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 38
Darwin The expression of emotion in man and animal, 1872 Monsen, J. T., Eilertsen, D. E., Melgård, T., & Ødegård, P. (1996). Affect and affect consciousness: Initial experiences from the assessment of affect integration. The Journal of Psychotherapy Practice and Research, 5, 238-249. Monsen, J. T., Melgård, T., & Ødegård, P. (1986). Kartlegging av affektbevisshet: Intervjuguide, instruks og skåringskriterier. [Affect consciousness, interview guide, instructions and scoring manual]. Oslo, University of Oslo, Department of Psychology. Monsen, J. T., Odland, T., Faugli, A., Dae, E., & Eilertsen, S. E. (1995). Personality disorders: changes and stability after intensive psychotherapy focusing on affect consciousness. Psychotherapy research, 5, 33-48. Monsen, J. T., & Monsen, K. (1999). Affects and affect consciousness: A psychotherapy model integrating Silvan Tomkins s affect- and script theory within the framework of self psychology. In A. Goldberg (Ed.), Pluralism in self psychology: Progress in self psychology, Vol. 15. (pp. 287-306). Mahwah, NJ, US: Analytic Press. Nathanson, D. L. (1992). Shame and pride. Affect, sex, and the birth of the self. New York: W.W. Norton & Company. Schore, A.N. 2003a. Affect dysregulation and disorders of the self. New York: WW Norton Schore, A.N. 2003b. Affect regulation and the repair of the self. New York: WW Norton Tomkins, S. (1962). Affect, Imagery, Consciousness, Vol 1: The positive affects. New York: Springer. Tomkins, S. (1963). Affect, Imagery, Consciousness, Vol 2: The negative affects. New York: Springer. Tomkins, S. (1979). Script theory: Differential magnification of affects. In H. E. Howe, Jr. & R. A. Dienstbier (Eds.), Nebraska symposium on Motivation 1978, vol 26, (pp.201-236). Lincoln: University of Nebraska press. Tomkins, S. ( 1995). Script theory. In E. V. Demos (Ed), Exploring affect. The selected writings of Silvan Tomkins. New York: University Cambridge Press. Wennerberg, T. (2010). Vi är våra relationer. Stockholm: Natur & Kultur. Adrienne.levy-berg@karolinska.se 2009-09-16 39