Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer,

Relevanta dokument
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer,

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Martin Holmstrand, Medtronic

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Peter Lindell,

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

2017/05/19: Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer.

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Marcus Ståhlberg, Karolinska

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Peter Lindell, Örebro

Tachyarytmier, VT, elektrisk storm, ICD-tillslag

Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro

Lund University / Medical Faculty / Arrhythmia clinic/ SUS Lund / Januarimötet 2014 / RB

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Fredrik Gadler, Karolinska

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

Behandling med device ICD och CRT

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar.

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Niklas Aldergård Hjärt- och akutmedicin

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Implanterbar defibrillator med fokus på primärprofylax

Enkammarhjärta från barn till vuxen JOHAN HOLM

Arytmier. skillnad mellan kvinnor och män. Per Insulander

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik

Är hjärtsjukdom dyrt att behandla hälsoekonomiska aspekter. Lars-Åke Levin Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Behandling med implanterbar defibrillator (ICD) Rasmus Borgquist Arytmikliniken SUS Lund

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

Antiarytmiska läkemedel. vid behandling av förmaksflimmer

Förmaksflimmer Nya behandlingsmöjligheter

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Implanterbar defibrillator

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer

Ventrikulära takyarytmier Ref (taky)

a product by JOLIFE När varje sekund räknas...

Jonkanalsjukdomar: från diagnos 3ll bedömning av risk för plötslig död. Pyotr Platonov Stockholm, Lund, Umeå

Hjärtsvikt 2017: - ESC - AHA - och annan utveckling. Lars H. Lund. Intressekonflikter: Anslag el. arvoden: AstraZeneca, ViforPharma, Novartis

Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande Varför särskilda hänsyn till äldre?

Hjärtsvikt behandling enligt riktlinjer

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund

Stillasittande & ohälsa

Akut koronart syndrom: tidiga och sena ventrikulära arytmier

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra

Läkemedel: nytta och risker hos äldre

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare

Metabol kontroll och HbA1c-mål

ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt. 1-2 oktober Fredensborgs Herrgård, Vimmerby

Graviditet med förvärvade hjärtfel. Christina Christersson Kardiologen, Akademiska Sjukhuset Uppsala Universitet

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018

Prehospitala refraktära hjärtstopp och ECMO

Johan Holm, Lund. Vad är nytt i GUCH-guidelines? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion

Aktuell hjärtsviktsepidemiologi i Stockholm

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska

REHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER

Hälsoeffekter av motion?

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Förmaksflimmer. Förmaksflimmer vs sinusrytm. Vad är förmaksflimmer och varför får man det?

Abla%on vid kammararytmi - när då? Jonas Schwieler Carina Blomström- Lundqvist

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

Fler äldre-äldre i vården

Att som sjuk arbeta i värme. (Tord Kjällström/Bruno Lemke, Nya Zeeland) Bengt Järvholm 13 juni 2017

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Kvalitetsindikator. Registrering av Sederingsskala och sederingsmål Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 1

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Ätstörningar vid fetma

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Utlåtande LVAD-DT Mekaniskt hjälphjärta som permanent behandling vid grav hjärtsvikt

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

VÄLKOMNA till Hooks Herrgård!

Transkript:

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer, Universitetssjukhuset i Lund

Patient-information och profylaktisk ICD

Hur får vi en ICD man kan leva med?

ICD En bevisat livräddande behandling som kanske inte alla vill ha

Varför är information och delaktighet så viktigt?

Speciella aspekter med ICD jämfört med läkemedel

COMPLIANCE

AUTONOMI

Ågård et al 31 patients with HF and ICD None of the respondents had discussed the estimated risk of a fatal arrhythmia, or the expected time of survival from heart failure in itself The respondents felt that they had to rely on the doctors recommendation when it comes to such a complex and important decision

Vi måste vara ärliga mot våra patienter om både för och nackdelar

Risk communication means that patients must learn to live with uncertainties too

Decision-making and ICD:s The course of HF for an individual patient is uncertain In the face of uncertainty, people tend not to follow logical decision-making Many HF patients are unaware of the time-limiting potential of HF Patients have difficulty interpretating numeric data and understanding statistics Cognitive function is often impaired in those with HF The time pressures of clinical practice makes long discussions difficult Goodlin et al, J Cardiac Fail 2008;14:106-113

Saklig och ärlig information eller Sälja in konceptet med ICD

Sälja in ICD-konceptet- komma med de goda nyheterna

Sälja in ICD-konceptet- komma med de goda nyheterna Underskatta risken med hjärtsvikten i sig Överskatta nyttan av ICD Undvika att tala om risker för biverkningar och psykologiska komplikationer

Risken med hjärtsvikten i sig

Risken med hjärtsvikten i sig jmf med risken för plötslig arytmidöd

Prognos vid hjärtsvikt? Probability of survival, % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Men (n = 237) Women (n = 230) 0 2 4 6 8 1 0 Time after CHF diagnosis, years 1 Framingham Heart Study (1948 1988) in Atlas of Heart Diseases. 2 American Heart Association. Heart Disease and Stroke Statistics 2003 Update.

Prognos vid hjärtsvikt?

NYHA I II III IV Time

NYHA I II III IV Time

Risken för plötslig hjärtdöd

Risken för plötslig hjärtdöd Uppdatering av data

Risk för f r plötslig dödd Risk (%/år) Totalt antal händelser Vuxna utan känd k risk Coronara riskfaktorer Tidigare coronar händelse Hjärtsvikt, LVEF <35% Överlevt hjärtstopp Sent VT/VF efter infarkt 0 1 2 5 10 20 30 0 10000 (%) Efter Myerburg RJ, Circulation 1992 (omr( omräknat för svenska befolkningen)

Normalbefolkningen 0.5-1.0 100/100 000 (1 ) 1 53/100 000 (0.5 ) 2 1) de Vreede-Swagemakers et al JACC 1997;30:1500-05 2) Chugh et al JACC 2004;44:1268-75

Plötslig hjärtdöd - Ett minskande problem? Adabag et al Nat Rev Cardiol 2010

Plötslig hjärtdöd Vem drabbar det?

Tidigare MI

Tidigare MI 1.2 % första månaden 1.2 % per år därefter 1 <1 % per år 2 1) Adabag et al JAMA 2008;300:2022-29 2) Makikallio et al Am J Cardiol 2006;97:480-84

Hjärtsvikt, EF<35% Valiant-Study (MI + EF<40%): 8.6%/3 år =2.9%/år 1 Canadian Meta-analysis: 11%/3.75 år = 2.9%/år 2 Piccini et al Eur Heart J 2010;31:211-21

Risk för f r plötslig dödd Risk (%/år) Totalt antal händelser Vuxna utan känd k risk Coronara riskfaktorer Tidigare coronar händelse Hjärtsvikt, LVEF <35% Överlevt hjärtstopp Sent VT/VF efter infarkt Notera skalan! 0 1 2 5 10 20 30 0 10000 (%) Efter Myerburg RJ, Circulation 1992 (omr( omräknat för svenska befolkningen)

Risk för plötslig död Myerburg revisited Vuxna Tidigare MI Hjärtsvikt EF<35% Serie1 Överlevt hjärtstopp Sent VF efter MI 0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 30,00 35,00 Risk %/år

Primärprofylaktisk ICD Perspektiv på siffrorna Primärprofylaktisk ICD reducerar risken för plötslig hjärtdöd med 67% Primärprofylaktisk ICD reducerar total mortalitet med 28% Canadian Meta Analysis

Primärprofylaktisk ICD Perspektiv på siffrorna Vinsten för patienterna med profylaktisk ICD är att de ökar chansen att undvika plötslig död från 97% till 99% per år

ICD räddar liv? ICD senarelägger döden? ICD ändrar dödsorsaken?

En ICD över tiden NYHA I Räddar liv II Senarelägger döden III IV Ändrar dödsorsaken Time

Nyttan av profylaktisk ICD

MADIT-II II Survival Results 1.0 Probability of Survival 0.9 0.8 0.7 0.6 P = 0.007 Conventional Defibrillator 0.0 0 1 2 3 4 No. At Risk Year Defibrillator 742 502 (0.91) 274 (0.94) 110 (0.78) 9 Conventional490 329 (0.90) 170 (0.78) 65 (0.69) 3 Moss AJ. N Engl J Med. 2002;346:877-83.

SCD-HeFT Primary prevention Survival (%) 100 90 Placebo Amiodarone ICD 80 70 60 0 12 24 36 48 60 Months Bardy et al. NEJM 2005.

Primary Prophylactic ICD in HF, ischemic and non-ischemic Mortality by therapy (mean follow-up 46 months) 40% 30% 20% 14.2% 29% 14.2% 22 % 10% 0% No ICD (n=1692) ICD (n=829) SCD-HeFT study. Hazard ratio 0.77 (23% lower mortality in the ICD group); p=0.007. Bardy et al., ACC 2004; NEJM 2005.

Om 100 patienter med indikation för en primärprofylaktisk ICD inte får en ICD får en ICD 29 22 så är 29 döda 5 år senare så är 22 döda 5 år senare

För att rädda dessa 7 patienter så kommer 16 att få enbart korrekta elchocker medan 7 kommer att få både korrekta och felaktiga elchocker 7 och 11 kommer att få enbart felaktiga elchocker

- + Kontrollförlust Förlängt lidande Felaktiga chocker Rädsla för chock Adekvata chocker MINSKAD RISK FÖR PLÖTSLIG ARYTMIDÖD Inskränkningar i livsstil Risk för komplikationer och biverkningar

Dying ain t much of a living (Clint Eastwood, Outlaw Josey Wales 1976)

FREEDOM SAFETY

Information om risker och biverkningar med implanterbar defibrillator (ICD) Carl Johan Höijer Arytmisektionen Hjärt- och Lungdivisionen Universitetssjukhuset i Lund

Information och beslutsunderlag inför ställningstagande till profylaktisk ICD Carl Johan Höijer Arytmisektionen Hjärt- och Lungdivisionen Universitetssjukhuset i Lund

Sekundärprevention rprevention- En ICD som räddar r liv Primärprevention rprevention- En ICD man kan leva med

Primärprevention rprevention NNT högre Färre patienter upplever vinsten Alla har dock samma risk för biverkningar Ofta lång tid med ICD

Kan vi göra mer än att informera?

Kan vi göra mer än att informera? Ge patienten en ICD man kan leva med!

EN ICD MAN KAN LEVA MED

Problemet: att 16 kommer att få enbart korrekta elchocker medan 7 kommer att få både korrekta och felaktiga elchocker 7 och 11 kommer att få enbart felaktiga elchocker

Chocker och Prognos

Moss et al, Circ 2004;110:3760-65

Moss et al, Circ 2004;110:3760-65

Poole et al, NEJM 2009;359:1009-17

Chocker and Psykologi

Undvikande

Undvikande

Undvikande

Undvikande

Hypervigilance

Hypervigilance

Hypervigilance

Ångest

Depression

Post Traumatic Stress Disorder

Anxiety Depression Phobic anxiety PTSD

Chocker, Psykologi och Prognos

Wang W et al. Depression as a predictor for appropriate shocks among patients with Implanted cardioverter-defibrillators. Results from the triggers of ventricular arrthymias (TOVA) study. JACC 2005; 45:1090-5

Long term survival of ICD patients, stratified in low and high levels of PTSD Full adjusted model 1,0 IES Groups low, moderat high 0,9 Cum. Survival Rates 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0 1 2 Herrmann Ch et al 3 4 5 6 7 stratified for: age, sex and wave, ejection fraction, nr of shocks, resuscitation, Comorbid disease conditions (e.g.diabetes, hypertension) anxiety and depression

Adekvata Chocker Inadekvata chocker Onödiga chocker?

Alla chocker som inte är livräddande är ONÖDIGA CHOCKER

D e f i n i t e Kadish N Engl J Med 2004;350:2151-58 Ellenbogen Circ 2006;113:776-782

Germano Am J Cardiol 2006;97:1255-61

Varför så många chocker?

Gammal ICD 20 J max Hög DFT Öppen hjärtkirurgi Stor burk på magen

Modern ICD 40 J DFT ca 7-8 J Transvenösa elektroder VF-testning?

I syfte att skapa en ICD som räddar liv -har vi skapat en ICD man inte kan leva med

SCD-HeFT 16 kommer att få enbart korrekta elchocker medan 7 kommer att få både korrekta och felaktiga elchocker 7 och 11 kommer att få enbart felaktiga elchocker

SCD-Heft Enkammar-ICD VF-zon >188/min 18/24 NID Inga SVT-diskriminatorer Ingen ATP, chock direkt

Hur undviker vi onödiga chocker?

Gunderson et al PACE 2007 Antal slag in NSVT

Gasparini et al Eur Heart J 2009;30:2758

Gasparini et al Eur Heart J 2009;30:2758

Gasparini et al Eur Heart J 2009;30:2758

Gasparini et al Eur Heart J 2009;30:2758

Gasparini et al Eur Heart J 2009;30:2758

Använd nd ATP!

PainFREE R x Effect of Cycle Length on ATP Success 140 120 ATP Failure 15% # of episodes 100 80 60 40 ATP Success 85% 20 0 240 250 260 270 280 290 300 310 320 330 340 350 >360 Average Cycle Length (ms) Wathen M, Sweeney M, DeGroot P. Circulation. 2001; 104: 796-801.

En programmering man kan leva med FVT >188 VF >250 30/40 NID SVT-limit= Same as VF ATP x3 i FVT ATP during/before charging i VF

Virtual ICD

Hur får f r vi en ICD man kan leva med? #1 En informerad och delaktig patient

Hur gör vi patienten delaktig Vi måste: Diskutera hjärtsviktsprognos med våra patienter Informera dem sakligt om risken att dö i hjärtsvikt och risken att dö plötslig död Ge ärlig och saklig information om både för- och nackdelar med ICD Våga tala om döden

Hur får f r vi en ICD man kan leva med? #1 En informerad och delaktig patient #2 Vara medvetna om de psykologiska biverkningarna med ICD och ha en strategi för att hantera dem

Hur får f r vi en ICD man kan leva med? #1 En informerad och delaktig patient #2 Vara medvetna om de psykologiska biverkningarna med ICD och ha en strategi för att hantera dem #3 Undvika onödiga och felaktiga chocker