Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

I 1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Skolans vision/helhetssyn... 3 4 Utvärdering av tidigare plan... 3 5 Slutsatser av årets kartläggning av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling... 3 6 Slutsatser av kartläggningen av elevens trygghet och trivsel... 4 7 Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen... 4 8 Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen4 9 Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen 4 10 Handlingsplan för utvärdering utifrån kartläggningen... 4 11 Kompetensutvecklingsplan... 5 12 Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag 5 13 Elevers medverkan... 5 14 Vårdnadshavares kännedom... 6 15 Kontaktperson... 6 16 Rutiner vid akuta situationer... 6 17 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när elev kränker elev6 18 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker eller diskriminerar elev... 6 19 Begreppens innebörd... 6 20 Skolans ordningsregler med konsekvenser... 9 21 Skolans systematiska arbetsmiljöarbete... 10 2(10)

Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera elever. All personal inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. Syftet med planen är att med stöd av den skapa en trygg miljö och förstärka respekten för allas lika värde, samt att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Skolans vision LEVA, Lustfullt, Engagerat, Varierat och Ansvarsfullt för bästa utveckling och lärande. Verksamhetens mål är att alla elever ska trivas och känna sig trygga så att möjligheter ges för att nå kunskapskraven. Planen har synliggjorts och diskuterats i personalgruppen. Eleverna har varit delaktiga i utvärderingen och upprättandet bland annat genom diskussioner i klasserna och på elevrådet. Det konstaterades att arbetet med det främjande och förebyggande arbetet bör bli mer målinriktat, samt vikten av att belysa de främjande och förebyggande insatser som genomförs. Att skolan/fritidshemmet fortsätter att utveckla arbetet med det främjande och förebyggande arbetet. Viktigt att förankra vikten av att arbeta målinriktat med det främjande och förebyggande arbetet. Förankra planen hos elever, personal och vårdnadshavare. I praktiken innebär det att alla på skolan måste ta ansvar och ha god kännedom om planen och dess rutiner. Personalen på fritidshemmet fördjupar sig i de Allmänna råden som gäller arbetet med systematiskt kvalitetsarbete samt i utveckling av Likabehandlingsplan för fritidshemmet. 3(10)

6 En stor del av eleverna upplever att de trivs och att de är trygga i skolan, det förekommer variationer årskursvis. Kartläggningen pekade på att elevernas kännedom om likabehandlingsplanen och dess rutiner varierade, samt upplevelsen av att ha varit delaktiga i arbetet med planen vilket tyder på att klasserna har arbetat olika och i olika mängd med planen. Det i sin tur pekar på vikten av att all personal måste vara delaktig i ett målinriktat arbete när det gäller likabehandlingsarbetet där fokus ligger på det främjande och förebyggande arbetet, men även att det är viktigt att ha god kännedom om planens innehåll och rutiner. Trots en spridning av svar mellan årskurserna visade enkätsvaren på frågan om eleverna känner sig delaktiga i upprättandet av Likabehandlingsplanen att det har det skett en positiv utveckling. Öka elevernas trygghet och trivsel genom att arbeta mer målinriktat med det främjande och förebyggande arbetet. Där en viktig del är att öka elevernas delaktighet och inflytande, där det är tydligt vad delaktighet, inflytande och ansvar innebär i praktiken. Att alla elever och all personal ska ha god kännedom om Likabehandlingsplanen och dess rutiner och vad det innebär under tiden på fritidshemmet. Att fördjupa arbetet med främjande insatser på fritidshemmet. Genomgående värdegrundstema genomsyrar fritidsverksamheten genom olika aktiviteter och samlingar. Personalen på fritidshemmet fördjupar sig i de Allmänna råden kring arbetet med systematiskt kvalitetsarbete. Utifrån föregående års slutsatser arbeta elevaktivt med olika värdegrundsfrågor. Personalen på fritidshemmet fördjupar sig i de Allmänna råden med kring arbetet med systematiskt kvalitetsarbete. Förankra planen hos all personal och tydliggöra rutinerna vid misstanke om kränkande behandling. 10 Revidera planen i september 2016 Aktualisera planen i september 2016 4(10)

11. Kontinuerligt aktualisera och förankra planen vid samlingar och olika aktiviteter. Aktualisera planen för all personal på AE-möten, digitalt, för föräldrar på föräldramöten och skolrådsmöten. Deltar i skolområdes nätverk 12 diskrimineringslag och skollag Mål: Att alla elever ska känna sig trygga och trivas på skolan/fritidshemmet. Att alla elever ska efter mognad och ålder kunna ta ansvar för sitt sociala samspel med alla både barn och vuxna. Åtgärder: - Målinriktat arbete med skolans systematiska kvalitetsarbete. - Ett kontinuerligt arbete med att utveckla lärmiljöer utifrån ett fysiskt, socialt och pedagogiskt perspektiv. - Tydliggöra skolans regler/förväntningar så att alla elever och all personal har god kännedom om skolans regler/förväntningar. - Aktivitetsdagar med fokus på värdegrund och trivsel - Hälsosamtal Förskoleklasserna och åk 4 - Trygghetsenkät åk 3-6 - Föräldraenkät åk F-2 - Höga förväntningar på elever och personal. - Arbeta i alla fritidshemsgrupper med Värdegrundsarbete såsom filmer med gruppstärkande övningar, massage mm. - Ordningsregler/förväntningar som är kända av alla och synliga på skolan via bilder - Rastvärdar med reflexvästar som är placerade utifrån elevernas kartläggning där det framgår att det finns behov av tillsyn - Fritidsråd/samling. - Arbeta med delar av materialet Livsviktigt. - Arbeta med Problemlösaren ett stödmaterial vid problemlösning - Gemensamma aktiviteter mellan de olika fritidshems avdelningar. - Tydliggöra Likabehandlingsplanen och vad den innebär på fritidshemmet. - Tydliggöra skolans regler/förväntningar för vårdnadshavare i samband med föräldramöten och skolråd. Elevrådet och klassråden arbetar med likabehandlingsplanen utifrån planens syfte och mål. Elevrådet har varit delaktigt i arbetet med framtagandet av skolans vision. Eleverna har varit delaktiga i kartläggningen genom att svara på enkät och har därefter arbetat med uppföljning/analys av enkätsvaren. 5(10)

Vårdnadshavarna får kännedom och information om planen via skolans hemsida - skolan på webben, i samband med föräldramöten och skolrådsmöten. Johanna Örnehag, rektor Anna-Stina Larsson, skolsköterska Marie Olsson Skarin, specialpedagog Anna Hågestam, speciallärare - Personal gör en bedömning på plats och om möjlighet reder i aktuell situation (samtal med berörda) - Anmälan om kränkande behandling till rektor (LISA) - Rektor lyfter anmälan till skolans elevhälsogrupp - Utredning - Kontakt med vårdnadshavare - Uppföljning - Personal gör en bedömning på plast och om möjligt reder 17 18 kränker elev - Samtal med den som blivit utsatt/den eller de som utsatt någon ta reda på fakta - Anmälan om kränkande behandling till rektor/huvudman (LISA) - Utredning - Uppföljning kränker eller diskriminerar elev - Samtal med den som blivit utsatt/den eller de som utsatt någon - Anmälan om kränkande behandling till rektor/huvudman (LISA) - Utredning - Uppföljning Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: 6(10)

Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i skolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Skolan är skyldig att se till elevens bästa och alla elever har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i grundskola, samt om särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. 7(10)

24 Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som Kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. 8(10)

Alla elever har rätt att känna sig trygg, rätt till arbetsro och vistas i en trivsam miljö. Det bidrar du som elev till genom att: - Respektera fritidshemmets rutiner och tider. - Ge dig själv och andra arbetsro. - Respektera andra och visa hänsyn. - Använda dig av ett trevligt språk. - Vara rädd om material, lokaler och utemiljö. 20.1 Konsekvenser om man som elev inte följer skolans regler (enligt skollagen) Utvisning ur undervisningslokalen Eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt och eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren. Kvarsittning Elev ska stanna kvar i skolan under uppsikt högst en timme efter att skoldagens undervisning har avslutats eller infinna sig i skolan högst en timme innan undervisningen börjar. Utredning Om en elev vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare. Skriftlig varning Med utgångspunkt i vad som har framkommit vid en utredning enligt ska rektorn se till att åtgärder genomförs för att få eleven att ändra sitt beteende. En sådan varning ska innehålla information om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende. Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut. Tillfällig omplacering Rektorn kan besluta att en elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven annars hör till eller undervisas på annan plats inom samma skolenhet om åtgärderna som gjorts efter en utredning som avses inte varit tillräckliga eller om det annars är nödvändigt för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero. Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut. Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket gälla under längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än fyra veckor. 9(10)

Tillfällig placering vid en annan skolenhet Om det åtgärderna inte är tillräckligt ingripande eller på grund av andra omständigheter inte är möjliga att genomföra, får rektorn besluta att en elev tillfälligt ska följa undervisningen vid en annan skolenhet. Beslutet om en sådan tillfällig placering fattas gemensamt med rektorn vid den mottagande skolenheten. Elevens vårdnadshavare ska informeras om beslutet innan placeringen genomförs. Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket gälla under längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än fyra veckor. Avstängning Rektorn kan besluta att stänga av en elev helt eller delvis om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero, syftet med avstängning är om tidigare åtgärder inte uppnåtts eller det finns andra särskilda skäl med hänsyn till elevens beteende och eleven erbjuds kompensation för den undervisning som han eller hon går miste om på grund av avstängningen. Ett beslut om avstängning gäller omedelbart om inte annat anges. Januari: Tobakslagen, nötförbud, pälsdjur Februari: Smittskydd, hygien verksamhet städ, ansvarsfördelning städ/verksamhet, smitta förskolan/skolan Mars: Psykosocial skyddsrond/trivselenkät, SBA/SRA, Kemikalielista April: Allergirond Maj: HLR Juni: Varför ska man städa? Juli: Augusti: Info. Kommunhälsan, Policy alkohol och droger, Likabehandlingsplan September: Fysisk skyddsrond Oktober: SBA/SRA, utrymningsövning November: LISA-Tillbud, olycka barn/ personal, uppföljning, December: Handlingsplaner 10(10)