Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen

2 (18)

3 Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera elever. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder Syftet med en likabehandlingsplan är att elever ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Våra ledord i vår verksamhet är: Trygghet- Kreativitet- Nyfikenhet- Respekt-Kunskap för bästa lärande. Vår verksamhet vilar på att vi: -respekterar varandra -arbetar för att ha goda relationer -har tydliga förväntningar -ger stöd och utmaningar utifrån varje grupp/individ -har ett varierat arbetssätt -bedriver vår undervisning så att intressen, förkunskaper och styrdokument samspelar -skapar ett lustfyllt lärande genom kreativitet och nyfikenhet Skolans långsiktiga mål är: En skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling där elever och personal känner sig trygga. Målet är att vi på skolan ska öka förståelsen och visa respekt för varandras likheter och olikheter. 3(18)

4 Den senast reviderade likabehandlingsplanen som upprättats på Ankarsvik reviderades läsåret 13/14. Inför läsåret 17/18 skulle en ny plan tas fram, men p g a rektorsbyte så pågår arbetet alltjämt. Ny plan klar februari Under 2016/2017 genomförde ingen kommungemensam trygghetsenkät. Den medicinska delen av elevhälsan bedrivs utifrån Socialstyrelsens riktlinjer. Det innebär ett basprogram för hälsoövervakning och hälsoupplysning. På Ankarsviks skola består basprogrammet bland annat av hälsosamtal i såväl förskoleklass och årskurs 4. Vårdnadshavare är välkomna vid dessa samtal. I hälsosamtalet under läsåret 16/17 framkom att de allra flesta elever upplever skolgården som bra, detsamma gäller klassrummen och matsal. Skolans toaletter är dock ett förbättringsområde. Eleverna på skolan känner sig till största delen trygga under skoltid. Vi har arbetat med skolans regler i klassråd och elevråd, samt gått igenom på APT. Faddersystemet är uppskattat och tryggar eleverna i förskoleklassen. Rastvärdar har visat sig vara en bra insats som vi kommer att fortsätta permanent. Rutiner kring morgonmöte har lett till att information om elev/elevgrupper går ut snabbt till personal för att öka tryggheten. Det vi synliggjort och arbetat med under föregående läsår är personalens gemensamma förhållningssätt (grönt, gult, rött beteende). 4(18)

5 Nuläge Mål Vad vi vill uppnå? Åtgärd Hur vi ska göra? Ansvar Vem? Utvärderas När? Likabehandlingsplanen har inte varit förankrad i verksamheten Likabehandlingsplanen är ett verktyg för alla på skolan Presentera vår likabehandlingsplan på SPW och hemsida Arbeta aktivt med den på klassråd/elevråd/fritidsråd och APT Återkoppla elevenkäten i respektive klass samt på SPW till vårdnadshavare. Eleverna ansvarar för att aktivt medverka i upprättandet av likabehandlingsplanen via samtal, enkäter och klass/elevråd Rektor ansvarar för att en aktiv diskussion kring Likabehandlingsplan sker bland personal och elever. Kontinuerliga Klass-och /elevråd Främjande arbete: I klassråd/elevråd diskuteras alltid punkten Trygghet och studiero Förebyggande arbete: Kartlägga skolgården genom trygghetsvandring tillsammans med elevråd. Detta görs med rektor 1ggr/läsår Arbeta med rastvärdssystem och faddersystem Kontinuerligt följa upp vår likabehandlingsplan i enlighet med vårt årshjul. Nuläge Mål Vad vi vill uppnå? Åtgärd Hur vi ska göra? Ansvar Vem? Utvärderas När? Språkbruket när vuxna inte är i närheten Alla elever använder ett vårdat språk. Samtal i klassrum/klassråd, elev- och fritidsråd. Eleverna ansvarar för att vårda sitt språk. Klassråd 1ggr/termin 5(18)

6 Alla elever använder ord som de vet vad de betyder och undviker att såra någon annan. Information till vårdnadshavarna om vikten av ett gott språkbruk. Vårdnadshavarna ansvarar för att vid behov ha en kontinuerlig samverkan med skolan. Personal visar att det inte är acceptabelt och agerar snabbt och handlingskraftigt när kränkningar sker. Elevråd 1ggr/termin Främjande arbete: Värdegrundsarbete, där vi förankrar respekten för alla människors lika värde. Vi har höga krav och positiva förväntningar utifrån varje elevs förmåga. Alla som vistas i skolan ska bemötas med respekt av både barn och vuxna. Förebyggande arbete: Diskutera orden. Hur uppfattar andra dem och i vilka sammanhang används dem? Systematiska samtal, reflektioner och värderingsövningar för att skapa ett gemensamt förhållningssätt och verktyg för att bearbeta attityder och egna uppfattningar. Likabehandlingsdag februari. Nuläge Mål Vad vi vill uppnå? Åtgärd Hur vi ska göra? Ansvar Vem? Utvärderas När? 6(18)

7 Främjande arbete: Förebyggande arbete: Fortlöpande utvärdering under läsåret då vi arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet. Ytterst ansvarig är rektor. Revidera planen i januari Aktualisera planen i vid terminsstarter höst och vår.. Är under framtagande. För planen skall vara relevant så bör den fylla konstaterade behov i relation till verksamhetens planer och mål, vilket vi blev klara med under höstterminen (18)

8 Alla som vistas på skolan - elev, personal, vårdnadshavare eller annan besökare, ska bemötas jämlikt av både vuxna och barn. Vi ska arbeta för att alla elever och personal på Ankarsviks skola ska vara goda medmänniskor, ha god social kompetens och empatisk förmåga. Vi vill öka graden av medvetande om likabehandling hos både vuxna och barn, samt skapa en likabehandlingsplan som fungerar som ett verktyg för verksamheten. Vi ska kontinuerligt kartlägga trygghet och trivsel hos alla elever för att få kunskap om barnens upplevelse av sin situation. Den psykiska miljön ska vara öppen och tillåtande, med ett kontinuerligt arbete kring människors lika värde, så att kränkningar inte uppstår. Om kränkning ändå sker, ska den som blivit kränkt bli sedd och åtgärder ska omedelbart sättas in för att stoppa kränkningen. Vi ska bemöta varje enskild elev och medarbetare likvärdigt oavsett kön, etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, uttryck eller ålder. Eleverna är delaktiga genom att genomföra kartläggningar och enkäter som ligger till grund för det främjande och förebyggande arbetet. Resultatet av kartläggningarna diskuteras sedan kontinuerligt under läsåret med eleverna på klassråd, elevråd och fritidsråd. Information om Likabehandlingsplanen ges till vårdnadshavare på Skola på webben, kommunens hemsida och hemsidan Planen aktualiseras på skolråd 1 ggr/år. Vid upptäckt eller upplevelse av utsatthet kan elever och vårdnadshavare vända sig till vuxna på skolan men det finns även kontaktpersoner: 8(18)

9 Linda Persson (rektor) Srwah Darwsha (skolsköterska) Varje vuxen som upptäcker eller får kännedom om konflikt, diskriminering eller kränkande behandling är skyldig att agera. Den vuxne ska agera utifrån elevens upplevelse och ej lägga in någon värdering. Eleven ska tas på allvar när eleven berättar att det förekommer trakasserier eller kränkande behandling i någon form. Den vuxne följer upp händelsen. Om händelsen ej är av kränkande karaktär genomförs ett konfliktsamtal där man reder ut situationen. Bilaga Konfliktsamtalsmall Om händelsen är av kränkande karaktär eller lyder under diskrimineringslagen kontaktas vårdnadshavare och en anmälan om kränkande behandling skrivs (LISA). Elevhälsoteamet kontaktas, i elevhälsoteamet ingår bl.a. rektor. Elevhälsoteamet utreder omständigheter kring händelsen och i förekommande fall vidtar åtgärder för att förhindra fortsatt kränkning. Rektor anmäler händelsen till huvudmannen. 1.Varje vuxen som upptäcker eller får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling är skyldig att agera. Samtal hålls med enskilda elever och arbetsanteckningar förs. 2.Om händelsen är av kränkande karaktär eller lyder under diskrimineringslagen kontaktas snarast föräldrar och en anmälan om kränkande behandling (LISA) görs till rektor. 3. Rektor rapporterar skyndsamt händelsen till huvudmannen. 4. Rektor håller samtal med berörda elever och dokumenterar samtalen. Rektor informerar vårdnadshavare och ansvarar för uppföljningssamtal med eleverna två veckor efter första samtalen. 4.Om diskrimineringen, trakasserier eller kränkande behandlingen fortgår kallar rektor inom två veckor efter uppföljningssamtalen föräldrar och elever till möte för att reda ut situationen och göra gemensamma överenskommelser. Samtalet dokumenteras. Uppföljningssamtal genomförs efter två veckor. Samtalet dokumenteras Om situationen är löst avslutas ärendet och dokumentationen förvaras i pärm Likabehandling hos rektor samt digitalt i LISA-systemet. 9(18)

10 5.Om diskrimineringen, trakasserierna eller kränkningarna inte upphör gör rektor en bedömning av ytterligare åtgärder. Centrala elevhälsan kopplas in, samt Sociala myndigheter och/eller polis när ärendet kräver det. 1. Varje vuxen som upptäcker eller får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling är skyldig att agera. 2. Om händelsen är av kränkande karaktär eller lyder under diskrimineringslagen kontaktas snarast vårdnadshavare och en anmälan om kränkande behandling (LISA) görs till rektor. 3. Rektor rapporterar skyndsamt händelsen till huvudmannen. 4. Tillhör personalen som kränkt en elev ett fackligt förbund, så kontaktar rektor först fackförbundet innan annan åtgärd vidtas. Rektor kopplar in kommunhälsan. 5. Vid allvarliga fall kan det bli disciplinära åtgärder mot anställda. Arbetsgivare erbjuder den anställde stöd innan arbetsrättsliga åtgärder vidtas. 6. Systematisk uppföljning tills ärendet avslutas. 10(18)

11 Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i skolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/skolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/skolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I skolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Skolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller 11(18)

12 sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan kommat att göra sig skyldig till diskriminering. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/skolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. 12(18)

13 När det är rast är vi på skolgården När det ringer in går vi in till lektion Till skolan får man ta med sig kulor, boll, hopprep, bandyklubbor (andra leksaker stannar hemma, t.ex. Pokémon) Vi klättrar inte på taket/brandstegen eller muren Vi spelar schysst och följer reglerna när vi leker och spelar Om vi behöver hjälp att reda ut något så hämtar vi en vuxen Mobiltelefon får år 4-6 ta med och använda på rasten Vinter Vi kastar inte snöboll Vi mular inte Åker man stjärtlapp så har man hjälm på sig i år F-3 Vi bygger öppna snökojor Sommar Vi plockar inte blommor i rabatten Man får äta bär, men inte tömma hela buskarna Vi använder inte Kickboard/skateboard/airboard/cykel på skolgården. Konsekvenser om någon bryter mot reglerna: Tillsägelse Samtal med elev Ringa vårdnadshavare Kalla till samtal, vårdnadshavare och ev. annan personal Samtal med rektor, vårdnadshavare samt elev Vid medveten skadegörelse tas en relevant summa ut som ersättning, samt att eleven får hjälpa till att återställa det som skadats. 13(18)

14 Januari Tobakslagen, nötförbud, pälsdjur/ hästar Signeringslista/ anslag Februari Smittskydd, hygien Signeringslistor verksamhet städ, ansvarsfördelning städ/verksamhet Smitta i förskolan, socialstyrelsen Mars Psykosocial skyddsrond/trivselenkät, Brandrond, signeringslista, Kemikalielista April Fysisk Skyddsrond Maj Allergirond, uppföljning fysisk skyddsrond skolområdesintendent, fastighetsförvaltare, chef, skyddsombud Juni Uppföljning städ, skolområdesintendent Juli Semester Augusti Information om kommunhälsan, policy alkohol och droger September Utrymningsövning, riskinventering/åtgärdsplan. Oktober Skolområdesintendent kontroll av OVK, radon, lekplatskollen, el revision November Tillbud, olycka barn personal Uppföljning December Brandrond, handlingsplaner 14(18)

15 19 Bilaga 1 Rött gult grönt beteende RÖTT Kränkande kommentarer Svenska och engelska svordomar Blickar/miner Öknamn Sprida rykten Slåss, brottas och puttas Hota Fäktas med pinnar/tillhyggen Oönskad kroppskontakt, t.ex. slå på rumpan Klättra i träd/på tak Stjäla Rota i andras saker Åka på ledstång vid scenen GULT Låtsas slåss Gå inne med skor Fötter på möbler Sitta på bänkar GRÖNT Mössa inne Alla får vara med Att ge beröm. Säga snälla saker. Hjälpa, stötta och ställa upp för varandra. Dela med sig. Att få äga sin åsikt. Hälsa (gärna med namn) 15(18)

16 Att göra ett förlåt Att respektera varandras olikheter, allas lika värde Arbetsro Vi lyssnar på varandra Jag väljer att göra rätt Vi använder leksaker även till andra saker Vara rädda om materialet 16(18)

17 20 Bilaga 2 Konfliktmall 17(18)

18 21 Bilaga 3 Förhållningssätt/värdegrund Ta hand om mig själv Ta hand om dig Ta hand om oss Ta hand om denna plats 18(18)