R A P P O R T ÖRESUNDSPENDLARNA Ø R E S U N D S B R O K O N S O R T I E T & Ö R E S U N D S K O M I T E E N JANUARI 2 0 0 6
Anders Axelsson, Öresundskomiteen, och Britt Andresen, Øresundsbron, har skrivit denna rapport. Høgni Kalsø Hansen, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds Universitet, är medförfattare till avsnitten: Öresundsregionen som tillväxtregion; Tillväxt, kunskap och kreativitet; Tillväxt, kunskap och kreativitet i Öresundsregionen samt Tesen om den kreativa klassen.
Innehåll Sammanfattning 2 Förenkla vardagen för öresundspendlarna 4 Pendlingsutvecklingen 6 Stark utveckling av pendlingen över Öresund 6 Fakta om pendlingsstatistik 7 Allt fler pendlare över sundet i framtiden 8 Vilka är öresundspendlarna? 9 Danskarna skapar rusningstrafik på bron 9 Männens bro 10 Unga och välutbildade 10 De svenska pendlarna tjänar bra 11 De skånska öresundspendlarna bor i väst 12 Vad arbetar öresundspendlarna med? 16 De kreativa öresundspendlarna 18 Öresundsregionen som tillväxtregion 18 Tillväxt, kunskap och kreativitet 20 Tillväxt, kunskap och kreativitet i Öresundsregionen 21 Tesen om den kreativa klassen 25 Bilagor 26 Bilaga 1 Pendlingsdefinitioner 26 Bilaga 2 Metod den kreativa klassen 28 Bilaga 3 Tabeller öresundspendlarna 29 Öresundspendlarna från Skåne till Öresund DK 30 Öresundspendlare från Öresund DK till Skåne 34
SAMMANFATTNING Hälften av öresundspendlarna från Skåne har kreativa yrken. Med kreativa yrken menas jobb där arbetsuppgifterna främst handlar om utvecklingsfrågor och problemlösning. Gruppen omfattar exempelvis ingenjörer, ekonomer, sjuksköterskor, konstnärer och forskare. Bland de svenskfödda pendlarna arbetar två tredjedelar med någon form av kreativa arbetsuppgifter. Orsaken till detta kan både vara att den kreativa arbetskraften är mer mobil än den resterande arbetsstyrkan och att näringslivsstrukturen i Köpenhamn är präglad av en stor kunskapsintensiv tjänstesektor som lockar till sig kreativ och innovativ arbetskraft. Pendlingen över Öresund har tredubblats sedan Øresundsbron öppnades sommaren 2000. 9.200 personer har idag en svensk-dansk vardag, vilket innebär att de bor i det ena landet och arbetar i det andra. Huvuddelen av pendlarna tar sig till arbetet via Øresundsbron. Fyra pendlare av tio tar bilen, resterande sex tar tåget. Två av tio bilar som passerade Øresundsbron under 2005 hade en pendlare bakom ratten. År 2020 räknar Øresundsbron med att fyra av tio bilar körs av pendlare. En tidig morgon på Øresundsbron råder ingen tvekan om vart pendlarna är på väg. Nio av tio öresundspendlare bor i Skåne och pendlar till den danska sidan av sundet. Nordöstra Skåne sover fortfarande sin törnrosasömn, medan Øresundsbron knyter den sydvästra delen av Skåne allt närmare Danmark. Malmö-Lund-Trelleborg är det helt dominerande utpendlingsområdet. 71 procent av pendlarna bor i detta område och här växer antalet pendlare markant för varje år som går. Att det kommer en del öresundspendlare från norra Skåne beror främst på att danskar flyttat till området. Det finns fyra viktiga förklaringar till att pendlingen i första hand går från den svenska till den danska sidan av sundet. Större och mer varierat jobbutbud i Köpenhamnsområdet En positiv konjunkturutveckling i Köpenhamnsområdet Högre lönenivå i Köpenhamnsområdet Danskar som flyttar till Skåne och fortsätter att arbeta i Köpenhamn. 2
Danskar som flyttar till Skåne är en viktig förklaring till den positiva utvecklingen av pendlingen över sundet. Tre av fyra danskar som flyttar till Skåne behåller nämligen sitt jobb i Köpenhamn. Danskarna utgör idag ungefär hälften av alla öresundspendlare, svenskarna en tredjedel. Övriga pendlare har annat etniskt ursprung. Konjunkturutvecklingen i Köpenhamnsområdet spelar en avgörande roll för hur pendlingen och arbetsmarknadsintegrationen utvecklas över sundet. Den breda konjunkturuppgången i Storköpenhamn har stimulerat svenskarnas pendling från Malmöområdet. Omvänt har den ekonomiska tillbakagång som Frederiksborg Amt upplevt under millenniets första år resulterat i en minskning av antalet svenskfödda pendlare från bland annat Helsingborg. Huvuddelen av de svenskfödda pendlarna från Skåne tjänar bra på sina danska arbeten. Var fjärde har en årsinkomst på över 340.000 svenska kronor 1 och cirka 9 procent har en inkomst över 500.000 svenska kronor om året. Gruppen svenskfödda pendlare omfattar dock även en grupp lågavlönade. 16 procent av de svenskfödda pendlarna tjänar under 100.000 svenska kronor per år. Flertalet av pendlarna från Skåne arbetar inom tjänstesektorn. Köpenhamns Flygplats i Kastrup är fortfarande en stor arbetsplats för de svenskfödda pendlarna. Var femte svenskfödd pendlare arbetar inom luftfarten. Bortsett från luftfarten är det i första hand handelsföretag, vårdsektorn, IT-branschen och FoU-företag som rekryterar flest svenskfödda pendlare. Hightech-sektorn sysselsätter 15 procent av de svenskfödda pendlarna och utgörs av företag inom både tjänstesektorn och den kunskapsintensiva tillverkningsindustrin. Att det är en stor andel pendlare som arbetar inom de kreativa yrkesgrupperna och inom hightechsektorn är strategiskt betydelsefullt ur ett regionalt tillväxtperspektiv. Dessa sektorer utgör en relativt liten del av den totala arbetsmarknaden men mycket talar för att den kreativa ekonomin kan stimulera tillväxten av många olika typer av jobb i regionen. Enligt arbetsförmedlingarna ser man nu en märkbar ökad efterfrågan på bland annat butiks- och restaurangpersonal. Sannolikt kommer vi under de närmaste åren få se en ökad pendling också bland dessa yrkesgrupper. 1) Lönen är omräknad från danska till svenska kronor. I omräkningen har hänsyn tagits till valutaskillnaden. Dessutom har 33 procent av den danska lönen räknats bort, för att det ska vara möjligt att jämföra den med en svensk bruttolön. I Sverige betalar arbetsgivaren cirka 33 procent i arbetsgivaravgifter. Dessa ingår inte i den anställdes bruttolön i Sverige och syns därför inte på lönebeskedet, som fallet är i Danmark. 3
Förenkla vardagen för öresundspendlarna Såväl företag som privatpersoner kan dra nytta av en större och mer integrerad arbetsmarknad i Öresundsregionen, i form av ett större jobbutbud och ett större utbud av kvalificerad arbetskraft. Det finns flera orsaker till att Öresundsregionen kan få glädje av en integrerad arbetsmarknad: Globalisering Flaskhalsproblem Befolkningsutveckling Genom globaliseringen ökar konkurrensen mellan olika länder och regioner när det gäller att locka till sig företag. Den internationella konkurrensen tvingar den regionala ekonomin att hela tiden förnya sig. En viktig förutsättning för detta är bland annat en stor mobilitet på arbetsmarknaden. En större och mer integrerad arbetsmarknad omkring Öresund är därför viktig för såväl regionen som helhet som för Danmark och Sverige. Flera konjunkturrapporter pekar på ett starkt och brett ekonomiskt uppsving i Öresundsregionen, starkast är det i Köpenhamnsområdet. Men redan nu finns också en oro för att den danska uppgången kommer att bromsas av brist på arbetskraft, först och främst inom tjänstesektorn. Här kan den skånska arbetsmarknaden komma att spela en positiv roll och bidra till att förhindra att dessa flaskhalsar uppstår. Flera danska arbetsmarknads- och befolkningsprognoser pekar också på att befolkningen i arbetsför ålder kommer att minska efter år 2010. Samtidigt pekar de skånska prognoserna på en starkt positiv befolkningsutveckling under kommande år. Både på kort och på lång sikt finns behov av ökad arbetskraftsmobilitet över sundet samt att locka arbetskraft från andra områden till regionen. Insatsområden Pendlingen över Öresund har ökat markant sedan Øresundsbron byggdes. Men det finns fortfarande några viktiga insatsområden att ta tag i för att ytterligare sätta fart på utvecklingen mot en gemensam arbetsmarknad för Öresundsregionen. Förbättring av infrastrukturen Även om Øresundsbron har förkortat restiden över Öresund markant, ligger restiden till arbetsplatsen ofta på lite över en timme. 2 Det är en förhållandevis lång restid, som ska läggas ovanpå arbetstiden. Detta kan medföra vissa sociala konsekvenser, exempelvis mindre tid för vänner och familj. Det finns behov av att effektivisera och förbättra den existerande infrastrukturen på båda sidor av sundet för att förenkla öresundspendlarnas vardag. Redan idag är det allvarliga kapacitetsproblem för tåg- och 2) Enligt undersökningen Danske erfaringer med at bo i Skåne, Öresundskomiteen och Øresundsbron (juni 2005), ligger restiden från bostaden till arbetsplatsen för danska pendlare bosatta i Skåne på 70 minuter i genomsnitt. 4
busstrafiken i Köpenhamnsområdet. Ett annat problem är att medan den västra delen av Skåne integreras med den danska delen av Öresund, finns det risk för att skillnaderna i tillväxtförutsättningar ökar mellan västra och östra Skåne. Om östra Skåne ska kunna ta del av tillväxten i västra Skåne krävs det insatser för att förbättra kommunikationerna. Förstärkning av den gränsregionala arbetsmarknadsinsatsen I den nuvarande strukturförändringen av ekonomin är det nödvändigt att kontinuerligt utvärdera kompetenser och själva utbildningssystemet. Inom Öresundsregionen är det särskilt viktigt att detta görs med ett gränsregionalt perspektiv för ögonen, för att främja matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden för hela regionen. Satsning på utbildning och språk Det kan vara svårt för en svensk att komma in på den danska arbetsmarknaden. Bristande kunskap om det svenska utbildningssystemet hos danska chefer kan skapa viss osäkerhet om den som söker jobbet verkligen har de rätta kvalifikationerna för arbetet. Samtidigt undervärderas förmodligen betydelsen av olikheter inom både språk och ledningskultur idag. Det finns ett behov av att ge regionens medborgare bättre förutsättningar för en gemensam arbetsmarknad. Till exempel genom att införa mer undervisning i grannlandets språk och kultur under hela utbildningssystemet, från grundskolan och ända upp till högskolenivå. Mer och bättre information En undersökning som Öresundskomiteen och Øresundsbron genomförde tillsammans våren 2005, om danskar som har flyttat till Skåne 3, visade att de problem som är förbundna med att flytta till Skåne i hög grad handlar om hur det är att vara öresundspendlare. Många av danskarna som har flyttat till Skåne och pendlar till jobbet i Köpenhamn, anser att det ständigt är problem med myndigheternas bristande kunskap om de regler som gäller för öresundspendlare. Att handläggningstiden är för lång och att man får felaktig eller motstridande information och dålig service. Ländernas olika skatteregler är också en ständig orsak till stor oro för många pendlare. Oklarheter kring reglerna för utbetalning av a-kasseersättning, är ett annat viktigt område som skapar osäkerhet. Allt detta är en tydlig signal om, att det trots de stora informationssatsningarna som redan har gjorts, krävs en ännu större informationsinsats för att förenkla vardagen för dem som väljer att pendla över sundet. 3) Danska erfarenheter av att bo i Skåne, Öresundskomiteen och Øresundsbron, juni 2005. 5
PENDLINGS- UTVECKLINGEN Stark utveckling av pendlingen över Öresund Antalet pendlare över Öresund har tredubblats sedan Øresundsbron öppnades och idag pendlar 9.200 personer varje dag över Öresund (2005). Huvuddelen av pendlarna utnyttjar Øresundsbron på väg till arbetet. Fyra av tio tar bilen och de resterande sex tar tåget. Två av tio bilar som passerade Øresundsbron under 2005 hade en pendlare bakom ratten. År 2020 räknar Øresundsbron med att fyra av tio bilar körs av pendlare. I denna rapport används två olika källor för att belysa utvecklingen av pendlingen: pendlarstatistik från Ørestat 4 och pendlarstatistik från Øresundsbron. Pendlarstatistiken från Ørestat är baserad på samma definitioner som den nationella registerbaserade pendlingsstatistiken. Här definieras en öresundspendlare som en person som tjänar mer än hälften av sin löneinkomst på den andra sidan av sundet (inkomstpendlare). I Øresundsbrons pendlarstatistik räknas enbart personer som pendlar över Øresundsbron, antingen i bil eller med tåg (trafikpendlare, Øresundsbron). Pendlare mellan Helsingborg och Helsingör ingår alltså inte i antalet trafikpendlare i Øresundsbrons sammanräkning. Den senaste pendlingsstatistiken från Ørestat är från 2003 och därför används Øresundsbrons pendlarstatistik för åren 2004 05 för att få en mer aktuell uppskattning av antalet pendlare. Fördelen med Ørestat-statistiken är att den innehåller mycket bakgrundsinformation om pendlarna och det är precis Pendlingen över Öresund mellan 1997 2005 10.000 Antal Bruttopendlingen över Öresund 2005 10.000 Antal 8.000 8.000 6.000 6.000 4.000 4.000 2.000 2.000 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005* 0 Inkomstpendlare* Övriga löneinkomsttagare* Inkomstpendlare Trafikpendlare, Øresundsbron Bosatt i Sverige Bosatt i Danmark 2005* är en uppskattning Källa: Ørestat och Øresundsbron * Beräkningarna är en uppskattning baserade på siffror för 2003 från Ørestat och Ørestats transregionala register 4) Ørestat är ett Interreg-projekt som har till syfte att ta fram statistik om Öresundsregionen. Statistiken kan hittas på www.orestat.scb.se 6
de upplysningarna vi vill kartlägga i denna rapport. I gengäld har pendlingen stigit markant under 2004 och 2005 och statistiken för 2003 täcker bara omkring 60 procent av pendlarna år 2005. Med den markanta ökningen av pendlingen kan de konjunkturkänsliga uppgifterna, exempelvis pendlarnas yrkesoch branschtillhörighet, ha ändrat sig under loppet av de senaste två åren. I resten av rapporten kommer inkomstpendlarna att kallas pendlare. Antalet personer som någon gång under årets lopp pendlar till den andra sidan av sundet ligger uppskattningsvis runt 12.000 (bruttopendling). Gruppen av bruttopendlare täcker in alla personer som har haft inkomst från det andra landet under ett år. Gruppen består av inkomstpendlare som tjänar minst hälften av sin inkomst på andra sidan sundet och övriga löntagare vars inkomst från andra sidan sundet utgör mindre än hälften av deras sammanlagda inkomst. Många av de personer som börjar pendla under loppet av året och de som slutar arbeta på den andra sidan av sundet räknas med i bruttogruppen av pendlare. Säsongsarbetare ingår också i denna beräkning. Pendlingen över sundet används ofta som en indikator på integrationen av de två regionala arbetsmarknaderna. Det finns dock en form av integration som vi inte kommer att behandla i denna rapport, nämligen när en person både får jobb på den andra sidan av sundet och samtidigt även flyttar dit. I rapporten fokuserar vi först och främst på pendlingen från Skåne till danska delen av Öresund. Den utgör idag mer än 90 procent av den totala pendlingen. Fakta om pendlingsstatistik Den registerbaserade gränspendlingsstatistiken från Ørestat bygger på samma definitioner som den nationella pendlingsstatistiken i Danmark och i Sverige. Därmed är den öresundsregionala pendlingsstatistiken jämförbar med pendlingsutvecklingen i såväl Danmark som i Sverige. Det går inte att göra motsvarande jämförelser med övriga pendlingsundersökningar. kunna beskriva den aktuella situationen. Ørestat-data finns bara till och med 2003, vilket innebär att vi inte kan beskriva hela dynamiken fram till 2005. Men det är bara denna statistik som innehåller viktiga bakgrundsupplysningar som till exempel bransch- och yrkestillhörighet, vilket är av avgörande betydelse för analyserna i denna rapport. Den registerbaserade pendlingsstatistiken har emellertid en framtagningstid på cirka 1,5 år, vilket gör det nödvändigt att uppskatta pendlingen för att 7
Allt fler pendlare över sundet i framtiden Pendlingen från Skåne till Själland styrs idag i första hand av fyra olika processer. Större jobbutbud och högre löner i Köpenhamnsområdet Prisskillnader på bostadsmarknaderna i Köpenhamnsområdet och i Skåne Konjunkturutvecklingen i Köpenhamnsområdet De danska reglerna för familjeåterförening Förutom de allmänna faktorerna på arbetsmarknaden, arbetsutbudet och lönerna, påverkas pendlingsutvecklingen av prisskillnader på regionens bostadsmarknad och av de danska reglerna för familjeåterförening. Såväl prisskillnaden på bostäder som den danska invandringslagstiftningen har som konsekvens att det är en del danskar som väljer att flytta till Skåne. Det är svårt att uppskatta hur många öresundspendlare det kommer att finnas i framtiden, eftersom det är så många processer involverade. Men det är helt klart att pendlingen över sundet kommer att fortsätta stiga under många år ännu. Konjunkturen i Köpenhamnsområdet är på väg upp. Det ger den viktiga konjunkturmässiga grunden för en ökad inpendling från Skåne. Så länge det ger en nettovinst att arbeta i Köpenhamn kommer antalet svenskar som söker arbete i Köpenhamn att öka. Och så länge danskarna kan hitta attraktivt belägna bostäder i Skåne, med ett lägre pris än i Köpenhamnsområdet, kommer antalet danskar som bosätter sig i Skåne och pendlar till jobbet i Köpenhamn att fortsätta stiga. 8
VILKA ÄR ÖRESUNDSPENDLARNA? Danskarna skapar rusningstrafik på bron Nio av tio öresundspendlare pendlar till den danska sidan av sundet, men hälften av dem är danskar. Det beror på att många danskar har bosatt sig i Skåne. Danskarna flyttar till Skåne för att få bättre ekonomi. Det får de genom att behålla sin danska lön och få lägre bostadskostnader och levnadsomkostnader på den skånska sidan. Ungefär en tredjedel av öresundspendlarna är svenskar. Det är bara denna grupp av öresundspendlare vi kan använda som en indikering på integrationen av de två arbetsmarknaderna i Öresundsregionen. Denna del av öresundsintegrationen går dock långsammare än integrationen av regionens två bostadsmarknader. Trots den långsammare utvecklingen stiger de svenskföddas pendling från Malmö till Köpenhamn med cirka 15 procent per år. Det är väsentligt mer än till exempel pendlingen från Lund till Malmö, som sedan Øresundsbron öppnades har vuxit med mellan 3 och 6 procent om året. Visserligen stiger pendlingen från Malmö till Köpenhamn från en lägre nivå, men det visar att det sker en utveckling i rasande fart. Svenskarna tar framför allt jobb i Danmark på grund av de högre lönerna och eftersom de på den danska sidan hittar en större arbetsmarknad med ett större utbud av olika typer av jobb. Var sjätte pendlare från Skåne har en annan etnisk bakgrund än dansk eller svensk. Den gruppen har vuxit under de senaste åren bland annat på grund av åtstramningen i de danska familjeåterföreningsreglerna som gjordes 2002. Åtstramningen har inneburit att det är en del danskar som har flyttat till Skåne för att kunna bo tillsammans med sina utländska äkta hälfter. Flertalet av dessa pendlar till arbete i Danmark. Var är öresundspendlarna födda? Antal personer 5.000 Pendling totalt 2005: 9.200 4.000 3.000 2.000 1.000 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004* 2005* Danmark Sverige Övriga länder *2004 och 2005 är uppskattningar 9
Männens bro Den typiska pendlaren är en man runt 35 år med en universitets- eller högskoleutbildning bakom sig som bor i Malmö. Han kan lika gärna vara svensk som dansk. Kvinnorna är i mindre grad än männen en del av den öresundsregionala arbetsmarknaden. Två av tre pendlare över Öresund är nämligen män. Det är fler kvinnor bland de svenskfödda pendlarna än bland de danska. 40 procent av de svenska pendlarna är kvinnor medan bara 31 procent av de danska pendlarna är kvinnor. De danska pendlarnas könsfördelning beror på sammansättningen av de danskar som flyttar till Skåne och här är männen i majoritet. Totalt sett är 65 procent av de danska inflyttarna i Skåne män. Bland pendlarna med annan etnisk bakgrund än dansk och svensk, utgör kvinnorna 31 procent. Här har kvinnornas andel fallit sju procentenheter sedan 1997. Unga och välutbildade Öresundspendlarna är unga. En tredjedel av pendlarna är under 30 år och ytterligare 20 procent är under 35 år. Hälften är alltså under 35 år. Bara 10 procent av pendlarna tillhör den mer erfarna delen av arbetsstyrkan över 55 år. De danskfödda pendlarna bosatta i Skåne, är lite yngre än de svenska. Det beror på att de danska inflyttarna är unga med en genomsnittsålder på 28 år. De riktigt unga (under 25 år) utgör bara 8 procent av de svenskfödda pendlarna. Åldersindelningen är baserad på siffror för 2003, så det kan ha skett ändringar sedan dess. Ju närmare bron en öresundspendlare bor, desto högre utbildning har han eller hon. I Malmö-Lund- Trelleborg-området är det nästan varannan pendlare, 47 procent, som har en lång högskoleutbildning, medan detta bara gäller för 25 procent av pendlarna från nordöstra Skåne. Totalt sett har 44 procent av alla pendlare från Skåne till Själland en lång högskoleutbildning bakom sig. 42 procent har en kort eller medellång utbildning. 10
De svenska pendlarna tjänar bra De flesta svenskfödda pendlarna tjänar bra på sina danska jobb. Var fjärde har en årlig löneinkomst på över 340.000 svenska kronor 5 och cirka 9 procent har en löneinkomst över 500.000 svenska kronor om året. I Skåne generellt har bara 14 procent av de sysselsatta en lön över 340.000 svenska kronor och bara 4 procent en lön över 500.000 svenska kronor. I gruppen svenskfödda pendlare ingår dock även en grupp med lågavlönade. 16 procent av de svenskfödda pendlarna tjänar under 100.000 svenska kronor i deras danska jobb. I Skåne utgör denna grupp 12 procent. Det finns två tänkbara förklaringar till den större andelen lågavlönade bland pendlarna. En del företag, som är etablerade på bägge sidorna sundet, har valt att anställt sina medarbetare på 50 procent i respektive land. Det innebär att endast hälften av deras faktiska löneinkomst redovisas i gränspendlarstatistiken. En annan förklaring kan vara att gruppen också består av en del yngre personer som under en period tar ett lågavlönat jobb inom den danska tjänstesektorn. Enligt arbetsförmedlingarna på bägge sidor om sundet ser man nu t.ex. en märkbar ökad efterfrågan på bland annat butiks- och restaurangpersonal. Starkast är efterfrågan i Köpenhamnsområdet. En del av dessa kommer troligen att rekryteras från den skånska sidan av Öresund. Danskarna som pendlar från sina nya hem i Skåne tillhör i högre grad än de svenskfödda pendlarna gruppen medelinkomsttagare. Det beror på att det är prisskillnaderna på bostadsmarknaden som driver på utvecklingen av antalet danskar som flyttar till Skåne. Ju högre lön man har, desto större är sannolikheten att man har råd att bo i Köpenhamn. 5) Löneinkomsten är omräknad från danska till svenska kronor. I omräkningen har det gjorts en korrigering för valutaskillnaden, men framför allt har vi dragit bort 33 procent av lönen som tjänas i Danmark för att kunna jämföra med en svensk bruttolön. I Sverige betalar arbetsgivaren cirka 33 procent i arbetsgivaravgifter. Dessa ingår inte i den anställdes bruttolön i Sverige och visas inte på lönebeskedet, som i Danmark. 11
De skånska öresundspendlarna bor i väst Øresundsbron knyter långsamt den sydvästra delen av Skåne närmare till Danmark, medan den nordöstra delen med Kristianstad, sover en törnrosasömn att döma av pendlarutvecklingen över Öresund. Antalet pendlare från södra Skåne har tredubblats sedan den första bilen körde över Øresundsbron 2000. Detta kan jämföras med att det idag bara är en enda pendlare mer från nordöstra Skåne än det var före millennieskiftet. Med en restid på cirka 35 minuter mellan Malmö och Köpenhamns centrum arbetar och bor de flesta öresundspendlarna nära öresundskusten. Detta område har idag välfungerande transportförbindelser, oavsett om pendlarna tar tåget eller bilen till arbetet. De flesta pendlarna (71 procent) från Skåne bor i Malmö-Lund-Trelleborg-området. Det är från detta område som det år efter år kommer fler pendlare. Köpenhamn tar med sina många arbetsplatser emot mer än 40 procent av den samlade pendlingsströmmen från Skåne till Danmark. De största pendlingsströmmarna går mellan Malmö-Köpenhamn, Malmö-Tårnby (Kastrup) och Helsingborg-Helsingör. Det visar tydligt att restiden fortfarande är en av de viktigaste faktorerna som styr pendlingsutvecklingen. Öresundspendlare från Skåne till Själland fördelat på arbetsplatskommun i Danmark och bostadskommun i Sverige 6 Helsingør Helsingborg Hillerød Landskrona Lyngby-Tårbæk Roskilde Ballerup Høje-Tåstrup Köpenhamn Tårnby Malmö Lund Vellinge Trelleborg Källa: Ørestat 6) Kartinformation: Från karta, Lantmäteriverket Gävle 2004. Med tillstånd från M2004/2536. Kort & Matrikelstyrelsen (G 03-04). Utpendling från Skåne 2.500 1.250 250 Inpendling från Skåne 2.500 1.250 250 12
Olika undersökningar visar också att efter 60 minuters restid faller pendlingen kraftigt 7. Sedan 1997 har andelen pendlare från Skånes alla fyra hörn stigit. Men räknar man bort de danskar som har börjat pendla eftersom de har flyttat till Skåne, så ser bilden lite annorlunda ut. Antalet svenska pendlare har stigit kraftigt i sydvästra Skåne och även från det sydöstra hörnet har det varit en ökad öresundspendling. Samtidigt har det skett en tillbakagång i pendlingen till Själland från både den nordvästra och nordöstra delen av Skåne under perioden 1997 2003. Gruppen med svenskfödda öresundspendlare har först och främst stigit i sydvästra Skåne och det är framför allt här som vi ser tecken på en begynnande arbetsmarknadsintegration. Den främsta förklaringen är naturligtvis närheten till den stora arbetsmarknaden i Köpenhamn. Den breda konjunkturuppgången i Köpenhamnsområdet har stimulerat, och kommer förmodligen under de kommande åren att fortsätta stimulera, fler svenskar från Malmö-Lund-Trelleborgområdet att pendla till Köpenhamn. De tio största pendlingsströmmarna från Skåne till Själland 2003 Bostad, kommun Arbetsplats, kommun Antal pendlare Malmö Köpenhamn 1.595 Malmö Tårnby 432 Helsingborg Helsingör 243 Malmö Frederiksberg 138 Lund Köpenhamn 137 Helsingborg Köpenhamn 104 Vellinge Köpenhamn 104 Landskrona Köpenhamn 89 Malmö Gladsaxe 86 Malmö Høje Taastrup 81 Källa: Ørestat 7) Pendling over Øresund, juni 2005, Øresundsregionens Arbejdsmarkedspolitiske Råd, Københavns Kommune, Region Skåne och Malmö stad. 13
Helsingborg är den näst största utpendlingskommunen för öresundspendlare och Malmö den största. I Helsingborg har antalet svenskfödda öresundspendlare sjunkit under perioden 1997 2003. Den främsta förklaringen är förmodligen den konjunkturnedgång som har skett i Frederiksborg Amt under millenniets första år. Gränspendlingen i norra Öresund har först och främst gått tillbaka inom branscher som handel, sjötransport, hälsovård och hotell- och restaurangbranschen. De olika utvecklingstendenserna i södra och norra Öresund visar att konjunkturutvecklingen har stor betydelse för hur pendlingen och arbetsmarknadsintegrationen utvecklar sig. Det är kanske inte så överraskande att det inte har skett någon ökning av antalet personer från östra Skåne som pendlar över sundet. Det tar två timmar att komma från Kristianstad till Köpenhamn, och en och en halv timme från Simrishamn. Det är alltför lång restid för vardagspendling och som konsekvens av detta märks inga broeffekter i Skånes ytterområden. Förändring av antalet danskfödda öresundspendlare 1997 2003 Helsingör Helsingborg Landskrona Köpenhamn Lund Malmö Vellinge Källa: Ørestat Förändring i antalet pendlare 1.200 600 120 14
Pendlingsstatistiken redovisar personer med inkomster från en dansk arbetsgivare vilket inte nödvändigtvis innebär att dessa personer pendlar dagligen till sina jobb i Köpenhamnsområdet. Samtidigt är det intressant att notera att antalet svenskfödda pendlare faktiskt har ökat i de tre östskånska kommunerna Ystad, Sjöbo och Skurup. Även om antalet pendlare härifrån är få, så tyder den ökade pendlingen på att dessa kommuner i högre grad än tidigare är funktionellt integrerade med Malmö-Köpenhamn-området. Förändring av antalet svenskfödda öresundspendlare 1997 2003 Helsingör Helsingborg Landskrona Köpenhamn Lund Malmö Vellinge Källa: Ørestat Positiv förändring i antalet pendlare 750 375 75 Negativ förändring i antalet pendlare 60 30 6 15
Vad arbetar öresundspendlarna med? Flertalet av de skånska öresundspendlarna arbetar inom den danska tjänstesektorn. Det avspeglar Köpenhamnsområdets näringslivsstruktur, som är stark inom företagstjänster, forskning och utveckling (FoU) och handel. 11 procent av pendlarna från Skåne arbetar i den danska hightech-sektorn. Om vi tittar uteslutande på gruppen svenskfödda pendlare är det 15 procent som arbetar inom hightech-sektorn. Det är betydligt fler än den andel hightech-sektorn sysselsätter i Skåne. Arbetspendlingen i den andra riktningen från Själland till Skåne är mycket liten. Det rör sig om cirka 500 personer och av dessa arbetar cirka 8 procent inom hightech-sektorn. Sedan öppningen av Öresundsbron har gruppen med svenskfödda pendlare först och främst ökat inom forskning och utveckling (FoU). Ökningen har nästan uteslutande skett inom företagsanknuten forskning i den privata sektorn. Även om det fortfarande är relativt få personer som arbetspendlar över sundet, visar detta att det sker ett positivt inflöde av välutbildad arbetskraft från Skåne till Själland. Även om utvecklingen inom hightech-sektorn är särskilt intressant ur ett regionalt tillväxtperspektiv utgör den en relativt liten del av den totala arbetsmarknaden och av pendlingsströmmen över sundet. Som tidigare nämnts förklaras en stor del av den ökade pendlingen från Skåne till Själland av att allt Antalet anställda inom hightech-sektorn i procent 2003 Öresunds- Svenskfödda pendlare öresunds- Hightech-sektorn Skåne totalt pendlare Totalt 7% 11% 15% varav: Tillverkning av läkemedel, läkemedelskemikalier m.m. 1% 2% 5% Naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling 1% 3% 5% Telekommunikation 1% 2% 2% Källa: Ørestats transregionala register 16
fler danskar väljer att bosätta sig i Skåne och pendla till arbetet i Danmark. Utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv är det därför särskilt intressant att se hur många svenskar som får arbete på den danska sidan av sundet. I Tabell 3 visas de tio största branscher där de svenskfödda gränspendlarna arbetar. Dessa branscher sysselsätter 77 procent av samtliga av de svenskfödda pendlarna från Skåne. Luftfarten är fortfarande den bransch som flest öresundspendlare från Skåne arbetar inom och det gäller i synnerhet för de svenskfödda pendlarna. 63 procent av alla öresundspendlare inom luftfartsbranschen är svenskar. Förklaringen är naturligtvis att Köpenhamns Flygplats är en stor arbetsplats som ligger strategiskt väl placerad i förhållande till Malmöområdet utifrån pendlingssynpunkt. Det har emellertid skett en viss nedgång av antalet pendlare från Skåne som är anställda inom luftfartsbranschen under åren 2001 2003. Tillbakagången har samband med den generella avmattningen inom flygbranschen efter katastrofen den 11 september 2001. Utöver luftfarten är det branscher som handel, hälsovård, IT och FoU som framför allt rekryterar svensk arbetskraft. Förutom inom luftfartsbranschen har antalet svenskfödda öresundspendlare minskat inom de danska byggnads- och anläggningsföretagen under perioden 2000 2003. Med tanke på den konjunkturuppgång som har skett de senaste åren, inte minst inom byggnads- och anläggningsbranschen, kan detta ha ändrats sedan dess. De tio branscher där flest svenskfödda öresundspendlare från Skåne arbetade 2003 Svenskfödda Branch öresundspendlare Andel Lufttransport 405 19% Parti- och agenturhandel 252 12% Hälso- och sjukvård 212 10% Andra företagstjänster 182 8% Databehandlingsverksamhet m.m 156 7% Forskning och utveckling 136 6% Hotell- och restaurangverksamhet 100 5% Detaljhandel 85 4% Rekreations-, kultur och sportverksamhet 80 4% Handel och service av motorfordon 71 3% Övriga 488 23% Totalt 2.167 100% Källa: Danmarks Statistik 17
DE KREATIVA ÖRESUNDSPENDLARNA Öresundsregionen som tillväxtregion Öresundsregionen är med sina 3,6 miljoner invånare Nordens största och tätast befolkade urbana region och spelar en viktig roll som tillväxtmotor för Danmark och Sverige. Regionen står redan idag för 26 procent av ländernas totala BNP och den ekonomiska tillväxten har både på Själland och i Skåne varit högre än genomsnittet för de nationella ekonomierna under senare år. Det finns flera orsaker till att Öresundsregionen kan dra nytta av en integrerad arbetsmarknad över sundet: Globalisering Flaskhalsproblem Befolkningsutveckling Med en ökande globalisering växer konkurrensen mellan länder och regioner när det gäller att locka till sig företag. Den internationella konkurrensen kräver en kontinuerlig förnyelse av den regionala ekonomin. En viktig förutsättning för detta är bland annat en hög mobilitet på arbetsmarknaden. En större och mer integrerad arbetsmarknad kring Öresund är därför viktig för såväl hela regionen som för Danmark och Sverige. Såväl företag som privatpersoner kan dra nytta av en större och mer integrerad arbetsmarknad i Öresundsregionen, i form av ett större jobbutbud och ett större utbud av kvalificerad arbetskraft. Flera konjunkturrapporter pekar på en stark och bred ekonomisk uppgång i Öresundsregionen. Enligt Øresundsbarometern 8 är konjunkturen i regionen nu den starkaste sedan de första mätningarna gjordes 1998. Uppgången är kraftigast i den danska delen av regionen. Det är först och främst näringslivet i Köpenhamnsregionen som upplever en stark och bred tillväxt. I Skåne är det fortfarande främst konsultbranschen och bygg- och anläggningsbranschen som märker av tillväxten. Det danska finansdepartementet räknar i sin prognos med en ökning av den danska sysselsättningen under både 2005 och 2006 för hela den danska tjänstesektorn. Även inom byggbranschen bedöms sysselsättningen öka markant med mellan 1 och 2 procent under 2005 och 2006. 8) Øresundsbarometern, november 2005 på www.scb.se/grupp/ekonomi/_dokument/oresundsbarometer05.pdf 18
Redan nu finns det dock viss oro för att den danska uppgången kommer att bromsas på grund av brist på arbetskraft inom vissa branscher. Här kan den skånska arbetskraften bli mycket viktig för att förhindra att det uppstår flaskhalsar som dämpar utvecklingen. Flera danska arbetsmarknads- och befolkningsprognoser pekar också på att befolkningen i arbetsför ålder kommer att minska efter 2010 (till exempel Velfærdskommissionen 9 ). Samtidigt pekar de skånska prognoserna på en starkt positiv befolkningsutveckling under de kommande åren. Både på kort och på lång sikt finns det behov av både en ökad arbetskraftsmobilitet över sundet och att arbetskraft rekryteras till regionen från andra områden. En starkt kunskapsbaserad näringslivsprofil Öresundsregionens näringsliv har en starkt kunskapsbaserad profil. Några av Öresundsregionens kompetensområden är IT, medicin och bioteknik. I Öresundsregionen finns det 105.000 anställda inom informations- och kommunikationsteknik och 47 procent av samtliga anställda inom läkemedelsindustrin i Danmark och Sverige arbetar i Öresundsregionen. 52 procent av samtliga anställda inom medicinalteknologisk industri i Danmark och Sverige finns i Öresundsregionen. Förutom näringslivet finns det flera aktörer och nätverk som aktivt arbetar för att främja en regional kunskapsbaserad utvecklings- och tillväxtprocess. En av de mest välkända av dessa organisationer är Øresund Science Region (ØSR), som bildades 2001 med syfte att stärka och utveckla IT- och life science-sektorerna och Öresundsregionens övriga spetskompetenser. 9) www.velfaerd.dk/index.php?id=76 19
Tillväxt, kunskap och kreativitet I diskussionen om företagens och regionernas konkurrensförmåga har fokus allt mer kommit att flyttas från effektiva processer, stordriftsfördelar och kvalitet, till att i högre grad handla om kunskap och innovationer. Kunskap framhävs allt oftare som den absolut viktigaste resursen för företag, organisationer och regioner. Diskussionerna handlar i hög grad om hur man kan stimulera ny kunskap och hur denna kunskap kan leda till nya idéer och långsiktiga konkurrensfördelar. I boken The Rise of the Creative Class skriver Richard Florida att förutsättningen för att kunskap ska kunna omvandlas till nya idéer är att det finns nyskapande människor. Det är denna grupp som Florida har valt att kalla den kreativa klassen personer som i sina arbetsuppgifter ska tänka innovativt och arbeta med problemlösning. Flera undersökningar, framförallt från USA och Kanada, men även från Danmark och Sverige 10, visar ett starkt samband mellan regioner med stor andel anställda med kreativa arbetsuppgifter och hög tillväxt. Den kreativa klassen omfattar många olika yrkesgrupper. Den består i lika hög grad av personer utan som med medellång och lång högskoleutbildning och det är här den skiljer sig väsentligt från teorin om humankapital. Studier i Sverige visar att de högutbildade bara utgör upp emot 40 procent av den svenska kreativa klassen 11. Det beror på att den kreativa klassen definieras utifrån kreativa arbetsuppgifter och att man för att arbeta med dessa inte nödvändigtvis behöver ha en formell utbildning. Detta kan exemplifieras med reklambranschen, där förmågan att kunna fånga publikens intresse inte nödvändigtvis är något man kan lära sig i det formella undervisningssystemet, utan i mycket hög grad är uttryck för medfödd eller självlärd talang. Vem tillhör då den kreativa klassen? Statistiskt sett definieras den kreativa klassen utifrån yrkestillhörighet. Den kreativa klassen består av tre undergrupper: Personer inom den kreativa kärnan, de kreativa professionella och bohemer. Exempel på yrkesgrupper som ingår i den kreativa kärnan är: arkitekter, ingenjörer, programmerare, läkare, lärare och forskare. Bland de kreativa professionella ingår: sjuksköterskor, jurister, ekonomer, poliser, socialrådgivare, etc. Till bohemerna räknas: författare, konstnärer och fotomodeller, etc. 10) Fram till 2007 pågår ett europeiskt forskningsprojekt inspirerat av tesen om den kreativa klassen. Projektet är koordinerat av professor Bjørn Asheim (Lunds Universitet) med deltagande från Danmark, Norge, Sverige, Finland, Storbritannien, Holland, Tyskland och Schweiz. Forskningsprojektet heter Technology, Talent and Tolerance in European Cities: A Comparative Analysis och försöker utveckla och anpassa tesen om den kreativa klassen till en europeisk kontext. Från Lunds Universitet deltar Bjørn Asheim och Høgni-Kalsø Hansen (Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi) och från Copenhagen Business School deltar Mark Lorenzen och Kristina Vaarst Andersen (Imagine Creative Industries Research). 11) Høgni Kalsø Hansen, Bjørn Asheim och Karl-Johan Lundquist: Technology, Talent and Tolerance A Statistical analysis of the geography of the Creative Class in Sweden, rapport från Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds Universitet, 2005. 20
Tillväxt, kunskap och kreativitet i Öresundsregionen Vi tittar här närmare på i vilken grad den kreativa klassen är representerad bland öresundspendlarna. Det är en central fråga om sammansättningen av öresundspendlarnas arbetsuppgifter är en annan än hos den övriga befolkningen i regionen. Det är bara möjligt att redovisa yrkestillhörighet för 67 procent av öresundspendlarna på grund av bristande upplysningar i det statistiska materialet. 12 Än så länge är det bara pendlare som är bosatta i Skåne och arbetar i den danska delen av Öresundsregionen som är med i det statistiska materialet. Därför är det idag bara möjligt att rapportera om denna grupp och inte de personer som pendlar från Danmark till Skåne. Om vi ser på de tjugo vanligast förekommande yrkena bland personer som arbetspendlar från Skåne till den danska delen av Öresund, kan vi utifrån ovannämnda definition konstatera att tolv av dessa tjugo grupper tillhör den kreativa sektorn. De tjugo vanligaste yrkesgrupperna bland öresundspendlare 2003 Yrkesgrupp Antal Andel Den kreativa sektorn Vård- och omsorgspersonal 289 8% Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 280 7% Försäljare, detaljhandel, demonstratör m.fl. 159 4% Kontorssekreterare o dataregisterare 154 4% Datatekniker och dataoperatör 146 4% Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 123 3% Dataspecialister 119 3% Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 118 3% Resevärdar m.fl. 117 3% Hälso- och sjukvårdsspecialister 111 3% Sjuksköterskor 103 3% Godshanterare och expressbud 101 3% Köks- och restaurangbiträden 83 2% Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 82 2% Piloter, fartygsbefäl m.fl 81 2% Storhushålls- och restaurangpersonal 79 2% Ingenjörer och tekniker 70 2% Chefer för särskilda funktioner 66 2% Universitets- och högskollärare 63 2% Kundinformatörer 62 2% Källa: Danmarks Statistik 12) Se bilaga 2 för ytterligare kommentarer. 21
Som framgår av ovanstående tabell är det de kreativa yrkesgrupperna som är dominerande bland öresundspendlarna. De tekniska och ekonomiska yrkesområdena som sysselsätter ingenjörer, tekniker och ekonomer, utgör en tredjedel av de kreativa pendlarna. Den ger en indikation om att personer med mer tekniskt och matematiskt präglade utbildningar har lättare att få jobb på båda sidor av sundet, medan personer med mer humanistiskt eller språkligt präglade utbildningar har svårare att komma in på den gemensamma arbetsmarknaden för Öresundsregionen. Här kan språkskillnaderna vara en möjlig förklaring till att dessa skillnader finns. Andra dominerande yrkesgrupper är läkare och sjuksköterskor. Här har under många år, innan bron öppnades, funnits en tradition att svenska läkare och sjuksköterskor har arbetat i Köpenhamnsregionen. Andelen kreativa är markant högre bland öresundspendlarna än på den skånska arbetsmarknaden. Den kreativa klassen utgör 48 procent av öresundspendlarna. Två tredjedelar av alla kreativa pendlare tillhör gruppen kreativa professionella, medan den kreativa kärnan utgör den resterande tredjedelen. I gengäld är endast två av hundra öresundspendlare bohemer. Fördelningen av öresundspendlare på de tre undergrupperna liknar den motsvarande fördelningen för Skåne. Den kreativa sektoren i Skåne och bland öresundspendlare 2003 De tio största kreativa yrkesgrupperna bland öresundspendlarna 50% 40% 30% 20% Procent Kategori De kreativa professionella De kreativa professionella De kreativa professionella Yrke Ingenjörer, tekniker, dataoperatörer m.fl Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Biomedicinska analytiker, sjuksköterskor m.fl. Andel 8% 7% 4% 10% De kreativa professionella Redovisningsekonomer, adminstrativa assistenter m.fl. 3% 0% Bohemer De kreativa professionella Den kreativa kärnan Kreativa sektorn totalt Den kreativa kärnan De kreativa professionella Dataspecialister Verkställande direktörer, chefstjänstemän m.fl. 3% 3% Skåne Öresundspendlare Källa: Danmarks Statistik och SCB Den kreativa kärnan Den kreativa kärnan Civilingenjör, arkitetekter m.fl. Hälso- och sjukvårdsspecialister 3% 3% De kreativa professionella Företagsekonomer, marknadsförare m.fl. 2% Den kreativa kärnan Universitets- och högskollärare 2% Källa: Danmarks Statistik 22
Som nämnts tidigare är hälften av dem som pendlar över Öresund från Skåne till Köpenhamnsområdet danskar som har bosatt sig i Skåne. Om man ser på gränspendlingen i förhållande till ett kreativt utflöde av arbetskraft från Skåne till Köpenhamnsområdet, är det därför rimligt att bara se på de svenska pendlarna. De svenskfödda bland de kreativa yrkesgrupperna pendlar i större utsträckning till ett arbete i Köpenhamn än andra svenskar. 66 procent av de svenskfödda pendlarna tillhör den kreativa gruppen, medan det i jämförelse bara är 38 procent av den skånska arbetsmarknaden som gör det 13. Faktum är att det är ett betydande inflöde av kreativ arbetskraft från Skåne till Köpenhamn. De danskar som har flyttat till Skåne och pendlar till jobbet i Köpenhamn tillhör inte den kreativa klassen i samma omfattning som de svenskfödda pendlarna. 37 procent av danskarna hör till den kreativa klassen. Det motsvarar den andel som de kreativa utgör på den totala skånska arbetsmarknaden. Trots den osäkerhet som finns i siffrorna för de kreativa pendlarna är det rimligt att anta att det är en större andel kreativa bland öresundspendlarna än på den skånska arbetsmarknaden. I bilaga 2 finns en metodbeskrivning och några osäkerhetsberäkningar. Den kreativa sektorn i Skåne och bland svenskfödda öresundspendlare 2003 Kreativa pendlare från Skåne 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Procent Pendlare efter födelseland Skåne Sverige Danmark Den kreativa kärnan 12% 24% 10% De kreativa professionella 25% 40% 26% Bohemer 1% 2% 1% Kreativa sektorn totalt 36% 66% 37% Källa: Danmarks Statistik 0% Bohemer De kreativa professionella Den kreativa kärnan Kreativa sektorn totalt Skåne Öresundspendlare Källa: Danmarks Statistik och SCB 13) Pendlarna från Skåne till Själland kommer framför allt från västra Skåne och utgör därför inte ett geografiskt representativt urval av den skånska arbetsmarknaden. Då de stora stadsområdena i Skåne huvudsakligen ligger i den västra delen och personerna med kreativa arbetsuppgifter utgör en större andel av städernas befolkning än av landsortkommunernas, kommer det enbart på grund av Skånes geografi att vara en större andel kreativa bland öresundspendlarna än på den skånska arbetsmarknaden totalt. Därför har vi valt att korrigera talet för den kreativa klassen på den skånska arbetsmarknaden. Talet är korrigerat på så sätt att vi har gett de kommuner där det bor många pendlare en större vikt och de kommuner där det bor få pendlare en lägre vikt. Det viktade talet för andelen kreativa på den skånska arbetsmarknaden är 36 procent. 23
Troliga orsaker Den stora andelen personer tillhörande de kreativa yrkesgrupperna bland pendlarna från Skåne till Danmark kan bero på flera olika saker. Den kreativa klassen är mer mobil än den resterande arbetsstyrkan Skillnader i näringslivsstrukturen mellan Själland och Skåne Øresund Science Region och andra organisationer har främjat integrationen mellan de två regionala arbetsmarknaderna för yrkesgrupper med mycket kunskapsbaserade arbetsuppgifter Richard Florida 14 påpekar att den kreativa klassen är mer mobil än den resterande arbetsstyrkan. Den kreativa klassen består i Skåne till 40 procent av högutbildade och de är erfarenhetsmässigt villiga att pendla längre än lågutbildade. Skillnaden i näringslivsstrukturen mellan Skåne och Själland kan också vara en medverkande orsak. Näringslivsstrukturen i Köpenhamnsområdet kännetecknas i långt högre grad än i Skåne av en kunskapsbaserad tjänstesektor. Då den kreativa klassen i större utsträckning än de övriga sysselsatta arbetar inom tjänsteföretag, kan skillnaden i näringslivsstrukturen främja en överrepresentation av de kreativa bland öresundspendlarna sett i förhållande till Skåne. Organisationer som Øresund Science Region har arbetat aktivt för samarbete över Öresund. Det kan ha gett en effekt i form av att ha främjat pendlingen för yrkesgrupper med mer kvalificerade arbetsuppgifter. Bland dessa finns de yrkesgrupper som definierar den kreativa klassen. 14) The Rise of the Creative Class (2002) och The Flight of the Creative Class (2005). 24
Tesen om den kreativa klassen Tesen om den kreativa klassen är framför allt kopplad till den amerikanske regionalforskaren Richard Florida. Floridas bok från 2002 The Rise of The Creative Class används både i politiska och i regionalt strategiska sammanhang. Den kreativa arbetskraften blir en mer och mer synlig konkurrensparameter i omvandlingen mot en kunskapsbaserad ekonomi. Ju större mängd kreativ arbetskraft en region kan dra till sig, desto bättre är möjligheterna att utveckla nya konkurrenskraftiga idéer och produkter. Ett av de grundläggande elementen i tesen om den kreativa klassen är att företag och därmed jobb följer människorna och inte tvärtom. För att påverka den ekonomiska tillväxten är det därför viktigt att regioner drar till sig den kategori människor som näringslivet är på jakt efter. Den kreativa klassen definieras utifrån arbetsuppgifter och utgörs av: arkitekter, dataingenjörer, forskare, utbildare, jurister, sjuksköterskor, poliser, affärsmän, författare, konstnärer, etc. R. Florida arbetar med tre element som är viktiga för att moderna städer ska kunna bevara sin konkurrensförmåga. De tre elementen kallas de tre T:na och utgörs av Teknologi, Talang och Tolerans. Teknologi är viktigt, dels eftersom en teknologisk grund ger möjlighet till intressanta arbetsplatser och därför kan dra till sig talangfulla människor, dels eftersom högteknologisk produktion skapar mervärde ett kassainflöde till regionen. Talang är högutbildad arbetskraft som är viktig för problemlösning och viktig för produktionen generellt. Tolerans är den sista parametern. Personer i den kreativa klassen bosätter sig gärna på platser som utmärks av hög kulturell diversitet och där det är möjligt att låta sig inspireras av främmande intryck. Samtidigt är ett av argumenten att många mycket innovativa personer inte passar in i de gängse normerna. De kan därför genom att bosätta sig i stora städer få en kvasianonymitet, där de inte utstöts från de lokala miljöerna på grund av deras annorlunda tankesätt. 25
BILAGOR Bilaga 1 Pendlingsdefinitioner Inledningsvis konstaterade vi att 9.200 personer regelbundet pendlar från Skåne till arbetet på Själland, men det finns även andra uppgifter som talar om allt från 8.000 till 12.000 dagliga pendlare. Man kan inte på något enkelt sätt säga att det ena eller det andra pendlingstalet är mer korrekt än de övriga. Förklaringen till att det finns flera olika uppgifter om antalet öresundspendlare är att det finns flera olika pendlingsundersökningar och att man i dessa definierar och mäter pendling på olika sätt och därmed når fram till olika resultat. Danmarks Statistik och Statistiska centralbyrån utarbetar statistik åt Ørestat om hur många personer som pendlar över Öresund baserat på inkomststatistik. Det görs även andra pendlingsundersökningar baserade på stickprov bland befolkningen eller bland de resande över sundet. Dessutom görs så kallade arbetskraftsundersökningar. Andra metoder att beräkna antalet pendlare är att registrera antalet sålda pendlarkort och pendlar-brobizz. Det är viktigt att förstå att öresundspendlingen består av flera olika pendlingsgrupper. En kartläggning av hur öresundsintegrationen utvecklas förutsätter en tydlig uppdelning av dessa grupper samt en beskrivning av vilka de bakomliggande faktorerna är, som påverkar pendlingsmönstret hos de respektive grupperna. Danmarks Statistik och Statistiska centralbyrån tar fram årlig statistik över hur många personer som pendlar över Öresund. Här definieras pendlare som personer som är bosatta i det ena landet och har sin huvudsakliga löneinkomst i det andra landet under Vem är pendlare? Studentpendlare Tjänsteresor över sundet Gränspendlare med den huvudsakliga inkomsten på andra sidan av sundet Inkomster på båda sidor av sundet 26