Övning 21 Övergivenhet I den här övningen får barnen förstå hur det känns och vad det innebär att vara övergiven, både som djur och människa. Övningen inleds med avslappningsövningar, därefter läses en utvald saga och sedan gör barnen ett gruppkollage av valfritt material. Övningen avslutas med en utvärderingsaktivitet. Det här är en övning ur Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial REDE - Respekt, Empati, Djur, Etik för åk F-5. Materialet är tillgängligt för kostnadsfri nedladdning men finns också i kompendieform till självkostnadspris (dock inte denna övning som endast finns på hemsidan.) Övningarna stimulerar och utvecklar barnens empatiska förmåga och medkänsla för både djur och människor. www.rede.se Material Valfritt material för att göra kollage. (Låt gärna barnen, i den mån det är möjligt, använda många olika material, till exempel papper, garn, kritor, blyerts, flörtkulor, paljetter och tyg.) Nedan kommer några förslag på böcker du kan använda i övningen. (Har du redan en bok, ljudfil eller film som du tycker berör övningens tema går det naturligtvis bra att använda den i stället.) Sagan om den lilla farbrorn av Barbro Lindgren. ISBN 978-91-85703-47-0 Vad som än händer av Debi Gliori, svensk text av Lotta Olsson Anderberg. ISBN 978-91-7221-572-6 Vem ska trösta knyttet? av Tove Jansson. ISBN 91-501-0471-3 Bilagor 1-3; Oxytocin, Kaniner, Gnagare Övningens mål Barnen ska förstå/inse att: Man kan bli övergiven på olika sätt. Varken barn eller djur mår bra om de blir övergivna. Det är viktigt att handla om ett barn eller ett djur är övergivet. Förväntad måluppfyllelse: De flesta barn kommer förstå att både barn och djur kan bli övergivna. Några barn kommer också förstå att man kan bli övergiven på olika sätt. Vissa av dessa barn kommer även förstå att deras handlande kan göra skillnad för barn eller djur som är övergivna. Relaterade mål i läroplanen Skolans mål är att varje elev ska: Träna på att leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla med deras bästa för ögonen. Träna på att medverka till att hjälpa andra människor. Träna på att se sammanhang. Träna på att utveckla sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. 1
Övning 21 (endast på nätet) - Övergivenhet 1. Introduktion Temat i övningen är övergivenhet, med fokus på barn i skolmiljö och djur (speciellt kaniner och gnagare) i hemmiljö. Övergivenhet betyder i denna övning inte att man till exempel blivit bort- eller kvarlämnad, utan omfattar känslor och situationer av det slag som att inte få vara med, att ingen bryr sig om en eller att inte bli omhändertagen som man ska. Övningen består av tre kortare avslappningsövningar som ska skapa ett bra inlärning- och diskussionsklimat, en praktisk aktivitet som inleds med att du och barnen tillsammans läser boken du valt och därefter gör barnen gruppvis kollage på temat övergivenhet. Övningen avslutas med en utvärdering. De tre korta avslappningsövningarna är fokuserade på andning och beröring. Andningsövningarna ska hjälpa barnen att andas ända ner i magen och på så sätt bli lugna och avslappnade. Beröringsövningarna ska ge oxytocinet i kroppen en skjuts, så att barnen bland annat känner sig trygga, harmoniska och öppna inför sin omgivning. (Vill du veta mer om oxytocin så hittar du information i bilagan, med titeln Oxytocin.) Det är viktigt att barnen är helt avslappnade med att ge och ta emot massage, då förutsättningen för att oxytocinet ska frisättas är att man upplever beröringen som positiv. Det är naturligt om barnen i början är ovana vid massage och därför blir lite spända, detta lägger sig ju fler gånger övningen görs. Dock ska de barn som verkligen inte vill bli berörda eller ge beröring inte behöva delta. Antingen kan de utöka andningsövningarna, eller kanske känns det okej för dem om det är pedagogen som ger och får massage? Det viktigaste är att dessa barn får liknande förutsättningar som de andra att känna sig avslappnade och delaktiga. Det är bra om du läser på om vad kaniner och gnagare behöver för omvårdnad och skötsel för att må bra och vara glada innan du gör övningen med barnen. Det kan du bland annat göra i bilagorna Kaniner och Gnagare. Där hittar du också länkar till andra sidor om djurskötsel. 2. Diskussion Berätta för barnen vad ni tillsammans ska göra en stund framöver. Hur mycket och hur ingående du vill förklara väljer du själv, vissa barngrupper mår bekant bäst av att ha stor kontroll på vad som ska hända härnäst medan andra trivs med överraskningsmoment för att hålla nyfikenheten uppe. Börja sen med att göra de tre korta avslappningsövningarna som ska lägga grunden till ett lugnt och öppet inlärning- och diskussionsklimat i barngruppen. Gör gärna övningarna i den ordning de presenteras och upprepa dem så att varje övning totalt genomförs två gånger. Försök skapa en så lugn och harmonisk miljö som möjligt för barnen att utföra avslappningsövningarna i. Dessa avslappningsövningar kan också användas fristående i skolvardagen för att skapa ett bra socialt klimat. 1. Kort andningsövning Barnen kan stå eller ligga på rygg. De lägger en hand på sin mage och tänker att luften kommer ner i magen när de andas in, och då går magen utåt och blir rund som en boll, och när de andas ut försvinner luften från magen och då blir magen mindre rund. Handen på magen gör det möjligt för barnen och pedagogen att se om barnen andas med magen. Du räknar andetagen högt, från ett till tio, i lugn takt. 2
Övning 21 (endast på nätet) - Övergivenhet 2. Kort andningsövning (barnen är två och två) Barnen står med ryggarna mot varandra. De lägger en hand på sin mage och tänker att luften kommer ner i magen när de andas in, och då går magen utåt och blir rund som en boll, och när de andas ut försvinner luften från magen och då blir magen mindre rund. Handen på magen gör det möjligt för barnen och pedagogen att se om barnen andas med magen. Barnens ryggberöring ger förutsättning för att frisätta oxytocin. Du räknar andetagen högt, från ett till tio, i lugn takt. 3. Kort nacke- och axelklapp (barnen är två och två) Barnen står i par, ett barn framför det andra. Det bakre barnet lägger sina händer på det främre barnets axlar, upp mot nacken, och drar sen händerna längs nackmusklerna ut till axlarna, lyfter händerna tillbaka till nacken och drar igen. Beröringen ska vara fast, men inte hårdhänt. Du räknar gångerna högt, från ett till tio, i lugn takt. När ett barn gett massage och du räknat till tio, byter barnen plats så att den som fått massage nu ger. Du räknar åter igen gångerna högt, från ett till tio, i lugn takt. 3. Aktivitet 1. Läs den bok du valt för barnen. Skapa gärna en mysig och lugn miljö för dem att lyssna i. Har du tillgång till madrasser och filtar får barnen gärna ligga på golvet och lyssna (kanske kan ni vara i gymnastiksalen?). Varm och behaglig belysning är också bra (kanske kan ni tända ljus?). De barn som vill får gärna vara fysiskt nära en kompis när de tar del av historien, till exempel hålla handen, ligga rygg mot rygg eller huvud mot huvud, ge och ta emot massage eller kramas. All beröring barnen tycker om är bra! 2. Börja med att prata om boken. Vad handlade den om? Vad hände egentligen? Låt barnen prata om hur de uppfattade historien, det finns inga rätt eller fel utan det viktiga är att barnen börjar prata och reflektera. Hitta fram till ämnet övergivenhet och berätta för barngruppen vad det kan vara och att det finns olika sätt att vara övergiven på (till exempel att inte få vara med, att ingen bryr sig om en eller att inte bli omhändertagen som man ska). Tala också om för barnen att även djur som bor hemma hos människor kan vara övergivna. Låt det bli ett så öppet samtal som möjligt i barngruppen om övergivenhet, med utgångspunkt i barn i skolmiljö och djur (främst kaniner och gnagare) i hemmiljö. Har barnen känt sig övergivna i skolan någon gång? Har barnen en kanin eller en gnagare som de bryr sig mindre om nu än när djuret var nyinflyttat? Hur kan man se på någon, barn eller djur, att det är övergivet? Syns det alltid utanpå? Berätta gärna att både barn och djur har grundläggande behov som måste tillfredställas för att de ska kunna må bra, till exempel att få mat, vatten, kärlek, socialt umgänge och att leka. Led sedan in samtalet på vad det finns för olika sätt att hjälpa någon, barn eller djur, som är övergivet. Ge barnen några konkreta förslag, till exempel att säga till en vuxen, att inkludera en skolkompis i gemensam lek eller att bestämma sig för att man ska klappa och leka med sin kanin eller gnagare minst en halv timme varje dag. Låt barnen ge egna förslag på hur man kan handla om ett barn i skolan eller ett djur som bor hemma hos en familj verkar övergivet. Avsluta denna del med att knyta ihop säcken genom att sammanfatta det viktigaste ni talat om, förslagsvis: att både barn och djur kan bli övergivna, att olika individer visar känslor av övergivenhet på olika sätt, att inkludera skolkompisar i sin lek om de vill vara med, att ta hand om de djur som bor hemma hos sig och framför allt vikten av att handla när någon är övergiven. 3
Övning 21 (endast på nätet) - Övergivenhet Observera: Denna övning är till för att skapa och väcka reflektion kring denna fråga och det är av stor vikt att inget ansvar läggs på barnen. Förhoppningsvis kommer flera av barnen att börja handla när någon är övergiven, men det är alltid vuxnas ansvar att djur och barn blir omhändertagna! 3. Låt barnen, i den tvåsamhet de varit i avslappningsövningarna eller i större grupper, göra kollage om hur man kan agera när någon, människa eller djur, verkar övergiven. Det finns inga rätt eller fel i hur slutresultatet ser ut, det viktiga är att barnen kan berätta hur de tänkt och hur det framställs i kollaget. Det är alltså själva handlingen, hur man kan agera när någon är övergiven, som är det som ska lyftas fram i kollaget. Det kan vara en bra att dela upp grupperna så att några gör kollage om djur (kaniner och gnagare) i hemmiljö och några om barn i skolmiljö. På så sätt försäkrar du dig om att det kommer att finnas kollage om både djur och barn. Försök erbjuda så många olika uttrycksmaterial som möjligt: tyg, garn, pennor, kritor, flörtkulor, piprensare, bara fantasin sätter gränser. Det är också roligt om många olika färger finnas representerade. (Var dock uppmärksam på att inte alla roliga material överskuggar kollagets faktiska grundtanke: att uttrycka en handling som kan hjälpa till att motverka övergivenhet. Om så sker, är det kanske bättre att ha lite färre material för att rikta om barnens fokus.) Om det finns möjlighet, häng upp kollagen i klassrummet. På så sätt är det lätt vatt återknyta till dem och deras innehåll och budskap. 5. Utvärdering När kollagen är klara, be barnen berätta om sina kollage. Hur tänkte de när de skapade kollagen? Vad gestaltar kollagen? Hur kände de när de gjorde kollagen? Det finns inga rätt eller fel, det viktiga är att barnen berättar samt att det tydligt framkommer vilken handling de olika kollagen visar (så att alla barn får ta del av alla handlingar kollagen visar). Välj utifrån just din barngrupp om detta kan göras i grupper, eller om det bäst görs individuellt (eller kanske både och?). Skapa sen en plan, ett schema, för hur ofta ni ska prata om kollagen (förslagsvis en gång i veckan, eller varannan vecka). Börja då gärna med att göra de korta avslappningsövningarna, och dela sedan in barnen i mindre grupper (om du tycker det behövs). Ställ sedan frågor till barnen och starta ett samtal utifrån kollagen: Har någon situation uppstått i verkliga livet nyligen? Hur handlade barnen då? Hade barnen hjälp av kollagen? Har något barn känt sig övergivet? Har någon sett ett djur som verkat övergivet? Du kan på så sätt låta tankar, känslor och dialog kring övergivenhet vara levande, och samtidigt stämma av hur barnen tänker, känner och utvecklas i sina resonemang och reflektioner. Gör också gärna om övningen, eller bara kollagen, med jämna intervall (var tredje månad kan vara ett bra alternativ) för att se om barnen utvecklas i sin förmåga att tala, tänka, uttrycka och handla i samtal och situationer kring övergivenhet. Ett förslag kan vara att du byter bok när du gör om övningen. Tack! Vad roligt att du valt att göra en REDE-övning med din barngrupp! Du vet väl att du kan kontakta oss som arbetar med REDE om du har frågor kring någon övning eller annat REDE-relaterat? Aktuella kontaktuppgifter hittar du här på hemsidan. Hoppas du känner att arbetet med denna övning varit givande och att du, om du inte redan gjort det, snart ger dig i kast med nästa REDE-övning. Övergivenhet är en REDE-övning skapad av Miranda Hedbring våren 2013. 4
Bilaga till övning 21 (endast på nätet) - Övergivenhet Bilaga 1 - Oxytocin Nedan följer lite information om oxytocinets påverkan på oss människor. Vill du lära dig mer om oxytocin finns flertalet artiklar på nätet att ta del av, samt böcker att köpa eller låna på bibliotek. Oxytocin är ett äggviteämne som bildas i nervceller i hypotalamus, och det är våra sinnesorgan som förmedlar signaler till hjärnan som skapar oxytocinpåsläppet. Oxytocinet kan spridas i kroppen på tre olika sätt: som hormon i blodet, som signalsubstans eller läcka ut, via diffusion, från celler till vävnaden. Oxytocinet har ett mycket brett effektfält och skapar aktivitet i många kroppsfunktioner. Oxytocinet ger olika hälsofrämjande effekter: sänkt puls och blodtryck, ökad tillväxt och läkning, förmåga till social interaktion och till att tolka känslor, känsla av lugn och tillit, välbefinnande, förmåga till igenkänning och bindning samt minskad rädsla, oro, stressnivå och smärta. Dessa effekter kan uppstå genom att oxytocinet påverkar nervsystem, andra signalsubstanser, kroppens egna opiater samt amygdala. Källa: Uvnäs Moberg, Kerstin. (2009) 5
Bilaga till övning 21 (endast på nätet) - Övergivenhet Bilaga 2 - Kaniner Man får inte köpa en kanin som är för ung. Kaninungar ska enligt lag stanna hos sin mamma så länge de behöver henne och rekommendationen är att kaninungen ska vara minst sex veckor när den skiljs från modern. Kaninen är ett mycket socialt djur som man måste ha tid att ta hand om och aktivera varje dag. En kanin som sitter instängd ensam i en bur utan sällskap och aktivering är en olycklig kanin. Det är viktigt att noga läsa på om hur man ska utfodra och sköta sin kanin för att den ska må bra. Några av de viktigaste sakerna är att ge kaninen fri tillgång till hö och fräscht vatten, låta kaninen skutta fritt minst en timme om dagen, placera kaninburen svalt i låg luftfuktighet, klippa kaninens klor samt ha koll på att kaninens tänder inte växer sig för långa. Man är skyldig enligt lag att ge kaninen pälsvård regelbundet om den inte klarar av att rengöra sig själv. Vissa raser bör dessutom klippas regelbundet. En vanlig missuppfattning är att så kallade kanin- och gnagarblandningar är bra foder till kaniner. Det är det inte. Ska man ge kaninen något komplement till hö bör det, i liten mängd, vara pellets med högt fiberinnehåll och/eller färska grönsaker. Enligt lag har kaninen rätt att ha tillgång till gnagmaterial, till exempel färska grenar. Man ska aldrig släppa ihop två kaniner som inte känner varandra, risken är stor att de blir stressade och aggressiva och börjar slåss. Om kaninen inte vill äta är det allvarligt, därför ska man alltid kontakta veterinär direkt för rådgivning om kaninen slutar äta. En kanin ska enligt lag normalt ha tillsyn minst en gång om dagen. Det är viktigt att ta del av de minimått som kaninens bur enligt lag måste ha. Inredningen i buren ska också erbjuda kaninen stimulerande sysselsättning. Städa alltid kaninens bur dagligen och gör en större rengöring regelbundet. Om man har en kanin utomhus när det är minusgrader måste man ge den uppvärmt dricksvatten minst två gånger per dygn. Kaninen ska också erbjudas skydd mot till exempel nederbörd, värme, kyla samt andra djur. Utöver detta ska marken kaninen vistas på vara väl dränerad. Det kostar ibland mer pengar än man tror att ha en kanin, och därför är det viktigt att kolla upp innan vad kostnaden förväntas bli för en kanin. Det är också viktigt att försäkra kaninen, de flesta försäkringsbolag kan hjälpa till att hitta och välja försäkring. Det är viktigt att veta vilka lagar som gäller om man har en kanin, det kan man läsa om på Jordbruksverkets hemsida. Källa: Djurskyddet Sveriges hemsida (www.djurskyddet.se). Andra bra källor gällande kaniner och gnagare: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se), Djurkliniken Roslagstull (www.djurklinikenroslagstull.se) och Fågelkliniken (www.fagelkliniken.se). 6
Bilaga till övning 21 (endast på nätet) - Övergivenhet Bilaga 3 - Gnagare Man får inte köpa en gnagare som är för ung. Gnagarungar ska enligt lag stanna hos sin mamma så länge de behöver henne och rekommendationen är att gnagarungen ska vara minst tre veckor (guldhamster) till minst sju veckor (chinchilla) när den skiljs från modern. Det är viktigt att ta reda på vad rekommendationen för just den gnagaren man tänkt köpa är. Olika sorters gnagare har olika behov. Man måste ha läst på ordentligt om den gnagaren man är intresserad av att köpa, innan man köper den. Till exempel är det lag på att gnagare ska hållas i par eller i grupp, men det gäller inte guldhamstrar som i stället ska hållas ensamma. Olika gnagare har enligt lag rätt till olika typer av och tillgång till foder. Man måste ta reda på hur den gnagaren man tänkt köpa ska utfodras. Enligt lag har gnagare rätt till fri tillgång till rent dricksvatten samt tillgång till gnagmaterial, till exempel färska grenar. Man är skyldig enligt lag att ge gnagaren pälsvård regelbundet om den inte klarar av att rengöra sig själv. En gnagare ska enligt lag normalt ha tillsyn minst en gång om dagen. Det är viktigt att ta del av de minimått som gnagarens bur enligt lag måste ha. Inredningen i buren ska också erbjuda gnagaren stimulerande sysselsättning. Städa alltid gnagarens bur dagligen och gör en större rengöring regelbundet. Gnagare får inte hållas i utrymmen där det är minusgrader. Det kostar ibland mer pengar än man tror att ha en gnagare, och därför är det viktigt att kolla upp innan vad kostnaden förväntas bli för en gnagare. Det är också viktigt att försäkra gnagaren, de flesta försäkringsbolag kan hjälpa till att hitta och välja försäkring. Det är viktigt att veta vilka lagar som gäller om man har en gnagare, det kan man läsa om på Jordbruksverkets hemsida. Källa: Djurskyddet Sveriges hemsida (www.djurskyddet.se). Andra bra källor gällande kaniner och gnagare: Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se), Djurkliniken Roslagstull (www.djurklinikenroslagstull.se) och Fågelkliniken (www.fagelkliniken.se). 7