Mobbning - skolpraktik och forskningsperspektiv Högskoleutbildning 7,5 hp

2008-03-18 Mobbning - skolpraktik och forskningsperspektiv Högskoleutbildning 7,5 hp Studiehandledning grupp 1 Kursansvarig Peg Lindstrand peg.lindstrand@buv.su.se Kursadministratör Helena Norgren helena.norgren@buv.su.se Kurshemsidan nås via www.buv.su.se under Utbildning - Uppdragsutbildning Där hittar du också uppdaterad kursinformation

Varmt välkomna till kursen Mobbning - skolpraktik och forskningsperspektiv Du är en av 56 deltagare som vi hälsar välkomna till den första kursomgången vid Stockholms universitet kring området mobbning, trakasserier, diskriminering och andra kränkande handlingar. Kursen ges på kvartsfart. Arbetsformen är delvis distans med närträffar och fältstudier. Kursen vänder sig till lärare och annan skolpersonal med ansvar för förebyggande av mobbning, trakasseringar och diskriminering i anslutning till lokala likabehandlingsplaner. Utgångspunkten i kursen är er egen praktik d.v.s. skolan ni arbetar på. Genom fältstudier och praktiskt fältarbete, kurslitteratur och diskussioner kommer ni att närma er mobbning som fenomen, begrepp och föreställning ur flera olika praktiska och teoretiska perspektiv. Kopplingen mellan skolans vardagsarbete och kursens innehåll är viktig. Kursuppläggningen vilar på deltagarnas aktiva medverkan vid den egna skolan. Kursen tar avstamp i det demokratiska och etiska förhållningssätt som utgör grunden för skolans verksamhet. Barns och ungdomars perspektiv och ett barnperspektiv är också centrala utgångspunkter i kursen. Vi som är lärare i kursen ser fram mot att träffa er! Peg Lindstrand peg.lindstrand@buv.su.se Kerstin Strander kerstin.strander@buv.su.se Ulf Sivertun ulf.sivertun@specped.su.se Rutger Ingelman rutger.ingelman@did.su.se Arbetsformer Kursen innehåller fem fysiska träffar på Campus Konradsberg Stockholms universitet (tidigare Lärarhögskolan i Stockholm, se karta i slutet av studieplanen). Dessa träffar genomförs huvudsakligen genom gemensamma föreläsningar och seminarier i mindre grupper. Studiegrupper bildas ute på skolorna som träffas mellan de campusförlagda tillfällena. Studiegrupperna diskuterar litteraturen samt arbetar gemensamt med att göra en skiss som kan ligga till grund för en skolas arbete med en likabehandlingsplan. Parallellt med detta arbete för varje enskild deltagare en

egen loggbok för att dokumentera processen. Detta leder sammantaget till underlag för en examinationsportfölj (se kursplan). Deltagarna i kursen kan även kommunicera på kommunikationsplattformen Moodle som introduceras vid kursstarten. Kurstillfällen samt arbetsuppgifter mellan campusträffarna Campusträff 1. Kursintroduktion samt olika perspektiv på mobbning Tisdagen den 15 april Kl 9.00 16.00 i Kyrksalen Q huset Campus Konradsberg. Förmiddagen inleds med allmän kursintroduktion samt föreläsningar om olika perspektiv på mobbning. Kursintroduktion: Docent Peg Lindstrand Mobbning en enskild eller gemensam verksamhetsfråga: Fil.dr. Ulf Sivertun Mobbning och utsatthet arbetssätt och tankesätt: Fil.dr. Kerstin Strander Hur kommunicerar vi på Moodle: webbansvarig Helena Norgren Redan till första gången är det bra om ni läst boken: Thors, Christina (red). (2007). Utstött en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundet. (161 s). Boken går att beställa på Lärarförbundet men finns även i Akademibokhandeln Lunch kl 12.00 13.00 Eftermiddagen använder vi till att diskutera i mindre grupper och även till att lära känna varandra och de olika skolor vi arbetar på. Mellanperiod till nästa campusträff Under denna period studerar ni tillsammans i studiegruppen er skolas likabehandlingsplan och diskuterar denna. Följande litteratur läses och diskuteras i era studiegrupper: Barley, Kristina. (2007). Skolans demokratiuppdrag förstärks om rätten till skadestånd för kränkande behandling. Perspektiv på demokrati. En vänbok till Hans Lindfors. Skrift nr 1:2007. Borås: Högskolan i Borås. Institutionen för pedagogik. (s 68-98). (30 s). (Länk kommer till denna artikel, köp inte)

Osbeck, Christina, Holm, Ann-Sofie & Wernersson, Inga. (2003). Kränkningar i skolan förekomst, former och sammanhang. Göteborgs universitet: Centrum för Värdegrundsstudier. (188 s). Länkadress: http://hdl.handle.net/2077/8440 Senast den 7/5 lägger studiegruppen ut en text (blogg) där gruppen redogör för sina diskussioner. Kommunikationsplattform Moodle används. Campusträff 2. Verksamheten och likabehandlingsplanerna Tisdagen den 13 maj kl 13.00 16.00 i Q 326 Campus Konradsberg Denna gång står verksamheten i fokus. Fokus är skolans organisation samt vilka arenor för mobbning som finns inom skolans ansvarsområde. Vi träffas först i storgrupp för att därefter fortsätta diskussionen i mindre grupper. Mellanperiod till nästa campusträff Presentera gärna den utbildning kring området mobbning som ni går för era elever i skolan. Vi vill också att ni tar hjälp av eleverna när det gäller att kartlägga skolans miljö. Nedan finns några exempel på frågor som ni kan besvara i studiegrupperna och därefter kan frågor ställas även till eleverna. Hitta gärna egna frågor som är relevanta för er verksamhet. Vilka miljöer upplevs trevliga att vara i för eleverna? Vilka miljöer känner eleverna sig trygga i? Vad gör/leker eleverna i olika miljöer? Vilka miljöer upplevs otrygga av eleverna och varför? Vad gör eleverna i de miljöer de känner sig otrygga i? Är klassrummet en trygg miljö för eleven? Är klassrummet en trygg miljö för läraren? Var slutar skolans ansvarsområde när det gäller mobbning? Hur påverkar verksamhetens innehåll och upplägg förekomsten av mobbning? Därefter kan ni återigen studera er skolas likabehandlingsplan och diskutera den i studiegruppen.

Under denna period föreslår vi att ni läser: Erdis, Mare (2000). Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur. (133 s). Skolverket. (2006). Allmänna råd och kommentarer. För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Stockholm: Skolverket. (36 s). Länkadress: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1646 Bra att ta del av är barn- och elevombudets hemsida beo@skolverket.se Barn- och elevombudet har tillsammans med Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO), Ombudsmannen mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning (HomO) tagit fram en ny handledning som hjälp i arbetet med att ta fram en likabehandlingsplan. Förebygga främja diskriminering, likabehandling i skolan handledning för arbetet med likabehandlingsplaner (32 s) http://www.skolverket.se/content/1/c4/99/50/handledning%20likabehandling.pdf Senast den 4/6 lägger studiegruppen ut en text (blogg) där gruppen redogör för sina diskussioner. Kommunikationsplattform Moodle används. Campusträff 3. Lagstiftning, förekomst och konsekvenser Tisdagen den 10 juni kl 13.00 16.00 i Q 312 Campus Konradsberg Denna gång fokuserar vi på lagstiftning, styrdokument och konsekvenser. I fokus står skollagen, lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, läroplaner och internationella överenskommelser om barnets rättigheter. Vi träffas först i storgrupp för att därefter fortsätta diskussionen i mindre grupper. Vi exemplifierar och diskuterar tillämpningen av lagar och förordningar i skolans praktik. Mellanperiod till nästa campusträff Det kommer en sommar tills vi ser varandra i september. Läs gärna om några av de olika program och metoder som finns tillgängliga att använda ute i

skolpraktiken. Urvalet av program eller metoder som blir föremål för granskning görs utifrån era egna intressen och praktik. När ni ses igen i början av terminen träffas studiegruppen och granskar och kritiskt diskuterar de valda program och/eller metoder som ni läst om eller själva arbetat med i era skolor. Ett förslag är att ni utgår från olika kriterier så som teoretisk anknytning, strategier för implementering och utvärdering samt resurskrav när program och metoder granskas. Ytterligare ett viktigt område är Internet och de olika chattrum barn och ungdomar kommunicerar i. Ta tillfället i akt och besök ett chattrum som är populärt bland era elever och ta del av kommunikationen samt diskutera i er grupp med fokus på mobbning. Att läsa: Dunkels, Elza. (2005). Nätkulturer vad gör barn och unga på Internet? Umeå: Umeå universitet, Tidskriften för lärarutbildning och forskning. (s. 41-49). (9 s). Länkadress: http://www.educ.umu.se/presentation/publikationer/lof/2005.html#2005 Frånberg, Gun-Marie. (2003). Mobbning i nordiska skolor. Kartläggning av forskning om nationella åtgärder i nordiska skolor. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet. (67 s). Länkadress: www.norden.org/pub/ebook/2003-508.pdf Myndigheten för skolutveckling. (2007). Kartläggning av utvärderade program mot mobbning. (27 s). Länkadress: www.skolutveckling.se/mobbning Myndigheten för skolutveckling. (2008). Programbeskrivning av sex program mot mobbning. Manus kommer i augusti. Olweus, Dan. (1994). Mobbning i skolan vad vi vet och vad vi kan göra. Stockholm: Liber utbildning. (103 s). Senast den 27/8 lägger studiegruppen ut en text (blogg) där gruppen redogör för sina diskussioner. Kommunikationsplattform Moodle används.

Campusträff 4. Risk- och skyddsfaktorer samt ett förebyggande arbete Onsdagen den 3 september kl 13.00 16.00 i Kyrksalen Q-huset Campus Konradsberg. Först en föreläsning i storgrupp kring detta område därefter träffas vi för att fortsätta diskussionen i mindre grupper. Mellanperiod till nästa campusträff Det börjar nu närma sig slutet av kursen och vi vill att ni i er studiegrupp arbetar med en ide skiss till en likabehandlingsplan vid er skola. Skissen ska innehålla kommentarer och motiveringar till varför ni valt att utforma skissen på detta sätt. Diskutera gärna skissen med andra lärare och elever vid er skola. Vi lärare på universitetet kommer ut på besök till er skola och diskuterar tillsammans med er kring skissen av er likabehandlingsplan. Till sista gången välj fritt från litteratur- och referenslistan och läs den litteratur som passar er verksamhet och era behov. Campusträff 5. Tillämpning Onsdagen den 1 oktober kl 13.00 16.00 i Kyrksalen Q-huset Campus Konradsberg. Arbetet mot mobbning i skolan kräver en rad olika insatser. Vilka situationer som kan definieras som mobbning i praktiken är en komplex fråga. Hur situationer definieras får konsekvenser för hur de sedan hanteras. Det finns risk för att situationer där barn utsätts för kränkande handlingen kan definieras bort. Hur situationer definieras får också konsekvenser för möjligheten att upptäcka mobbning. Vi lyfter fram systematisk dokumentation av situationer, där mobbning och andra kränkande handlingar förekommer. Vi träffas först i storgrupp för att därefter fortsätta diskussionen i mindre grupper för att därefter samlas igen för en slutlig diskussion. Examinationsportfölj Kursdeltagarna förväntas samla underlag för examination i en examinationsportfölj. Underlaget omfattar t ex reflektioner och diskussioner om kurslitteratur, granskning och jämförelser av lokala befintliga program/metoder för att hantera

mobbning och kränkande handlingar i skolan, lägesbeskrivning av möjlig förekommande mobbning och kränkande handlingar, granskning av en skolas likabehandlingsplan och förslag till utveckling av en likabehandlingsplan för en skola. Portföljerna inlämnas vid kursens slut. En tillhörande elektronisk examinationsportfölj kan skapas och ansvaras för av kursdeltagarna. Kursvärdering En gemensam utvärdering av kursen genomförs av Myndigheten för skolutveckling. Vi ser fram mot att träffa er! Campus finner du på Kungsholmen, nära T-banestation Thorildsplan

Information om kursen Målgrupp Alla som arbetar i skolan är välkomna att delta i kursen lärare, skolledare, fritidspersonal, elevvårdspersonal, vaktmästare, skolmåltidspersonal etc. Rektor avgör vilka personer på skolan som bör delta i kursen. Kravet på högskolebehörighet gäller inte för antagning eftersom detta är en uppdragsutbildning som genomförs på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling. Anställda vid grundskola och gymnasieskola, såväl kommunal som fristående, är välkomna. Det är en fördel om flera personer från samma skola deltar i kursen. Detta behöver dock inte ske vid ett och samma kurstillfälle. Genomslaget i verksamheten blir större när fler från samma skola gärna även personer ur skolledningen deltar i en kurs. Om det blir fler anmälda än tillgängliga platser kommer Myndigheten för skolutveckling att prioritera utifrån detta. Syfte Syftet med kursen är att fördjupa deltagarnas insikter om mobbning som fenomen utifrån olika teoretiska perspektiv problematisera begreppet mobbning och tydliggöra komplexiteten i mobbningssituationer utveckla kompetens att upptäcka, definiera, förebygga och åtgärda mobbning på vetenskaplig grund utveckla ett kritiskt förhållningssätt till program och metoder för att hantera mobbning i skolan Nytta för skolan När personalen utbildats får skolan ökad kompetens att utveckla ett genomtänkt och effektivt arbete mot mobbning. Skolan kommer att ha direkt nytta av kursen under tiden den pågår. Bland kursuppgifterna ingår att kartlägga förhållanden på den egna skolan. Kursdeltagarna ska också utarbeta förslag till utveckling av skolans arbete genom att granska planer och arbetssätt mot mobbning. Innehåll Utgångspunkten för kursen tas i det demokratiska och etiska förhållningssätt som utgör grund för skolans verksamhet. Kursinnehållet kommer framförallt att behandla begreppen mobbning, kränkande behandling, trakasserier, diskriminering och likabehandling lagstiftning, styrdokument och internationella överenskommelser som berör mobbning förekomst av och förklaringsmodeller till mobbning och andra kränkande handlingar program och metoder för att hantera mobbning samt likabehandlingsplaner hur man på en skola kan upptäcka, definiera, dokumentera förebygga och åtgärda situationer med mobbning och kränkande handlingar

Genomförande Kursen ges delvis på distans. Den omfattar fem obligatoriska träffar på universitet/högskola. Övrig undervisning sker genom litteraturstudier, nätbaserad kommunikation, fältstudier, fallstudier och handledning i arbetsgrupper. Deltagarnas egen skolverksamhet utgör utgångspunkt för kursen. Du måste ha tillgång till dator med internetuppkoppling och en viss vana vid Internet. Att delta i kursen innebär en kontinuerlig tankeverksamhet kring de frågor som behandlas och kontakt med andra kursdeltagare och lärare via Internet. Mellan träffarna arbetar deltagarna med arbetsuppgifter samt läser artiklar och böcker. Arbetsuppgifterna utgår från förhållandena i den egna skolan och de utförs både enskilt och i grupp. Kursen startar i april på tolv universitet och högskolor runt om i landet enligt samma kursplan och litteraturlista. Den genomförs under olika lång tid, antingen i kvartsfart under 20 veckor eller i halvfart under tio veckor. Uppmärksamma detta när du väljer universitet/högskola. Kursen ges också på heldistans av Umeå universitet. Se särskilt information om detta. Du måste ha en e-postadress som går till dig personligen och inte till bara en allmän adress till skolan. Den ska anges redan i anmälningsformuläret. All vidare kontakt angående kursen kommer att ske via den e-postadress du anger i anmälningsformuläret. Kostnader Deltagande i kursen är kostnadsfritt. Huvuddelen av kurslitteraturen finns att ladda ner gratis på nätet. Övrig kurslitteratur, resor och andra omkostnader ingår ej. Examination På kursen ges betygen godkänt eller underkänt. Skriftliga uppgifter som genomförs enskilt och i grupp bedöms. Närmare information ges i kursplanen. Dokumentationen som ligger till grund för examination kan bestå att skrivna handlingsplaner, fältrapporter, anteckningar för lägesbeskrivning och samtal med berörda parter. Kursdeltagarna ska samla relevant examinationsunderlag i en examinationsportfölj, som görs tillgänglig för lärarna elektroniskt. Vissa av dessa uppgifter presenteras av deltagarna inför särskilda examinationsseminarier och dessa presentationer utgör också underlag för bedömningen. Högskolepoäng och kursintyg Kursdeltagare med grundläggande behörighet för högskolestudier erhåller efter godkänd examination 7,5 högskolepoäng. Kursdeltagare som inte har högskolebehörighet erhåller kursintyg.

Litteraturlista: Mobbning skolpraktik och forskningsperspektiv, 7,5 hp Bartley, Kristina. (2007). Skolans demokratiuppdrag förstärks om rätten till skadestånd för kränkande behandling. Perspektiv på demokrati. En vänbok till Hans Lindfors. Skrift nr 1:2007. Borås: Högskolan i Borås. Institutionen för pedagogik. (s 68-98). (30 s). Dunkels, Elza. (2005). Nätkulturer vad gör barn och unga på Internet? Umeå: Umeå universitet, Tidskriften för lärarutbildning och forskning. (s. 41-49). (9 s). Länkadress: http://www.educ.umu.se/presentation/publikationer/lof/2005.html#2005 Erdis, Mare (2000). Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur. (133 s). Eriksson, Björn, Lindberg, Odd, Flygare, Erik & Daneback, Kristian. (2002). Skolan en arena för mobbning. Stockholm: Skolverket. (145 s). Länkadress: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1028 Frånberg, Gun-Marie. (2003). Mobbning i nordiska skolor. Kartläggning av forskning om nationella åtgärder i nordiska skolor. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet. (67 s). Länkadress: www.norden.org/pub/ebook/2003-508.pdf Moore, Mark H., Carol V. Petrie, Anthony A. Braga, and Brenda L. McLaughlin, (Red.). (2003). Deadly Lessons: Understanding Lethal School Violence, National Research Council, USA The Final Report and Findings of the "Safe School Initiative": Implications for the Prevention of School Attacks in the United States. (342 s). Länkadress: http://books.nap.edu/openbook.php?record_id=10370&page=r1 Myndigheten för skolutveckling. (2007). Kartläggning av utvärderade program mot mobbning. (27 s). Länkadress: www.skolutveckling.se/mobbning Myndigheten för skolutveckling. (2008). Programbeskrivning av sex program mot mobbning. Manus kommer i augusti. Olweus, Dan. (1994). Mobbning i skolan vad vi vet och vad vi kan göra. Stockholm: Liber utbildning. (103 s). Osbeck, Christina, Holm, Ann-Sofie & Wernersson, Inga. (2003). Kränkningar i skolan förekomst, former och sammanhang. Göteborgs universitet: Centrum för Värdegrundsstudier. (188 s). Länkadress: http://hdl.handle.net/2077/8440 Rigby, Ken. (2004). Addressing Bullying in Schools: Theoretical Perspectives and their Implications. School Psychology International 25. (s. 287-300). (13 s). Länkadress: http://spi.sagepub.com/cgi/reprint/25/3/287 Skolverket. (2006). Allmänna råd och kommentarer. För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Stockholm: Skolverket. (36 s). Länkadress: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1646

Thors, Christina (red). (2007). Utstött en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundet. (161 s). Wrethander, Bliding, Marie. (2007). Inneslutning och uteslutning barns relationsarbete i skolan. Lund: Studentlitteratur. (185 s). Referenslitteratur Kimber, Birgitta, Rolf Sandell, Sven Bremberg. (2007). Social and emotional training in Swedish classrooms for the promotion of mental health: Results from an effectiveness study in Sweden, in preparation. Stencil. Skolverket. (1994). Överenskommet! Fyra internationella överenskommelser som ligger till grund för de nya läroplanerna. Stockholm: Skolverket. (152 s). Länkadress: http://www.skolverket.se Thornberg, Robert. (2006). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber. (s. 228-265). (38 s). Utbildningsdepartementet. (1985). Skollagen (1985:1100). Svensk författningssamling (SFS). Länkadress: http://62.95.69.15/ Utbildningsdepartementet. (2006) Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Svensk författningssamling (SFS). Länkadress: http://62.95.69.15/ Texter om program och metoder mot mobbning (för analys) Befintliga likabehandlingsplaner från den egna skolan

Grundnivå/First Cycle Kursplan Myndigheten för Skolutveckling Mobbning skolpraktik och forskningsperspektiv, 7,5 högskolepoäng Bullying - School Practice and Research Perspectives, 7,5 Credits 1. Fastställande Kursplanen fastställs av respektive universitet eller högskola. 2. Inplacering Kursen ges som uppdragsutbildning på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling. 3. Förkunskapskrav Kursen riktar sig till verksam personal inom skolväsendet. För att erhålla behörighetsgivande högskolepoäng från kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier. 4. Mål Kursen syftar till att: problematisera begreppet mobbning och tydliggöra komplexiteten i mobbningssituationer, fördjupa insikter om mobbning som företeelse utifrån olika teoretiska perspektiv, utveckla kompetens att upptäcka och definiera mobbning som grund för att kunna förebygga och åtgärda mobbning samt att på vetenskaplig grund utveckla ett kritiskt förhållningssätt till program och metoder för att hantera mobbning i skolan. Efter genomgången kurs skall studenten kunna: diskutera och reflektera över diskursen om mobbning i Sverige, redogöra för och problematisera begreppen mobbning, kränkande behandling, trakasserier, diskriminering och likabehandling, beskriva, reflektera över och förhålla sig till olika förklaringsmodeller till mobbning och andra kränkande handlingar problematisera och förhålla sig till undersökningar om förekomsten av mobbning och andra kränkande handlingar, beskriva arenor, kontext för och konsekvenser av mobbning i skolan, relatera till lagstiftning, styrdokument och internationella överenskommelser om likabehandling och kränkande behandling och exemplifiera och diskutera tillämpning i praktiken, granska, diskutera och kritiskt förhålla sig till befintliga program och metoder för att hantera mobbning i skolan, visa kompetens att upptäcka, definiera, dokumentera situationer med mobbning och andra kränkande handlingar i skolan och granska och utveckla en skolas likabehandlingsplan.

5. Innehåll Kursen fokuserar moment av relevans för utveckling av kunskaper om mobbning, kränkande, behandling, trakasserier, diskriminering och likabehandling. Diskursen om mobbning i Sverige Begreppen mobbning, kränkande behandling, trakasserier, diskriminering och likabehandling Förklaringsmodeller till mobbning och andra kränkande handlingar Förekomst av mobbning och kränkande handlingar Arenor, kontext, medel för och konsekvenser av mobbning och kränkande handlingar Lagstiftning, styrdokument och internationella överenskommelser om likabehandling och kränkande behandling Program och metoder för att hantera mobbning Genomförande Kursen genomförs som distans med obligatoriska fysiska träffar på respektive högskola vid fem tillfällen med föreläsningar och seminarier. Övrig undervisning sker genom litteraturstudier, nätbaserad kommunikation, fältstudier, fallstudier och handledning i arbetsgrupper. Deltagarnas egen skolverksamhet utgör utgångspunkt för kursen. För heldistansvarianten av kursen gäller istället följande angående genomförandet: Genomförande Kursen genomförs helt på distans utan sammankomster. Lärarstöd Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Under kursen används en webbaserad nätplattform för handledning, diskussion och distribution av kursmaterial. IT-stöd Undervisningen sker i Windowsmiljö. Kursdeltagarna skall ha tillgång till Internetansluten dator. Tekniska förutsättningar Nedan listas typ av programvara du behöver tillgång till för att kunna genomföra kursen: - Program för text och presentation, t ex Officepaketet - Kommunikationsprogramvara, t ex First Class - Program för att läsa PDF, t ex Adobe Acrobat Reader Deltagarnas egen skolverksamhet utgör utgångspunkt för kursen. 6. Litteratur Se separat litteraturlista. 7. Examination Underlag för bedömning: Lägesbeskrivning/dokumentation av möjlig förekommande mobbning och andra kränkande handlingar i en skola Granskning av en skolas likabehandlingsplan Förslag till utveckling av en likabehandlingsplan för en skola Reflektioner och diskussioner om kurslitteratur Granskning och jämförelse av lokala befintliga program/metoder för att hantera mobbning och kränkande handlingar i skolan

Former för bedömning Former för bedömning är muntliga och skriftliga redovisningar, enskilt och i grupp. För heldistansvarianten av kursen gäller istället följande angående former för bedömning: Former för bedömning Former för bedömning är skriftliga redovisningar, enskilt och i grupp. 8. Betyg Som betyg på kursen används Underkänt (U) och Godkänt (G). 9. Kursvärdering Kursvärderingen genomförs tillsammans med deltagarna dels fortlöpande, dels i slutet av kursen. Kursvärderingen ska vara vägledande för genomförandet av såväl pågående kurs som för utveckling och planering av kommande kurser. 10. Övrigt Deltagare med högskolebehörighet erhåller utbildningsbevis vid uppnått godkänt betyg. Deltagare utan högskolebehörighet erhåller kursintyg vid uppnått godkänt betyg.