Organisatoriska vägar till hälsa Långsiktigt hållbart förändringsarbete och chefskap i kommuner Stefan Szücs, Docent i statsvetenskap Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Socialtjänstforum 12 november 2015, Hotel Radison Blue, Göteborg: Mellan mötet och manualen om arbetsvillkoren i socialtjänsten
Projektet Organisatoriska vägar till hälsa 1. Enkätdata: Ledande politiska, administrativa, fackliga företrädare (Kommunal, Vision) om innovation, nya former, omorganisation 2004, 2008, 2012 (KOMINNOVA) 2. Långa sjukskrivningar: (>90 dagar) + ny förtidspensionering per år i kommuner 1998-2012 (data: AFA Försäkring/SCB) 3. Hälsa: Förebyggande program/rehabilitering 2007-2009 4. Chefskap: Socialt/personligt stöd vid förändring (CHEFiOS) 5. Organisatoriska vägar till hälsa: Långtidsanalys kommunala sjukskrivningsmönster och typer av förändring/chefskap 6. Strukturell komplexitet: Större städer, socialtjänst/omsorg
KOMINNOVA: enkätdata från alla 290 kommuner 2004, 2008, 2012 Frågeområden: Kommunal innovation, organisationsformer, större omorganisation eller riktad (socialtjänst, skola, infrastruktur) Täcker perioderna: 2000-04, 2006-08, 2010-12 Politiker: KS ordförande Tjänstemän: Kommundirektör, Personalchef, Socialchef, Skolchef Professionsföreträdare: Lokalt ledande från KOMMUNAL, Vision Svarsfrekvens: 66-70 % svar från alla 290 primärkommuner Finansiärer: VINNOVA/SKL, FORTE (FAS), AFA FÖRSÄKRING
Enkätfrågan om större omorganisation I vilken grad har större omorganisationer överlag diskuterats, planerats, genomförts och/eller utvärderats i Din kommun under de senaste fem åren (2004)? [ ] efter valet 2006? (2008) [ ] efter valet 2010? (2012). Med större omorganisation menar vi organisationsförändringar som inte bara påverkar enskilda kommunala arbetsplatser, utan som omfattar hela kommunen eller innebär att hela kommunala verksamheter förändras, t.ex. genom sammanslagningar, genom införandet av nya processer, system eller organisationsmodeller. Källa: Szücs et al. 2015
Görs till index: 0-100 per kommun Större omorganisation, förändringsgrad I mycket hög grad I ganska hög grad I ganska liten grad Källa: Szücs et al. 2015 I mycket liten grad/ inte alls S:a n Har diskuterats 2012 32 24 23 21 100 1107 2008 39 33 17 11 100 1053 2004 34 27 19 20 100 1217 Har planerats/beslutat 2012 33 22 16 29 100 1170 2008 28 21 20 32 100 1083 2004 32 32 19 17 100 1005 Har genomförts 2012 29 20 16 35 100 1221 2008 24 19 19 38 100 1142 2004 34 28 19 19 100 1160 Har utvärderats 2012 3 8 20 69 100 1047 2008 3 7 20 70 100 964 2004 7 15 33 45 100 934
Större omorganisation i kommunerna Genomförande ökar igen 2010-2012 N=290 kommuner Källa: Szücs et al. 2015
Större omorganisation, förändringsgrad 2004, 2008, 2012 En latent faktor/period Indikatorer och år för studie Större omorganisation Större omorganisation (år) 2004 2012 2008 Har diskuterats (2012) 0.01 0.90 0.08 Har planerats/beslutats (2012) 0.02 0.96 0.03 Har genomförts (2012) 0.02 0.86 0.02 Har diskuterats (2008) 0.00 0.12 0.89 Har planerats/beslutats (2008) 0.04 0.07 0.96 Har genomförts (2008) 0.09-0.05 0.88 Har diskuterats (2004) 0.92 0.01 0.11 Har planerats (2004) 0.95 0.00 0.03 Har genomförts (2004) 0.91 0.04 0.00 Förklarad varians (%) 29 28 28 Källa: Szücs et al. 2015
Källa: Szücs et al. 2015 N=290 kommuner Indikatorer och år för studie: Större omorganisation inom socialtjänsten År 2012 2004 2008 Äldreomsorg 2012 0.83-0.06-0.09 Stöd för funktionshindrade 2012 0.87 0.06 0.02 Individ- och familjeomsorg 2012 0.81-0.04 0.04 Äldreomsorg 2008-0.12 0.03 0.83 Stöd för funktionshindrade 2008-0.03 0.12 0.86 Individ- och familjeomsorg 2008 0.12-0.02 0.78 Äldreomsorg 2004-0.03 0.82 0.05 Stöd för funktionshindrade 2004 0.02 0.88 0.02 Individ- och familjeomsorg 2004-0.04 0.80 0.06 Andel förklarad varians(%) 24 24 23
Pluralistisk logik: marknad och/eller samverkan Marknad/ Samverkan Indikatorer och det år studien gjordes: NPM År 2012 2008 2012 2008 Privatiserade verksamheter 0.79 0.82 0.19 0.12 Valfrihetssystem (t.ex. skolpeng) 0,77 0.73 0.16 0.23 Enskild bidragsfinansierad verksamhet (t.ex. 0.76 0.69 0.18 0.14 fristående skolor/förskolor) Köp av tjänster från privat sektor 0.72 0.72 0.27 0.22 Beställar-utförarnämnder 0.53 0.61 0.30 0.26 Frivilligorganisationer som utför kommunal 0.15 0.14 0.83 0.84 service Volontärer/frivilligarbetare 0.17 0.24 0,82 0.74 Samverkansorgan mellan kommunen och övriga 0.24 0.13 0.60 0.72 offentliga sektorn System för brukarmedverkan 0.39 0.40 0.53 0.60 Andel förklarad varians (%) 44 43 13 14 Källa: Szücs et al. 2015
Samverkan och marknadslogik/npm i kommunerna 2000-12 Ökning: Både marknads- och samverkanslogik 2010-12 (även större omorganisation) N=290 kommuner Källa: Szücs et al. 2015
Samband mellan omorganisation och ohälsa Ursprung i forskning om förändringar av offentlig sektor: Kommuner: The Finnish Public Sector study (Vahtera et al. 1997) Staten: The Whitehall study (Ferrie et al. 1998) Samband även i Sverige: Kopplat till långtidssjukskrivning förtidspensionering (Szücs et al. 2003; Westerlund et al. 2004) Koppling till psykisk ohälsa/psykiatrisk diagnos: Metastudier bekräftar i stort samband (Quinlan & Bohle 2009, Bamberger et al. 2012, Vahtera & Virtanen 2013, summerande artikel)
Kommunala omorganisationer och längre sjukskrivning 2000-2004 (medelvärden) Varför samband? Ledning/chefskap: 1. Otydlighet (kommun/apl-nivå) 2. Bristande delaktighet (Szücs et al 2003, Szücs 2004) Källa: Szücs et al. 2015
Större omorganisation och längre sjukskrivning i större städer 2000-2004 Samband även 2010-2012, men helt andra kommuner i topp (visas snart) Gbg före större omorganisation 2010 Källa: Szücs & Hemström 2010, Szücs et al. 2015
Frågor om omorganisation, chefskap och ohälsa Komplexitet? (Szücs 2004, Dahl 2011, även privat sektor) Strukturell: Organisationsstorlek, servicesektor Förändring: grad och bredd, Major organisational change Vägar till hälsa vid förändring? (Szücs 2004, Dahl 2011) Tydlighet/Coordination: Verksamhet, program, ledning Delaktighet/Collaboration: socialt, personligt chefsstöd Långtidseffekter? Endast via naturliga experiment : Finnish Public Sector study; Whitehall study (Falkenberg et al. 2013)
Förebyggande hälsoprogram 2006-08 och minskad kommunal långtidssjukskrivning >90 dagar 2011 Multivariat reg. Model 1 Crude Model 2 Model 3 Model 4 Model 5 1. Prevention program baseline Β p β p Β P Β p Β p -0.023 0.030-0.021 0.030-0.022 0.022-0.021 0.035-0.022 0.033 2. Incidence SA 0.351 <0.001 0.355 <0.001 0.365 <0.001 0.361 <0.001 Kontroll för baseline motsvarande sjukskrivning 2007 3. Income level -0.007 0.267-0.008 0.217-0.010 0.194 Kontroll också för andra 4. Inhabitants strukturella faktorer 0.005 0.364 0.006 0.321 5. Unemployment -0.080 0.641 Total R²=6.2%; Sig 0.03 R²=23.8%; Sig <0.001 R²=24.1%; Sig <0.001 R²=23.9%; Sig 0.001 R²=22.8%; Sig 0.002 Källa: Ljungblad, Dellve, Alexandersson & Szücs (2015) A prospective study of workplace health promotion and incidence of long-term sickness absence among employees in social care organizations in 60 municipalities in Sweden, I Ljungblad, C. (Doktorsavhandling)
Två kommunkluster: sårbara vs. motståndskraftiga långa sjukskrivningar, psykiatrisk diagnos 1998-12 1. Större städer 2. Större omorganisationer 2000-2004 1. Preventiva hälsoprogram 2. Omorganisationer socialtjänst Skillnad mellan kommuner etableras 1. Större städer 2. Större omorganisationer 2010-2012 3. Chefskap via APT 1. Chefskap via andra samtal med arbetsledare eller chef 2. Problem: drabbas allt oftare själva av lång sjukskrivning Källa: Szücs, Dellve, & Jutengren (2014), Szücs et al. 2015 N=275 kommuner
Långa sjukskrivningar bland olika chefskategorier (> 90 dagar / år) 6 5 Större omorganisationer Grad av Marknad/NPM 4 3 Top-managers and politicians Head of departments 2 Head of units * 1 0 2008 2009 2010 2011 2012 * Chefer för mindre enheter inom offentlig förvaltning, utbildning, social vård och omsorg (SSYK) Källa: Dellve, Szücs, Björk, Jutengren & Härenstam (2015) Five-year trends in long-term sickness absence among Swedish municipal managers: the importance of restructuring processes (to be submitted)
Komplexitet: Större omorganisation 2010-12 och längre sjukskrivning inom socialtjänsten i större städer 2012 * Gbg och Borås nya kommunala organisationer (CHEFiOS) *Socialsekreterare, kuratorer, psykologer, övriga terapeuter, behandlingsassistenter, övrig servicepersonal (SSYK) Källa: Szücs et al. 2015
Chefer behöver socialt stöd vid omorganisation: 30 verksamheter, 7 kommuner i VGR år 2009-2011 CHEFiOS 2009: 20 förvaltningschefer 73 mellanchefer 370 1:a linjens chefer Omorganisation under det senaste året? 64 % Ju mera negativ inställning/oro inför förändring Källa: Björk, Dellve, Härenstam, Szücs 2015 (submitted) Utveckling av teori/praktik: Minskad stress vid omorganisation CHEFiOS 2011 Samma chefer två år senare Större stress hos chefer om genomgått omorganisation Lägre socialt chefstöd och lägre organisationsstöd Delaktighet via socialt chefstöd Tydlighet via organisationsstöd
Källa: Björk, Dellve, Härenstam, Szücs 2015 (submitted) Chefstöd vid omorganisation (CHEFiOS) Socialt chefsstöd (manager social support, 4 item scale, α =.89): Förtroendefullt samarbete med chefskollegor Kan vid behov få gott stöd från chefskollegor Goda möjligheter diskutera/resonera kring verksamheten chefskollegor Bra respons från ledningsgrupp när jag vill ta upp problem i mitt arbete Organisatoriskt chefstöd (organisational support, 7-Item scale, α =.83): Bra respons från personalavdelningen Stöd vid behov från professionella stödpersoner Regler, policies, standardisering ger gott stöd i chefsroll Ansvarområde och uppdrag som chef är tydligt och avgränsat Möjlighet att diskutera/resonera kring verksamheten med externa experter Högre nivåer i organisationen tar ansvar för kvalitetsnivå givet resurser Befogenheter i eget chefsuppdrag är klara och tydliga
Hållbart förändringsarbete och chefskap slutsatser Komplexitet Strukturell: Storlek och Human Services, särskilt socialtjänst Förändring: Både grad/bredd, Major organisational change Vägar till hälsa vid förändring Tydlighet: Fokuserade satsningar (omorganisationer och preventiva hälsoprogram), Organisatoriskt chefstöd Delaktighet: Socialt/personligt stöd till chefer och anställda Långtidseffekter Psykisk ohälsa: Motståndskraftiga och sårbara kommuner
Referenser Bamberger, SG, Vinding, AL, Larsen, A, et al. (2012) Impact of organizational change on mental health: a systematic review. Occup Environ Med; 69:592-8. Björk L, Dellve D, Härenstam A, Szücs S (2015) The impact of reorganisation on job stressors in public sector managerial work, and the role of job support. Tidskriftsartikel (submitted). Dahl MS. (2011) Organizational change and employee stress. Manage Sci; 57:240-56. Dellve L, Szücs S, Björk L, Jutengren G, Härenstam A (2015) Five-year trends in long-term sickness absence among Swedish municipal managers: the importance of restructuring processes. Tidskriftsartikel (to be submitted). Falkenberg H, Fransson E, Westerlund H, et al. (2013) Short- and long-term effects of major organizational change on minor psychiatric disorder and self-rated health: results from the Whitehall II study. Occup Environ Med; 70:688-696. Ferrie JE, Shipley MJ, Marmot MG, et al. (1998) The health effects of major organisational change and job insecurity. Soc Sci Med;46: 243 54. Ljungblad C, Dellve L, Alexandersson C, Szücs S (2015) A prospective study of workplace health promotion and incidence of longterm sickness absence among employees in social care organizations in 60 municipalities in Sweden (artikel i doktorsavhandling) Quinlan M, Bohle P (2009) Overstreched and unreciprocated commitment: reviewing research on the occupational health and safety effects of downsizing and job insecurity. Int J Health Services; 39:1-44. Szücs S, Hemström Ö, Marklund S. (2003) Organisatoriska faktorers betydelse för långa sjukskrivningar i kommuner. Arbete och Hälsa;6:1-40. Szücs S. (2004) Omorganisation och ohälsa. Skyddsombuden vid kommunala arbetsplatser om förändringsarbetet. Arbete och Hälsa;14:1-43. Szücs S, Hemström Ö. (2010) Effects of innovation and reorganization on long-term sick leave. Work Life in Transition; 5:93-111. Szücs S, Dellve L, Björk L, Härenstam A, Jutengren G & Ljungblad C (2015) Organisatoriska vägar till hälsa: Långsiktigt hållbart förändringsarbete och chefskap i kommuner. Slutrapport till AFA Försäkring. Stockholm: AFA Försäkring. Vahtera J, Kivimäki M, Pentti J. (1997) Effect of organisational downsizing on health of employees. Lancet;350:1124-8. Vahtera J, Virtanen M. (2013) The health effects of major organisational changes. Occup Environ Med; 70:677-678. Westerlund H, Ferrie J, Hagberg J, et al. (2004) Workplace expansion, long-term sickness absence, and hospital admission. Lancet; 363: 1193-7.