Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

I 1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Skolans vision/helhetssyn... 3 4 Utvärdering av tidigare plan... 3 5 Slutsatser av årets kartläggning av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling... 3 6 Slutsatser av kartläggningen av elevens trygghet och trivsel... 4 7 Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningenfel! Bokmärket är inte definierat. 8 Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen4 9 Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen 4 10 Handlingsplan för utvärdering utifrån kartläggningen... 4 11 Kompetensutvecklingsplan... Fel! Bokmärket är inte definierat. 12 Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag 5 13 Elevers medverkan... 5 14 Vårdnadshavares kännedom... 5 15 Kontaktperson... 5 16 Rutiner vid akuta situationer... 5 17 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när elev kränker elev6 18 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker eller diskriminerar elev... 6 19 Begreppens innebörd... 6 20 Skolans ordningsregler med konsekvenser... 8 21 Skolans systematiska arbetsmiljöarbete... 9 2(9)

Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera elever. All personal inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. Syftet med planen är att med stöd av den skapa en trygg miljö och förstärka respekten för allas lika värde, samt att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Skolans vision LEVA, Lustfullt, Engagerat, Varierat och Ansvarsfullt för bästa utveckling och lärande. Verksamhetens mål är att alla elever ska trivas och känna sig trygga så att möjligheter ges för att nå kunskapskraven. Planen har synliggjorts och diskuterats i personalgruppen. Hälsosamtal sker med skolsköterska. Intervjuer genomförs med alla barn. Inskolningssamtal med föräldrar. Barnobservationer Planen har synliggjorts och diskuterats i personalgruppen. Det konstaterades att arbetet med det främjande och förebyggande arbetet bör bli mer målinriktat, samt vikten av att belysa de främjande och förebyggande insatser som genomförs. Förskoleklassen fortsätter att utveckla arbetet med det främjande och förebyggande arbetet. Viktigt att förankra vikten av att arbeta målinriktat med det främjande och förebyggande arbetet. Förankra planen hos elever, personal och vårdnadshavare. I praktiken innebär det att alla på skolan måste ta ansvar och ha god kännedom om planen och dess rutiner. 3(9)

7 En stor del av eleverna upplever att de trivs och att de är trygga i skolan. Några elever upplever dock att de inte trivs i förskoleklassen vilket framkom i hälsosamtalen. Utvecklingssamtalen visade på andra resultat dvs. att eleverna trivdes. Öka elevernas trygghet och trivsel genom att arbeta mer målinriktat med det främjande och förebyggande arbetet. Bättre analyser av resultatet i hälsosamtal och utvecklingssamtal. Arbeta med att öka elevernas delaktighet och inflytande och ansvar över vad det innebär i praktiken. Att fördjupa arbetet med främjande insatser i förskoleklassen. Genomgående värdegrundstema genomsyrar förskoleklassverksamheten. Utifrån föregående års slutsatser arbeta elevaktivt med olika värdegrundsfrågor. Förankra planen hos all personal och tydliggöra rutinerna vid misstanke om kränkande behandling. 10 Revidera planen i oktober 2016 Aktualisera planen i oktober 2016 Kontinuerligt aktualisera och förankra planen vid samlingar och olika aktiviteter. Aktualisera planen för all personal på AE-möten, digitalt, för föräldrar på föräldramöten. Deltar i skolområdes nätverk 4(9)

12 diskrimineringslag och skollag Mål: Att alla elever ska känna sig trygga och trivas i förskoleklassen/skolan. Att alla elever ska efter mognad och ålder kunna ta ansvar för sitt sociala samspel med alla både barn och vuxna. Åtgärder: - Målinriktat arbete med skolans systematiska kvalitetsarbete. - Ett kontinuerligt arbete med att utveckla lärmiljöer utifrån ett fysiskt, socialt och pedagogiskt perspektiv. - Tydliggöra skolans regler/förväntningar så att alla elever och all personal har god kännedom om skolans regler/förväntningar. - Kontinuerligt arbete med fokus på värdegrund och trivsel. Arbetar med materialet livsviktigt där ingår social och emotionell träning. - Hälsosamtal - Ordningsregler/förväntningar som är kända av alla och synliga på skolan via bilder - Alltid personal ute med barnen som är placerade utifrån elevernas kartläggning där det framgår att det finns behov av tillsyn Eleverna deltar i olika aktiviteter där värdegrundsfrågor diskuteras. Eleverna är delaktiga i problemlösning, konflikthantering mm. Vårdnadshavarna får kännedom och information om planen via skolans hemsida - skolan på webben, i samband med föräldramöten och skolrådsmöten. Johanna Örnehag, rektor Anna-Stina Larsson, skolsköterska Marie Olsson Skarin, specialpedagog Anna Hågestam, speciallärare - Personal gör en bedömning på plats och om möjlighet reder i aktuell situation (samtal med berörda) - Anmälan om kränkande behandling till rektor (LISA) - Rektor lyfter anmälan till skolans elevhälsogrupp - Utredning - Kontakt med vårdnadshavare 5(9)

- Uppföljning - Personal gör en bedömning på plast och om möjligt reder 17 18 kränker elev - Samtal med den som blivit utsatt/den eller de som utsatt någon ta reda på fakta - Anmälan om kränkande behandling till rektor/huvudman (LISA) - Utredning - Uppföljning kränker eller diskriminerar elev - Samtal med den som blivit utsatt/den eller de som utsatt någon - Anmälan om kränkande behandling till rektor/huvudman (LISA) - Utredning - Uppföljning Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i skolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Skolan är skyldig att se till elevens bästa och alla elever har rätt till 6(9)

kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i grundskola, samt om särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. 24 Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. 7(9)

Kränkande behandling enligt skollagen Skolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som Kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Alla elever har rätt att känna sig trygg, rätt till arbetsro och vistas i en trivsam miljö. Det bidrar du som elev till genom att: - Respektera förskoleklassens rutiner och tider. - Ge dig själv och andra arbetsro. - Respektera andra och visa hänsyn. - Använda dig av ett trevligt språk. - Vara rädd om material, lokaler och utemiljö. Förskoleklassens förväntningsdokument Vi förväntas oss att du som elev i förskoleklass: Har ett vårdat språk Är rädd om skolans saker Är en bra kompis Deltar och gör ditt bästa Följer skolans regler Uppträder artigt, hänsynsfullt och vänligt mot alla barn och vuxna. 8(9)

20.1 Konsekvenser om man som elev inte följer skolans regler (enligt skollagen) Utvisning ur undervisningslokalen Eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt och eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren. Utredning Om en elev vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare. Januari: Tobakslagen, nötförbud, pälsdjur Februari: Smittskydd, hygien verksamhet städ, ansvarsfördelning städ/verksamhet, smitta förskolan/skolan Mars: Psykosocial skyddsrond/trivselenkät, SBA/SRA, Kemikalielista April: Allergirond Maj: HLR Juni: Varför ska man städa? Juli: Augusti: Info. Kommunhälsan, Policy alkohol och droger, Likabehandlingsplan September: Fysisk skyddsrond Oktober: SBA/SRA, utrymningsövning November: LISA-Tillbud, olycka barn/ personal, uppföljning, December: Handlingsplaner 9(9)