Motivation till förändring

Relevanta dokument
Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Smärta är vanligt. Den perfekta patienten. Psykologiska faktorer vid långvarig smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

ACT vid smärta. Grunden i ACT. Mål med utbildningen. Varför ACT? (Fokuserad) Acceptance and Commitment Therapy. ACT utgår från beteendeanalys

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Psykosexuellt omhändertagande

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Akut och långvarig smärta (JA)

Peter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI

1

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

KVANTITATIVA STUDIER. Resultat för Västerbotten och Östergötland

KBT vid inkontinens. Liv Svirsky. Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut, Spec i klinisk psykologi, Handledare & Författare.

Samtal med den döende människan

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Att förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011)

Syftet med motiverande samtal är att väcka personens motivation till förändring.

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling

ATT LEVA NÄRA OCD. OCD/Tvångsproblem: Sandra Bates Jönköping/Vuxenskolan 1. OCD - Tvångsproblem. OCD - Tvångsproblem

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Psykologisk behandling (KBT) vid spelberoende

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Att samtala med patienter om sex och intimitet

Motivation och bemötande

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

Inbyggda mål i Steg för Steg manualen. Vad är ett självständigt liv?

Att bli av med smärtan-när lösningen blir problemet.

Prestationspsykologi en lärandeprocess

INLÄRNINGSPSYKOLOGI. Tandhygienistprogrammet ht 15

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

Mätinstrumenten. NRS primärvård

Beteendeanalys introduktion. Beteende. Tillämpad beteendeanalys, TBA

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Inlärning Psykologprogrammet, KI

Bättre hälsa: antagande

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

De tre pelarna i Transformerande omsorg. Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar"

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Kodningslathund för kuratorer/psykologer


Långvarig smärta Information till dig som närstående

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

Kognitiv beteendeterapi

Problematiskt datorspelande

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

Mer harmoni Mindre stress

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

Motiverande samtal - introduktion. BOJ konferensen den 19-20/11 Liria Ortiz Peter Wirbing

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom

Hur kan MI, KBT och andra metoder underlätta förändring?

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

ACTiveRehab: flexibel sjukskrivning baserad på smärtacceptans

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Centrum för cancerrehabilitering

Vad är det för skillnad?

Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Motivation och bemötande vid skadligt bruk/missbruk och beroende

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Utbildningscentrum. Eslövs folkhögskola 13 & 18 januari

När akut smärta blir långvarig

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj Bilaga 1

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Barn och smärta. Vi är på rätt väg. KBT baserat påp. exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering

UP-A Unified Protocol för Ungdomar

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne

Beteendeanalys. Verksam Psykologi

Vad är mindfulness? Att vara medveten i nuet, utan att värdera eller döma. (Kabat-Zinn 1999)

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Beteende. Beteendemedicin =? Exempel från sjukgymnastik

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Definition av våld. Per Isdal

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Motivation och bemötande

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Transkript:

Motivation till förändring 2010 Kristoffer Bothelius Leg psykolog, leg psykoterapeut kristoffer.bothelius@akademiska.se Vad är motivation utifrån ett inlärningspsykologiskt synsätt? Operant inlärning att lära via konsekvenser A B C (Respons) Situation Beteende Konsekvens Antecedent Behaviour Consequence 1

Operant betingning Det förflutna som framtiden i nuet Burrhus Frederic Skinner Smärtbeteenden: Undvikandebeteende B C Minskad Undvikande ASmärta smärta Antecedent Behaviour Consequence Smärtbeteenden: Kommunikation C A Skattar B110 Förhoppning Lidande på VAS om hjälp Antecedent Behaviour Consequence 2

Kort- vs. långsiktiga konsekvenser A B C Antecedent Behaviour K C L Konsekvens på kort sikt Konsekvens på lång sikt Vilka förändras av behandling? Patientkaraktäristika: Bättre resultat om man vid behandlingsstart Upplevelse av kontroll över smärtan Få katastrof- och andra negativa tankar kring smärtan Låg nivå av depression och ångest 3

Patientkaraktäristika: Resultatet påverkas inte av Ålder Kön Utbildning Civilstånd Hur länge man haft ont Medicinsk bakgrund och diagnos Fysisk funktionsnedsättning Patientkaraktäristika: Motstridiga resultat kring Antal operationer Hur länge man varit borta från arbetsmarknaden Patientkaraktäristika: Sämre resultat om man vid behandlingsstart Historia av våld och övergrepp under barndomen Psykosociala påfrestningar Låga förväntningar på arbetsåtergång Högt somatiskt fokus Hög upplevd smärta Hög upplevd funktionsnedsättning 4

Patientkaraktäristika: Sämre resultat om familjen är Kontrollerande Oorganiserade Ointegrerade Icke-stödjande Patientkaraktäristika: Motstridiga resultat Ersättnings- och kompensations frågor Personlighetstyper (utifrån t ex MMPI) Vad förändras i en effektiv behandling? 5

Effektiva behandlingskomponenter 1: Minskad upplevelse av smärtan som ett funktionshinder Minskad upplevelse av smärta som sjukdom Minskad upplevd funktionsnedsättning Effektiva behandlingskomponenter 2: Minskad rädsla och oro Minskad katastrofiering och smärtrelaterad oro Minskade antagande att smärta är skadligt och handikappande Ökad känsla av kontroll och minskad hjälplöshet Effektiva behandlingskomponenter 3: Minskad passivitet och ökat engagemang i egenvård Ökad gångförmåga Minskad depression Minskat hoppas och be Förändrade maladaptiva och negativa tankar 6

Eller två unika faktorer som påvekar resultatet Self-efficacy Ökad tilltro till den egna förmågan Kontroll och katastrofiering Ökad upplevd förmåga att kontrollera smärta Minskad upplevelse av att vara är handikappad pga smärta Minskad upplevelse att smärta betyder skada Minskad katastrofiering Hur förändras vi: Intensitet! Dagliga intensiva behandlingsprogram med mer än 100 timmars rehabilitering ger effekt Behandlingsprogram med 1-2 gånger per vecka med mindre än 30 timmars rehabilitering ger ej effekt Överraskande resultat Användandet av fysisk träning, avslappning samt strategier för aktivitetsökning predicerar inte förbättring Pacing ger motstridiga resultat 7

Acceptans och psykologisk flexibilitet Ökad acceptans av smärta förklarar 2-3 ggr mer av förbättringen än ökade smärthanteringsstrategier (coping) Psykologisk flexibilitet* är starkare korrelerat till positivt utfall än smärthanteringsstrategier *) Förmåga att direkt och öppet vara i kontakt med sina upplevelser i just detta ögonblick Fortsätta med eller ändra beteenden utifrån vad situationen kräver samt ens egna personliga mål och värderingar Kontroll vs. acceptans Att kontrollera smärta innebär ofta undvikandebeteenden: Leder bort från det som ger livet mening? Leder till mer smärta? Smärtfrihet Aktivitet Minska fokus på kontroll över smärtan och öka fokus på att leva det liv man önskar funktionell acceptans Villighet att ha smärta Innebär aktiv exponering för smärta utan att försöka kontrollera den för att uppnå ett meningsfullt liv Öka villigheten snarare än att minska rädslan 8

Motivation enligt MI Angelägenhetsgrad Vikten av förändring Graden av diskrepans mellan hur det är och vad man värdesätter Tilltro Tilltro till den egna förmågan till förändring En väg som man tror kommer fungera och som man tror sig kunna genomföra Motivation som angelägenhetsgrad och tilltro Angelägenhetsgrad Tilltro Beredskap för förändring Ambivalens Kostnad för status quo Fördelar med förändring Kostnad för förändring Fördelar med status quo 9

Utforska angelägenhetsgrad Nackdelar: Status quo Nackdelar: Förändring Fördelar: Fördelar: Intima relationer Värderingar: Livskompassen Samhällsengagemang Familjerelationer Vänner, Socialt liv Föräldraskap Arbete Egenvård, Hälsa Utbildning, Utveckling Fritidsaktiviteter Andlighet, Harmoni Värderingar Övning: Farvälfest 10