PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Grundskola: Rektor: Liljeforsskolan och Liljeforsskolans fritidshem Lilla och Stora Solen. Päivi Säteri Planens giltighetstid: November 2013-november 2014 Utbildning & lärande 1

1. SYFTE OCH INNEHÅLL Syftet med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Planens funktion är att förebygga och förhindra att kränkningar förekommer genom att beskriva konkreta insatser och tydliga rutiner. Planen är en dokumentation av det arbete som bedrivs löpande samt utgångspunkt för uppföljning, utvärdering och utveckling. Planen är därmed en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Planen är även ett verktyg att använda sig av då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår i verksamheten, genom att den beskriver vilken arbetsgång som ska följas i sådana situationer, hur utredningar och åtgärder ska dokumenteras och hur insatser ska följas upp. 2 (14) 2. UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE PLAN Utvärderingen av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts är utgångspunkten för den nya planen. 2.1. Föregående periods åtgärder Målet för åtgärden/önskvärd effekt Effekt/hur blev det Trapphus och korridor Det finns vuxna på olika ställen på vägen upp genom trapphuset, eleverna går några i taget och går lugnt i trappan. Samtal med eleverna om att t ex ta upp varandras jackor om de ramlat ner och ligger på golvet. Alla elever ska ha en egen hängare till sina kläder. I trapphuset finns en dialogvägg där klasserna kan kommunicera med varandra och visa vad som sker i klasserna. Organisera förvaring av rastleksaker. Skolgården och fotbollsplanen Kompis-samtal Fortsatt arbete med gemensamma regler för rastaktiviteter och rastvärdsbeskrivning. Direkt dialog med föräldrar. Information till vårdnadshavare vid terminsstart om regler och åtgärder. I årets Huset-kartläggning framkommer att det är lugnare men att vi fortsätter arbeta med vuxna som går med i trapphuset/korridoren. Alla elever har inte klädhängare/hyllor än. Detta måste lösas. Dialogväggen fungerar bra när det gäller atmosfären i trapphuset. Organiseringen av rastleksaker fungerar. Kompis-ansvarig har fortsatt nära samarbete med klasslärare och elever, samt föräldrar. Rastvärdsbeskrivningen fungerar mycket bra, men viktigt att alla följer den och t ex cirkulerar på skolgården.

Matsalen Samarbete med Gränbyskolan om schemaläggning för att ytterligare minimera trängseln i matsalen. Fortsatt många vuxna när Liljeforsskolans elever har sina lunchtider Dusch- och omklädningsrum Vuxna är med i omklädningsrummet Samtal och diskussioner med elever. 3 (14) Vårdnadshavare och elever har fått information om trivselreglerna och regler för rastaktiviteter. Schemaläggningen har fungerat lite bättre och medfört något mindre trängsel. Liljeforsskolan har många vuxna med vid lunchen men stöd saknas av Gränbyskolans personal. På grund av schemaläggningen saknas fortfarande vuxna i omklädningsrummet. 2.2. På vilket sätt medverkade elever i arbetet? Eleverna har medverkat i arbetet genom Huset-kartläggningen, samt genom Kompis-arbetet på skolan, vilket innebär att alla skolans elever är delaktiga i det relationsfrämjande arbetet. 3. FRÄMJANDE ARBETE Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Syftet är att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och genomförs utan att det föranleds av något särskilt identifierat problem i verksamheten. 3.1. Skolans insatser Områden 1. Kränkande behandling 2. Kön 3. Könsöverskridande identitet eller uttryck 4. Etnisk tillhörighet 5. Religion eller annan trosuppfattning 6. Funktionsnedsättning 7. Sexuell läggning

8. Ålder 4 (14) Insats Samarbetsdagar: gruppstärkande aktiviteter för samtliga skolans elever, genomförs varje år vid terminsstart. Samtlig personal på skola och fritidshem deltar. Områden som berörs av insatsen (ange nummer enligt ovan) Ansvar/person anges 1-8 Idrottslärare i samarbete med klasslärare. Tidplan Vecka 34 Uppföljning när och hur Personalens utvärdering: Bra att alla klasser får delta. Bra innehåll. Bra att elevernas andra förmågor får synas, kan stärka självkänslan hos eleverna. Arbetslagen vill gärna arbeta ännu mer med gruppstärkande aktiviteter i sina klasser. Arbetslagen arbetar gärna ännu mer med gruppstärkande aktiviteter i sina klasser under första skolveckan. Storsjung: gemensam sång- och musikstund för samtliga skolans elever. Fortsatt Storsjung fyra gånger per år. Må bra vecka: hela skolan/fritidshemmet fokuserar på hälsofrämjande insatser. 1-8 Skolans musiklärare i samarbete med klasslärare. 1-8 Skolans hälsoombud och hälsopedagog i samarbete med klasslärare. Fyra tillfällen/läsår Kontinuerligt pågående arbete med en extra temavecka/ Elevernas utvärdering: Uppskattade att få arbeta tillsammans i mindre grupper. Roliga och utmanande aktiviteter. Utvärdering av elever och personal efter avslutad aktivitet. Personalens utvärdering: Eftersom det finns en kör på skolan nu, kanske den blev mer aktiv än övriga elever under storsjunget. Önskvärt att hela skolan är delaktig. Positivt att numera även år 4-5 är med. Utvärdering av görs av elever och personal tillsammans med musikläraren vid läsårets slut Endast f-3, samt fritids deltog och upplägget låg över tre veckor, vilket var bättre än att koncentrera allt till en vecka. Uppstart skedde vid föräldramöte då hälsopedagogen deltog.

Perioden bör fortsätta ligga på vårterminen och under tre veckor. Skolsköterskan bör delta i arbetet. läsår 5 (14) Personalens utvärdering: ett inspirerande arbete och många tillfällen till samtal med barnen. Eftersom även fritids deltog genomsyrade arbetet hela dagen. Elevernas utvärdering: Eleverna tyckte att det var mycket spännande och intressant. Kompisansvarig som finns tillgänglig för elever och personal under skoltid för att jobba främjande och förebyggande. Det påbörjade arbetet måste absolut fortsätta. Kompis-ansvarigs tid bör utökas. Kompis-ansvarigs arbetsuppgifter bör i möjligaste mån planeras i samråd med Stödgruppen. Stödgruppen fortsätter träffas varje vecka. Kompis-arbetet är schemalagt för klasserna. Under Kompis-tiden arbetar vi med värdegrundsfrågor. Kompistiden kan bestå av relationsfrämjande övningar och samtal kring t ex etik och moral när det gäller användning av Internet. I detta arbete deltar all personal på skolan och fritidshemmet. 1-8 Helena Ek och Stödgruppen 1-8 Klasslärare, övrig personal och Stödgruppen Läsåret 13/14 Varje vecka Utvärdering när aktiviteten är slut. Personalens utvärdering: Alla är mycket nöjda med den nya organisationen med kompis-ansvarig. Kontinuitet genom att kompis-ansvarig är ute på raster och har tid avsatt för arbetet. Kontinuerlig utvärdering under läsåret. Personalens utvärdering: Mycket bra! Bekymmer att få till flera personer till klasserna för att kunna arbeta i mindre grupper. Det finns synpunkter om att få använda Kompistiden till specialundervisning. Kompis-arbetet ska fortsätta.

Skolinspektionen är mycket nöjd med vårt arbetssätt. Förslag om Pedagogiskt café kring Kompis: presentera material lite mer konkret, t ex filmsnuttar, drama, Kompis-pärmen. Kompis bör utvärderas även bland eleverna. ALL pedagogisk personal ska delta. Kompis ska schemaläggas redan i vår!! Trivselregler, rastregler och rastvärdsbeskrivning som gäller både skola och fritidshem och som även delges vårdnadshavare (bilaga). Prata om trivselreglerna på Kompis efter varje lov. 1-8 Klasslärare, övrig personal och Stödgruppen Kontinuerligt 6 (14) Kompis utvärderas vid varje termins slut. Personalens utvärdering: Bra med lite ramar och struktur till föräldrar och elever. Uppföljning i samband med utvärdering av Plan mot diskriminering och kränkande behandling. 4. KARTLÄGGNING Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som identifieras i verksamheten ligger till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen omfattar såväl förekomsten av trakasserier och kränkande behandling som en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå. 4.1. Redovisning av hur periodens kartläggning har gått till och hur personalen och eleverna har medverkat Kartläggningsmetoder 1. Husmodellen, framtagen av Diskrimineringsombudsmannen (DO), är en enkel granskningsmetod som kan bidra till att upptäcka risker för diskriminering och trakasserier i skolan. Eleverna har arbetat med trygga och otrygga platser på skolan och fritids. 2. En enkätundersökning avseende den psykosociala arbetsmiljön för eleverna görs varje år.

3. Trygghetsenkäten genomförs varje år i vecka 7. Enkäten ger en bild av hur eleverna trivs på skolan, samt möjlighet att anonymt berätta om de anser att någon elev på skolan är utsatt för kränkningar, samt om de anser att någon utsätter andra för kränkningar. 4. En årlig kommunal enkät för elever i år 5 och elever på fritids. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Samtliga elever har varit delaktiga i kartläggningen, som genomfördes under höstterminen. Arbetet har sett olika ut i olika klasser. Flera klasser började sin kartläggning med att ringa in vilka platser eleverna trivdes på, var de kände sig trygga och man pratade också om varför de kände så. I år 4-5 har man också arbetat med kopplingen till de olika diskrimineringsgrunderna. Arbetet har dels varit gemensamt i olika gruppkonstellationer, dels individuellt. Arbetet har till stor del präglats av samtal. Det som framkommit i kartläggningen har diskuterats och åtgärdats i respektive klass, samt på fritids. 4.2. Områden som berörs i kartläggningen kränkande behandling kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder 4.3. Redovisning av kartläggningens resultat och analys Se punkt 2.1 Effekt/hur blev det 7 (14) 5. FÖREBYGGANDE ARBETE Det förebyggande arbetet omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifieras som riskfaktorer. Det handlar om att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. I vårt arbete med att kartlägga riskområden har vi sett att barn oftare hamnar i konflikt med varandra på platser där vuxna inte alltid ser vad som händer. Det eleverna nämner är: skolgård och fotbollsplaner, dusch och omklädningsrum, trapphus och korridorer samt Gränbyskolan.

8 (14) 5.1. Konkreta insatser utifrån årets kartläggning och utvärderingen av föregående plan Insats Verksamhetsform Mål att uppnå/önskvärd effekt Skolgård och Viktigt att alla vuxna som är ute Trygg miljö för barnen fotbollsplaner under på rast, oberoende av uppdrag, där alla visar respekt för skoltid och har reflexväst på sig för att varandra och tar eget fritidshemstid barnen ska känna trygghet på ansvar. rasten. Efter varje lov tas reglerna för rastaktiviteter och trivselregler upp i Kompis. Rastvärdar måste vara extra uppmärksamma på lekar vid klätterställning, gunga och fotbollsplanen. Kompis-arbetet. Information till vårdnadshavare vid terminsstart om regler och åtgärder. Ansvar/person Tidplan Uppföljning när och hur Alla vuxna Nov -13 November 2014 i nov -14. samband med Husetkartläggningen. Klasslärare Alla vuxna Klasslärare Klasslärare/ hemsideansvarig Dusch- och omklädningsrum Trapphus och korridorer under skoltid och fritidshemstid En vuxen måste finnas med under hela ombytet. Schemaläggningen behöver anpassas till gruppernas behov av vuxennärvaro. Duschväggar/avskilda duschplatser behövs. Kompis-arbete. Det finns vuxna på olika ställen på vägen upp genom trapphuset, eleverna går några i taget och Trygg miljö utan kränkningar. Trygg och lugn miljö. Idrottslärare Anna/rektor Rektor Klasslärare Klasslärare/ Helena Ek Nov -13 nov -14. Nov -13 nov -14. November 2014 i samband med Husetkartläggningen. November 2014 i samband med Husetkartläggningen.

Matsal/kapprum under skoltid och fritidshemstid Slöjden Toaletterna under skoltid och fritidshemstid går lugnt i trappan. Kontinuerliga samtal kring hänsyn gällande t ex ljudnivå och knuffar. Alla elever ska ha en egen hängare till sina kläder. Strategier utifrån elevernas behov i korridoren. I trapphuset finns en dialogvägg där klasserna kan kommunicera med varandra och visa vad som sker i klasserna. Fortsatt Kompis-arbete med hur man ska bete sig i kön och ta hänsyn till andra. Matsalsschema med alla ätande klasser ska sitta synligt. Ny diskussion kring matsalssituationen med ledningsgrupperna på resp. skola. Fler krokar i kapprummet behövs. Dela upp kapprummet för att kunna saxa? Ledningsfråga Se över hur snabbt lampan släcks i den stora toaletten på nedre plan. Kompis-arbete om att inte rycka i dörren, rutiner vid toabesök, tema-arbete kring toaletterna. Trygg matsalsmiljö. Trygg miljö utan kränkningar. Trygg miljö Alla Vuxna Rektor Klasslärare Klasslärare Alla vuxna Rektor Rektor Rektor Stödgruppen Rektor Maria Jansson Klasslärare Nov -13 nov -14. Nov -13 nov -14. Nov -13 nov -14. 9 (14) November 2014 i samband med Husetkartläggningen. November 2014 i samband med Husetkartläggningen. November 2014 i samband med Husetkartläggningen.

Eleverna ska säga till vuxna genast om det är ofräscht på toaletten. Klassrummet Mäta ljudnivån och diskutera resultatet i klassen. Sök på Buller i App-store. Trygg och lugn arbetsmiljö. Klasslärare/ elever Klasslärare Nov -13 nov -14. 10 (14) November 2014 i samband med Husetkartläggningen. Internet Stödgruppen arbetar fram ett material att arbeta med på Kompis. Stödgruppen/ Helena Ek Nov -13 nov -14. November 2014 i samband med Husetkartläggningen. 6. ATT UPPTÄCKA, ANMÄLA OCH ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 6.1. Rutiner information till barn, elever och vårdnadshavare om hur de ska anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling På Liljeforsskolans hemsida finns en länk där elever och vårdnadshavare kan anmäla diskriminering och kränkande behandling. Alla elever och vårdnadshavare uppmanas att alltid vända sig klasslärare eller annan personal på skolan så snart misstanke om diskriminering eller kränkande behandling uppstår. Information om anmälningslänken på skolans hemsida, ges i samband med föräldramöten. 6.2. Rutiner för personalens respektive rektorns skyldighet att anmäla All personal på skolan ska vara lyhörd och observant när det gäller elevernas tilltal, ordval och beteende, såväl mot andra elever som mot vuxna. All personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit kränkt, ska anmäla det till Stödgruppen. Stödgruppen anmäler ärendet till rektor, som anmäler till huvudmannen. Dessa anmälningar sker på kommunens blanketter. 6.3. Rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation avseende diskriminering och kränkande behandling Om det kommer signaler om att en elev känner sig/är diskriminerad, trakasserad eller kränkt ska detta utredas och åtgärdas genast. Klassläraren anmäler ärendet till Stödgruppen. Rektor är ansvarig när det gäller ärenden avseende diskriminering och kränkande behandling. Rektor är skyldig att anmäla till huvudmannen.

När en elev blivit kränkt av en annan elev Steg 1: Anmälan till Stödgruppen görs, därefter anmälan till rektor och huvudman Utredning sker genom samtal enskilt med den som blivit utsatt. Det är viktigt att ta reda på vad som inträffat så exakt som möjligt. - Vad som hänt. - Vem som gjort vad. - När det hände. Samtal sker enskilt med den/de som utfört kränkningar. Samtalet går ut på att vissa överenskommelser ska göras. Berörda vårdnadshavare informeras. Berörd skolpersonal informeras. 11 (14) Steg 1 genomförs av Kompis-ansvarig. Samtalen och de överenskommelser som görs dokumenteras och åtgärder upprättas. Uppföljning av åtgärder planeras. Steg 2: Fortsätter kränkningarna kallas vårdnadshavarna till skolan för att tillsammans med lärare, Stödgrupp och skolledning diskutera fortsatta åtgärder, som dokumenteras. Steg 3: Vid grava fall av kränkningar eller om kränkningar inte upphör trots ovanstående insatser, kontaktas polis eller sociala myndigheter. Den som utsatts för diskriminering, trakasserier, kränkande behandling eller mobbning erbjuds stöd i form av samtal med för ändamålet lämplig person. 6.4. Rutin när personal har kränkt elever Steg 1 Den som uppmärksammat kränkningen eller den elev som blivit kränkt, kontaktar rektor. Rektor anmäler till huvudman och utreder via enskilda samtal med berörda parter. Överenskommelse görs om framtida förhållningssätt till varandra. Överenskommelsen dokumenteras. Rektor kontaktar vårdnadshavare. Ärendet följs upp inom en vecka. Steg 2. Om kränkningarna fortsätter informerar rektor vårdnadshavare.

Rektor kallar vårdnadshavare och inblandade parter till ett möte. Handlingsplan upprättas. Rektor följer upp inom en vecka. 12 (14) Steg 3. Om kränkningarna trots ovanstående fortsätter görs anmälan till facklig företrädare, skolchef eller polis beroende på händelsens art. Samtalen sker enligt ovanstående modell men leds alltid av någon ur skolledningen (steg 1). I steg 2 sker diskussioner med skolledning, personalchef och eventuellt fackliga företrädare. Om rektor efter utredning kommer fram till att en kränkande behandling förekommit ska denne kontakta HR Center. Utifrån ärendets art tas det upp för bedömning av eventuella arbetsrättsliga åtgärder. Rutiner för dokumentation Den som utför samtalen kring utredning, åtgärder och uppföljning dokumenterar detta i en särskild blankett, som därefter förvaras hos skolledningen (se bilaga). 6.5. Rutin för revidering av periodens plan och fastställande av nästkommande plan datum Planen mot diskriminering och kränkande behandling följs upp och utvärderas i oktober/november varje år. De åtgärder som varit aktuella under året utvärderas och det görs en kartläggning av nu-läget enligt Huset-modellen. Uppföljningen av den gamla planen och kartläggningen ligger till grund för den nya planen mot diskriminering och kränkande behandling. Rektor initierar arbetet med kartläggning, uppföljning och utvärdering. 7. DELAKTIGHET I ÅRETS ARBETE Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde och är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Det omfattar alla diskrimineringsgrunderna. 7.1. Beskriv hur barnen/eleverna ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet Klassråd Elevråd Gemensamma regler för rastaktiviteter (bilaga) Personal och elever genomför gemensamma aktiviteter vid olika tillfällen under läsåret. Kulturfesten, friluftsdagar, Skoljoggen, Bokens dag, Luciafirande, gemensam städdag inom Clean Uppsala är exempel på detta.

Rastaktiviteter: Periodvis görs intensivsatsningar där barnen får ta del av olika lekar. Tips på lekar sitter uppsatta vid skolans in- och utgångar. Det förekommer också att eleverna själva delger och instruerar varandra under ledning av klassläraren. Kompis relationsfrämjande övningar i klasserna. 7.2. Beskriv hur personalen ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet Alla vuxna på skolan och fritidshemmet har ansvar för att tydligt visa att man tar avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling och direkt ingripa vid minsta misstanke om missförhållanden. Utöver detta fördelar sig ansvaret så här: Rektor Det är rektors ansvar att: Se till att all personal, alla barn/elever, alla vårdnadshavare känner till innehållet i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan kränkande behandling. Upprätta, utvärdera och revidera planen mot diskriminering och kränkande behandling i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. Se till att utredning görs och åtgärder vidtas om skolan får kännedom om diskriminering eller annan kränkande behandling. Se till att det finns ett gemensamt system för dokumentation av anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtas. Anmäla till huvudmannen när fall av diskriminering eller kränkande behandling uppdagas. Personalen alla som är verksamma inom skolan och fritidshemmet Det är alla vuxnas ansvar att: Följa skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks. Dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering eller annan kränkande behandling. Bevaka att utredda fall och annan kränkande behandling, som man varit berörd av, följs upp. Berätta för elever vart de ska vända sig för att få hjälp eller berätta om att han/hon blivit kränkt eller märkt att någon annan blivit det. Uppmuntra elever att berätta om missförhållanden. Delta i Kompisarbetet Arbeta efter rastvärdsbeskrivningen. Diskussioner i elevhälsoteamet kan påvisa möjliga fall av kränkningar. Till exempel vid upprepad frånvaro kontaktas vårdnadshavare av ansvarig pedagog för att utreda orsak. Vid mycket hög frånvaro (över 10 dagar från terminsstart) kontaktas elevhälsoteamet genom skolsköterskan. 13 (14)

Skolans Stödgrupp träffas regelbundet varje vecka. Stödgruppen består av en representant från varje arbetslag (inklusive fritidshemmets arbetslag), samt Kompis-ansvarig, skolsköterska och skolpsykolog. I gruppen arbetar man generellt med frågor som handlar om diskriminering och kränkningar, samt konkret med ärenden kring diskriminering och kränkningar. Stödgruppen intar ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv på skolans verksamhet och organisation. 14 (14) 8. ATT GÖRA PLANEN KÄND - FÖRANKRING Barnen/eleverna Planen görs känd för skolans elever till exempel i samband med Huset-kartläggningen, på Kompistiden och i elevrådet. Vårdnadshavarna Information på föräldramöten. Broschyr angående Kompis-arbetet. Skolans hemsida. Personalen alla som är verksamma inom utbildningen Arbetsplatsträffar (APT). Genom stödgruppens representant i arbetslagen. Bilagor: 1. Definitioner och begrepp/allmänna råd 2. Vård & Bildnings rutiner