Sammanställning av enkätsvar, de enskilda svaren och en sammanfattning per fråga

Svensk geoprocess/wms-stompunkt Enkät 131112 131201 Peter Andersson Sammanställning av enkätsvar, de enskilda svaren och en sammanfattning per fråga Enkät 131112, inom Kravförstudie WMS-stompunkt Målgrupp: Referensgruppen med deltagare från kommuner och Trafikverket Fråga 1-9 Nuläget, hur din kommun idag hanterar stompunktsinformationen Egen kommentar Kommun Fråga-1 Hur är stompunktsinformationen i plan och höjd lagrad hos er idag, digitalt/analogt? - Punktskisser - Koordinaterna Digitalt Trafikverket Koordinater digitalt, punktskisser består av inskannade pappersritningar. Nacka A: Finns både analoga och digitala skisser beroende på vad det är för punkter B: Digitalt och analogt. Sandviken Punktskisserna finns i form av pdf-filer. Koordinaterna lagras i kartdatabasen, och hämtas därifrån vid varje tillfälle. Helsingborg Punktskisser: analogt lagrat i arkiv Koordinater: lagrade i databaser, analoga utskrifter/listor finns arkiverade i pärmar. Skellefteå Punktskisser som pdf:er samt Koordinaterna i Access databas (Punktskisser finns inte för alla punkter utan redovisas på primärkartan) Byts troligtvis från Access till ArcSde Malmö Både punktinformationen och koordinater finns analogt och digitalt Jönköping

Alla planpunkter är lagrade i kartdatabasen. De flesta höjdfixarna är inmätta och ligger också i kartdatabasen. De gamla punktskisserna finns kvar med används så gott som aldrig. Koordinaterna finns i stort sett bara digitalt efter övergången till SWEREF99. Upplands Väsby Analoga pktskisser, dock ej komplett. I kartdatabasen. Koordinater finns på alla. Arboga Punktskisserna analogt, koordinaterna digitalt Avesta Analogt, Punktskisser + digitalt i databas Enköping De är lagrade digitalt Eskilstuna Digitalt Hallstahammar Skisser i pdf format Koordinater digitalt Punktskisser finns analogt Koordinater finns digitalt Sala Bollnäs Digitalt, punkter länkade till skannade skisser med lägesbeskrivningar. Gävle Både och. Ljusdal Stompunkterna finns lagrade digitalt Vi har analoga punktskisser Hudiksvall

Sammanfattning Fråga-2 Punktskisser: väldigt blandat; analogt, inskannat analogt samt digitalt. Koordinater: mestadels digitalt i någon databas På vilket sätt tillhandahålls stompunktsuppgifter till externa användare idag? För de som har uppdrag till oss kan man få behörighet att läsa och hämta själv, för övriga sker leverans efter beställning. Kan bli svårt att få in punktbeskrivningar i tjänsten. I tjänsten kan det istället hänvisas till kontaktperson på kommunen. Viktigt att det finns koordinater på höjdfixarna för att det ska vara möjligt att visa dem på en karta. Vid byte till RH 2000 tar kommunen fram koordinater på sina höjdfixar om de inte hade det sen tidigare. Trafikverket Gratis via en öppen webbkarta. Nacka Efter förfrågan från kunder levererar vi koordinater via mail eller annat lämpligt sätt Sandviken Beställning via den digitala karttjänsten eller e-mail, i enstaka fall per telefon Leverans i regel via mail. Koordinatlistor och nätkartor skrivs ut från databaserna. Punktbeskrivningar måste kopieras ur arkiv. Vi brukar maila datat direkt till kunden. Genom beställning via telefon eller mail samt hemsida med karta beställningsformulär. Andra Förvaltningar genom inloggning Enstaka punkter hämtas eller mejlas till beställare samt att sju större mätföretag har egen inloggning i kommunens stomnätswebbtjänst Kartagostom De ringer in eller mailar. Vi gör en bedömning av vilka punkter som är lämpliga att använda. Dessa skickas oftast per mail i en textfil innehållande punktnummer, koordinater, markering och info om referenssystem. Inte sällan kompletteras med en översiktlig pdf med punkterna synliga i primärkartan. Helsingborg Skellefteå Malmö Jönköping Upplands Väsby

Som pxy-filer ev pktskisserna också. Arboga Lämnas ut digitalt (som ex. dwg plus inscannad pdf) vid behov. Avesta Punktskisser + pdf-fil ur db Enköping Digital leverans i form av pdf-, dwg- eller shp-filer Eskilstuna Digitalt Hallstahammar Koordinater i xyz-fil och skisser som pdf Sala Vi skickar koordinatfil och PDF av nätkarta eller PDF av punktskiss. Bollnäs Ett kartblad av aktuellt område (pdf) innehållande minst tre punkter med koordinatförteckningar. Gävle Koordinatlista och punktskiss vanligtvis. Ljusdal Kopior av punktskisser och koordinatlista Hudiksvall Sammanfattning Fråga-3 De flesta levererar via tex mail vid beställning. Några enstaka har någon sorts webtjänst. Tar kommunen betalt för stompunktsuppgifter, om ja hur tar man betalt och med vilken taxa? Nej, inte systematiskt. Trafikverket Nej. Nacka Det är mer administration att ta betalt för uppgiften än vad vi får in. Det finns dock en taxa för ändamålet. Sandviken Ja, 235 kr för tre punkter (minimum som lämnas ut), samt 141 kr per punkt utöver detta. Helsingborg

Nej, all information är utan kostnad, förutom koordinaterna på väggpunkterna. Användandet av dessa punkter innebär att man måste ha speciella konsoler som vi normalt sett inte lånar ut. Ska väggpunkterna användas för att t.ex. etablera ett byggplatsnät betraktar vi det som en tjänst som vi debiterar för. Skellefteå Ja! 267kr i framtagnings kostnad sen 320kr per punkt Mängd rabatt kan förekomma. Ja vid utlämnade av punkter enligt fastställd Plan och bygglovstaxa och årlig avgift för webbtjänsten Kartagostom Malmö Jönköping Ja. Byggnadsnämndens beslutade taxa med vanligt faktureringsarbete. Vi på Kart- och gis gör ett fakturaunderlag som sedan går till ekonomiavdelningen. Ja, om det är många de vill ha enl taxa (skl:s). Om det är få får dem de gratis för det är dyrare att administrera fakturan Upplands Väsby Arboga Nej Avesta Ja, 360:- för första punkten, sedan 200:- / st. Kart och mättaxan. Enköping Ja, vi tar betalt av externa kunder. Första punkten 420kr och resterande punkter 84 st+moms Eskilstuna Ja Hallstahammar Per punkt enligt fastställd taxa Sala Vi fakturerar och följer vår PBL-taxa. Koordinat kostar 178:- punktskiss kostar 355:- för 1:a punkt sedan 50%. Bollnäs Nej Gävle Det är väldigt sällan. De ingår ju i primärkarteavtal också. Men vi har taxa från PBL-taxan. Ljusdal Ja, 288:- för första punkten, därefter 144:- Hudiksvall

Sammanfattning Både ja och nej. Generellt tror vi att det är de större kommunerna som tar betalt och att de mindre inte gör det. Koppling till goedatasamverkan? Fråga-4A Hur ser den kvalitetsinformation ut som kunder erhåller tillsammans med punktinformationen? Den varierar stort beroende på vad som efterfrågas. Stomnät för järnvägsändamål har ett stort antal attribut tillgängliga avseende historik och kvalitét, markeringstyp läge m.m. Stompunkter för vägändamål varierar utifrån vilka behov som har förelegat för det projekt som upprättat punkten. Ingen kvalitetsinformation finns för enskilda punkter, annat än antal decimaler (läs mer på fråga 4B). Trafikverket Nacka Ingen. Sandviken Genom punktkoden. En förklarande pdf bifogas. Helsingborg Information om punktkvalitet bifogas vid leverans. Vi förklarar att punkterna ska betraktas som kontrollpunkter eftersom brister kan förekomma. Skellefteå Vi levererar inte kvalitetstal för punkterna utan polygonpunkter i klass 2 plan samt Fixar klass 1 höjd Garanterar inte noggrannheten utan minst 3 punkter plan eller 2 höjdpunkter och egenkontroll Markeringstyp och upprätande/mät datum för punkten Jönköping Malmö I det manuella urval som görs av någon av oss vana mätningsingenjörer delas punkter ut som anses ha en bra kvalité för ändamålet. Skriftligt framgår inte någon egentlig kvalitétsinformation annat än info om att punkttypen FIX anses ha hög noggrannhet i höjt Polygonpunkt en hög noggrannhet i planet och Piké en något lägre noggrannhet. Upplands Väsby Ingen speciell kvalitetsinformation, men om vi vet att punkterna är dåliga levereras dem inte. Arboga

Mätklass Avesta Punktskisser + koordinatlista, med uppgift om koordinatsystem. Enköping Typ av punkt (plan/höjd), Markeringstyp (dubb/rör och typ av förankring), Markeringsbeteckning (individnr), X/Y/Z värden, koordinat- och höjdsystem. SAKNAS: inmätningsår, signatur mättekniker/ingenjör, metod Eskilstuna Ingen Sala Skriven info om det finns kända problem i området. Vi reserverar oss för vissa förändringar av punktmarkeringen. Många faktorer kan påverka kvaliten- utjämningar, markeringsstabilitet, trafikpåverkan mm. Med bifogad information: Stompunkterna ajourförs ej. Användaren själv ansvarar för kontrollen. Bollnäs Gävle Man informerar muntligen om det man känner till. Ljusdal Plan- och höjdsystem samt markering Hudiksvall Sammanfattning Fråga-4B Några levererar ingen kvalitetsinformation alls, andra genom tex punktkod, markeringstyp eller en klass. Är stompunkterna i kommunen objektkodade med hänsyn till punktkvalitet? - Finns objektkod som attribut till punkten? - Framgår punkthierarki på något annat sätt t.ex. genom punknamn/punktnummer? - Finns en objektkodlista som kan bifogas punktinformationen? Punktkod är plan eller nivå, däremot finns attribut, se föregående fråga, detta avser järnväg. För väg se föregående fråga. Kanske gäller inte den gamla kvalitetsinformationen när man bytt till SWEREF 99 och RH 2000. Trafikverket

Stompunkter kvalitetsklassas ej. För planpunkter skrivs alltid tre decimaler ut, i höjd skrivs antingen två eller tre decimaler ut beroende på punkttyp. (Två för höjdbestämd planpunkt, tre för stomfix.) Nacka Ja delvis. Arbete pågår fortfarande Sandviken Ja, objektkod följer alltid med. Vissa punktnummer är reserverade för en viss punkttyp, men detta används bara internt. Ja, det följer med en pdf-fil med de olika punkttyperna. Helsingborg - Nej - Ja, det framgår av punktens detaljtyp om det gäller triangelpunkter, polygonpunkter, detaljpunkter eller fixpunkter. - Nej - Alla punkter har samma hierarki. Alla punkter transformerade från Malmö lokala till Sweref 99 13:30. Vilka som är passpunkter syns inte. Skellefteå Malmö Nej Jönköping Ja. Se svar 4A. Punktnummer på pikéer brukar få ytterligare en siffra i slutet av punktnumret vilket antyder vilken punkt den är utlagd ifrån. Någon kodlista bifogar vi inte. Upplands Väsby Nej, nej, punkthierarki genom punktnummer. Nej. Avesta Nej Ibland Ja, olika nummerserier Nej Enköping Ja, Nej, Ja Eskilstuna Polygonpunkt, triangelpunkt osv. Ja, Ja, Nej Hallstahammar

Nej Sala Nej. Vi har punktnamn som visar hierarki. Ingen lista finns men vi informerar vid leverans. Bollnäs Nej Gävle Hierarkin framgår av punktnumren Ljusdal Punkterna är kodade och det framgår av punktnumret vilken typ av punkt det är. Kodlista kan bifogas Hudiksvall Sammanfattning Det här hanteras på många olika sätt. Vi tror att det krävs en (enkel) gemensam mall för klassning av punkter. Fråga-4C På vilket sätt finns information om markeringssätt? - Punktnamn/nummer - Punktattribut - Punktskiss - Annat För väg se 4A, för järnväg finns 45 attribut avseende p-nr, datum för mätning beräkning och registrering, vem utfört föregående, tidigare punktnummer, ägare till markering, koordinatsystem, tidigare koordinatsystem, lägesbeskrivning med fler attribut, punktbeskrivning etc. Allmänheten får tillgång till information om markerkingstyp från punktskissen. Informationen finns även tillgänglig internt i vår egen databas. Trafikverket Nacka Punktattribut och Punktskiss Sandviken Genom punktattribut, men många äldre punkter saknar denna information. Helsingborg Oftast finns den informationen endast i punktbeskrivningen. I vissa fall kan uppgift om markeringstyp finnas med i koordinatförteckningen. Skellefteå

Punkterna levereras med attribut för markering. Punktskisser brukar inte levereras utan det går att mäta i temakartan. Malmö På stompunktsbeskrivningen dock ej någon skiss digitalt-skiss finns analogt Jönköping Punktattribut i kartsystemet vilket exporteras med till de textfiler vi oftast levererar. De gamla punktskisserna innehåller naturligtvis markeringstyp. Upplands Väsby Markeringssätt på punktskisserna (analogt) Avesta Punktskisser, Vi håller på att uppdatera punktattribut i db. Enköping Text, Text, Skärmdump Eskilstuna Attribut på alla punkter, pdf med skissen Hallstahammar På punktskiss Sala Punktattribut / punktskiss. Bollnäs Punktskisser Gävle Punktskissen Ljusdal Punktattribut och punktskiss Hudiksvall Sammanfattning Fråga-5 Finns oftast på punktskiss och ibland som attribut. Underhålls stomnätet i plan och höjd? Om ja, på vilket sätt? - T.ex. hur uppdaterad är informationen avseende rubbade eller saknade punkter?

Stompunkter för väg underhålls inte, däremot för järnväg. Under görs genom tillståndsbedömning enligt specifik rutin(omfattar dokumentation och fältbesiktning), åtgärd genomförs utifrån tillståndsbedömningen. Tillståndsbedömning vart 7:e år enligt plan men utfall styrs av medelstilldelning. Nacka har de senaste åren lagt ner väldigt lite energi på att hålla stomnätet uppdaterat. Raserade punkter tas bort ur databasen när det upptäcks i fält. Nej, diskussion pågår inom mätavdelningen om ett eventuellt framtida behov av underhåll. Dock försöker vi radera bort de punkter som försvinner. De enda nya punkter som sätts är brukspunkter, markerade med mätspik, i nyexploateringsområden. En viss förtätning av stomnätet med mer varaktiga markeringar har vid tillfälle gjorts i samband med större projekt. Väggpunkterna i centrala staden underhålls och kompletteras. I övrigt sker inget underhåll förutom för fixpunkterna där vi nu har för avsikt att inventera stadens fixnät under sommaren 2014. Annars sker inget underhåll av stomnätet. Vi har speciella baser för saknade punkter, det finns dock ett stort mörkertal Vi har en stompunktsplan som innebär att det skall läggas 150 ny punkter. Vid rubbade saknade punkter ändras punkterna till historiska i Access databasen och försvinner ur temakartan dagen efter. Ja Rubbad eller bortgrävdpunkt tas bort från översikten finns kvar med annan färg för internt bruk Ja. Vi mäter statisk GNSS mätning vid nyetablering av större områden. Anslutningsmätningar till befintligt stomnät görs i området och viss upprätning sker. Saknade punkter raderas helt enkelt ur kartdatabasen. Rubbade punkter har vi ett attribut för. Vi har digitalavvägare och ansluter ofta nypunkter till fixnätet med avvägning. Om mätteknikerna upptäcker att punkter är dåliga dödas dem och hamnar i lagret DÖDA punkter i basen. Ev de pkt ommätas och får då en ny identitet. Trafikverket Nacka Sandviken Helsingborg Skellefteå Malmö Jönköping Upplands Väsby Arboga

Nej. Saknade/rubbade punkter uppdateras bara om de upptäcks. Avesta Nej. Resursbrist. Men vid kännedom om borttagna punkter, markeras det i db attribut: Borta Enköping Nej. Plan för ajourhållning tas fram under 2014. Eskilstuna Nej Hallstahammar Ingen annat än att rubbade eller på annat sätt skadade punkter redovisas i basen Sala När det upptäcks att punkter inte verkar vara OK så avförs de från databasen. Vi har inga resurser att kontinuerligt kontrollera näten. Bollnäs Nej Gävle Vid kännedom om detta uppdateras informationen. Ljusdal När vi får vetskap om någon förändring så uppdaterar vi punktbasen Hudiksvall Sammanfattning Fråga-6 Generellt litet underhåll, men raserade/rubbade punkter raderas/noteras i databasen när man får kännedom om dem. Vilket ansvar har kommunen för den punktinformation som lämnas ut och hur informeras kunden om kommunens ansvar? Vi informera om status och tar ansvar för den informationen, vi kan inte ta ansvar för brister som beror på förändringar som skett efter vår tillsyn. Vi kan bara ta ansvar för det vi vet. Vi friskriver oss med följande text på punktskissen: Markeringen kan vara rubbad, enstaka koordinatuppgifter kan var fel. Överbestäm din mätning. Vi brukar ange text som: Kommunen fritar sig från ansvar när det gäller punktens beskaffenhet. Trafikverket Nacka Sandviken

Ja, det framgår av den pdf-fil som alltid medföljer. Helsingborg Vi meddelar att punktkoordinaterna kan ha sina brister, och att de måste betraktas som kontrollpunkter. Vi hoppas därmed att vi slipper ställas till svars om någon punkt skulle vara felaktig. Skellefteå Vi ansvarar bara förläget då punkten mättes. Vi informerar att man är skyldig att utföra egenkontrol, samt att nya punkter fås om någon rapporteras saknad eller rubbad. Minst 3 plan 2 höjd Malmö Kommunen svarar för utlämnade koordinater och höjder vid mätdatumet vilket görs muntligt, samt vid användarträff för mätningsföretag Jönköping Det är kommunens stomnät och den svarar därför för informationen om det. Någon information till kunden om kommunens ansvar lämnas ej. Upplands Väsby Stort ansvar. Vi lämnar ej ut information om de är dåliga. Arboga Inget ansvar. Avesta Vi har totalansvar. Är vi osäkra på några uppgifter, meddelas det tydligt, skriftligt Enköping Kommunen har inget ansvar Hallstahammar Punkter vi själva inte har nyligen varit på och kollat, informeras kunden om att dom bör göra en egen koll mot någon eller några andra punkter. Vi har ett ansvar att hålla ett stomnät som är användbart för de mätningsarbeten som kan förväntas uppstå. Om en kund beställer 2 punkter skickar vi alltid uppgifter på minst 3 punkter men debiterar bara för de som beställts. I samband med byte av referenssystem har vi fått olika resultat i olika områden beroende på hur näten mätts. Den informationen ger en bild av kvalitén. Sala Bollnäs Se 4A Gävle

Informerar om det vi känner till om kvaliten Ljusdal Sammanfattning Fråga-7 De flesta informerar (skriftligt) om att kommunen endast ansvarar för punkternas läge när de mättes. Vilket kontrollansvar har användaren vid användning av stompunkter och hur informeras användaren om detta ansvar? Kunder som inte använder stomnätet i uppdrag åt Trafikverket ansvarar helt och hållet själva för detta. Trafikverket Se fråga 6. Nacka Det är upp till användaren att kontrollera punkten. I övrigt se punkt 6 Sandviken Detta framgår också av den medföljande pdf-filen. Helsingborg Vi meddelar vid koordinatleverans att kontroller måste utföras. Skellefteå Dom har ett eget ansvar att göra tillräckliga kontroller. Meddelas vi beställning. Minst 3 plan 2 höjd Malmö Vi all mätning görs naturligtvis kontroller, överbestämningar så och där mätningarna utgår från stompunkter, informationens ges enligt föregående fråga En ansvarig mätningsingenjör/tekniker ska alltid kontrollera sina mätningar. Mätningarna bör utföras på ett sådant sätt så att brister i kommunens stomnät upptäcks om kvalitén är kritisk. Tillämpningen bör avgöra om det är nödvändigt att t.ex. beställa två fixpunkter för att kunna överbestämma mätningar i höjd. Jönköping Upplands Väsby De bör veta att all mätning skall överbestämmas enl regler. Arboga Inget ansvar. Avesta Eget ansvar. Vi kommunicerar kvaliteten på de punkter vi lämnar ut. Enköping

Se ovan Sala Vi uppmanar användare att göra kontroller av avstånd och höjduppgifter för att minimera risken att en punkt är rubbad. Bollnäs Se 4A Gävle Inget särskilt uttalat ansvar. Får vi information om från användare tar vi vara på det. Ljusdal Kunden har ansvar för att punkter kontrolleras. Information via samtal Hudiksvall Sammanfattning Fråga-8 Användaren har ansvar att kontrollera punkterna. Anser du att det är viktigt att informera om kommunens och användarens ansvar gällande punkternas kvalité? Ja. Trafikverket Ja. Nacka Ja Sandviken Ja, det har förekommit att användaren inte har kontrollerat på ett bra sätt, alternativt haft en övertro på punkternas noggrannhet i byggnätssammanhang. Ja, bristande koordinatkvalitet pga transformationer, omräkningar av höjdvärden och skadade punkter förekommer. Det är tyvärr i detta skick stora delar av stomnätet är idag, förutom väggpunkterna. Helsingborg Skellefteå Vi gör ingen skillnad i kvalitet. Malmö Ja absolut Jönköping Det är viktigt man påminns om det på något sätt i alla fall. Upplands Väsby

Mottagaren bör kunna ha den mäterfarenhet så de vet värdet av stompunkterna och ev fel. Arboga Användaren bör rapportera kvaliteten på de punkter som användaren har använt tillbaka till kommunen. Avesta Ja. Enköping Ja Eskilstuna Ja Hallstahammar Ja Sala Ja Bollnäs Väldigt viktigt Gävle Ja egentligen Ljusdal Ja Hudiksvall Sammanfattning Fråga-9 Ja Finns det någon eller några inom er organisation som har ett tilldelat ansvar för stomnäten? Ja Trafikverket Inte i dagsläget men det finns planer på att det ska finnas en person inom mät som ska vara ansvarig för stomnät. Nacka Gemensamt ansvar för MÄT-avdelningen Sandviken

Ja, men p.g.a. omorganisation är ansvaret otydligt. Jag har att leverera ett underlag för antagande av en ny stomnätspolicy. Därför kommer detta projekt mycket lägligt. Vi har dock bra och tydliga rutiner för utlämning av stompunkter, tycker jag. Det är lantmäteriavdelningen som har ansvaret när stomnätsunderhåll ska utföras. Idag har vi knappast tillräckliga personella resurser för att åstadkomma detta. Helsingborg Skellefteå Vi har en mätningsingenjör som ansvar för inmätning men, Enhetschefen har det geodetiska Alla ska kunna mäta Malmö ansvaret. stomnät av ingenjörerna. Ja Jönköping Ja. Upplands Väsby Kart- o mätingenjören samt mätteknikerna som är ute o upptäcker fel på punkter. Arboga Ja. Avesta Nej Enköping Ja Eskilstuna Några Hallstahammar Nej Sala Det är ett gemensamt ansvar för mätningsingenjör och fältpersonal (som har den bästa kollen på punkterna). Bollnäs Nej Gävle

NEJ. Ingen uttalad person. Har inget tydligt budget- Ljusdal och tidsutrymme för regelbundet underhåll. Och andra sidan är vi en liten kommun och upplever för tillfället att det fungerar så bra som det behövs. Inte längre Hudiksvall Sammanfattning Ansvaret ligger antingen hos en specifik person eller hos mätavdelningen.

Fråga 10-19 Fråga-10 Önskat läge, dina synpunkter på den nya tjänsten. Tänk här utifrån två perspektiv, producent- och användar-/marknadsperspektiv. Hur vill du att denna tjänst ska utformas? - Användaren laddar själv ned informationen - Användaren lägger en beställning via ett gränssnitt och kommunen levererar datat Egen kommentar Att användaren själv kan hämta hem punkter. Trafikverket Ur båda perspektiven är det bäst att användaren själv laddar ner informationen, dels för att spara tid för oss själva och dels för att det går snabbare för användaren att få sin data. Gärna genom en gemensam tjänst för alla kommuner, så användare som är verksamma i olika kommuner slipper leta på olika ställen. Gärna genom både WMS och en webblösning. Nacka Användaren lägger en beställning via ett gränssnitt. Sandviken Min personliga uppfattning är att användaren själv laddar ned från kommunens digitala karttjänst, och att det tydligt ska upplysas om kommunens resp. användarens ansvar. Denna uppfattning är dock inte förankrad hos förvaltningsledningen. Bäst är nog att kommunen levererar datat. Då kan vi ha koll på vad som önskas/levereras och kan ge råd och information. Om en lösning med betalningen sker, har jag inga problem med att kunderna själv laddar ner info. Annars kan man hänvisa till vår temakarta och vårt beställningsformulär. Helsingborg Skellefteå Malmö Användaren hämtar själv data. Jönköping Det bästa är om användare själv laddar ner informationen. MEN om den utformas så kommer jag att sålla ganska hårt bland punkterna för att vara säker på att de som skickas ut håller en hög kvalité. Upplands Väsby

1. Användaren går in på publik WMS-tjänst & väljer via geografiskt gränssnitt aktuellt område i Sverige & anger vilken information om stompunkterna i det området som önskas. a. et utgörs av efterfrågad information om stompunkterna i valt geografiskt område. 2. Användaren går in på publik WMS-tjänst & klickar på en/flera stompunkter a. et utgörs av all information om valda stompunkter. Önskat läge är Att alla innehavare av stompunkter/stompunktsinformation delar med sig av såväl stompunkterna och tillhörande information, som kvalitetsdeklarationerna/metadata. Att utan ekonomiska transaktioner erbjuds alla (både innehavare och nyttjare som inte är innehavare) att ta del av informationen Att tjänsten tillgängliggörs på geodata.se & på lm.se Att tjänsten driftas/förvaltas av Lantmäteriet Att stompunktsinnehavarna ansvarar för att tillgängliggöra och kvalitetsdeklarera sin information i enlighet med fastställda specifikationer för STOMPUNKTER Allt till alla som önskar! Karin Bergström Jag tycker det skall vara en nedladdningstjänst. Håkan Oscarsson Användaren lägger en beställning via ett gränssnitt och kommunen levererar datat. Avesta Användaren lägger en beställning via ett gränssnitt och kommunen levererar datat. Enköping Båda ovanstående, dock är en e-service att föredra Eskilstuna Användaren laddar själv ned informationen Hallstahammar Användaren gör en beställning Sala Användaren lägger en beställning via ett gränssnitt och kommunen levererar datat. Ungefär som Ledningskollen. Bollnäs

Att ladda själv är praktiskt och underlättar för kunden. Kommunen ska ha tillgång till info om nedladdningar. Första alt kan spara tid och kanske kan kombineras med informationsytbyte. Men med andra alt behåller man värdefull kommunikation. Gävle Ljusdal En beställning känns tryggare Hudiksvall Sammanfattning Fråga-11 De flesta önskar en nedladdningstjänst, alternativt en länk till befintlig tjänst hos kommunen. Vilken kvalitetsinformation (metadata) är intressant för externa användare, dvs information utöver koordinaterna? Historik (ursprung tider för mät och ber, senast kända kontroll m.m.), lägeskvalitét m.m. Generell information om underhåll för områden etc beställs av ansvarig hos ägaren. Trafikverket Eventuell kvalitet, markeringstyp, senaste inventeringsdatum samt skapelsedatum. Nacka Markeringstyp. Sandviken Markeringstyp. Noggrannhet/mätosäkerhet i plan och höjd. Punktskisser framför allt när det gäller höjdfixdubbar, som ju kan vara svåra att hitta även med fullgott kartmaterial. Information om kommunens resp. användarens ansvar. Punktbeskrivningarna har blivit mindre viktiga nu när det är lätt att söka punkter med GNSSmottagare. Dock är uppgift om markeringstyp bra att ha. Vi brukar inte meddela något kvalitetsvärde på punkterna. Helsingborg Skellefteå Markeringstyp. Eftersom vi redovisar punkterna på aktuell Primärkarta/Översiktskarta så anser vi att punktskisser är en sämre lösning. Vi har info om när, i, och feltolerans som vi behåller själv Markering, mätdatum och med vilken mätmetod punkten producerats. Jönköping Malmö

Markeringstyp. Typ av punkt; FIX/PP är naturligtvis intressant. Upplands Väsby När, av vem, hur har informationen framställts/inmätts, dvs. tillkomstdatum, tillkomstsätt, ansvariga för mätning/beräkning. Karin Bergström Referenssystem, Punktnummer, Markeringstyp, Punktskiss, Ägare (vem har skapat punkten). Håkan Oscarsson Markeringstyp, Underlag (berg osv), närhet till väg, skymd vinkel. Arboga Mätklass, markering, var de ligger osv. Avesta Punktmarkering, vilket koordinatsystem och noggrannhet Enköping Inmätningsår/datum, Vem mätte (signatur mättekniker/ingenjör), mätmetod, instrument, mätosäkerhet Eskilstuna Markering Hallstahammar kvalite och markeringstyp Sala Var det finns stomnät och vilken kvalité som kan förväntas. Bollnäs Ref.system, kontrollinfo, markeringstyp Gävle Beskrivning av läge och markeringstyp. Ljusdal Markeringstyp, fix eller planpunkt, vilken typ av punkt (pp, detalj, triangel) Hudiksvall Sammanfattning Markeringstyp, aktualitet (mät-/inventeringsdatum), kvalitet. Kommun, kontaktuppgifter, SWEREF-zon bör finnas med. Fråga-12 För denna typ av tjänst finns behov av att göra höjd- och planpunkternas kvalitetsinformation mer enhetlig? Hur bedömer du möjligheten till en gemensam klassningsmall?

Det borde vara möjligt, men kan finnas behov av att ha två till fyra klassningar eftersom alla sannolikt inte har samma typ av klassningsbehov och därför inte har underlag för en enhetlig klassning. Den möjligheten vi kan se för att kvalitetsklassa punkter är att ha med information om medelfel och mätmetod. Det kan även vara bra att veta vilka punkter som har varit med som referenspunkter i bytet till Sweref99 och RH2000. Vi är positiva till en gemensam mall. Svårt att svara på hur det går att genomföra men någon typ av klassning borde gå att få fram via den info som finns i dokumentationen vid bytet av referenssystem, i både höjd och i plan. Vi har genom olika koder en slags klassningsmall, men det vore ju bättre för användarna om denna vore enhetlig över hela landet. Det kanske kunde fungera med mall enligt gamla HMK av typen 1 Riksnät, 2 Anslutningsnät, 3 Bruksnät? Bra med en gemensam mall! Alla punkter vi redoviser håller hög klass annars är dom inte offentliga utan bara arbetsmaterial. Först måste det tas fram nya riktlinjer för vad som är en stompunkt, markering, mätmetod, hur beräknas punkten feltoleranser, mm. Det bör inte vara helt omöjligt. Mycket finns väl redan definierat i HMK? Här i Upplands Väsby har jag gjort en egen klassning i och med övergången till SWEREF99. Trafikverket Nacka Sandviken Helsingborg Skellefteå Malmö Jönköping Upplands Väsby Enhetlig specifikation Metadata torde troligen vara densamma för Plan & Höjd-punkter. Karin Bergström Borde väl gå. Arboga Mätklass och markeringstyp borde i sig redan vara enhetliga. Avesta Bra med lika info från olika håll. Men vem bestämmer om en gemensam klassningsmall? Kan ge merjobb. Enköping

God Eskilstuna Inga problem Hallstahammar Beror väl på hur kvalificerad klassningen måste vara och om man kan klara ut detta och redovisa med säkerhet. Sala Klar fördel om det går att genomföra. Bollnäs Genomförbar, krävs en del kontrollinmätningar. Gävle x Ljusdal Sammanfattning De flesta tror att det är möjligt och att det behövs i tjänsten. Det är nog ett ganska stort arbete att ta fram en gemensam mall och för kommunerna att anpassa sina punkter till en sådan. Fråga-13 Tjänsten ska innehålla data i SWEREF 99 och RH 2000, ska även koordinater i andra system kunna hanteras? - Din bedömning av behovet och lämpligheten - Risker/nackdelar Ja, ett eller flera selektiva system men SWEREF 99 och RH 2000 ska vara standard. Ju mer data ju större risk för fel, men det är absolut värt det. Det bör också redovisas vilken projektion som koordinaterna avser. Trafikverket Vi ser inte någon anledning till att kunna ta ut koordinater i andra system än Sweref 99 och RH2000. Det är så pass sällan gamla system som ST74 och RH2000 används att det inte är värt att implementera. Se även våra frågor under punkt 16 Nacka Om man får med de flesta kommuner och organisationer i de nya referenssystemen så räcker det med dessa. Vill någon ha info i något annat system kan de vända sig till någon som kan transformera eller göra en translation, lämpligen kommun eller Lantmäteriet. Sandviken

Vi har haft dessa system så pass länge (2006 resp.2008) att i stort sett allt nytt är projekterat i dessa system. Vi använder då SWEREF 99 1330, men risken finns kanske att detta kan förväxlas med TM. Det kan finnas risker med att ha med gamla system. I synnerhet om det handlar om äldre system där lokalt framtagna transformationssamband har använts för omräkning till SWEREF. Det kan säkert fungera om endast rikets system är med, men det ställer krav på att användaren har nödvändiga kunskaper. Jag tycker att det bara ska levereras in nationella system. Behöver någon punkterna i gamla nationella system och lokala, måste ägaren kontaktas. Helsingborg Skellefteå Malmö Nej, om användaren behöver koordinater i äldre system bör kontakt tas med resp. kommun. Jönköping Med tanke på ERS-projektet inom Svensk Geoprocess så känns det väl inte lämpligt att ta med andra koordinatsystem. Riskerna är väl inte så stora med olika system i planet men olika höjdsystem vore direkt olämpligt med tanke på värden som ligger så lika varandra. Rimligen bör endast punkter i de enhetliga referenssystemen ingå. Möjligen kan införandet av SWEREF 99/RH 2000 underlättas om punkter i andra system registreras/tillgängliggörs. Men detta endast om vi tror att denna WMS-tjänst finns på plats inom ~1 år. Nej. För att undvika misstag bör vi minska antalet system målet måste vara att alla använder de nationella systemen. Då skall vi inte bygga en tjänst där andra system tillåts. Upplands Väsby Karin Bergström Håkan Oscarsson Ja lokala och Sweref TM Arboga Nej. Alla leveranser borde ske i SWEREF 99 TM, möjligen i kommunens zon. Därefter är det upp till användaren att transformera. Avesta Nej. Enlighet är viktigt, förväxling får ej ske. Enköping

Behovet finns säkert att kunna leverera i flera olika system. Det är dock ej lämpligt om det inte kan ske på ett automatiserat sätt t.ex. genom en FME-serverlösning. Risken att man kan leverera i andra koordinatsystem gör att man inte tvingar alla att använda SWEREF99/RH2000. Jag ser det som en fördel om man kunde använda ett standard system i all datautbyte vilket skulle förenkla processerna i alla led. Eskilstuna Det räcker med sweref och RH2000 Hallstahammar Transformationssamband finns framtagna om kommunen använder dessa system och överräkning till andra system bör kunna göras on the fly vid leverans. Bollnäs Enhetligt koordinatsystem är mest lämpligt. Gävle Lågt behov Ljusdal Sammanfattning De flesta önskar enbart SWEREF 99 och RH 2000. Kanske ska man kunna välja att få koordinater i både TM och aktuell zon. Fråga-14 Vilken inställning har kommunen till att lämna ut stompunktsinformation via en nationell e-tjänst? - Fördelar - Nackdelar Vi ser positivt på detta, det är en samhällsnytta och enskild användarnytta. Vi kan minska antalet markeringar och därmed risken för att använda fel markering. Många av våra punkter ligger så till att de inte kan användas utan särskilt tillstånd att arbeta inom väg- och järnvägsområdet. Vi är positivt inställda till detta. Fördelar: det är lätt för utomstående att ta del av stomnätet och därmed kommer de i större utsträckning att använda stomnät istället för GNSS och därmed höja sin mätkvalitet. Nackdelar: eventuella problem med att synkronisera lokal data till den nationella tjänsten. Trafikverket Nacka

Vi är positiva till att lämna ut stompunktinfo. Just nu är det inte någon större efterfrågan hos oss då de flesta aktörer kör egen Nätverks- RTK. Största fördelen som vi ser det är att lämna ut höjdfixar eftersom höjdvärdet är den komponent med störst spridning i en GNSS-mätning. Personligen tycker jag det är bra, men det finns förmodligen olika uppfattningar om detta i kommunen. Det gäller då att ha bra rutiner för uppdatering av informationen. Vi lämnar redan ut punktinformationen på ett liknande sätt och det har hittills fungerat bra. Om kunderna själva ska kunna hämta ut koordinaterna måste det finnas en viss beredskap så att allt fungerar och att datat uppdateras vid förändringar. +Resurseffektivt -Kontakten med användaren (var, varför det man vill mäta kanske finns redan) Eftersom Jönköpings kommun haft en webbtjänst under några år och det fungerat mycket bra ser jag enbart fördelar bla att stomnätet nyttjas av fler användare, Fördelar: Den som ska beställa kan själv titta vad som finns och välja vilka punkter som ser användbara ut. Arbetet med att leverera punkter minskar för kommunen (Men det är för vår del ändå marginellt idag.). Man kan få punkterna direkt och behöver inte vänta på att rätt person ska komma in till kontoret. Nackdelar: Den som ska beställa punkterna kanske ser att det finns en massa punkter i området han/hon ska mäta i men i själva verket är det bara en massa pikéer med okänt ursprung som kommunen helst inte vill lämna ut. Alternativet är att kommunen sållat så hårt bland punkterna som visas i tjänsten att bara de av högsta kvalité blir synliga/lämnas ut. Sandviken Helsingborg Skellefteå Malmö Jönköping Upplands Väsby Vid mina kontakter med kommunerna har detta inte varit uppe till diskussion. Håkan Oscarsson Fördelar. Kan tom leda till att man skärper sig i kommunerna och underhåller vissa strategiska punkter mera. Arboga

Nackdelen är om denna e-tjänst skulle kräva extraarbete för kommunerna i samband med ex. rubbade punkter. Om all informationen ska ligga tillgänglig för nedladdning för användaren kommer detta att innebär ett mycket stort jobb för kommunerna. Avesta Enkelt för användarna. Risk för merjobb för leverantören av datat. Enköping Fördelen vore ju att en beställare får ett ställe att vända sig till när man ska göra sina beställningar. Vem som levererar informationen är ju egentligen ointressant för beställaren bara den är lätt tillgänglig och är tillförlitlig, kvalitetssäkrad. Nackdelen skulle ju kunna vara att man får ytterligare en typ av data att leverera eller föra över via en tjänst men det torde vara ett mindre problem med tjänstebaserat uppdaterande av data. Eskilstuna Positiv Hallstahammar Enkelt för beställare av punkter Kräver säkert en hel del arbete för leverantör och en hel del jobb med ajourföring Fördelar: Vi behöver inte lägga tid på leveranserna Nackdelar: Det känns som att man tappar kontakten där man kan informera om lokala förutsättningar Sala Bollnäs Frågan har inte diskuterats. Gävle Sammanfattning Positiv - Kan leda till en bättre kontroll och kvalite. Hantering och kvalite blir smidigare och kanske billigare m tiden. - e-tjänster verkar krångliga och dyra(?) att initialt genomföra. Risk för att det inte blir helt funktionellt bra. Fördel: Lättare för kunden Nackdel: Större krav på att databasen ajourhålls De flesta är positivt inställda. Ljusdal Hudiksvall

Fråga-15 Ser du behov av att via e-tjänsten kunna ta betalt? Om ja, finns olika alternativ? Inte primärt. Om så skulle bli kan det vara ett stöd för enhetlig hantering och prissättning. Vi har ingen ambition att ta betalt, vi har bara stompunkter för vårt interna behov. Men skulle vi samverka med någon vill vi inte betala till den andra parten och inte kunna ta betalt själva. Nej. Vi ser en större vinst med att privata aktörer använder stomnätet i en större utsträckning än att vi får betalt för det. Vi tycker att det är bättre att kunder får tillgång till punkter med bra kvalitet istället för att ta betalt. Blir det för dyrt kör kunderna egna system. Det gör att felaktigheter kan öka när det inte finns några stompunkter att utföra kontroller mot. Nej, men detta är också min egen uppfattning. Om vi tar betalt borde vi också ha ett större ansvar att underhålla stomnätet, vilket i sig orsaker större kostnader än intäkterna. Nej, vi tar inte betalt i dagsläget. Tar man betalt av kunderna ökar ansvaret. Man måste då kunna lägga mer tid på inventering och komplettering av punkterna. Antingen ta betalt direkt eller att beställningen kommer till ägaren direkt ifrån förfrågan om punkterna. Bör gå att lösa med en karta där man kan välja vilka punkter man behöver. Ja eftersom kommunerna lägger ner en hel del arbete på stomnäten i plan och höjd. Kan tas ut som en årsavgift alt engångsuttag. Ja. Även om det inte rör sig om några större belopp så bör en liten avgift finnas med. Annars finansierar kommuninvånarna 100% av något som de egentligen aldrig har någon användning för. Samtidigt vill man inte krångla till proceduren så att de som ska bruka punkterna drar sig för att göra en beställning. De flesta som beställer punkter idag är dock inställda på att de ska betala för tjänsten/punkterna. Svår fråga Trafikverket Nacka Sandviken Helsingborg Skellefteå Malmö Jönköping Upplands Väsby Nej, All information till alla som önskar! Karin Bergström Detta bör ingå i begreppet öppna data. Håkan Oscarsson

Ja. Antingen via kunden eller bidrag fr Lantmäteriet. Arboga Ja, LM skulle kunna föra statistik på hur många uttag som görs per kommun, och därefter årligen ersätta den enskilda kommunens arbete. En enhetlig fakturering underlättar för alla parter. Ja. Men vi vet inte hur. Ett sätt är att visa vad som finns i en karttjänst, men att vi levererar datat efter beställning från kunden. Ja. Det kostar att upprätthålla stomnätet och att mäta in nya punkter om gamla förstörs och att underhålla befintliga punkter. Idag tas en avgift ut för nyttjande av punktinformationen. Avgiften skulle kunna tas ut genom faktura (inloggning via e-id för verifiering av kund) eller kortbetalning. Avesta Enköping Eskilstuna Ja Hallstahammar Eftersom vi tar betalt i dag så känns det naturligt att vi gör det fortsättningsvis. Om tjänsten blir en metadatakatalog så ser jag dels fördelar för kunden som kan se vad som finns och kvalitén och dels fördelar att kommunen kan få en närmare kontakt med kunden för att informera om lokala förutsättningar. Bollnäs Nej Gävle Det hade varit bra Ljusdal Sammanfattning Några vill ta betalt, andra inte. Några av de större kommunerna som tar betalt idag kommer förmodligen vilja fortsätta att göra det. Fundera vidare kring öppna data och geodatasamverkan. Fråga-16 Egna andra frågor eller synpunkter du vill lyfta fram?

Vi har annorlunda sätt att lägesbeskriva stompunkter, t.ex. sidomått från spår och längdmätning, än de flesta ägarna. Borde gå att hantera om det finns utrymme för många attribut. Vi kommer få en stor mängd punkter med samma punktnummer, om detta inte hanteras på ett systematiskt sätt kommer vi få problem. Workshopa om detta för att skapa konsensus, det finns ett stort antal angreppssätt för detta, ett sätt bör sättas som standard. Vi bör lista alla begrepp som måste tillämpas, så att vi upptäcker om det finns olika standard hos de olika aktörerna. Sammanställning av en maxlista. En eller några personer upprätta och sprider till intressenter för synpunkter. Våra nuvarande stompunktsdatabaser måste enkelt kunna speglas/kopieras till tjänsten. Lösningsförslaget måste tas fram med denna målsättning, konceptet ska testas mot aktuella enskilda lösningar. Vilket referenssystem ska användas för en nationell wms-tjänst? Sweref 99 TM? Är det möjligt och lämpligt att använda Sweref 99 (sfärisk) och låta det dubbla med WGS84 för att fungera med allmänna karttjänster som Google och på vanliga smartphones och appar? Jag är bara mycket nöjd att få delta i detta projekt, då vi måste ta ett beslut hur stomnätsfrågorna ska hanteras framöver. Bra med en samlad karta med visning vad som finns, men intäkt samt info måst komma till eller från ägarna. Även ett felrapporteringssystem måste vara inbyggt. Vi har själva planer på att lägga ut stompunkterna i vår externa karttjänst, men det krävs ett jobb för oss att kvalitetsmärka och se över vad vi har idag. Men behovet finns och vi vill förenkla användandet för kunderna Hur stor arbetsinsats blir det för att ordna datat? I en liten kommun kan man ha mycket information i huvudet på någon som arbetat länge. Jag menar inte att det är bra att det är så men jag tror att det blir mycket arbete med att ordna alla parametrar för alla stompunkter. Trafikverket Trafikverket Trafikverket Trafikverket Nacka Helsingborg Malmö Enköping Bollnäs

Är det en rimlig insats om man ställer det i relation till hur många koordinater vi säljer i dag? Knappast! Jag tror inte heller att det blir sålt fler punkter bara för att de ligger i en databas. Vi säljer koordinater i dag för max 2-3 kr/år. Kan det vara skillnader mellan stora och små kommuner? Absolut! I små kommuner byggs det inte speciellt mycket jämfört med i stora kommuner. Den personliga kontakten försvinner. Idag kan vi ta reda på vad punkterna ska användas till och tala om vilka av våra punkter som kan vara lämpliga för ändamålet. Bollnäs Bollnäs Hudiksvall