Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013
Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion Shoppa Äta Resa Bo Naturvårdsverket, 2008
Maten kan dessutom påverka miljön på flera olika sätt Biologisk mångfald Övergödning Resursförbrukning Eko- och humantoxicitet Bild: Maria Henriksson
Olika livsmedel påverkar klimatet på olika sätt. Vad har betydelse egentligen?
Viktigt att se på miljöfrågan ur ett helhetsperspektiv
Miljöpåverkan Ex kylskåp, bilar, glödlampor, schampo Ex livsmedel Råvarutillverkning Industri/handel Brukande Restprodukt hantering
Växthusgaser från livsmedelskedjan stora skillnader jämfört med övriga sektorer och långt ifrån bara en fråga om koldioxid Lustgas, N 2 O kväve i gödsel och mark Metan, CH 4 idisslare och stallgödsel CO 2 fossilt och grönt Bild: Maria Henriksson
Carbon footprint, växthusgaser & CO 2 -ekvivalenter Utsläpp som bidrar till miljöeffekt Koldioxid Utsläppens styrka till miljöeffekten 1x Totalt bidrag till miljöeffekt Metan x25 Klimatpåverkan CO 2 -ekv. Lustgas x298
Klimatpåverkan från mjölk kg CO2-ekv./kg mjölk 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 Lustgas (NO 2 ) Metan (CH 4 ) Koldioxid (CO 2 ) 0,0
Tydlig skillnad mellan vegetabiliska och animaliska råvaror
Exempel på klimatpåverkan från produktionen av livsmedlet ( livsmedlets klimatryggsäck ) 30,0 25,0 kg CO 2 e/kg produkt 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0
Exempel på klimatpåverkan för olika sorters kött 45 CO2-ekvivalenter/kg benfritt kött 40 35 30 25 20 15 10 5 0
Konsumtionen av kött per capita, 1990 och 2010 90 totalt: +43% 80 kg kött med ben per person 70 60 50 40 30 20 Övrigt Fågel Gris Nöt 10 0 Källa, Jordbruksverket (SJV) 1990 2010
För frukt och grönt är säsongen och närodlat särskilt relevant
Klimatpåverkan av trädgårdsprodukter 1,2 kg CO 2 ekv./kg grönsaker vid butik 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0
Odlad eller vildfångad fisk ur klimatsynpunkt? Odlad lax Vildfångad torsk Diesel i fiske Kylmedel i fiske Foderproduktion Odling (exkl. foder) Processning Produkttransport Transportförpackning 0 1 2 3 4 5 Klimatpåverkan (kg CO 2 e/kg ätlig produkt hos grossist)
Välj fiske från hållbara bestånd!
En bra förpackning är bra för miljön Förpackningens funktion: Att skydda och förlänga hållbarheten av ett livsmedel så att spill och kassation hålls nere. Att förpackningen ska kunna tömmas på livsmedlet. Att designen ger möjlighet till optimal packning för att minska transportvolymen. Att minimera mängden förpackningsmaterial och använda miljömässigt bästa materialslaget med bibehållen funktion av förpackningen
Transportera på rätt sätt! Food mode istället för Food mile Tåg Båt Lastbil Flygplan
Transporterna Vad är viktigt förutom transportslag? Lastgrad och tom eller full returresa Storlek på fordon Miljöklass på motor och bränsle Kylda/frysta transporter kräver mer Körsätt Kombinerade transporter är en lösning
Var når vi de stora klimatvinsterna? Med bättre kunskap kan vi göra aktiva val Minska mängden kött om möjligt (särskilt nötkött). Vid användning av nötkött välj gärna ekologiskt eller svenskt naturbeteskött. Vegetariska proteinalternativ (linser, röda bönor, kikärtor) eller fisk från hållbara bestånd (KRAV MSC märkt) är bra klimatval Minska användning av ris till förmån för potatis, pasta och matgryn. Vid förändring av maträtter och menyer ändra lite åt gången och kommunicera varför förändringar görs Genom att sätta siffror på klimatpåverkan från sina råvaror är det lättare att följa upp och ratta rätt Sjuka matgäster innebär större utmaningar när det gäller speciella näringskrav
Exempel på klimatpåverkan från inköpta livsmedelsråvaror inom SLLs verksamhet 40 35 30 ton CO 2 -ekvivalenter 25 20 15 10 5 0 Cerealier Drycker Fisk och skaldjur Frukt och grönt Kött, chark, ägg Mejeri Övrigt
Kött, chark och ägg U ton CO 2 e Mejeri Z ton CO 2 e Nötkött Fläskkött Kyckling och kalkon Ägg Mjölk, fil, yoghurt Smör, grädde Ost
Exempel inköpt mängd i förhållande till klimatpåverkan 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Övrigt Mejeri Kött, chark, ägg Frukt och grönt Fisk och skaldjur Drycker Cerealier 0% Inköpt mängd Klimatpåverkan
På en måltidsnivå visst spelar ingredienserna roll! Klimatpåverkan måltidslösningar 3 2,5 Standardrätt Alternativ rätt kg CO 2 e/kg portion 2 1,5 1 0,5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 1 köttfärssås/linssås med spaghetti & ketchup 2 stekt falukorv med vit sås & pasta/potatis 3 hamburgare/fiskburgare med dressing, bröd & klyftpotatis 4 kebabgryta fläskkött/het böngryta med ris 5 indisk kycklinggryta med ris/matkorn 6 stekt sejrygg/sillflundra med potatismos 7 kött & grönsakssoppa/morot & linssoppa, mjuk ostsmörgås 8 moussaka/havslasagne
Vad äter vi till 0,3 0,25 Klimatpåverkan 1 portion kolhydratsdel Klimatpåverkan Klimatpåverkan från transport 0,2 kg CO 2 e/kg portion 0,15 0,1 0,05 0 Potatis 210g Matkorn 80g Pasta 75g Ris 80g (transporterat till SE)
Lathund Gröna och Röda listan för råvaruvalval ur klimatsynpunkt Vilken funktion ska livsmedlen uppfylla? Måltid eller frukost/mellanmål? Källa för protein eller kolhydrat? Rätt mängder på portionsnivå! Lyfta upp gröna val och varna för röda
Var når vi de stora miljövinsterna? Fokus 1 är nöjda och mätta måltidsgäster men överproduktionen kan minska Minskad överproduktion innebär lägre miljöpåverkan, energiåtgång och sopkostnader och mer pengar till mat Att behandla maten som den värdefulla resurs det faktiskt är
Motivation för förändringsarbete Vad behövs? Engagemang Kunskap och kompetens Medvetenhet Samarbete Stöd i förbättringsarbetet Resurser och styrmedel som stödjer det dagliga arbetet
Det finns stor förbättringspotential i att minska matens miljöpåverkan!