2F1120 Spektrala transformer för Media Tentamen

Relevanta dokument
DT1130 Spektrala transformer Tentamen

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Spektrala Transformer

DT1120/DT1130 Spektrala transformer Tentamen

DT1120 Spektrala transformer för Media Tentamen

Spektrala Transformer Övningsmaterial

Laboration i tidsdiskreta system

DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)

Spektrala Transformer

Laplace, Fourier och resten varför alla dessa transformer?

Spektrala Transformer

Signal- och bildbehandling TSBB03, TSBB14

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3

Spektrala Transformer

Spektrala Transformer

Spektrala Transformer för Media

Signal- och bildbehandling TSBB14

1. Vi har givet två impulssvar enligt nedan (pilen under sekvenserna indikerar den position där n=0) h 1 (n) = [ ]

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

Spektrala Transformer för Media

Digital Signalbehandling i Audio/Video

TIDSDISKRETA SYSTEM SYSTEMEGENSKAPER. Minne Kausalitet Tidsinvarians. Linjäritet Inverterbarhet Stabilitet. System. Tillämpad Fysik och Elektronik 1

i(t) C i(t) = dq(t) dt = C dy(t) dt y(t) + (4)

Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl

Signal- och bildbehandling TSBB03

Tentamen i ESS 010 Signaler och System E3 V-sektionen, 16 augusti 2005, kl

Impulssvaret Betecknas h(t) respektive h(n). Impulssvaret beskriver hur ett system reagerar

Laplace, Fourier och resten varför alla dessa transformer?

Ulrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys

Ulrik Söderström 19 Jan Signalanalys

GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

Signal- och bildbehandling TSBB14

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 15-18, 30/11-12/

Kompletterande räkneuppgifter i Spektrala Transformer Komplex analys, sampling, kvantisering, serier och filter Laura Enflo & Giampiero Salvi

Grundläggande signalbehandling

DIGITALA FILTER DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1

Elektronik 2018 EITA35

Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system

Signal- och bildbehandling TSBB03

Signal- och bildbehandling TSEA70

FÖRELÄSNING 13: Analoga o p. 1 Digitala filter. Kausalitet. Stabilitet. Ex) på användning av analoga p. 2 filter = tidskontinuerliga filter

Signal- och bildbehandling TSBB03

System. Z-transformen. Staffan Grundberg. 8 februari 2016

Fouriermetoder MVE295 - bonusuppgifter

Signal- och bildbehandling TSEA70

Spektrala transformer Laboration: Vokalsyntes

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet G33(1) TER4(63)

Miniräknare, formelsamling i signalbehandling.

2 Laborationsutrustning

RÄKNEEXEMPEL FÖRELÄSNINGAR Signaler&System del 2

Kryssproblem (redovisningsuppgifter).

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080

Spektrala transformer Laboration: Vokalsyntes

Signal- och bildbehandling TSEA70

Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 4. Multiplikationsteoremet. Derivatateoremet

Tillämpad Fysik Och Elektronik 1

Signal- och bildbehandling TSBB14

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet KÅRA T1 T2 U2 U4

Övningsuppgifter. Digital Signal Processing. Övningar med svar och lösningar. Mikael Swartling Nedelko Grbic Bengt Mandersson. rev.

Laboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys

Miniräknare och en valfri formelsamling i signalbehandling eller matematik. Allowed items: calculator, DSP and mathematical tables of formulas

Signal- och bildbehandling TSBB14

TSKS21 Signaler, Information och Bilder Lab 2: Digitalisering

Bildbehandling i frekvensdomänen

Mätningar med avancerade metoder

Lab lanserade R.A. Moog Inc. en ny synt: Minimoog. Den var designad av Bill Hemsath och Robert Moog och kom att revolutionera musikhistorien.

Projekt 2 (P2) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation

Signal- och bildbehandling TSBB14

Grundläggande ljud- och musikteori

TSDT15 Signaler och System

Laboration i Fourieranalys för F2, TM2, Kf2 2011/12 Signalanalys med snabb Fouriertransform (FFT)

Implementering av digitala filter

Bildbehandling i spatialdomänen och frekvensdomänen

Audio & Videoteknik 2D2021, 2D1518

Vad gör vi när vi bara har en mätserie och ingen elegant matematisk funktion? Spektrum av en samplad signal. Trunkering i tiden

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Inst. for Elektro- och Informationsteknik. SIGNALBEHANDLING I MULTIMEDIA, ETI265 Inlämningsuppgift 1 (av 2), Task 1 (out of 2)

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

Datorövning: Fouriertransform med Python

Talets akustik repetition

Signaler & Signalanalys

Bestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2

ÖVNINGSTENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp

TSBB16 Datorövning A Samplade signaler Faltning

Flerdimensionella signaler och system

Signalbehandling. Andreas Fhager

Passiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd

Övningar med Digitala Filter med exempel på konstruktion och analys i MatLab

Kan vi beskriva ett system utan någon fysikalisk kännedom om systemet?

Diskreta signaler och system

( ), så kan du lika gärna skriva H ( ω )! ( ) eftersom boken går igenom laplacetransformen före

Laborationsprojekt i digital ljudsyntes

Signal- och bildbehandling TSEA70

Signalanalys med snabb Fouriertransform

Transkript:

F Spektrala transformer för Media Tentamen 68 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger p. Normalt gäller följande betygsgränser: :9 p, : p, 5: 7 p Tillåtna hjälpmedel: räknare, formelblad Den analoga signalen i figur lågpassfiltreras vid 8 Hz och samplas sedan med samplingsfrekvensen f s. a Skissa spektrum upp till nykvistfrekvensen av den samplade signalen då f s = 6 Hz. Frekvensaxeln ska vara graderad, och deltonernas inbördes relation ska vara korrekt. (p) b Som ovan, men f s = 8 Hz. (p) I figur ser du impulssvaren från ett antal filter. Impulssvaren till vänster kommer alla från ickeåterkopplade filter, sk. FIR-filter. Impulssvaren till höger kommer alla från återkopplade filter (eller IIR-filter), och fyra av dessa utgör inversen till något av FIR-filtren till vänster (dvs sätter man dem i serie blir sammanlagda impulssvaret en impuls). Para ihop varje FIR-impulssvar med motsvarande IIR-impulssvar! Observera att det blir ett IIR-impulssvar över. Motivera kort varje par. (p/ korrekt par) Kom ihåg: rötterna till andragradsekvationen ges av z + pz + q = z = p ± (p ) q...6.8....6.8. sekunder Figur. (7) F Spektrala transformer för Media Höstterminen 6

.75.75.5 a.5.5.5 5 5.75.5.5 5 5.75.5.5.5.5.75 5 5.75.5.5.5.5.75 5 5 b c d e 5 5.75.5.5.5.5.75 5 5.75.5.5.5.5.75 5 5.75.5.5.5.5.75 5 5.75.5.5.5.5.75 5 5 Figur. (7) F Spektrala transformer för Media Höstterminen 6

Gunilla extraknäcker som frilansande journalist. Arbetet, som hon sköter mestadels hemifrån, är till stor del baserat på telefonintervjuer. Av en bekant får hon låna en liten låda för att tappa av telefonljudet in i datorn för att underlätta transkriptionen. När Gunilla har gjort tre intervjuer lyssnar hon på sina filer - och får en smärre chock. Det låter hemskt, det går med nöd och näppe att höra vad som sägs... Gunilla, som har läst spektrala transformer, studerar spektrogrammet av en inspelning och konstaterar en kraftig svart linje som löper genom hela signalen vid frekvensen 5 Hz - gissningsvis överlagrat nätbrum härstammande från en dåligt isolerad nätadapter. Gunilla noterar vidare att telefonsignalens energiinnehåll är koncentrerat till området - Hz, och hon inser att det borde gå ganska bra att filtrera bort brummet med ett enkelt filter. Hjälp Gunilla att skapa enklaste tänkbara filter som eliminerar 5 Hz-störningen, men släpper igenom talsignalen! (Det ska kunna åstadkommas med ett icke återkopplat filter av längden, med ett strategiskt placerat nollställespar.) Inspelningarna är gjorda med samplingsfrekvensen 8 Hz. 5 a Ange filterekvationen och överföringsfunktionen för filtret. (p) b Skissa frekvensgången för filtret från till Hz, med båda axlarna graderade. Skissa även, med graderad frekvensaxel, spektrum för insignal och utsignal, där den önskvärda delen av telefonsignalen (talet) kan antas ha sitt energiinnehåll jämnt fördelat i intervallet - Hz. (p) a Filtrering av bilder med stora filterkärnor kan vara en kostsam operation, om man direkt applicerar formeln för faltning i D. Som tur är finns det några tricks att tillgå... Beskriv två tekniker för att snabba upp filtrering av bilder, och ange för varje teknik (p) hur den fungerar, och varför det går snabbare eventuella begränsningar eller restriktioner på filterkärnan b Varför är det önskvärt att en filterkärna är cirkulärt symmetrisk? Ge två exempel på sådana filterkärnor! (p) Subtraktiv syntes kallas en populär ljudsyntesmetod som åt minstone fram till digitalteknikens intåg var den helt dominerande i musiksynthesizers. Huvudidén är att en enkel källvågform behandlas av olika filter och förstärkare (som kan göras tidsvariabla), för att skapa ett ljud som är mer intressant och dynamiskt än ursprungsvågformen. Ordet subtraktiv syftar alltså på att man formar sitt önskade ljud genom att skära (filtrera) bort delar av råmaterialet (källvågformen). a På de flesta subtraktiva synthar finns flera källvågformer att välja mellan, såsom sågtandsvåg, fyrkantvåg och brus. Däremot hittar man mindre ofta sinusvåg. Vad kan vara anledningen till det?(p) Motsatsen heter additiv syntes, där ljudet byggs upp genom att kombinera ihop ett stort antal sinustoner. (7) F Spektrala transformer för Media Höstterminen 6

b För att göra källvågformen mer komplex, kan olika tekniker användas. Ringmodulation är en sådan teknik som man hittar ibland på synthar, och det är bara ett finare ord för multiplikation. Man multiplicerar helt enkelt en vågform med en annan. Beskriv (med ord) hur spektrum av en fyrkantvåg med f = 5 Hz påverkas när den ringmoduleras med en sinusvåg på Hz. ledning: använd faltningsteoremet(p) (7) F Spektrala transformer för Media Höstterminen 6

Lösningar Sågtandsvågen i figur gör tre perioder på. s, vilket ger f = /. = 5 Hz. spektrum av signalen ges av fourierserien (se formelblad) där beloppet av deltonernas amplitud avtar som /k. a Lågpassfiltrering vid 8 khz och sampling vid 6 Hz resulterar inte i deltoner vid 5,, 5, 6 och 75 Hz eller π 6, π 8, 9π 6, π 5π samt 6 rad/sampel. π/6 π/8 9π/6 π/ 5π/6 π b Lågpassfiltrering vid 8 khz och sampling vid 8 Hz ger vikning av deltonerna mellan och 8 Hz, vilket ger deltonsfrekvenserna ger 5,, 5, och 5 Hz eller π 8, π, 7π 8, π samt π 8... π/8 π/8 π/ π/ 7π/8 π Om vi betecknar FIR-filtrets överföringsfunktion med H(z) och IIR-filtret med G(z) så gäller ju att G(z) = H(z). Impulssvaret för FIR-filtret ger direkt H(z) eftersom filterkoefficienterna för ett icke återkopplat filter är lika med impulssvaret, dvs b n = h(n). Sedan kan man beräkna nollställena H(z) =, vilka alltså blir till poler i G(z). 5 (7) F Spektrala transformer för Media Höstterminen 6

Alternativ lösning: faltningen mellan mellan impulssvaret till höger och det till vänster ska bli en impuls om de passar ihop. Bara att räkna på... - d impulssvaret {,.75,,...} ger H(z) = +.75z = z+.75 z, vilket ger nollstället z =.75. IIR-filtret får en pol vid.75 vilket innebär en svängning med frekvensen π rad/sampel, dvs periodtiden sampel, alltså d. - c H(z) = +.75z ger nollställena z = ±j. IIR-filtret får polvinkeln π/, vilket innebär en period på sampel. Detta stämmer för c och e. Polradien.75 innebär dock en dämpad svängning, alltså c. - b H(z) = z + z ger nollställen i z = ± j = ± j. För IIR-filtret innebär detta polradie och polvinkel arctan = π/ dvs en periodtid på 6 sampel, vilket bara kan vara b. - a H(z) =.75z ger nollstället z =.75. IIR-filtret får en pol på positiva reella axeln <. Det ger ingen svängning, endast avklingning, dvs a. Störningen kan filtreras bort med ett FIR-filter med ett nollställespar i e ±jω. f = 5 Hz vid f s = 8 Hz ger ω = π 5 8 = π 8 rad/sampel. och H(z) = (z ej π 8 )(z e j π 8 ) z y(n) = x(n) cos π x(n ) + x(n ) 8 π = z z(e j 8 + e j π 8 ) + = cos π 8 z + z z Frekvensgången fås genom att beräkna H(e j ω för några olika värden på ω, t.ex. ω =,π/8,π/,π/,π/ samt π. 5 5 5 5 5 5 5 5 Absolutbeloppet av H(ω) plottat med y-axel-skalan linjär (till vänster) respektive lograitmisk (till höger). 5 5 5 5 Spektrum av insignalen (heldaragen) samt och utsignal(streckad). 6 (7) F Spektrala transformer för Media Höstterminen 6

a Metod : separerbar filterkärna. Om filterkärnan är beskaffad så att den går att dela upp i två oberoende funktioner av x respekive y så kan summationen i x- och y-led göras separat, vilket ger en besparing på en faktor N för en N N stor filterkärna. Metod : faltning som multiplikation i frekvensdomänen. Genom att beräkna FFT n i två dimensioner av både bilden och filterkärnan, kan faltningen göras som en multiplikation av de trasformerade bilderna. Resultatet transformeras sedan tillbaka till en bild. Metoden är snabbare än direkt faltning tack vare FFT n. b En cirkulär filterkärna påverkar bilden på samma sätt i alla riktningar. Två exempel är Gausskärna och s.k. pillerburk, som är konstant innanför en cirkel, och noll utanför. 5 a Metoden bygger på att det är en övertonsrik källvågform, så det blir något att filtrera, och en sinusvåg har inga övertoner. b Ringmodulation, eller amplitudmodulering, innebär en faltning av signalernas spektra. Om spektrum från en sågtandsvåg faltas med spektrum från en sinuston på Hz, kommer sågtandsvågens deltoner att förskjutas uppåt i frekvensled med Hz. Men vid denna faltning behöver man även ta hänsyn till negativa frekvenskomponenter. Sinustonen har en sådan spegelbild i - Hz, därför kommer även en kopia av spektrum att förskjutas nedåt med Hz. Resultatet blir alltså två :a deltoner på Hz och 6 Hz, :a deltoner på 9 och Hz, :e på och 6 Hz, osv. Ljudet blir metallsikt, eftersom deltonerna inte länger ligger på jämna multiplar av grundtonen, effekten används ofta för att simulera klockljud mm, därav namnet ringmodulation. 7 (7) F Spektrala transformer för Media Höstterminen 6