Lab lanserade R.A. Moog Inc. en ny synt: Minimoog. Den var designad av Bill Hemsath och Robert Moog och kom att revolutionera musikhistorien.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lab lanserade R.A. Moog Inc. en ny synt: Minimoog. Den var designad av Bill Hemsath och Robert Moog och kom att revolutionera musikhistorien."

Transkript

1 Lab lanserade R.A. Moog Inc. en ny synt: Minimoog. Den var designad av Bill Hemsath och Robert Moog och kom att revolutionera musikhistorien. Minimoogen var egentligen en ganska enkel synt. Den består av tre oscillatorer (VCOer), en mixer, ett spänningsstyrt filter (VCF), en spänningsstyrd förstärkare (VCA), och två tämligen enkla envelopgeneratorer. Denna övning går ut på att framställa ett Minimoogliknande ljud med hjälp av Matlab, och det vi ska fokusera på är oscillatorerna och filtret. Lämpligen löser ni alla laborationsuppgifter på kursen genom att skriva funktioner. Då blir det enkelt att spara, och sedan felsöka i koden Kom ihåg att det går enkelt att få fram hjälp och stöd i Matlab genom att skriva help och kommandot/funktionen för att få hjälp direkt i kommandofönstret, samt doc och kommandot/funktionen för att komma till hjälpfilen. Grundljudet Bestäm er för en av de möjliga vågformerna och en frekvens, och skapa sedan den första oscillatorn. Lämpligt för denna laboration är nog sågtandsvåg eller fyrkantsvåg, eftersom laborationen går ut på att göra subtraktiv ljudsyntes och dessa vågformer har mer övertonsinformation jämfört med sinus och triangelvåg. Sätt samplingsfrekvensen till och ljudlängden till 3 sekunder. För att skapa oscillatorn krävs en tidsvektor. Tidsvektorn (t) ska gå från 0 till ljudlängden, och delas i 1/samplingsfrekvensen antal steg. Då Minimoogen gör ett fantastiskt bra syntbasljud tycker jag att ni ska ta en lägre frekvens att arbeta med, kanske 55Hz. För en sågtand används sawtooth och ramptiden/bredden (width) behöver anges mellan 0 och 1, där 0.5 ger en triangelvåg. För en fyrkantsvåg används square och pulsbredden (width) behöver anges mellan 0 och 100, där 50 ger 50% fyrkantsvåg. minimoogljud = sawtooth(2*pi*frequency*t, width); minimoogljud = square(2*pi*frequency*t, width);

2 Spela upp ljudet p = audioplayer(minimoogljud, Fs); playblocking(p); Plotta ljudet figure(); plot(minimoogljud); Fler oscillatorer Prova gärna att ändra bredden till andra värden, se och lyssna efter skillnaderna i övertoner och välj det ni tycker blir bäst. Minimoogen hade som sagt tre oscillatorer, och dessa gick att stämma mot varandra. Oscillator 1 användes som master, medan oscillator 2 och 3 gick att snedstämma mot oscillator 1 och varandra. Alla tre oscillatorerna gick dessutom att oktavera, dvs dubbla eller halvera frekvensen. Ett sätt att skapa ett bra basljud är att använda oscillator 1 och 2 i samma oktav men snedställa oscillator 2 något i frekvens gentemot oscillator 1. När två oscillatorer inte riktigt stämmer, dvs inte riktigt har samma frekvens (Hz), uppstår superpositionering som bitvis innebär att de två vågformerna förstärker varandra och bitvis fasutsläcker varandra. Detta påminner om en choruseffekt, och ger ett mer intressant ljud än när två oscillatorer stämmer perfekt. Om skillnaden i frekvens är liten blir effekten en långsam förändring av övertonsserien. Är skillnaden större blir effekten en snabbare förändring, och ökas skillnaden ytterligare blir det tydligt två olika (och falska?) toner. Skapa därför en ny oscillator, gör den på exakt samma sätt som oscillator 1 men sätt frekvensen till frequency+1 eller frequency-1. Mixa de två ljuden genom att summera dem. Eftersom ett ljud inte får överstiga/understiga +/-1 när det spelas upp eller sparas ut från Matlab, måste ni kolla skalningen av summeringen så att inte distorsion uppstår. Enklast åtgärdas detta genom att dela summan med antalet oscillatorer, Matlab kan räkna med hur stora tal som helst så ingen panik. Lyssna er fram till det ni tycker låter bra, och plotta gärna ljudet för att se hur vågformen förändras. För att få mer botten i ljudet skapar vi en tredje oscillator en oktav under oscillator 1.

3 Mix av oscillatorerna Hittills har vi mixat alla tre ljuden lika starkt. Detta är ju naturligtvis inte nödvändigt. Vid mix är 1 max ljudvolym och 0 är tyst. Det är då möjligt att ta alla värden i en vektor gånger ett värde mellan 0 och 1 för att förändra ljudvolymen. Exempelvis: minimoogljud = (oscillator1+oscillator2+(oscillator3.*0.75)); Fortfarande måste vi dock hålla koll så att inte summan blir för stark. Filtret Även om ljudet nu låter rätt ok så blev inte Minimoogen enbart uppskattad för sina oscillatorer, utan nog mest för det spänningsstyrda filtret. Ett analogt filter skapas enkelt med [b,a] = butter(n,wn); i Matlab. Då returneras filterkoefficienterna för ett lågpassfilter (lågpassfilter är default när inget annat anges) av nte ordningen med brytfrekvensen Wn. Brytfrekvensen Wn ska vara ett värde normaliserat mellan 0 och 1, där 1 motsvaras av halva samplingsfrekvensen (enligt Nyquistteoremet). Då Minimoogens VCF är ett 24dB/oktav-filter, dvs ett filter med fyra poler, ska filtret vara av fjärde ordningen. Brytfrekvensen kan så länge sättas till 2200Hz. Filtret appliceras sedan på ljudet med y = filter(b,a,x), där b och a är filterkoefficienterna och x är originalljudet. Spela upp ljudet, och testa gärna med olika brytfrekvenser. Och studera filtret med: freqz(b, a);. Gör också ett spektrogram för att se hur frekvensinnehållet påverkas av brytfrekvensen. figure(); spectrogram(x, window, noverlap, nfft, Fs, 'yaxis'); Spektrogrammet visar x vilket är ljudvektorn, window är antalet fönster som ljudet delas in i, noverlap är antalet överlapp mellan intilliggande fönster, nfft är antalet samplingar som används för att beräkna Fouriertransformen, Fs är samplingsfrekvensen, och yaxis sätter vilken axel som spektrogrammet ska visas mot. Sätt antalet fönster till 512, antalet överlapp till 256 och antalet samplingar för Fouriertransformen till 512. Följande kan användas för att snygga till visningen av spektrogrammet: ylim([0,2]); title('spektrogram av ljudet'); xlabel('tid (s)'); ylabel('frekvens (khz)'); Vidare utvecklingar Prova att förändra vågformen på de olika oscillatorerna. Oscillator 1, 2, och 3 är egentligen mer eller mindre oberoende av varandra i Minimoogen och kan ha olika vågformer. Ändra pulsbredd, och testa triangelvåg eller en kort pulsvåg. Även om Minimoogen bara hade ett lågpassfilter kan det vara intressant att testa bandpassfilter och högpassfilter. Butterworth-filtret kan göra fyra typer av filter [b,a] = butter(n,wn,ftype). Nämligen lågpass, bandpass, högpass, och stopband (genom att speca en av följande strängar: low, bandpass, high, stop). Finns tid kan ni prova att förändra brantheten, dvs ordningen, på filtren och se vad som händer, om det blir bättre eller sämre.

4 Ljudet börjar nu faktiskt likna något, men det går att skapa lite mer liv i ljudet genom att lägga till en envelopgenerator. I analoga syntar användes oftast en ADSR (Attack, Decay, Sustain, och Release). Skapa därför en ny vektor som går från 0 till 1 under Attack tid, sedan från 1 till Sustainläget under Decay tid, och som avslutningsvis går från Sustainläget till 0 under Release tid. Totalt ska envelopvektorn vara lika lång som ljudvektorn. Envelopen appliceras sedan på ljudet med.*. Något som skiljer den riktiga Minimoogen mot vad vi gjort hittills är att Minimoogens filter var spänningsstyrt. Det innebar att filtrets brytfrekvens kunde kontrolleras och exempelvis svepa filtret. Ett sätt att göra detta är att skapa en filtervektor som sveper filtret från en startfrekvens på kanske 5000Hz till en slutfrekvens på 500Hz i lika många steg som det finns samples i ljudet. Detta skulle dock kräva en filterberäkning för varje sample, och ta för lång tid att genomföra. Fundera på eventuella andra sätt att lösa ett filtersvep på. Minimoogens filter hade också en återmatning av signalen till början av filtret, en så kallad resonanskontroll eller emphasis som den kallades på Minimoogen. Fundera på hur detta skulle kunna implementeras. Nedan finns en kopia/klon på Minimoogens VCF. Signalen kommer in via Audio in-jacken och skickas till själva filterdelen, dvs transistorstegen som skapas av U1b, Q2-Q7 och U1a. Återmatningen sker sedan via Emphasis-potentiometern, och matas tillbaka in till U1b.

5 Nedan finns en bild från ett oscilloskop hur resonans påverkar övertonerna och därmed vågformen i en fyrkantsvåg: Att rapportera Namn på er: Redogör för vilken vågform(er) ni använt: Vilken/vilka vågformer skapade det bästa ljudet? Varför?

6 Hur skiljde sig ljuden ni testade åt? Vad innebar dessa skillnader för slutljudet, och hur mixade ni signalerna? Vilken typ av filter användes? Dvs brytfrekvenser, ordning på filtret, osv? Varför? Hann ni fundera på filtersvep, vad kom ni i så fall fram till? Hann ni fundera på resonans/återmatning i filtret, vad kom ni i så fall fram till? Hann ni testa andra typer än Butterworth-filter? Hur skiljde sig filtren åt? Vilken typ av filter passade bäst? Vidare läsning Yusynths sida om Minimoog-VCF: Moogs webbsida:

7 Wikipedia om Minimoog: Years Of Electronic Music: Om additiv ljudsyntes:

Lab skapades Ove (Orator Verbis Electris) av Gunnar Fant, KTH.

Lab skapades Ove (Orator Verbis Electris) av Gunnar Fant, KTH. Lab 2 1953 skapades Ove (Orator Verbis Electris) av Gunnar Fant, KTH. Ove var en talsyntesmaskin som kunde göra vokalljud. Ganska bra sådana dessutom, i alla fall med tanke på dåtidens teknik. Här finns

Läs mer

TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 FILTER OCH VCF

TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 FILTER OCH VCF TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 FILTER OCH VCF NÅGRA FREKVENSER Bastrumma Kropp 60-80Hz, snärt 2,5kHz Virveltrumma Kropp 240Hz, krispighet 5kHz HiHat & cymbaler Gongljud 200Hz, briljans 7,5-12kHz Hängpuka Kropp

Läs mer

Lyssna på bitar av ljudet Titta på ljudet

Lyssna på bitar av ljudet Titta på ljudet Lab 4 En viktig uppgift för en ljudforensiker är att bearbeta ljudinspelningar för att få fram så bra hörbarhet som möjligt, samt att testa äktheten i en ljudinspelning. Ytterligare arbetsuppgifter är

Läs mer

Övningar med Digitala Filter med exempel på konstruktion och analys i MatLab

Övningar med Digitala Filter med exempel på konstruktion och analys i MatLab Övningar med Digitala Filter med exempel på konstruktion och analys i MatLab Eddie Alestedt Vt-2002 Digitala filter Digitala filter appliceras på samplade signaler och uppvisar helt andra egenskaper än

Läs mer

DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)

DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn) DIGITALA FILTER TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 1 Frekvensfunktioner x(n)= Asin(Ωn) y(n) H(z) TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 2 FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM

Läs mer

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080 Inst. för informationsteknologi Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080 2 juni 2006, kl 14 19 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av

Läs mer

Tillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB

Tillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB (Eller: Vilken koppling har Henrik Larsson och Carl Bildt?) 1(5) - Joel Nilsson joelni at kth.se Martin Axelsson maxels at kth.se Sammanfattning Kommunikationssystem används för att överföra information,

Läs mer

Laboration i tidsdiskreta system

Laboration i tidsdiskreta system Laboration i tidsdiskreta system A. Tips Användbara MATLAB-funktioner: conv Faltning square Skapa en fyrkantvåg wavread Läs in en ljudfil soundsc Spela upp ett ljud ones Skapa en vektor med godtyckligt

Läs mer

Filter, dynamik, mix. TNMK054 - Ljudteknik 1

Filter, dynamik, mix. TNMK054 - Ljudteknik 1 Filter, dynamik, mix TNMK054 - Ljudteknik 1 Några frekvenser Bastrumma Virveltrumma Kropp 60-80Hz, snärt 2,5kHz Kropp 240Hz, krispighet 5kHz HiHat & cymbaler Gongljud 200Hz, briljans 7,5-12kHz Hängpuka

Läs mer

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19 Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19 Tillåtna hjälpmedel: Valfri miniräknare (utan möjlighet till trådlös kommunkation). Valfri litteratur, inkl. kursböcker, formelsamlingar.

Läs mer

Elektronik 2018 EITA35

Elektronik 2018 EITA35 Elektronik 218 EITA35 Föreläsning 1 Filter Lågpassfilter Högpassfilter (Allpassfilter) Bodediagram Hambley 296-32 218-1-2 Föreläsning 1, Elektronik 218 1 Laboration 2 Förberedelseuppgifter! (Ingen anmälan

Läs mer

Laboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys

Laboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys Laboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys 1 1 Introduktion Syftet med laborationen är att ge kunskaper i att tolka de effekter (speglingar, svävningar) som uppkommer vid sampling av en

Läs mer

TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 LJUDSYNTES

TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 LJUDSYNTES TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 LJUDSYNTES KORT HISTORIA 1870 s - Elisha Gray Music Telegraph 1917 - Léon Theremin 1935 - Laurens Hammond 1939-40 - Homer Dudley Vocoder and Voder 1942 - Harold Rhodes 1950 s - RCA

Läs mer

Ljudsyntes. TNMK054 - Ljudteknik 1

Ljudsyntes. TNMK054 - Ljudteknik 1 Ljudsyntes TNMK054 - Ljudteknik 1 Ljudsyntes Vilken ansats? Matematisk? Fysisk? Elektronisk? Baserat på en analogsynt Kort historia 1870 s - Elisha Gray Music Telegraph 1917 - Léon Theremin 1935 - Laurens

Läs mer

Bildbehandling i frekvensdomänen

Bildbehandling i frekvensdomänen Uppsala Tekniska Högskola Signaler och system Handledare: Mathias Johansson Uppsala 2002-11-27 Bildbehandling i frekvensdomänen Erika Lundberg 800417-1602 Johan Peterson 790807-1611 Terese Persson 800613-0267

Läs mer

DIGITALA FILTER DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1

DIGITALA FILTER DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1 DIGITALA FILTER TILLÄMPAD FYIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERITET 1 DIGITALA FILTER Digitala filter förekommer t.ex.: I Photoshop och andra PC-programvaror som filtrerar. I apparater med signalprocessorer,

Läs mer

TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 INTRODUKTION

TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 INTRODUKTION TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 INTRODUKTION NIKLAS Analoga syntar Ljud- & musikteknik Datorer, musik & elektronisk musik Programmering Noisource Media- & kommunikations- vetenskap PhD i teknisk audiologi TNMK054

Läs mer

Passiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd

Passiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVESITET Ulf Holmgren LABOATION Analog elektronik 961219 Passiva filter Laboration i Elektronik E151 Namn Namn Ej godkänd Datum Datum Godkänd Datum PASSIVA FILTE -

Läs mer

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys Frekvensplanet och Bode-diagram Frekvensanalys Signaler Allt inom elektronik går ut på att manipulera signaler genom signalbehandling (Signal Processing). Analog signalbehandling Kretsteori: Nod-analys,

Läs mer

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

DT1130 Spektrala transformer Tentamen DT Spektrala transformer Tentamen 72 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger 4 p. Normalt gäller följande betygsgränser: E: 9 p, D:.5 p, C: 4 p, B: 6 p, A: 8 p Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Laborationsprojekt i digital ljudsyntes

Laborationsprojekt i digital ljudsyntes Laborationsprojekt i digital ljudsyntes A. Målsättning Att studenten skall få fördjupade kunskaper i digital signalbehandling genom att lära sig de grundläggande principerna för digital ljudsyntes av stränginstrumentliknande

Läs mer

Introduktion. TNMK054 - Ljudteknik 1

Introduktion. TNMK054 - Ljudteknik 1 Introduktion TNMK054 - Ljudteknik 1 Niklas Analoga syntar Ljud- & musikteknik Datorer, musik & elektronisk musik Programmering Noisource Media- & kommunikations- vetenskap PhD i teknisk audiologi TNMK054

Läs mer

Spänningsstyrd Oscillator

Spänningsstyrd Oscillator Spänningsstyrd Oscillator Referat I det här projektet byggs en delkrets till frekvensneddelare för oscilloskop som inte har tillräcklig bandbredd för dagens höga frekvenser. Kretsen som byggs är en spänningsstyrd

Läs mer

Digital Signalbehandling i Audio/Video

Digital Signalbehandling i Audio/Video Digital Signalbehandling i Audio/Video Institutionen för Elektrovetenskap Laboration 1 (del 2) Stefan Dinges Lund 25 2 Kapitel 1 Digitala audioeffekter Den här delen av laborationen handlar om olika digitala

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektronik för D ETIA01 Andrés Alayon Glasunov Palmi Thor Thorbergsson Anders J Johansson Lund Mars 2009 Laboration

Läs mer

TSBB16 Datorövning A Samplade signaler Faltning

TSBB16 Datorövning A Samplade signaler Faltning Name: ID number: Passed: LiU-ID: Date: TSBB16 Datorövning A Samplade signaler Faltning Utvecklad av Klas Nordberg Computer Vision Laboratory, Linköping University, Sweden 24 augusti 2015 Introduktion Denna

Läs mer

2F1120 Spektrala transformer för Media Tentamen

2F1120 Spektrala transformer för Media Tentamen F Spektrala transformer för Media Tentamen 68 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger p. Normalt gäller följande betygsgränser: :9 p, : p, 5: 7 p Tillåtna hjälpmedel: räknare, formelblad

Läs mer

Ulrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys

Ulrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys Ulrik Söderström ulrik.soderstrom@tfe.umu.se 20 Jan 2009 Signaler & Signalanalys Sinusspänning Sinus och cosinus samma form men fasförskjutna Fasförskjutning tidsfördröjning Sinus och cosinus är väldigt

Läs mer

Ljud i rum. Akustik. Reverb. Modell över rumsklang. Reverb är samlingsnamnet

Ljud i rum. Akustik. Reverb. Modell över rumsklang. Reverb är samlingsnamnet Akustik Ljud i rum Väggar och andra ytor i ett rum absorberar, samt reflekterar ljud Om avståndet mellan ljudkälla och reflekterande yta är >20 m hörs det reflekterade ljudet som ett separat eko. (ca 1/10

Läs mer

Ulrik Söderström 19 Jan Signalanalys

Ulrik Söderström 19 Jan Signalanalys Ulrik Söderström ulrik.soderstrom@tfe.umu.se 9 Jan 200 Signaler & Signalanalys l Sinusspänning Sinus och cosinus samma form men fasförskjutna Fasförskjutning tidsfördröjning Sinus och cosinus är väldigt

Läs mer

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7. Laboration Tema OP Analog elektronik för Elkraft 7.5 hp 1 Applikationer med operationsförstärkare Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den. Laborationsrapport Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002 Lab nr 5 Laborationens namn Växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Växelström Förberedelseuppgift: Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

Flerdimensionella signaler och system

Flerdimensionella signaler och system Luleå tekniska universitet Avd för signalbehandling Magnus Sandell (reviderad av Frank Sjöberg) Flerdimensionell signalbehandling SMS033 Laboration 1 Flerdimensionella signaler och system Syfte: Den här

Läs mer

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

DT1130 Spektrala transformer Tentamen DT3 Spektrala transformer Tentamen 5 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger p. Normalt gäller följande betygsgränser: E: 9 p, D:.5 p, C: p, B: 6 p, A: 8 p Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström Förberedelseuppgift: Gör beräkningarna till uppgifterna 1, 2, 3 och 4. Uppgift 1: Summering av växelspänningar med visardiagram U in 1 L U U U L Spole: L =

Läs mer

FÖRELÄSNING 13: Analoga o p. 1 Digitala filter. Kausalitet. Stabilitet. Ex) på användning av analoga p. 2 filter = tidskontinuerliga filter

FÖRELÄSNING 13: Analoga o p. 1 Digitala filter. Kausalitet. Stabilitet. Ex) på användning av analoga p. 2 filter = tidskontinuerliga filter FÖRELÄSNING 3: Analoga o p. Digitala filter. Kausalitet. Stabilitet. Analoga filter Ideala filter Butterworthfilter (kursivt här, kommer inte på tentan, men ganska bra för förståelsen) Kausalitet t oh

Läs mer

Laboration i Fourieroptik

Laboration i Fourieroptik Laboration i Fourieroptik David Winge Uppdaterad 30 januari 2015 1 Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av Fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras

Läs mer

Grundläggande signalbehandling

Grundläggande signalbehandling Beskrivning av en enkel signal Sinussignal (Alla andra typer av signaler och ljud kan skapas genom att sätta samman sinussignaler med olika frekvens, Amplitud och fasvridning) Periodtid T y t U Amplitud

Läs mer

Kandidatarbete. VST-Synthesizer. Lukas Rahmn, Anton Fredriksson, Sarosh Nasir, Stanisław Zwierzchowski, Klas Ludvigsson, Andreas Kuszli

Kandidatarbete. VST-Synthesizer. Lukas Rahmn, Anton Fredriksson, Sarosh Nasir, Stanisław Zwierzchowski, Klas Ludvigsson, Andreas Kuszli VST-Synthesizer Kandidatarbete inom datateknik Lukas Rahmn, Anton Fredriksson, Sarosh Nasir, Stanisław Zwierzchowski, Klas Ludvigsson, Andreas Kuszli Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS

Läs mer

Spektrala Transformer

Spektrala Transformer Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)

Läs mer

Kompletterande räkneuppgifter i Spektrala Transformer Komplex analys, sampling, kvantisering, serier och filter Laura Enflo & Giampiero Salvi

Kompletterande räkneuppgifter i Spektrala Transformer Komplex analys, sampling, kvantisering, serier och filter Laura Enflo & Giampiero Salvi Kompletterande räkneuppgifter i Spektrala Transformer Komplex analys, sampling, kvantisering, serier och filter & Giampiero Salvi Komplex analys Om man endast använder den reella tallinjen är det inte

Läs mer

Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl

Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl 8.30-12.30 Examinatorer: Lars Hammarstrand och Thomas Wernstål Tentamen består av två delar (Del I och Del II) på sammanlagt

Läs mer

Virtuell Analog Synt. Examensarbete i Datateknik MIKAEL BERGSTRÖM VICTOR LÓPEZ

Virtuell Analog Synt. Examensarbete i Datateknik MIKAEL BERGSTRÖM VICTOR LÓPEZ Virtuell Analog Synt Examensarbete i Datateknik MIKAEL BERGSTRÖM VICTOR LÓPEZ Examinator: Peter Lundin Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige 2017 EXAMENSARBETE

Läs mer

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3 Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3 Examinator: Ants R. Silberberg 19 oktober 2011 kl. 08.30-12.30 sal: Hörsalsvägen Förfrågningar: Ants Silberberg, tel. 1808 Lösningar: Anslås torsdag

Läs mer

Talets akustik repetition

Talets akustik repetition Pétur Helgason VT 29 Talets akustik repetition 29-3-3 Vad är ljud för någonting? Vi människor lever och rör oss i ett skikt med gas som ligger ovanpå jordens yta. Gasen består av ca 8 % kväve och 2 % syre.

Läs mer

Granska befintlig kod och kommentarer Testa loopbackfunktionen

Granska befintlig kod och kommentarer Testa loopbackfunktionen Lab 5 I denna laboration ska ni testa på hårdvarunära programmering och realtidsprocessning av ljud. Till er hjälp har ni ett enkelt shield till Arduino. Ett shield är som ett skal som man trycker på Arduino

Läs mer

Läsinstruktioner. Materiel

Läsinstruktioner. Materiel Läsinstruktioner Häftet om AD- och DA-omvandlare skrivet av Bertil Larsson Appendix till denna laborationshandledning. Läs igenom resten av handledningen så att ni vet vilka uppgifter som kommer. Gör förberedelseuppgifter

Läs mer

Digital signalbehandling Laboration 2 Digital filtrering

Digital signalbehandling Laboration 2 Digital filtrering Institutionen för data- och elektroteknik 2002-02-19 1 Inledning Laboration två är inriktad på digitala filter. Ni kommer att via en LabVIEW-applikation kunna dimensionera filter samt mata in egna filterdimensioneringar.

Läs mer

Tentamen i ESS 010 Signaler och System E3 V-sektionen, 16 augusti 2005, kl 8.30 12.30

Tentamen i ESS 010 Signaler och System E3 V-sektionen, 16 augusti 2005, kl 8.30 12.30 Tentamen i ESS 00 Signaler och System E3 V-sektionen, 6 augusti 2005, kl 8.30 2.30 Examinator: Mats Viberg Tentamen består av 5 uppgifter som vardera ger maximalt 0 p. För godkänd tentamen fordras ca 20

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

Elektronisk ljudalstring. Synthesizers. Workstations, arbetsstationer & MIDI

Elektronisk ljudalstring. Synthesizers. Workstations, arbetsstationer & MIDI Elektronisk ljudalstring & MIDI Synthesizers (Roland, Korg, ARP, Yamaha, Emu, Kawai, Alesis, Prophet, Moog, Ensoniq) Kan syntetisera/skapa olika (elektroniska) ljud Innehåller ofta olika digitala effekter

Läs mer

Metalldetektorn. Alla förluster (även virvelströmsförluster. metaller) sammanfattas av symbolen r! Järnföremål. även L!

Metalldetektorn. Alla förluster (även virvelströmsförluster. metaller) sammanfattas av symbolen r! Järnföremål. även L! Virvelströmsförluster Parallellresonansfrekvensen påverkas av spolens förluster. Så kan gömda skatter hittas! f Metalldetektorn 1 1 = 2π LC r L 0 2 Järnföremål påverkar magnetfältet och därmed även L!

Läs mer

Spektrala Transformer

Spektrala Transformer Spektrala Transformer Kurssammanfattning Fyra kärnkoncept Sampling Faltning Poler och nollställen Fouriertransform Koncept #1: Sampling En korrekt samplad signal kan rekonstrueras exakt, dvs ingen information

Läs mer

Signal- och Bildbehandling, TSBB14. Laboration 2: Sampling och rekonstruktion. DFT.

Signal- och Bildbehandling, TSBB14. Laboration 2: Sampling och rekonstruktion. DFT. Signal- och Bildbehandling, TSBB4 Laboration : Sampling och rekonstruktion. DFT. Maria Magnusson, 7-8 Avdelningen för Datorseende, Institutionen för Systemteknik, Linköpings Universitet Laboration. Förberedelser

Läs mer

Hambley avsnitt

Hambley avsnitt Föreläsning 0 Hambley avsnitt 6.6.8 Filter [6.2, 6.5 6.8] Vid kommunikation används tidsharmoniska signaler. Dessa har ett visst frekvensband centrerad kring en bärfrekvens. Som exempel kan en sändare

Läs mer

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim) 091129/Thomas Munther IDE-sektionen/Högskolan Halmstad Uppgift 1) Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim) Vi skall använda en krets UAF42AP. Det är är ett universellt aktivt filter som kan konfigureras

Läs mer

Tillämpad digital signalbehandling Laboration 1 Signalbehandling i Matlab och LabVIEW

Tillämpad digital signalbehandling Laboration 1 Signalbehandling i Matlab och LabVIEW Institutionen för data- och elektroteknik 004-03-15 Signalbehandling i Matlab och LabVIEW 1 Introduktion Vi skall i denna laboration bekanta oss med hur vi kan använda programmen Matlab och LabVIEW för

Läs mer

Csound. Csound exempel

Csound. Csound exempel Csound Lång historia, föregångare (Music 4), tidigt 60-tal programstyrda oscillatorer som sammankopplas till instrument i en orkester -fil (.orc) en notfil ( score.sco) anger när och hur instrumenten skall

Läs mer

Kortlaboration fil Mätvärdesinsamlig, filtrering och presentation av givarsignaler med LabVIEW 1 Inledning

Kortlaboration fil Mätvärdesinsamlig, filtrering och presentation av givarsignaler med LabVIEW 1 Inledning Laboration 1 Kortlaboration fil Mätvärdesinsamlig, filtrering och presentation av givarsignaler med LabVIEW 1 Inledning I denna laboration ska färdigheter i nedanstående moment tränas: - Utformning av

Läs mer

TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 RUM, REVERB,

TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 RUM, REVERB, TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 RUM, REVERB, TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 SUSTAIN SUSTAIN Pianosustain SUSTAIN Pianosustain Analog sustain Uppåtkompression Distortion Brus Brum SUSTAIN Stråke och fiol Stråken skapar

Läs mer

Delningsfilter under luppen

Delningsfilter under luppen Delningsfilter under luppen Den som konstruerar högtalare har en rad vägval att göra. I artikeln diskuteras olika aspekter på passiva och aktiva filter. En högtalares delningsfilter bestämmer i hög utsträckning

Läs mer

Hambley avsnitt

Hambley avsnitt Föreläsning Hambley avsnitt 6.6.8 Filter [6.2, 6.5 6.8] Nästan all trådlös och trådbunden kommunikation är baserad på tidsharmoniska signaler. Signalerna utnyttjar ett frekvensband centrerad kring en bärfrekvens.

Läs mer

GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen

GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen 26.02013 kursens övningsuppgifter eller gamla tentamensuppgifter, eller Matlab-, Scilab- eller Octave- programmerbara kalkylatorer eller datorer. 1.

Läs mer

Laboration i Fourieroptik

Laboration i Fourieroptik Laboration i Fourieroptik David Winge Uppdaterad 4 januari 2016 1 Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av Fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1 Hälsoakademin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 1 Datum 211 11 3 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare

Läs mer

MEDIESIGNALER INTRODUKTION

MEDIESIGNALER INTRODUKTION Rev. 150119 US MEDIESIGNALER INTRODUKTION 1 VILKA PROBLEM LÖSER VI MED SIGNAL- BEHANDLING? Akustik. Inspelning av sorl från fikarummet vid TFE. Varför pratar alla så högt? Varför hör man inte vad någon

Läs mer

Spektrala Transformer

Spektrala Transformer Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)

Läs mer

Flerdimensionell signalbehandling SMS022

Flerdimensionell signalbehandling SMS022 Luleå tekniska universitet Avd för signalbehandling Frank Sjöberg Flerdimensionell signalbehandling SMS022 Laboration 4 Array Processing Syfte: Syftet med den här laborationen är att få grundläggande förståelese

Läs mer

Svängningar och frekvenser

Svängningar och frekvenser Svängningar och frekvenser Vågekvationen för böjvågor Vågekvationen för böjvågor i balkar såväl som plattor härleds med hjälp av elastiska linjens ekvation. Den skiljer sig från de ovanstående genom att

Läs mer

Spektralanalys - konsten att hitta frekvensinnehållet i en signal

Spektralanalys - konsten att hitta frekvensinnehållet i en signal Spektralanalys - konsten att hitta frekvensinnehållet i en signal Bengt Carlsson, Erik Gudmundson och Marcus Björk Systems and Control Dept. of Information Technology, Uppsala University 7 november 013

Läs mer

2 Laborationsutrustning

2 Laborationsutrustning Institutionen för data- och elektroteknik 2002-02-11 1 Inledning Denna laboration syftar till att illustrera ett antal grundbegrepp inom digital signalbehandling samt att närmare studera frekvensanalys

Läs mer

Hur skapar man ljud på en synthesizer? Så undviker du presets 101

Hur skapar man ljud på en synthesizer? Så undviker du presets 101 Examensarbete Hur skapar man ljud på en synthesizer? Så undviker du presets 101 Författare: Christoffer Borg Texthandledare: Hans Erik Holgersson Konstnärlig handledare: Tobias Rydén Examinator: Patrik

Läs mer

TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter

TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter Sune Söderkvist, Mikael Olofsson 9 februari 2018 Fyll i detta med bläckpenna Laborant 1 Laborant 2 Personnummer Personnummer Datum Godkänd 1

Läs mer

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University Exempelsamling Grundläggande systemmodeller Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University Version: 0.1 August 25, 2015 Uppgifter markerade med (A) är

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik IE06 Inbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I,, R, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system

Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system Reglerteknik, IE1304 1 / 26 Innehåll Kapitel 18.1. Skillnad mellan analog och digital reglering 1 Kapitel 18.1. Skillnad mellan analog och digital reglering

Läs mer

Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation

Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation Etapp 1 Problem med mätsignalen m.a.p. sampling, vikning och spektraltäthet Problembeskrivning Uppdragsgivaren överväger att skaffa nya A/D-omvandlare

Läs mer

Digital signalbehandling Digitalt Ljud

Digital signalbehandling Digitalt Ljud Signalbehandling Digital signalbehandling Digitalt Ljud Bengt Mandersson Hur låter signalbehandling Institutionen för elektro- och informationsteknik 2008-10-06 Elektronik - digital signalbehandling 1

Läs mer

TSKS21 Signaler, Information och Bilder Lab 2: Digitalisering

TSKS21 Signaler, Information och Bilder Lab 2: Digitalisering TSKS21 Signaler, Information och Bilder Lab 2: Digitalisering Mikael Olofsson 8 februari 2017 Fyll i detta med bläckpenna Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Allmänt Denna laboration syftar till att

Läs mer

Laboration, analoga applikationer

Laboration, analoga applikationer Labratin, analga applikatiner Du ska i denna labratin simulera ch analysera några kretsar för analga applikatiner. Material Datr med OrCad. Kppla kmpnentbibliteken sm är upplagda i mdle m du inte redan

Läs mer

Mätning av biopotentialer

Mätning av biopotentialer 1. Inledning Inom dagens sjukvård är tekniken en självklar och viktig faktor. De allra flesta diagnoser, analyser och behandlingar grundar sig på information från ett flertal tekniska utrustningar och

Läs mer

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

DT1130 Spektrala transformer Tentamen DT3 Spektrala transformer Tentamen 6 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger 4 p. Normalt gäller följande betygsgränser: E: 9 p, D:.5 p, C: 4 p, B: 6 p, A: 8 p Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Grundläggande ljud- och musikteori

Grundläggande ljud- och musikteori Grundläggande ljud- och musikteori Jan Thim Magnus Eriksson Lektionens syfte Syftet med denna lektion är är att att ge ge förståelse för för decibelbegreppet, spektrum, digitalisering och och olika olika

Läs mer

SIGNALANALYS I FREKVENSRUMMET

SIGNALANALYS I FREKVENSRUMMET SIGNALANALYS I FREKVENSRUMMET Fourierserie och Fouriertransform Föreläsning 4 Mätsystem och Mätmetoder, HT-2016 Florian Schmidt Department of Applied Physics and Electronics Umeå University LECTURE OUTLINE

Läs mer

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University Exempelsamling Grundläggande systemmodeller Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University Version: 0.11 September 14, 2015 Uppgifter markerade med (A)

Läs mer

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg Agneta Bränberg, Ville Jalkanen Syftet med denna laboration är att alla i gruppen ska kunna handskas med de instrument som finns på labbet på ett professionellt sätt. Och

Läs mer

5 OP-förstärkare och filter

5 OP-förstärkare och filter 5 OP-förstärkare och filter 5.1 KOMPARATORKOPPLINGAR 5.1.1 I kretsen nedan är en OP-förstärkare kopplad som en komparator utan återkoppling. Uref = 5 V, Um= 13 V. a) Rita utsignalen som funktion av insignalen

Läs mer

7. Sampling och rekonstruktion av signaler

7. Sampling och rekonstruktion av signaler Arbetsmaterial 5, Signaler&System I, VT04/E.P. 7. Sampling och rekonstruktion av signaler (Se också Hj 8.1 3, OW 7.1 2) 7.1 Sampling och fouriertransformering Man säger att man samplar en signal x(t) vid

Läs mer

Innehåll. Innehåll. sida i

Innehåll. Innehåll. sida i 1 Introduktion... 1.1 1.1 Kompendiestruktur... 1.1 1.2 Inledning... 1.1 1.3 Analogt/digitalt eller tidskontinuerligt/tidsdiskret... 1.2 1.4 Konventioner... 1.3 1.5 Varför digital signalbehandling?... 1.4

Läs mer

Lokaloscillator för FM-rundradiobandet 98,7-118,7 MHz

Lokaloscillator för FM-rundradiobandet 98,7-118,7 MHz Lokaloscillator för FM-rundradiobandet 98,7-118,7 MHz Andreas Claesson, E00 & Robin Petersson, F00 Handledare: Göran Jönsson Radioprojekt ETI041 Lunds Tekniska Högskola 23 februari 2005 Referat: Denna

Läs mer

Projekt 6. Fourieroptik Av Eva Danielsson och Carl-Martin Sikström

Projekt 6. Fourieroptik Av Eva Danielsson och Carl-Martin Sikström Projekt 6. Fourieroptik Av Eva Danielsson och Carl-Martin Sikström Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras

Läs mer

Introduktion Digitala filter. Filter. Staffan Grundberg. 12 maj 2016

Introduktion Digitala filter. Filter. Staffan Grundberg. 12 maj 2016 12 maj 216 Innehåll Introduktion Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om

Läs mer

Teori... SME118 - Mätteknik & Signalbehandling SME118. Johan Carlson 2. Teori... Dagens meny

Teori... SME118 - Mätteknik & Signalbehandling SME118. Johan Carlson 2. Teori... Dagens meny Tidigare har vi gått igenom Fourierserierepresentation av periodiska signaler och Fouriertransform av icke-periodiska signaler. Fourierserierepresentationen av x(t) ges av: där a k = 1 T + T a k e jkω

Läs mer

Signalanalys med snabb Fouriertransform

Signalanalys med snabb Fouriertransform Laboration i Fourieranalys, MVE030 Signalanalys med snabb Fouriertransform Den här laborationen har två syften: dels att visa lite på hur den snabba Fouriertransformen fungerar, och lite om vad man bör

Läs mer

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt

Läs mer

Laboration: Grunderna i Matlab

Laboration: Grunderna i Matlab Laboration: Grunderna i Matlab Att arbeta i kommandofönstret och enkel grafik Den här delen av laborationen handlar om hur man arbetar med kommandon direkt i Matlabs kommandofönster. Det kan liknas vid

Läs mer

Signaler & Signalanalys

Signaler & Signalanalys Ulrik Söderström ulrik.soderstrom@tfe.umu.se Jan 8 Signaler & Signalanals Sinusspänning Sinus och cosinus samma form men fasförskjutna Fasförskjutning tidsfördröjning Sinus och cosinus är väldigt enkla

Läs mer

DT1120 Spektrala transformer för Media Tentamen

DT1120 Spektrala transformer för Media Tentamen DT Spektrala transformer för Media Tentamen 77 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger 4 p. Normalt gäller följande betygsgränser: 3:9 p, 4: 3 p, 5: 7 p Tillåtna hjälpmedel: räknare,

Läs mer

Digital signalbehandling fk Laboration 5 Ett antal signalbehandlingstillämpningar

Digital signalbehandling fk Laboration 5 Ett antal signalbehandlingstillämpningar Institutionen för data- och elektroteknik 1999-11-21 Inledning Denna laboration avser att ge illustration av och inblick i ett antal områden för digital signalbehandling. Vi kommer att studera exempel

Läs mer