Lab lanserade R.A. Moog Inc. en ny synt: Minimoog. Den var designad av Bill Hemsath och Robert Moog och kom att revolutionera musikhistorien.
|
|
- Jörgen Gunnarsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lab lanserade R.A. Moog Inc. en ny synt: Minimoog. Den var designad av Bill Hemsath och Robert Moog och kom att revolutionera musikhistorien. Minimoogen var egentligen en ganska enkel synt. Den består av tre oscillatorer (VCOer), en mixer, ett spänningsstyrt filter (VCF), en spänningsstyrd förstärkare (VCA), och två tämligen enkla envelopgeneratorer. Denna övning går ut på att framställa ett Minimoogliknande ljud med hjälp av Matlab, och det vi ska fokusera på är oscillatorerna och filtret. Lämpligen löser ni alla laborationsuppgifter på kursen genom att skriva funktioner. Då blir det enkelt att spara, och sedan felsöka i koden Kom ihåg att det går enkelt att få fram hjälp och stöd i Matlab genom att skriva help och kommandot/funktionen för att få hjälp direkt i kommandofönstret, samt doc och kommandot/funktionen för att komma till hjälpfilen. Grundljudet Bestäm er för en av de möjliga vågformerna och en frekvens, och skapa sedan den första oscillatorn. Lämpligt för denna laboration är nog sågtandsvåg eller fyrkantsvåg, eftersom laborationen går ut på att göra subtraktiv ljudsyntes och dessa vågformer har mer övertonsinformation jämfört med sinus och triangelvåg. Sätt samplingsfrekvensen till och ljudlängden till 3 sekunder. För att skapa oscillatorn krävs en tidsvektor. Tidsvektorn (t) ska gå från 0 till ljudlängden, och delas i 1/samplingsfrekvensen antal steg. Då Minimoogen gör ett fantastiskt bra syntbasljud tycker jag att ni ska ta en lägre frekvens att arbeta med, kanske 55Hz. För en sågtand används sawtooth och ramptiden/bredden (width) behöver anges mellan 0 och 1, där 0.5 ger en triangelvåg. För en fyrkantsvåg används square och pulsbredden (width) behöver anges mellan 0 och 100, där 50 ger 50% fyrkantsvåg. minimoogljud = sawtooth(2*pi*frequency*t, width); minimoogljud = square(2*pi*frequency*t, width);
2 Spela upp ljudet p = audioplayer(minimoogljud, Fs); playblocking(p); Plotta ljudet figure(); plot(minimoogljud); Fler oscillatorer Prova gärna att ändra bredden till andra värden, se och lyssna efter skillnaderna i övertoner och välj det ni tycker blir bäst. Minimoogen hade som sagt tre oscillatorer, och dessa gick att stämma mot varandra. Oscillator 1 användes som master, medan oscillator 2 och 3 gick att snedstämma mot oscillator 1 och varandra. Alla tre oscillatorerna gick dessutom att oktavera, dvs dubbla eller halvera frekvensen. Ett sätt att skapa ett bra basljud är att använda oscillator 1 och 2 i samma oktav men snedställa oscillator 2 något i frekvens gentemot oscillator 1. När två oscillatorer inte riktigt stämmer, dvs inte riktigt har samma frekvens (Hz), uppstår superpositionering som bitvis innebär att de två vågformerna förstärker varandra och bitvis fasutsläcker varandra. Detta påminner om en choruseffekt, och ger ett mer intressant ljud än när två oscillatorer stämmer perfekt. Om skillnaden i frekvens är liten blir effekten en långsam förändring av övertonsserien. Är skillnaden större blir effekten en snabbare förändring, och ökas skillnaden ytterligare blir det tydligt två olika (och falska?) toner. Skapa därför en ny oscillator, gör den på exakt samma sätt som oscillator 1 men sätt frekvensen till frequency+1 eller frequency-1. Mixa de två ljuden genom att summera dem. Eftersom ett ljud inte får överstiga/understiga +/-1 när det spelas upp eller sparas ut från Matlab, måste ni kolla skalningen av summeringen så att inte distorsion uppstår. Enklast åtgärdas detta genom att dela summan med antalet oscillatorer, Matlab kan räkna med hur stora tal som helst så ingen panik. Lyssna er fram till det ni tycker låter bra, och plotta gärna ljudet för att se hur vågformen förändras. För att få mer botten i ljudet skapar vi en tredje oscillator en oktav under oscillator 1.
3 Mix av oscillatorerna Hittills har vi mixat alla tre ljuden lika starkt. Detta är ju naturligtvis inte nödvändigt. Vid mix är 1 max ljudvolym och 0 är tyst. Det är då möjligt att ta alla värden i en vektor gånger ett värde mellan 0 och 1 för att förändra ljudvolymen. Exempelvis: minimoogljud = (oscillator1+oscillator2+(oscillator3.*0.75)); Fortfarande måste vi dock hålla koll så att inte summan blir för stark. Filtret Även om ljudet nu låter rätt ok så blev inte Minimoogen enbart uppskattad för sina oscillatorer, utan nog mest för det spänningsstyrda filtret. Ett analogt filter skapas enkelt med [b,a] = butter(n,wn); i Matlab. Då returneras filterkoefficienterna för ett lågpassfilter (lågpassfilter är default när inget annat anges) av nte ordningen med brytfrekvensen Wn. Brytfrekvensen Wn ska vara ett värde normaliserat mellan 0 och 1, där 1 motsvaras av halva samplingsfrekvensen (enligt Nyquistteoremet). Då Minimoogens VCF är ett 24dB/oktav-filter, dvs ett filter med fyra poler, ska filtret vara av fjärde ordningen. Brytfrekvensen kan så länge sättas till 2200Hz. Filtret appliceras sedan på ljudet med y = filter(b,a,x), där b och a är filterkoefficienterna och x är originalljudet. Spela upp ljudet, och testa gärna med olika brytfrekvenser. Och studera filtret med: freqz(b, a);. Gör också ett spektrogram för att se hur frekvensinnehållet påverkas av brytfrekvensen. figure(); spectrogram(x, window, noverlap, nfft, Fs, 'yaxis'); Spektrogrammet visar x vilket är ljudvektorn, window är antalet fönster som ljudet delas in i, noverlap är antalet överlapp mellan intilliggande fönster, nfft är antalet samplingar som används för att beräkna Fouriertransformen, Fs är samplingsfrekvensen, och yaxis sätter vilken axel som spektrogrammet ska visas mot. Sätt antalet fönster till 512, antalet överlapp till 256 och antalet samplingar för Fouriertransformen till 512. Följande kan användas för att snygga till visningen av spektrogrammet: ylim([0,2]); title('spektrogram av ljudet'); xlabel('tid (s)'); ylabel('frekvens (khz)'); Vidare utvecklingar Prova att förändra vågformen på de olika oscillatorerna. Oscillator 1, 2, och 3 är egentligen mer eller mindre oberoende av varandra i Minimoogen och kan ha olika vågformer. Ändra pulsbredd, och testa triangelvåg eller en kort pulsvåg. Även om Minimoogen bara hade ett lågpassfilter kan det vara intressant att testa bandpassfilter och högpassfilter. Butterworth-filtret kan göra fyra typer av filter [b,a] = butter(n,wn,ftype). Nämligen lågpass, bandpass, högpass, och stopband (genom att speca en av följande strängar: low, bandpass, high, stop). Finns tid kan ni prova att förändra brantheten, dvs ordningen, på filtren och se vad som händer, om det blir bättre eller sämre.
4 Ljudet börjar nu faktiskt likna något, men det går att skapa lite mer liv i ljudet genom att lägga till en envelopgenerator. I analoga syntar användes oftast en ADSR (Attack, Decay, Sustain, och Release). Skapa därför en ny vektor som går från 0 till 1 under Attack tid, sedan från 1 till Sustainläget under Decay tid, och som avslutningsvis går från Sustainläget till 0 under Release tid. Totalt ska envelopvektorn vara lika lång som ljudvektorn. Envelopen appliceras sedan på ljudet med.*. Något som skiljer den riktiga Minimoogen mot vad vi gjort hittills är att Minimoogens filter var spänningsstyrt. Det innebar att filtrets brytfrekvens kunde kontrolleras och exempelvis svepa filtret. Ett sätt att göra detta är att skapa en filtervektor som sveper filtret från en startfrekvens på kanske 5000Hz till en slutfrekvens på 500Hz i lika många steg som det finns samples i ljudet. Detta skulle dock kräva en filterberäkning för varje sample, och ta för lång tid att genomföra. Fundera på eventuella andra sätt att lösa ett filtersvep på. Minimoogens filter hade också en återmatning av signalen till början av filtret, en så kallad resonanskontroll eller emphasis som den kallades på Minimoogen. Fundera på hur detta skulle kunna implementeras. Nedan finns en kopia/klon på Minimoogens VCF. Signalen kommer in via Audio in-jacken och skickas till själva filterdelen, dvs transistorstegen som skapas av U1b, Q2-Q7 och U1a. Återmatningen sker sedan via Emphasis-potentiometern, och matas tillbaka in till U1b.
5 Nedan finns en bild från ett oscilloskop hur resonans påverkar övertonerna och därmed vågformen i en fyrkantsvåg: Att rapportera Namn på er: Redogör för vilken vågform(er) ni använt: Vilken/vilka vågformer skapade det bästa ljudet? Varför?
6 Hur skiljde sig ljuden ni testade åt? Vad innebar dessa skillnader för slutljudet, och hur mixade ni signalerna? Vilken typ av filter användes? Dvs brytfrekvenser, ordning på filtret, osv? Varför? Hann ni fundera på filtersvep, vad kom ni i så fall fram till? Hann ni fundera på resonans/återmatning i filtret, vad kom ni i så fall fram till? Hann ni testa andra typer än Butterworth-filter? Hur skiljde sig filtren åt? Vilken typ av filter passade bäst? Vidare läsning Yusynths sida om Minimoog-VCF: Moogs webbsida:
7 Wikipedia om Minimoog: Years Of Electronic Music: Om additiv ljudsyntes:
Lab skapades Ove (Orator Verbis Electris) av Gunnar Fant, KTH.
Lab 2 1953 skapades Ove (Orator Verbis Electris) av Gunnar Fant, KTH. Ove var en talsyntesmaskin som kunde göra vokalljud. Ganska bra sådana dessutom, i alla fall med tanke på dåtidens teknik. Här finns
TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 FILTER OCH VCF
TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 FILTER OCH VCF NÅGRA FREKVENSER Bastrumma Kropp 60-80Hz, snärt 2,5kHz Virveltrumma Kropp 240Hz, krispighet 5kHz HiHat & cymbaler Gongljud 200Hz, briljans 7,5-12kHz Hängpuka Kropp
Lyssna på bitar av ljudet Titta på ljudet
Lab 4 En viktig uppgift för en ljudforensiker är att bearbeta ljudinspelningar för att få fram så bra hörbarhet som möjligt, samt att testa äktheten i en ljudinspelning. Ytterligare arbetsuppgifter är
Övningar med Digitala Filter med exempel på konstruktion och analys i MatLab
Övningar med Digitala Filter med exempel på konstruktion och analys i MatLab Eddie Alestedt Vt-2002 Digitala filter Digitala filter appliceras på samplade signaler och uppvisar helt andra egenskaper än
DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)
DIGITALA FILTER TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 1 Frekvensfunktioner x(n)= Asin(Ωn) y(n) H(z) TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 2 FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM
Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080
Inst. för informationsteknologi Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080 2 juni 2006, kl 14 19 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av
Tillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB
(Eller: Vilken koppling har Henrik Larsson och Carl Bildt?) 1(5) - Joel Nilsson joelni at kth.se Martin Axelsson maxels at kth.se Sammanfattning Kommunikationssystem används för att överföra information,
Laboration i tidsdiskreta system
Laboration i tidsdiskreta system A. Tips Användbara MATLAB-funktioner: conv Faltning square Skapa en fyrkantvåg wavread Läs in en ljudfil soundsc Spela upp ett ljud ones Skapa en vektor med godtyckligt
Filter, dynamik, mix. TNMK054 - Ljudteknik 1
Filter, dynamik, mix TNMK054 - Ljudteknik 1 Några frekvenser Bastrumma Virveltrumma Kropp 60-80Hz, snärt 2,5kHz Kropp 240Hz, krispighet 5kHz HiHat & cymbaler Gongljud 200Hz, briljans 7,5-12kHz Hängpuka
Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19
Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19 Tillåtna hjälpmedel: Valfri miniräknare (utan möjlighet till trådlös kommunkation). Valfri litteratur, inkl. kursböcker, formelsamlingar.
Elektronik 2018 EITA35
Elektronik 218 EITA35 Föreläsning 1 Filter Lågpassfilter Högpassfilter (Allpassfilter) Bodediagram Hambley 296-32 218-1-2 Föreläsning 1, Elektronik 218 1 Laboration 2 Förberedelseuppgifter! (Ingen anmälan
Laboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys
Laboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys 1 1 Introduktion Syftet med laborationen är att ge kunskaper i att tolka de effekter (speglingar, svävningar) som uppkommer vid sampling av en
TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 LJUDSYNTES
TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 LJUDSYNTES KORT HISTORIA 1870 s - Elisha Gray Music Telegraph 1917 - Léon Theremin 1935 - Laurens Hammond 1939-40 - Homer Dudley Vocoder and Voder 1942 - Harold Rhodes 1950 s - RCA
Ljudsyntes. TNMK054 - Ljudteknik 1
Ljudsyntes TNMK054 - Ljudteknik 1 Ljudsyntes Vilken ansats? Matematisk? Fysisk? Elektronisk? Baserat på en analogsynt Kort historia 1870 s - Elisha Gray Music Telegraph 1917 - Léon Theremin 1935 - Laurens
Bildbehandling i frekvensdomänen
Uppsala Tekniska Högskola Signaler och system Handledare: Mathias Johansson Uppsala 2002-11-27 Bildbehandling i frekvensdomänen Erika Lundberg 800417-1602 Johan Peterson 790807-1611 Terese Persson 800613-0267
DIGITALA FILTER DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1
DIGITALA FILTER TILLÄMPAD FYIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERITET 1 DIGITALA FILTER Digitala filter förekommer t.ex.: I Photoshop och andra PC-programvaror som filtrerar. I apparater med signalprocessorer,
TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 INTRODUKTION
TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 INTRODUKTION NIKLAS Analoga syntar Ljud- & musikteknik Datorer, musik & elektronisk musik Programmering Noisource Media- & kommunikations- vetenskap PhD i teknisk audiologi TNMK054
Passiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd
Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVESITET Ulf Holmgren LABOATION Analog elektronik 961219 Passiva filter Laboration i Elektronik E151 Namn Namn Ej godkänd Datum Datum Godkänd Datum PASSIVA FILTE -
Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys
Frekvensplanet och Bode-diagram Frekvensanalys Signaler Allt inom elektronik går ut på att manipulera signaler genom signalbehandling (Signal Processing). Analog signalbehandling Kretsteori: Nod-analys,
DT1130 Spektrala transformer Tentamen
DT Spektrala transformer Tentamen 72 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger 4 p. Normalt gäller följande betygsgränser: E: 9 p, D:.5 p, C: 4 p, B: 6 p, A: 8 p Tillåtna hjälpmedel:
Laborationsprojekt i digital ljudsyntes
Laborationsprojekt i digital ljudsyntes A. Målsättning Att studenten skall få fördjupade kunskaper i digital signalbehandling genom att lära sig de grundläggande principerna för digital ljudsyntes av stränginstrumentliknande
Introduktion. TNMK054 - Ljudteknik 1
Introduktion TNMK054 - Ljudteknik 1 Niklas Analoga syntar Ljud- & musikteknik Datorer, musik & elektronisk musik Programmering Noisource Media- & kommunikations- vetenskap PhD i teknisk audiologi TNMK054
Spänningsstyrd Oscillator
Spänningsstyrd Oscillator Referat I det här projektet byggs en delkrets till frekvensneddelare för oscilloskop som inte har tillräcklig bandbredd för dagens höga frekvenser. Kretsen som byggs är en spänningsstyrd
Digital Signalbehandling i Audio/Video
Digital Signalbehandling i Audio/Video Institutionen för Elektrovetenskap Laboration 1 (del 2) Stefan Dinges Lund 25 2 Kapitel 1 Digitala audioeffekter Den här delen av laborationen handlar om olika digitala
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektronik för D ETIA01 Andrés Alayon Glasunov Palmi Thor Thorbergsson Anders J Johansson Lund Mars 2009 Laboration
TSBB16 Datorövning A Samplade signaler Faltning
Name: ID number: Passed: LiU-ID: Date: TSBB16 Datorövning A Samplade signaler Faltning Utvecklad av Klas Nordberg Computer Vision Laboratory, Linköping University, Sweden 24 augusti 2015 Introduktion Denna
2F1120 Spektrala transformer för Media Tentamen
F Spektrala transformer för Media Tentamen 68 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger p. Normalt gäller följande betygsgränser: :9 p, : p, 5: 7 p Tillåtna hjälpmedel: räknare, formelblad
Ulrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys
Ulrik Söderström ulrik.soderstrom@tfe.umu.se 20 Jan 2009 Signaler & Signalanalys Sinusspänning Sinus och cosinus samma form men fasförskjutna Fasförskjutning tidsfördröjning Sinus och cosinus är väldigt
Ljud i rum. Akustik. Reverb. Modell över rumsklang. Reverb är samlingsnamnet
Akustik Ljud i rum Väggar och andra ytor i ett rum absorberar, samt reflekterar ljud Om avståndet mellan ljudkälla och reflekterande yta är >20 m hörs det reflekterade ljudet som ett separat eko. (ca 1/10
Ulrik Söderström 19 Jan Signalanalys
Ulrik Söderström ulrik.soderstrom@tfe.umu.se 9 Jan 200 Signaler & Signalanalys l Sinusspänning Sinus och cosinus samma form men fasförskjutna Fasförskjutning tidsfördröjning Sinus och cosinus är väldigt
Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.
Laboration Tema OP Analog elektronik för Elkraft 7.5 hp 1 Applikationer med operationsförstärkare Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka
Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.
Laborationsrapport Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002 Lab nr 5 Laborationens namn Växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Växelström Förberedelseuppgift: Gör beräkningarna till uppgifterna
Flerdimensionella signaler och system
Luleå tekniska universitet Avd för signalbehandling Magnus Sandell (reviderad av Frank Sjöberg) Flerdimensionell signalbehandling SMS033 Laboration 1 Flerdimensionella signaler och system Syfte: Den här
DT1130 Spektrala transformer Tentamen
DT3 Spektrala transformer Tentamen 5 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger p. Normalt gäller följande betygsgränser: E: 9 p, D:.5 p, C: p, B: 6 p, A: 8 p Tillåtna hjälpmedel:
Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström
Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström Förberedelseuppgift: Gör beräkningarna till uppgifterna 1, 2, 3 och 4. Uppgift 1: Summering av växelspänningar med visardiagram U in 1 L U U U L Spole: L =
FÖRELÄSNING 13: Analoga o p. 1 Digitala filter. Kausalitet. Stabilitet. Ex) på användning av analoga p. 2 filter = tidskontinuerliga filter
FÖRELÄSNING 3: Analoga o p. Digitala filter. Kausalitet. Stabilitet. Analoga filter Ideala filter Butterworthfilter (kursivt här, kommer inte på tentan, men ganska bra för förståelsen) Kausalitet t oh
Laboration i Fourieroptik
Laboration i Fourieroptik David Winge Uppdaterad 30 januari 2015 1 Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av Fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras
Grundläggande signalbehandling
Beskrivning av en enkel signal Sinussignal (Alla andra typer av signaler och ljud kan skapas genom att sätta samman sinussignaler med olika frekvens, Amplitud och fasvridning) Periodtid T y t U Amplitud
Kandidatarbete. VST-Synthesizer. Lukas Rahmn, Anton Fredriksson, Sarosh Nasir, Stanisław Zwierzchowski, Klas Ludvigsson, Andreas Kuszli
VST-Synthesizer Kandidatarbete inom datateknik Lukas Rahmn, Anton Fredriksson, Sarosh Nasir, Stanisław Zwierzchowski, Klas Ludvigsson, Andreas Kuszli Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS
Spektrala Transformer
Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)
Kompletterande räkneuppgifter i Spektrala Transformer Komplex analys, sampling, kvantisering, serier och filter Laura Enflo & Giampiero Salvi
Kompletterande räkneuppgifter i Spektrala Transformer Komplex analys, sampling, kvantisering, serier och filter & Giampiero Salvi Komplex analys Om man endast använder den reella tallinjen är det inte
Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl
Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl 8.30-12.30 Examinatorer: Lars Hammarstrand och Thomas Wernstål Tentamen består av två delar (Del I och Del II) på sammanlagt
Virtuell Analog Synt. Examensarbete i Datateknik MIKAEL BERGSTRÖM VICTOR LÓPEZ
Virtuell Analog Synt Examensarbete i Datateknik MIKAEL BERGSTRÖM VICTOR LÓPEZ Examinator: Peter Lundin Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige 2017 EXAMENSARBETE
Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3
Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3 Examinator: Ants R. Silberberg 19 oktober 2011 kl. 08.30-12.30 sal: Hörsalsvägen Förfrågningar: Ants Silberberg, tel. 1808 Lösningar: Anslås torsdag
Talets akustik repetition
Pétur Helgason VT 29 Talets akustik repetition 29-3-3 Vad är ljud för någonting? Vi människor lever och rör oss i ett skikt med gas som ligger ovanpå jordens yta. Gasen består av ca 8 % kväve och 2 % syre.
Granska befintlig kod och kommentarer Testa loopbackfunktionen
Lab 5 I denna laboration ska ni testa på hårdvarunära programmering och realtidsprocessning av ljud. Till er hjälp har ni ett enkelt shield till Arduino. Ett shield är som ett skal som man trycker på Arduino
Läsinstruktioner. Materiel
Läsinstruktioner Häftet om AD- och DA-omvandlare skrivet av Bertil Larsson Appendix till denna laborationshandledning. Läs igenom resten av handledningen så att ni vet vilka uppgifter som kommer. Gör förberedelseuppgifter
Digital signalbehandling Laboration 2 Digital filtrering
Institutionen för data- och elektroteknik 2002-02-19 1 Inledning Laboration två är inriktad på digitala filter. Ni kommer att via en LabVIEW-applikation kunna dimensionera filter samt mata in egna filterdimensioneringar.
Tentamen i ESS 010 Signaler och System E3 V-sektionen, 16 augusti 2005, kl 8.30 12.30
Tentamen i ESS 00 Signaler och System E3 V-sektionen, 6 augusti 2005, kl 8.30 2.30 Examinator: Mats Viberg Tentamen består av 5 uppgifter som vardera ger maximalt 0 p. För godkänd tentamen fordras ca 20
Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4
IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal
Elektronisk ljudalstring. Synthesizers. Workstations, arbetsstationer & MIDI
Elektronisk ljudalstring & MIDI Synthesizers (Roland, Korg, ARP, Yamaha, Emu, Kawai, Alesis, Prophet, Moog, Ensoniq) Kan syntetisera/skapa olika (elektroniska) ljud Innehåller ofta olika digitala effekter
Metalldetektorn. Alla förluster (även virvelströmsförluster. metaller) sammanfattas av symbolen r! Järnföremål. även L!
Virvelströmsförluster Parallellresonansfrekvensen påverkas av spolens förluster. Så kan gömda skatter hittas! f Metalldetektorn 1 1 = 2π LC r L 0 2 Järnföremål påverkar magnetfältet och därmed även L!
Spektrala Transformer
Spektrala Transformer Kurssammanfattning Fyra kärnkoncept Sampling Faltning Poler och nollställen Fouriertransform Koncept #1: Sampling En korrekt samplad signal kan rekonstrueras exakt, dvs ingen information
Signal- och Bildbehandling, TSBB14. Laboration 2: Sampling och rekonstruktion. DFT.
Signal- och Bildbehandling, TSBB4 Laboration : Sampling och rekonstruktion. DFT. Maria Magnusson, 7-8 Avdelningen för Datorseende, Institutionen för Systemteknik, Linköpings Universitet Laboration. Förberedelser
Hambley avsnitt
Föreläsning 0 Hambley avsnitt 6.6.8 Filter [6.2, 6.5 6.8] Vid kommunikation används tidsharmoniska signaler. Dessa har ett visst frekvensband centrerad kring en bärfrekvens. Som exempel kan en sändare
Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)
091129/Thomas Munther IDE-sektionen/Högskolan Halmstad Uppgift 1) Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim) Vi skall använda en krets UAF42AP. Det är är ett universellt aktivt filter som kan konfigureras
Tillämpad digital signalbehandling Laboration 1 Signalbehandling i Matlab och LabVIEW
Institutionen för data- och elektroteknik 004-03-15 Signalbehandling i Matlab och LabVIEW 1 Introduktion Vi skall i denna laboration bekanta oss med hur vi kan använda programmen Matlab och LabVIEW för
Csound. Csound exempel
Csound Lång historia, föregångare (Music 4), tidigt 60-tal programstyrda oscillatorer som sammankopplas till instrument i en orkester -fil (.orc) en notfil ( score.sco) anger när och hur instrumenten skall
Kortlaboration fil Mätvärdesinsamlig, filtrering och presentation av givarsignaler med LabVIEW 1 Inledning
Laboration 1 Kortlaboration fil Mätvärdesinsamlig, filtrering och presentation av givarsignaler med LabVIEW 1 Inledning I denna laboration ska färdigheter i nedanstående moment tränas: - Utformning av
TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 RUM, REVERB,
TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 RUM, REVERB, TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 SUSTAIN SUSTAIN Pianosustain SUSTAIN Pianosustain Analog sustain Uppåtkompression Distortion Brus Brum SUSTAIN Stråke och fiol Stråken skapar
Delningsfilter under luppen
Delningsfilter under luppen Den som konstruerar högtalare har en rad vägval att göra. I artikeln diskuteras olika aspekter på passiva och aktiva filter. En högtalares delningsfilter bestämmer i hög utsträckning
Hambley avsnitt
Föreläsning Hambley avsnitt 6.6.8 Filter [6.2, 6.5 6.8] Nästan all trådlös och trådbunden kommunikation är baserad på tidsharmoniska signaler. Signalerna utnyttjar ett frekvensband centrerad kring en bärfrekvens.
GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen
GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen 26.02013 kursens övningsuppgifter eller gamla tentamensuppgifter, eller Matlab-, Scilab- eller Octave- programmerbara kalkylatorer eller datorer. 1.
Laboration i Fourieroptik
Laboration i Fourieroptik David Winge Uppdaterad 4 januari 2016 1 Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av Fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras
Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1
Hälsoakademin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 1 Datum 211 11 3 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare
MEDIESIGNALER INTRODUKTION
Rev. 150119 US MEDIESIGNALER INTRODUKTION 1 VILKA PROBLEM LÖSER VI MED SIGNAL- BEHANDLING? Akustik. Inspelning av sorl från fikarummet vid TFE. Varför pratar alla så högt? Varför hör man inte vad någon
Spektrala Transformer
Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)
Flerdimensionell signalbehandling SMS022
Luleå tekniska universitet Avd för signalbehandling Frank Sjöberg Flerdimensionell signalbehandling SMS022 Laboration 4 Array Processing Syfte: Syftet med den här laborationen är att få grundläggande förståelese
Svängningar och frekvenser
Svängningar och frekvenser Vågekvationen för böjvågor Vågekvationen för böjvågor i balkar såväl som plattor härleds med hjälp av elastiska linjens ekvation. Den skiljer sig från de ovanstående genom att
Spektralanalys - konsten att hitta frekvensinnehållet i en signal
Spektralanalys - konsten att hitta frekvensinnehållet i en signal Bengt Carlsson, Erik Gudmundson och Marcus Björk Systems and Control Dept. of Information Technology, Uppsala University 7 november 013
2 Laborationsutrustning
Institutionen för data- och elektroteknik 2002-02-11 1 Inledning Denna laboration syftar till att illustrera ett antal grundbegrepp inom digital signalbehandling samt att närmare studera frekvensanalys
Hur skapar man ljud på en synthesizer? Så undviker du presets 101
Examensarbete Hur skapar man ljud på en synthesizer? Så undviker du presets 101 Författare: Christoffer Borg Texthandledare: Hans Erik Holgersson Konstnärlig handledare: Tobias Rydén Examinator: Patrik
TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter
TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter Sune Söderkvist, Mikael Olofsson 9 februari 2018 Fyll i detta med bläckpenna Laborant 1 Laborant 2 Personnummer Personnummer Datum Godkänd 1
Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University
Exempelsamling Grundläggande systemmodeller Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University Version: 0.1 August 25, 2015 Uppgifter markerade med (A) är
IE1206 Inbyggd Elektronik
IE06 Inbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I,, R, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys
Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system
Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system Reglerteknik, IE1304 1 / 26 Innehåll Kapitel 18.1. Skillnad mellan analog och digital reglering 1 Kapitel 18.1. Skillnad mellan analog och digital reglering
Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation
Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation Etapp 1 Problem med mätsignalen m.a.p. sampling, vikning och spektraltäthet Problembeskrivning Uppdragsgivaren överväger att skaffa nya A/D-omvandlare
Digital signalbehandling Digitalt Ljud
Signalbehandling Digital signalbehandling Digitalt Ljud Bengt Mandersson Hur låter signalbehandling Institutionen för elektro- och informationsteknik 2008-10-06 Elektronik - digital signalbehandling 1
TSKS21 Signaler, Information och Bilder Lab 2: Digitalisering
TSKS21 Signaler, Information och Bilder Lab 2: Digitalisering Mikael Olofsson 8 februari 2017 Fyll i detta med bläckpenna Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Allmänt Denna laboration syftar till att
Laboration, analoga applikationer
Labratin, analga applikatiner Du ska i denna labratin simulera ch analysera några kretsar för analga applikatiner. Material Datr med OrCad. Kppla kmpnentbibliteken sm är upplagda i mdle m du inte redan
Mätning av biopotentialer
1. Inledning Inom dagens sjukvård är tekniken en självklar och viktig faktor. De allra flesta diagnoser, analyser och behandlingar grundar sig på information från ett flertal tekniska utrustningar och
DT1130 Spektrala transformer Tentamen
DT3 Spektrala transformer Tentamen 6 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger 4 p. Normalt gäller följande betygsgränser: E: 9 p, D:.5 p, C: 4 p, B: 6 p, A: 8 p Tillåtna hjälpmedel:
Grundläggande ljud- och musikteori
Grundläggande ljud- och musikteori Jan Thim Magnus Eriksson Lektionens syfte Syftet med denna lektion är är att att ge ge förståelse för för decibelbegreppet, spektrum, digitalisering och och olika olika
SIGNALANALYS I FREKVENSRUMMET
SIGNALANALYS I FREKVENSRUMMET Fourierserie och Fouriertransform Föreläsning 4 Mätsystem och Mätmetoder, HT-2016 Florian Schmidt Department of Applied Physics and Electronics Umeå University LECTURE OUTLINE
Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University
Exempelsamling Grundläggande systemmodeller Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University Version: 0.11 September 14, 2015 Uppgifter markerade med (A)
Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg
Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg Agneta Bränberg, Ville Jalkanen Syftet med denna laboration är att alla i gruppen ska kunna handskas med de instrument som finns på labbet på ett professionellt sätt. Och
5 OP-förstärkare och filter
5 OP-förstärkare och filter 5.1 KOMPARATORKOPPLINGAR 5.1.1 I kretsen nedan är en OP-förstärkare kopplad som en komparator utan återkoppling. Uref = 5 V, Um= 13 V. a) Rita utsignalen som funktion av insignalen
7. Sampling och rekonstruktion av signaler
Arbetsmaterial 5, Signaler&System I, VT04/E.P. 7. Sampling och rekonstruktion av signaler (Se också Hj 8.1 3, OW 7.1 2) 7.1 Sampling och fouriertransformering Man säger att man samplar en signal x(t) vid
Innehåll. Innehåll. sida i
1 Introduktion... 1.1 1.1 Kompendiestruktur... 1.1 1.2 Inledning... 1.1 1.3 Analogt/digitalt eller tidskontinuerligt/tidsdiskret... 1.2 1.4 Konventioner... 1.3 1.5 Varför digital signalbehandling?... 1.4
Lokaloscillator för FM-rundradiobandet 98,7-118,7 MHz
Lokaloscillator för FM-rundradiobandet 98,7-118,7 MHz Andreas Claesson, E00 & Robin Petersson, F00 Handledare: Göran Jönsson Radioprojekt ETI041 Lunds Tekniska Högskola 23 februari 2005 Referat: Denna
Projekt 6. Fourieroptik Av Eva Danielsson och Carl-Martin Sikström
Projekt 6. Fourieroptik Av Eva Danielsson och Carl-Martin Sikström Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras
Introduktion Digitala filter. Filter. Staffan Grundberg. 12 maj 2016
12 maj 216 Innehåll Introduktion Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om filter Butterworthfilter Första ordningens system Andra ordningens system Fördröjning Allmänt om
Teori... SME118 - Mätteknik & Signalbehandling SME118. Johan Carlson 2. Teori... Dagens meny
Tidigare har vi gått igenom Fourierserierepresentation av periodiska signaler och Fouriertransform av icke-periodiska signaler. Fourierserierepresentationen av x(t) ges av: där a k = 1 T + T a k e jkω
Signalanalys med snabb Fouriertransform
Laboration i Fourieranalys, MVE030 Signalanalys med snabb Fouriertransform Den här laborationen har två syften: dels att visa lite på hur den snabba Fouriertransformen fungerar, och lite om vad man bör
Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt
Laboration: Grunderna i Matlab
Laboration: Grunderna i Matlab Att arbeta i kommandofönstret och enkel grafik Den här delen av laborationen handlar om hur man arbetar med kommandon direkt i Matlabs kommandofönster. Det kan liknas vid
Signaler & Signalanalys
Ulrik Söderström ulrik.soderstrom@tfe.umu.se Jan 8 Signaler & Signalanals Sinusspänning Sinus och cosinus samma form men fasförskjutna Fasförskjutning tidsfördröjning Sinus och cosinus är väldigt enkla
DT1120 Spektrala transformer för Media Tentamen
DT Spektrala transformer för Media Tentamen 77 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger 4 p. Normalt gäller följande betygsgränser: 3:9 p, 4: 3 p, 5: 7 p Tillåtna hjälpmedel: räknare,
Digital signalbehandling fk Laboration 5 Ett antal signalbehandlingstillämpningar
Institutionen för data- och elektroteknik 1999-11-21 Inledning Denna laboration avser att ge illustration av och inblick i ett antal områden för digital signalbehandling. Vi kommer att studera exempel