TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 INTRODUKTION
|
|
- Inga Andreasson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 INTRODUKTION
2 NIKLAS Analoga syntar Ljud- & musikteknik Datorer, musik & elektronisk musik Programmering Noisource Media- & kommunikations- vetenskap PhD i teknisk audiologi
3 TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 Introduktion till digital audio, ljudbearbetning och datormusik Översikt över tekniker för signalbehandling Filtrering och utjämning Digitala fördröjningsledningar Digitala audioeffekter Additiv och subtraktiv syntes Amplitud- och frekvensmodulering
4 TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 Grunderna för att tänka ljudeffekter Se kopplingar till tidigare kurser - Ljudfysik - Signaler & system - Digitala medier - Programmering
5 TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 Introduktion till ljudteknik Inspelning, mikrofoner etc Mix, filter, dynamik Rum, reverb, delay, etc Ljudsyntes Programmering/Matlab Arduino
6 NI HÅLLER TVÅ FÖRELÄSNINGAR Måndag 11 september - Delay - Chorus - Flanger Måndag 18 september - Phaser - Wah wah - Resonans och poler
7 ERA FÖRELÄSNINGAR Tänk mer seminarieform än klassisk föreläsningsform minuter per grupp Dvs slides Googla, biblioteket, och ev kursbok för info Bolla tankar och frågor med mig, men utnyttja alla lärare som finns! (skyll på mig) Leta gärna upp ljudexempel!
8 ERA FÖRELÄSNINGAR (FORTS.) Presentera effekten - vad den gör - hur den gör det - hur den låter Kolla gamla lösningar och modernare idéer Analogt och digitalt, eller Hur att programmera, problem att lösa, Var i signalkedjan
9 TRE GÄSTFÖRELÄSNINGAR 9 september Rikard Lindell från MDH - programmering för ljud-/ signalbehandling 19 september Dan Nyberg från NFC - forensiskt ljud/signalbehandling 10 oktober Jonatan Liljedahl - programmering av ljud-/ signalbehandling
10 FEM LABORATIONER Torsdag 1 september Vågformer, ljudsyntes, filter i Matlab Torsdag 7 september Vågformer, talsyntes, filter i Matlab Onsdag 13 september Delay, eko i Matlab Onsdag 20 september Forensisk ljudanalys Onsdag 27 september Arduino Onsdag 11 oktober Arduino 2 Torsdag 4 oktober Extra tillfälle
11 LABBARNA Var göra dem? KO201 eller TP4003 Har ni tillgång till datorer? Hörlurar? Matlab? Arduino IDE (Arduino Online IDE)
12 HEMTENTAMEN Ni kommer att få välja en uppgift, en ljudgrej som ska lösas. Ex: Ett antal ljudinspelningar av svar Automatiskt räkna responstid Problem: vad är tyst, harklingar, pauser i responen, bakgrunds- brus, hur räkna ut responstiden
13 HEMTENTAMEN Ni kommer att få välja en uppgift, en ljudgrej som ska lösas. För att lösa denna uppgift krävs teori, signalbehandling, ljudteknik, programmering. Ni ska koppla teori, pseudokod, samt förklara vad, hur och varför ni väljer en viss lösning. Ert svar, typ 4 sidor, ska mailas till mig inom utsatt tid.
14 HEMTENTAMEN Uppgiften hämtas vid Mirella Jormelins kontor i Kopparhammaren 2 25 OKTOBER KLOCKAN 13-13:30 Svaret mailas till mig, lämpligast i pdf-format 26 OKTOBER KLOCKAN 9:00
15 LJUD (LJUDFYSIKKURSEN) Uppkomst och spridning av ljud Svängningar och resonanser Vågutbredning Stående vågor
16 HÖRSELN Hz & 4000 Hz - oktav = fördubbling av frekvensen - en CD-skivas frekvensomfång? db - decibelskalan är logaritmisk - en CD-skivas dynamiska omfång?
17 ÖRAT Ljud = vibrationer i luften -> tryckvariationer -> utbreder sig som ljudvågor Vätska, Stående vågrörelse. Låga frekvenser långt in. Vibrationer -> mekanisk överföring samt förstärkning av signalen
18 INNERÖRAT Frekvenstransform, snäckan är logaritmisk Mekanisk koppling, vågrörelse Vågrörelse i vätska till mekanisk rörelse/vibration Ljudrespons/reflektion, Otoacoustic emissions Yttre hårceller, mekanisk koppling, ickelinjär förstärkning (och dämpning) Inre hårceller, mekanisk -> elektrisk signal -> hjärnan
19 TALFREKVENSER & HÖRAPPARAT Frekvenserna visar var talljuden har mest innehåll, men inte hela frekvensomfånget. Första versionen av GSM Normal hörsel Hörselnedsättning Hörapparat
20 TALFREKVENSER & HÖRAPPARAT 24 kanaler parallellprocessning - Förstärkning - Kompression och expansion av det dynamiska omfånget - Brusreducering - Rundgångsdämpning Rundupptagande och/eller riktade mikrofoner Auditory scene analyses Kommunikation mellan HA Batteri på1.45v som ska räcka en vecka
21 COCHLEARIMPLANTAT HA -> frekvensband Sänder via elektromagnetisk induktion ~ 22 elektroder
22 COCHLEARIMPLANTAT HA -> frekvensband Sänder via elektromagnetisk induktion ~ 22 elektroder Påverkar ljudet mycket! Ingen temporal fine structure Dålig pitchuppfattning och frekvensdiskrimination Inget batteri = döv Youtube...
23 ELECTRIC ACOUSTIC STIMULATION Försiktig implantation Kombinerar HA med CI (~8 electrodes) HA i de låga frekvenserna och CI i de högre Bevarar (mer) temporal fine structure Bättre frekvens-diskriminering
24 ELECTRIC ACOUSTIC STIMULATION Försiktig implantation Kombinerar HA med CI (~8 electrodes) HA i de låga frekvenserna och CI i de högre Bevarar (mer) temporal fine structure Bättre frekvens-diskriminering Bevarar hörseln
25 DIGITAL LJUDREPRESENTATION Ljud är tryckförändringar i luften. Dessa ändras kontinuerligt i tiden. Alltså, ljud är analogt. Analogt <-> digitalt.
26 AD/DA-OMVANDLARE En bandbreddsbegränad signal kan samplas och rekonstrueras utan förlust. De numeriska värdena associerade med samplingen kan lagras digitalt. Sampeln hålls på samma nivå under en klockcykel under rekonstruktionen. Ett lågpassfilter interpolerar för att återskapa den ursprungliga vågformen.
27 AD/DA-OMVANDLARE Förstärkare Förfilter Sampling Kvantisering Kodning (LPF) (4-bitpar) Lagring Avkodning Postfilter (LPF)
28 SAMPLING Nyquistteoremet Ett ljud (bandbegränsad tidskontinuerlig signal), med bandbredd f 0 Hz, och som samplas med samplingsfrekvensen f s kan återskapas från den samplade signalen om f s > 2f 0. CD = 44.1kHz DAT/DV = 48kHz 96kHz 192kHz DVDA & SACD
29 SAMPLINGSFREKVENS Frequency: 440 Hz. Phase: 0. Sample frequency: 4400 Hz. Bit resolution: 4 linear 1 Wave form to sample Digital representation Amplitude levels (SQNR: db) Time (ms)
30 SAMPLINGSFREKVENS Frequency: 440 Hz. Phase: 0. Sample frequency: Frequency: 4400 Hz. Bit 440 resolution: Hz. Phase: 40. linear Sample frequency: 4400 Frequency: Hz. Bit resolution: 440 Hz. Phase: 4 linear 0. Sample frequency: Hz. Bit resolution: 4 linear 1 1 Wave form to sample Digital representation 1 Wave form to sample Digital representation Wave form to sample Digital representation Amplitude levels (SQNR: db) Amplitude levels (SQNR: db) Amplitude levels (SQNR: db) Time (ms) Time (ms) Time (ms)
31 I NTE UTAN > Frequency: 440 Hz. Phase: 0. Sample frequency: 880 Hz. Bit resolution: 4 linear Wave form to sample Digital representation Analogue output Amplitude levels (SQNR: db) Time (ms)
32 I NTE UTAN > Nyquistteoremet f s > 2f 0. Frequency: 440 Hz. Phase: 22. Sample frequency: Frequency: 880 Hz. Bit 440 resolution: Hz. Phase: 40. linear Sample frequency: 880 Frequency: Hz. Bit resolution: 440 Hz. Phase: 4 linear45. Sample frequency: 880 Hz. Bit resolution: 4 linear Wave form to sample Digital representation Analogue output Wave form to sample Digital representation Analogue output Wave form to sample Digital representation Analogue output Amplitude levels (SQNR: db) Amplitude levels (SQNR: db) Amplitude levels (SQNR: db) Time (ms) Time (ms) Time (ms)
33 ALIASING (VIKNINGSDISTORTION) Aliasing uppstår om f 0 > f s /2. Högre frekvenser viks tillbaka till frekvenser < f s /2. Frequency: 440 Hz. Phase: 0. Sample frequency: 1760 Hz. Bit resolution: 4 linear Frequency: 1320 Hz. Phase: 0. Sample frequency: 1760 Hz. Bit resolution: 4 linear Wave form to sample Digital representation Analogue output Wave form to sample Digital representation Analogue output Amplitude levels (SQNR: db) Amplitude levels (SQNR: db) Time (ms) Time (ms)
34 JITTER Vid både inspelning och uppspelning förutsätts att klockpulserna kommer med exakt samma tidsmellanrum. Ofta finns det små tidskillnader som kan degradera prestanda. Detta kallas jitter Jitter kan uppstå tex vid Hastighetsvariationer hos en CD/DVD-spelare Oregelbundenheter hos de klockor som styr AD och DA omvandling Vid överföring av en dataström (oftast synkroniseras klockor mellan sändare/mottagare)
35 KVANTISERING Det samplade analoga värdet omvandlas i en ADomvandlare till ett digitalt värde. Eftersom det är digitalt värde finns det ett begränsat antal nivåer, en begränsad noggrannhet, som bestäms av antalet bitar systemet arbetar med. Antalet intervall blir 2 n, där n är antalet bitar. 2 4 = = = =
36 KVANTISERING Frequency: 440 Hz. Phase: 0. Sample frequency: 4400 Hz. Bit resolution: 2 linear Frequency: 440 Hz. Phase: 0. Sample frequency: 4400 Hz. Bit resolution: 8 linear 1 Wave form to sample Digital representation 1 Wave form to sample Digital representation Amplitude levels (SQNR: db) Amplitude levels (SQNR: db) Time (ms) Time (ms)
37 EFFEKTIVT ANTAL BITAR Det effektiva antalet bitar (ENOB) kan skrivas som: ENOB = (dynamic range-1.72)/6.02 En 16-bits omvandlare med 90 db dynamiskt omfång, motsvarar 14.7 bitars effektiv upplösning. Ett ljud representerat i 16-bitar, och en 16-bitars DAC minskar antalet effektiva bitar med 1 varje gång volymen halveras. Vid inspelning är fler bitar att föredra vad gäller dynamiskt omfång och head-room.
38 DYNAMISKT OMFÅNG Skillnaden mellan den i amplitud starkaste samplen och tyst, eller Signal-to-error ratio 8-bitar = 49.8dB 16-bitar = 97.8dB 24-bitar = 145.8dB
39 KVANTISERINGSFEL Kvantiseringen kommer att ge ett fel i den samplade signalen på upp till +-1/2 LSB. (Least Significant Bit) Vid starka signaler är det liten korrelation mellan signalen och kvantiseringsbruset. Det påminner om vitt brus. Kvantiseringsfelet blir ohörbart vid fler bitar, bitar. Men, vid svaga signaler, och sämre upplösning, blir bruset ofta korrelerat till signalen och kan ge hörbar distortion.
40 DITHER Nivåer under LSB-nivån kan inte kvantiseras och kodas. Dessa blir antingen 1 eller 0, dvs 50% chans. Med dithering kan hörbara artefakter som uppstår pga kvantiseringen undertrycks. Dithering lägger till ett svagt brus. Detta svaga brus gör att samples som är lägre än LSBnivån på ett korrekt sätt antingen blir 1 eller 0.
41 BRUS Vitt brus, har lika stor amplitud i alla frekvenser Hz har samma intensitet som Hz. Rosa brus, har samma ljudintensitet inom frekvensområden som är proportionellt lika stora Hz har samma intensitet som Hz. - -3dB/oktav Rött brus = -6dB/oktav Blått brus = +3dB/oktav Lila brus = +6dB/oktav
42 LINJÄR/OLINJÄR KVANTISERING Ett annat sätt att kringgå kvantiseringsfel är linjär kvantisering. Frequency: 440 Hz. Phase: 0. Sample frequency: Hz. Bit resolution: 4 linear Frequency: 440 Hz. Phase: 0. Sample frequency: Hz. Bit resolution: 4 non-linear 1 Wave form to sample Digital representation 1 Wave form to sample Digital representation Amplitude levels (SQNR: db) Amplitude levels (SQNR: db) Time (ms) Time (ms)
43 LÅGPASSFILTRERING Analogt eller digitalt lågpassfilter tar bort frekvenser > f s /2 i samband med uppspelning av digitalt representerat ljud. Frequency: 440 Hz. Phase: 0. Sample frequency: 4400 Hz. Bit resolution: 8 linear Wave form to sample Digital representation Analogue output 0.6 Amplitude levels (SQNR: db) Time (ms)
44 DIGITAL LJUDREPRESENTATION Frequency: 440 Hz. Phase: 0. Sample frequency: 4400 Hz. Bit resolution: 8 linear Frequency: 440 Hz. Phase: 0. Sample frequency: Hz. Bit resolution: 8 linear Wave form to sample Digital representation Analogue output Wave form to sample Digital representation Analogue output Amplitude levels (SQNR: db) Amplitude levels (SQNR: db) Time (ms) Time (ms)
45 TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 LJUD I MATLAB
46 ATT LÄSA IN LJUD I MATLAB Läsa in ett ljud till en vektor + samplingsfrekvens. [y,fs] = audioread(filename); Spela upp ett ljud: player = audioplayer(y, Fs); play(player); Spela upp ett ljud och vänta tills det är klart: playblocking(player); Spara till ljudfil: audiowrite(filename,y,fs);
47 ATT PLOTTA LJUD I MATLAB Plotta ett ljud: plot(y); Spektrogram av ett ljud: - short-time Fourier transform - delar ljudet i ett antal fönster - antal samples som överlappar mellan fönster - antal samplingar som används i Fouriertransformen - ange Fs för rätt skalning - sätt frekvensen på y-axeln spectrogram(y, nwin, noverlap, nfft, Fs, 'yaxis');
48 ATT MIXA I MATLAB Att mixa två ljud i Matlab = summera två vektorer. newvector = vectorone + vectortwo; Att förändra ljudvolymen på ett ljud = multiplicera vektorn med ett värde mindre än 1. newvector = vectorone.*0.5; Matlab arbetar med flyttal, men ett ljud får inte ha högre nivå ut än -1 -> 1. En ljudvektor varierar runt 0. Annars uppstår överstyrning/distortion vid uppspelning.
49 ATT MIXA I MATLAB (FORTS.) Kolla maxvärdet amplitud i ett ljud: max(newvector); Fast ett ljud har värden runt 0, så: max(abs(newvector)); Lägsta värdet i amplitud: min(newvector); Kolla medelvärdet i amplitud i ett ljud: rms(newvector);
50 ATT MIXA I MATLAB (FORTS.) Amplitudvärden i Matlab till db: amplitudeindb = 20*log10(amplitudeLevel); Ett stereoljud är en vektor med två serier i. left = y(:,1); right = y(:,2); Vridning/transformering av vektor i Matlab: x = y ; Ett monoljud spelas upp som stereo Panorering av stereoljud
Introduktion. TNMK054 - Ljudteknik 1
Introduktion TNMK054 - Ljudteknik 1 Niklas Analoga syntar Ljud- & musikteknik Datorer, musik & elektronisk musik Programmering Noisource Media- & kommunikations- vetenskap PhD i teknisk audiologi TNMK054
Ljudteknik. Digital representation. Vad är ljud?
Ljudteknik Digital representation Vad är ljud? 1 3 grundstenar för ljud» Alstring» Överföring» Mottagning Örat Hörseln» Lufttrycksvariationer ger mekaniska vibrationer i trumhinnan» Hörselbenet växlar
Spektrala Transformer
Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)
Spektrala Transformer
Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)
Lab lanserade R.A. Moog Inc. en ny synt: Minimoog. Den var designad av Bill Hemsath och Robert Moog och kom att revolutionera musikhistorien.
Lab 1 1970 lanserade R.A. Moog Inc. en ny synt: Minimoog. Den var designad av Bill Hemsath och Robert Moog och kom att revolutionera musikhistorien. Minimoogen var egentligen en ganska enkel synt. Den
Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-
Analogt och Digital Bertil Larsson Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter
Elektronik Dataomvandlare
Elektronik Översikt Analoga och digitala signaler Dataomvandlare Pietro Andreani Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet Nyquistteorem Kvantiseringsfel i analog-till-digital
Elektronik. Dataomvandlare
Elektronik Dataomvandlare Johan Wernehag Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet 2 Översikt Analoga och digitala signaler Nyquistteorem Kvantiseringsfel i analog-till-digital
Elektronik Dataomvandlare
Elektronik Översikt Analoga och digitala signaler Dataomvandlare Pietro Andreani Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet Nyquistteorem Kvantiseringsfel i analog-till-digital
TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 FILTER OCH VCF
TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 FILTER OCH VCF NÅGRA FREKVENSER Bastrumma Kropp 60-80Hz, snärt 2,5kHz Virveltrumma Kropp 240Hz, krispighet 5kHz HiHat & cymbaler Gongljud 200Hz, briljans 7,5-12kHz Hängpuka Kropp
Att fånga den akustiska energin
Att fånga den akustiska energin När vi nu har en viss förståelse av vad ljud egentligen är kan vi börja sätta oss in i hur det kan fångas upp och efterhand lagras. När en ljudvåg sprider sig är det inte
AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold
AD-/DA-omvandlare Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt - Digitalt Analogt få komponenter
Teori... SME118 - Mätteknik & Signalbehandling SME118. Johan Carlson 2. Teori... Dagens meny
Tidigare har vi gått igenom Fourierserierepresentation av periodiska signaler och Fouriertransform av icke-periodiska signaler. Fourierserierepresentationen av x(t) ges av: där a k = 1 T + T a k e jkω
Digital signalbehandling Digitalt Ljud
Signalbehandling Digital signalbehandling Digitalt Ljud Bengt Mandersson Hur låter signalbehandling Institutionen för elektro- och informationsteknik 2008-10-06 Elektronik - digital signalbehandling 1
Elektronik Elektronik 2017
Analogt Digital Erik Lind Viktor Öwall Bertil Larsson AD/DA Laboration flyttad 1 Februari -> 9 Februari 3 Februari -> 16 Februari 7 Februari Labförberedelser i handledningen (nästa vecka) Dugga! Analoga
Elektronik Elektronik 2019
2019 Analogt Digital Erik Lind Viktor Öwall Bertil Larsson 2019 Analogt Digital Hur kommunicerar digitala system (0101010) med analoga signaler v o t? Komplicerat! Kräver kunskap om signalbehandling, analog
Analogt och Digital. Viktor Öwall. Elektronik
Analogt och Digital Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter låg effektförbrukning
Ljudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter:
Introduktion Ljudlära Ljudlära viktigt ur två aspekter: 1. Ljudets fysikaliska egenskaper 2. Vad vi uppfattar med hörseln Syfte: att lära sig göra relevanta kopplingar mellan faktisk vetenskap och sinnlig
Grundläggande ljud- och musikteori
Grundläggande ljud- och musikteori Jan Thim Magnus Eriksson Lektionens syfte Syftet med denna lektion är är att att ge ge förståelse för för decibelbegreppet, spektrum, digitalisering och och olika olika
Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-
Analogt och Digital Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter låg effektförbrukning
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår
Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd äd 11001000101 värd äd Tåd Två datorer som skall kllkommunicera.
Lyssna på bitar av ljudet Titta på ljudet
Lab 4 En viktig uppgift för en ljudforensiker är att bearbeta ljudinspelningar för att få fram så bra hörbarhet som möjligt, samt att testa äktheten i en ljudinspelning. Ytterligare arbetsuppgifter är
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att göra Kursombud Williams bok???? Kolla schemat: Övningar flyttade Labanmälan ska funka nu 2 Att sända information
Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-
Analogt och Digital Viktor Öwall Bertil Larsson Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter
Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-
Analogt och Digital Bertil Larsson Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter
MEDIESIGNALER INTRODUKTION
Rev. 150119 US MEDIESIGNALER INTRODUKTION 1 VILKA PROBLEM LÖSER VI MED SIGNAL- BEHANDLING? Akustik. Inspelning av sorl från fikarummet vid TFE. Varför pratar alla så högt? Varför hör man inte vad någon
Grundläggande signalbehandling
Beskrivning av en enkel signal Sinussignal (Alla andra typer av signaler och ljud kan skapas genom att sätta samman sinussignaler med olika frekvens, Amplitud och fasvridning) Periodtid T y t U Amplitud
TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 RUM, REVERB,
TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 RUM, REVERB, TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 SUSTAIN SUSTAIN Pianosustain SUSTAIN Pianosustain Analog sustain Uppåtkompression Distortion Brus Brum SUSTAIN Stråke och fiol Stråken skapar
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast
Analoga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning
Analoga och Digitala Signaler Analogt och Digitalt Analogt 00000000000000000000000000000000000 t Digitalt Analogt kontra Digitalt Analogt å komponenter låg eektörbrukning verkliga signaler Digitalt Hög
DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)
DIGITALA FILTER TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 1 Frekvensfunktioner x(n)= Asin(Ωn) y(n) H(z) TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 2 FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM
Tillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB
(Eller: Vilken koppling har Henrik Larsson och Carl Bildt?) 1(5) - Joel Nilsson joelni at kth.se Martin Axelsson maxels at kth.se Sammanfattning Kommunikationssystem används för att överföra information,
Psykoakustik. Ljudtrycksnivå. Hörselns omfång. Hörnivå(loudness) Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den.
Psykoakustik Ljudtrycksnivå Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Detta kan utnyttjas vid ljudkodning för att placera distorsionen (kvantiseringsbruset) så att det
Elektronik 2018 EITA35
Elektronik 218 EITA35 Föreläsning 1 Filter Lågpassfilter Högpassfilter (Allpassfilter) Bodediagram Hambley 296-32 218-1-2 Föreläsning 1, Elektronik 218 1 Laboration 2 Förberedelseuppgifter! (Ingen anmälan
Analogt och Digital. Viktor Öwall Bertil Larsson
Analogt och Digital Viktor Öwall Bertil Larsson Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter
Digital Signalbehandling i Audio/Video
Digital Signalbehandling i Audio/Video Institutionen för Elektrovetenskap Laboration 1 (del 2) Stefan Dinges Lund 25 2 Kapitel 1 Digitala audioeffekter Den här delen av laborationen handlar om olika digitala
Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation
Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation Etapp 1 Problem med mätsignalen m.a.p. sampling, vikning och spektraltäthet Problembeskrivning Uppdragsgivaren överväger att skaffa nya A/D-omvandlare
Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:
Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande
Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden
Agenda Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden Erik Larsson Analog/Digital (AD) omvandling Digital/Analog (DA) omvandling Sampling, upplösning och noggrannhet Laborationsuppgift.5 Motivation.5.5
Konvertering. (Conversion chapter 3, Watkinson) Sebastian Olsson Anders Stenberg Mattias Stridsman Antonios Vakaloudis Henrik Wrangel
Konvertering (Conversion chapter 3, Watkinson) Sebastian Olsson Anders Stenberg Mattias Stridsman Antonios Vakaloudis Henrik Wrangel Introduktion Input: videovågform med kontinuerlig tid och en kontinuerlig
Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige
Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal
Läsinstruktioner. Materiel
Läsinstruktioner Häftet om AD- och DA-omvandlare skrivet av Bertil Larsson Appendix till denna laborationshandledning. Läs igenom resten av handledningen så att ni vet vilka uppgifter som kommer. Gör förberedelseuppgifter
Analogt och Digital. Viktor Öwall. Elektronik
Analogt och Digital Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter låg effektförbrukning
Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2
Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Hej Hej Vad är klockan? 14.00 Hej då New connection Connection approved Request for data Data transfer End connection
Ljudteknik 5p htc Hz from Sc ra
tch Ljudteknik 5p Hz from Scra Mixningsprocessen Innehåll Mixningsprocessen Mixnings karta mixnings protokoll Mastrering Några Exempel Mixningprocessen Lyssna på varje kanal efter missljud, störningar
Föreläsning: Digitalt Ljud. signalbehandling. Elektronik - digital signalbehandling. Signal och spektrum. PC-ljud. Ton från telefonen.
Elektronik - digital signalbehandling Föreläsning: Digitalt Ljud Bengt Mandersson Hur låter signalbehandling Institutionen för elektro- och informationsteknik 2010-10-01 1 2008-10-06 Elektronik - digital
GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen
GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen 26.02013 kursens övningsuppgifter eller gamla tentamensuppgifter, eller Matlab-, Scilab- eller Octave- programmerbara kalkylatorer eller datorer. 1.
Signaler och system, IT3
Signaler och system, IT3 Vad är signalbehandling? 1 Detta dokument utgör introduktionsföreläsningen för kursen Signaler och system för IT3 period 2. Kursen utvecklades år 2002 av Mathias Johansson. 1 Vad
Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling
Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning Datorer nns nu i varje sammanhang. Men eftersom vår värld är analog, behöver vi något sätt att omvandla t.ex. mätvärden till digital form, för att datorn
Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle
Institutionen för hälsovetenskap och medicin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle Datum 2013-08-19 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna
EXEMPEL 1: ARTVARIATION FÖRELÄSNING 1. EEG frekvensanalys EXEMPEL 2: EEG
FÖRELÄSNING EXEMPEL : ARTVARIATION Kurs- och transform-översikt. Kursintroduktion med typiska signalbehandlingsproblem och kapitelöversikt. Rep av transformer 3. Rep av aliaseffekten Givet: data med antal
Ljudteknik 5p tch Hz from Scra
tch Hz from Scra Ljudteknik 5p Effekter Innehåll Dynamisk nivå justering Gate (Nivågrind) Kompressor, limiter Expander Tidsrelaterade justeringar Delay (Fördröjning) Reverb (Rumsklang) Flanger, chorus
Digital kommunikation. Maria Kihl
Digital kommunikation Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 2 Protokoll När människor kommunicerar använder vi ett språk.
DIGITALA FILTER DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1
DIGITALA FILTER TILLÄMPAD FYIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERITET 1 DIGITALA FILTER Digitala filter förekommer t.ex.: I Photoshop och andra PC-programvaror som filtrerar. I apparater med signalprocessorer,
TSKS21 Signaler, Information och Bilder Lab 2: Digitalisering
TSKS21 Signaler, Information och Bilder Lab 2: Digitalisering Mikael Olofsson 8 februari 2017 Fyll i detta med bläckpenna Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Allmänt Denna laboration syftar till att
Laboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys
Laboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys 1 1 Introduktion Syftet med laborationen är att ge kunskaper i att tolka de effekter (speglingar, svävningar) som uppkommer vid sampling av en
TSBB16 Datorövning A Samplade signaler Faltning
Name: ID number: Passed: LiU-ID: Date: TSBB16 Datorövning A Samplade signaler Faltning Utvecklad av Klas Nordberg Computer Vision Laboratory, Linköping University, Sweden 24 augusti 2015 Introduktion Denna
AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1
AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/
Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4
IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal
Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080
Inst. för informationsteknologi Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080 2 juni 2006, kl 14 19 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av
Digital kommunikation. Maria Kihl
Digital kommunikation Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 8.1, 8.2 Forouzan 5th: 3.1-3.4, 3.6, 4.1-4.2, 5.1, 6.1.1, 6.1.3 2 Protokoll
4/27/12. Fönstring i MDCT. Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) 1. Inledning PCM, standardmetoder, MDCT, psykoakustik, ljudtryck
Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) 1. Inledning PCM, standardmetoder, MDCT, psykoakustik, ljudtryck 2. Hörselsinnet Hörnivåkurvor, hörseltröskel, maskeringseffekter, Barkskalan 3. Ljudkodning
Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19
Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19 Tillåtna hjälpmedel: Valfri miniräknare (utan möjlighet till trådlös kommunkation). Valfri litteratur, inkl. kursböcker, formelsamlingar.
Introduktion och övningar
Introduktion och övningar 1. Inspelning av ljud Denna övning kommer att visa dig hur ljudinspelning fungerar i Sound Studio. Övningen visar hur man ändrar bitdjup och samplingsfrekvens vid ljudinspelning
Kompletterande räkneuppgifter i Spektrala Transformer Komplex analys, sampling, kvantisering, serier och filter Laura Enflo & Giampiero Salvi
Kompletterande räkneuppgifter i Spektrala Transformer Komplex analys, sampling, kvantisering, serier och filter & Giampiero Salvi Komplex analys Om man endast använder den reella tallinjen är det inte
Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding )
Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) 1. Inledning PCM, standardmetoder, MDCT, psykoakustik, ljudtryck 2. Hörselsinnet Hörnivåkurvor, hörseltröskel, maskeringseffekter, Barkskalan 1. Ljudkodning
Audio & Videoteknik 2D2021, 2D1518
TENTAMEN Kurs: Kursnummer: Moment: Program: Åk: Examinator: Rättande lärare: Datum: Tid: Hjälpmedel: Audio & Videoteknik 2D2021, 2D1518 Tentamen Medieteknik 2 Trille Fellstenius Trille Fellstenius, Svante
SMS047 Mediakodning. Introduktion. Frank Sjöberg. Introduktion. Introduktion
SMS047 Mediakodning Frank Sjöberg Email: frank@sm.luth.se Rum A3207 Kursen behandlar kodning av fyra olika typer av media Text & annan data Bild Ljud (ej tal) Video Vi kommer i första hand att studera
Komparatorn, AD/DA, överföringsfunktioner, bodediagram
Krets- och mätteknik, FK Komparatorn, AD/DA, överföringsfunktioner, bodediagram Johan Wernehag Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet Översikt Komparatorn Open-collector Schmittrigger
Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar
Laborationer i miljöfysik Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar Målet med övningen är att ta upp ett audiogram för en person, samt att undersöka hur mycket ljudet dämpas i olika frekvensområden med
A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik
A/D D/A omvandling Lars Wallman Innehåll Repetition binära tal Operationsförstärkare Principer för A/D omvandling Parallellomvandlare (Flash) Integrerande (Integrating Dual Slope) Deltapulsmodulation (Delta
Digitala system EDI610 Elektro- och informationsteknik
Digitala system EDI610 Elektro- och informationsteknik Digitala System EDI610 Aktiv under hela första året, höst- och vår-termin Poäng 15.0 Godkännande; U,3,4,5 Under hösten i huvudsak Digitalteknik Under
Det finns två sätt att generera ljus på. Ge exempel på dessa och förklara vad som skiljer dem åt.
DEL 1 Bild Vi har alla sett en solnedgång färga himlen röd, men vad är det egentligen som händer? Förklara varför himlen är blå om dagen och går mot rött på kvällen. (Vi förutsätter att det är molnfritt)
Laboration i tidsdiskreta system
Laboration i tidsdiskreta system A. Tips Användbara MATLAB-funktioner: conv Faltning square Skapa en fyrkantvåg wavread Läs in en ljudfil soundsc Spela upp ett ljud ones Skapa en vektor med godtyckligt
INT 3 F4. Bildkomprimering. Run Length Encoding. Medieteknik Del2. Komprimering, ljud och rörliga bilder. Olika algoritmer för bildkomprimering:
INT 3 F4 Medieteknik Del2 Komprimering, ljud och rörliga bilder DSV Peter Mozelius Bildkomprimering Olika algoritmer för bildkomprimering: Icke-förstörande komprimering RLE Run Length Encoding Huffman-kodning
Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör
Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset
Effekter och ljudprocessorer
2008-09-22 Effekter och ljudprocessorer Mixern är ljudteknikerns främsta elektriska redskap för att påverka ljudet. Den ger möjlighet att justera nivå och klangfärg (med EQ). Men det kan behövas fler möjligheter
Lab skapades Ove (Orator Verbis Electris) av Gunnar Fant, KTH.
Lab 2 1953 skapades Ove (Orator Verbis Electris) av Gunnar Fant, KTH. Ove var en talsyntesmaskin som kunde göra vokalljud. Ganska bra sådana dessutom, i alla fall med tanke på dåtidens teknik. Här finns
Faltningsreverb i realtidsimplementering
Faltningsreverb i realtidsimplementering SMS45 Lp1 26 DSP-system i praktiken Jörgen Anderton - jorand-3@student.ltu.se Henrik Wikner - henwik-1@student.ltu.se Introduktion Digitala reverb kan delas upp
Ulrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys
Ulrik Söderström ulrik.soderstrom@tfe.umu.se 20 Jan 2009 Signaler & Signalanalys Sinusspänning Sinus och cosinus samma form men fasförskjutna Fasförskjutning tidsfördröjning Sinus och cosinus är väldigt
Ulrik Söderström 19 Jan Signalanalys
Ulrik Söderström ulrik.soderstrom@tfe.umu.se 9 Jan 200 Signaler & Signalanalys l Sinusspänning Sinus och cosinus samma form men fasförskjutna Fasförskjutning tidsfördröjning Sinus och cosinus är väldigt
Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.
Akustik Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng vibrerar, rör den sig fram och tillbaka.
Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys
Akustik, akustiska elementa och talanalys Språkljudens akustik Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Talsignalen mer lättåtkomlig än andra delar av talkommunikationskedjan Det finns
Signalkedjan i små PA-system. Illustrationen till vänster. Grundläggande signalflöde i ett PA-system. Delar i de gråmarkerade
Processorer och masterequalizrar Mikrofoner Musiker och instrument Stagebox och multikabel Mixerbord Lineboxar Multikabel och stagebox Signalkedjan i små PA-system I förra numret gick jag igenom hur du
Filter, dynamik, mix. TNMK054 - Ljudteknik 1
Filter, dynamik, mix TNMK054 - Ljudteknik 1 Några frekvenser Bastrumma Virveltrumma Kropp 60-80Hz, snärt 2,5kHz Kropp 240Hz, krispighet 5kHz HiHat & cymbaler Gongljud 200Hz, briljans 7,5-12kHz Hängpuka
Digital Signalbehandling i Audio/Video
Digital Signalbehandling i Audio/Video Institutionen för Elektrovetenskap Laboration 1 (del 1) Martin Stridh Lund 2005 2 Kapitel 1 Musikkompression Denna laboration handlar om kompression av ljud och musik
Föreläsning 2. Transmissionslänk. Repetition: Internetprotokollens skikt. Mål
Föreläsning Mål Behandla utbredningsmedium Förstå störningar som kan påverka signalen Förstå hur man digitaliserar information Förse exempel av digitala dataformat Förstå varför källkodning är nyttigt
Flerdimensionella signaler och system
Luleå tekniska universitet Avd för signalbehandling Magnus Sandell (reviderad av Frank Sjöberg) Flerdimensionell signalbehandling SMS033 Laboration 1 Flerdimensionella signaler och system Syfte: Den här
Bilaga A, Akustiska begrepp
(5), Akustiska begrepp Beskrivning av ljud Ljud som vi hör med örat är tryckvariationer i luften. Ljudet beskrivs av dess styrka (ljudtrycksnivå), dess frekvenssammansättning och dess varaktighet. Ljudtrycksnivå
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och
Ultraljudsfysik. Falun
Ultraljudsfysik Falun 161108 Historik Det första försöken att använda ultraljud inom medicin gjordes på 1940- och 1950-talet. 1953 lyckades två kardiolger i Lund (Edler och Hertz) med hjälp av en lånad
Effektpedal för elgitarr
EITF11 - Digitala Projekt Effektpedal för elgitarr Handledare: Bertil Lindvall Ivan Rimac (I05) Jimmy Lundberg (I08) 2011-05-10 Contents Bakgrund... 3 Kravspecifikation... 3 Kravspecifikation Effektpedal...
Analys/syntes-kodning
Analys/syntes-kodning Många talkodare bygger på en princip som kallas analys/syntes-kodning. Istället för att koda en vågform, som man normalt gör i generella ljudkodare och i bildkodare, så har man parametrisk
Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.
Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,
Normal och nedsatt hörsel
Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns
Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden
Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden Erik Larsson Analog/Digital (A/D) och Digital/Analog (D/A) omvandling AD omvandling DA omvandling Motivation - -.2.4.6.8 -.2.4.6.8 - -.2.4.6.8 Analog/Digital
Normal och nedsatt hörsel
Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns
Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten
Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra