Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012



Relevanta dokument
Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Entreprenörskap i skolan

Malin Brändström projektledare. Susann Johansson utbildare

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten

Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

Kollegialt lärande som stöd för planering, genomförande och uppföljning av modersmålsundervisningen. Fjärde tillfället

Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,

Carin Welinder. Gymnasielärare

SSA. Samverkan Skola Arbetsliv i Visionära, Växande, Välkomnande, Välkända Växjö kommun

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

Entreprenörskap i ett verksamhetsperspektiv

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Lärare och skolledare

Att lösa problem är således centralt i teknikämnet och i ett entreprenöriellt förhållningssätt.

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström projektledare. Susann Johansson utbildare

Dnr 2018/120/600 Id Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Brännebro skola

Projektbilaga till ansökan om utvecklingsmedel för entreprenörskap

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Entreprenöriellt lärande i praktiken mot en mer meningsfull skola

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Dnr: 2018/000120/600 id: Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Storebro skola

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

Begreppet entreprenörskap

Förskoleklassnätverket. Vygotskij, 21 september 2017

Information från nämndepolitiker angående mål och ekonomi

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

Samverkansplan Skola-Näringsliv Tingsryds kommun

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Snilleblixtarna i Sverige

Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun

Partnerskap Ung Företagsamhet i Uppsala län

Riktade insatser för att öka andelen UF- företagare på yrkesprogram

Gymnasieskolan och småföretagen

Måldokument Utbildning Skaraborg

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige

Presentation av KNUT projektet

Samverkan Skola - Arbetsliv

ENA. Entreprenörskap Nätverk Arena. Entreprenörskap i Norrbotten en kartläggning

Vägen till entreprenörskap!

skola för alla barn i Söderhamns kommun

Fullersta rektorsområde

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

Dialogspel - om entreprenöriellt lärande

Lokal Aktivitetsplan för. Studie- och Yrkesorientering vid. Björknäsgymnasiet

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv

Projektplan Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2016/2017 och 2017/2018

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014

Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar anta Plan för entreprenörskap i skolan i Kristinehamn.

Sammanfattning av Open Space - diskussioner

Från politisk vision till konkret skolsatsning

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt

Entreprenörskap i styrdokumenten

I Mellerud finns cirka invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

VÄLKOMNA! Föräldramöte Lilla Gärdet

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE

Lärande TILLSAMMANS! Plan för samverkan mellan förskola, skola och ARBETSLIV

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Delhandlingsprogram. till. Handlingsprogram för entreprenörskap. Regionalt Tillväxtprogram för Örebro län

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun

entreprenöriellt lärande?

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Storyline och entreprenörskap

Pedagogiska Institutionen

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Skolplan Med blick för lärande

Entreprenörskap. i skolan

Diskussionskort EL, SSA och Hälsa

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Där skola och näringsliv möts och bygger framtidens stad. men först en film från en final

Handlingsplan En plan för hur Norsjö skolor och näringslivet kan samarbeta för Norsjöbornas framtid!

Transkript:

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna är fortfarande viktiga, inte minst som generatorer och för sysselsättningen i näringslivet. Förutom de 30 % som idag är sysselsatta inom tillverkning utvecklas även företagsinriktade tjänster och hushållsinriktade tjänster positivt, med 17 % respektive 24 % av de sysselsatta. Framför allt utvecklas callcenterverksamheten tillsammans med elektronikindustrin mycket positivt i Kalix. Över 90 % av arbetsställena i Kalix har mindre än 10 anställda och samtidigt är det ett 15- tal företag som sysselsätter majoriteten av de sysselsatta. På den offentliga sidan är Kalix kommun och Landstinget de största arbetsgivarna, dock med en sjunkande volym sysselsatta. Från 1996 har det privata näringslivet ökat med 7,5 % när det gäller sysselsatta medan den offentliga sektorn har minskat. En viktig faktor för näringslivets utveckling är kompetensförsörjningen. Många företagare står inom kort inför generationsväxling. Vi måste se till att våra befintliga företag fortlever och utvecklas vidare av kommande generationer och att våra unga vågar skapa sina egna arbetstillfällen genom att starta nya företag. Gör vi detta försäkrar vi oss om tillväxt i Kalix kommun och våra ungdomar kan i större utsträckning skapa sin försörjning i hemkommunen. Tillväxt skapas genom utveckling av befintliga företag, utveckling av nya produkter och nya företag. För att skapa tillväxt är det viktigt att ge våra barn och ungdomar möjlighet att utveckla sitt entreprenörskap och sina entreprenöriella förmågor. Entreprenörskap handlar, förutom att starta företag, om förmågan att tänka nytt, se möjligheter och lösa problem. Därför ska vi ge våra ungdomar möjlighet att utveckla sina entreprenöriella förmågor och på så sätt skapa tillväxt och utveckling i Kalix kommun. Entreprenörskap en röd tråd från förskola till gymnasium Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet. Arbetsformerna inom det entreprenöriella lärandet stimulerar fantasi och skapande. Inre drivkrafter och motivation är viktigt för det entreprenöriella lärandet i alla åldrar, från förskola till vuxenutbildning. Centralt är att sätta det eleverna gör i ett sammanhang och se till helheten. Ämnesövergripande tematiska arbetssätt där elever tar ansvar för sitt lärande och där resultatet kan vara till nytta utanför skolan är karaktäristiskt. 2

Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta. Genom att i undervisningen stimulera utvecklandet av entreprenöriella kompetenser uppmuntras barn och ungdomar att tidigt bidra till sin egen och näringslivets framtida utveckling i Kalix kommun. Skolans styrdokument betonar vikten av att stimulera färdigheter och förmågor som lägger grunden för entreprenörskap. Ett tydligt uppdrag för skolan är också att verka för att utveckla kontakter med samhället. Samverkan med näringslivet viktigt för att lärandet i skolan ska få en tydlig koppling till den framtida arbetsmarknadens behov av kompetenser. Samarbete med aktörer utanför skolan gör också skolarbetet mer verklighetsanknutet. Skolan i Kalix ska följa med i samhällets utveckling och förbereda barn och ungdomar så att de har goda kunskaper och kompetenser att möta framtidens krav. Alla barn ska erhålla förutsättningar och framtidtro att påverka sin egen och ortens framtid. ENA ENA står för Entreprenörskap Nätverk och Arena och är ett projekt som drivs och ägs av Teknikens Hus. Kalix kommun deltar i detta projekt tillsammans med 5 andra kommuner i Norrbotten (Boden, Gällivare, Luleå, Överkalix, Övertorneå). Syftet med ENA är att skapa en plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten och att uppnå en reell samverkan mellan länets utbildningssystem och samhälle/näringsliv. Målet med ENA i Kalix är att skola och näringsliv i samverkan ska stimulera och utveckla företagsamhet genom att utveckla ett hållbart och bestående entreprenöriellt förhållningssätt i skolan i Kalix samt att skola och näringsliv ska hitta fler mötesplatser för ett positivt och innovativt samarbete. Detta ska ske genom att: Barn och ungdomar i undervisningen ges möjlighet att utveckla sina entreprenöriella förmågor. Personal och ledare känner självförtroende kring, skapar kunskap om och organiserar för entreprenöriellt lärande. Näringslivet och andra aktörer i samhället är en del av den entreprenöriella lärmiljön. 3

Aktivitetsplan för ENA-projektet Kalix Under 2011-2012 kommer Kalix kommun inom ramen för ENA att genomföra en rad aktiviteter för att utveckla det entreprenöriella lärandet inom förskola/skola. Aktivitet Datum Målgrupp Innehåll Föreäsning P-G 18 aug Hallberg: 2011 Varför (halvdag) entreprenörskap? Seminarieserie för skolledare Ht 2011+ Vt 2012 5 träffar (halvdag) MaTeNa Ht 2011 + Vt 2012 8 träffar Grundskola Gymnasium Skolledare Skolledare Grundskola/ Gymnasium Verksamhetsutvecklare Ca 10st lärare åk 7-9 (ma/no) Entreprenörskap i skolans styrdokument. Hur jobba med entreprenöriellt lärande? Forskning inom området. Vad innebär entreprenöriellt lärande? Att leda och organisera för entreprenöriellt lärande. Handlingsplaner entreprenöriellt lärande. Skapa lärandesituationer där eleverna lär sig specifika moment inom matematik, naturvetenskap och teknik utifrån verksamheter i lokala företag. Använda företagen som en del av undervisningsmaterial et för att uppnå styrdokumentens mål för skolan. Använda elevaktiva arbetssätt som utgår från frågor som eleverna själva formulerar, med experiment och modellbygge som naturliga inslag. 4

Snilleblixtar Ung Företagsamhet Växa i Kalix jobb- och utbildningsmässa med Snilleblixtutställning 1 nov 2012 (halvdag) Lärare åk 1-6 Att väcka barns intresse för bl.a. teknik, naturvetenskap och uppfinningar på samma gång som deras kreativitet, nyfikenhet och lust att lära stimuleras. 2011-2012Gymnasiet Ge gymnasieelever möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. Under ett läsår driver eleverna ett UFföretag inom ramen för sin gymnasieutbildning. 26 jan 2012 Åk F-6 Gymnasiet Växa i Kalix är en arbetsmarknadsdag vars syfte är att skapa en kontaktyta mellan arbetsgivare och arbetstagare och att informera om Kalix kommun som en attraktiv jobb-, utbildnings- och bostadsort där den lokala arbetsmarknaden och vilka behov av arbetskraft som finns i dag och i framtiden synliggörs. Elever i åk F-6 ställer ut Snilleblixtuppfinningar. UF-mässa Vt 2013 Gymnasiet Näringslivsenheten/ Furuhedsskolan ansöker om att få arrangera den regionala UF-mässan 2013. 5

Arbetsgrupp för ENA i Kalix I arbetsgruppen som jobbar med ENA i Kalix finns såväl skola som näringsliv representerade. Arbetsgruppens uppgift är att tillsammans med Teknikens Hus utgöra en lokal styrgrupp för arbetet med ENA i Kalix. Arbetsgruppen består av: Elisabeth Karlsson, verksamhetsutvecklare BoG (sammankallande) Kjell Hansson, utvecklingsledare BoG Ronnie Rifalk, rektor Manhemsskolan Karl-Göran Lindbäck, gymnasiechef Jörgen Rifalk, lärare Djuptjärnsskolan Ann-Marie Andersson/Anna-Karin Horney, Näringslivsenheten Mikael Gunnari/Hans Andersson/Agneta Nyström, Kalixföretagarna Sven Nordlund, BUS-utskottets ordförande Malin Brändström, Tekniken Hus Eva Jonsson, Tekniken Hus 6