Försättsld till skriftlig tentmen vid Linköpings Universitet Dtum för tentmen 2011-10-18 Sl TER3 Tid 14-18 Kurskod TFKE16 Provkod TEN1 Kursnmn/enämning Provnmn/enämning Kemi En skriftlig tentmen Institution IFM Antl uppgifter 9 (som ingår i tentmen) Jour/Kursnsvrig (nge vem som esöker slen) Nils-l Persson Stefn Svensson Telefon under skrivtid 1387 el. 070-517 10 88 1366 lt. 070-328 2710 Besöker slen c kl. 15 + 17 Kursdministrtör Rit Fntl / 1381/ ritf@ifm.liu.se Tillåtn hjälpmedel Räknedos, formelld (ifogs tentmen), periodiskt system. Övrigt (exempel när resultt kn ses på ween, etygsgränser, visning, övrig slr tentn går i m.m.) Vilken typ v ppper Rutt sk nvänds, Antl exemplr i påsen 12 Minst hlv ntlet poäng för godkänt.
Linköpings Universitet IFM-Kemi 030916 TFKE16 Formelsmling för llmän kemi för Y m.fl. Gslgr. P V = n R T Allm. gslgen P A = x A P tot Prtiltryck och molråk n A x A = n Molråk (även ndr fser) tot Ångtryck vp P = P 0 exp R T Ångtrycks tempertureroende * P A = x A P A Roults lg för lösningsmedel. Kemisk jämvikt. A + B +... pp + rr +... ( ) K = K R T p c n p { } { } { } { } r P R... = K Jämviktsekv. (Mssverkns lg) A B... Smnd K p - K c (gser) 2 2 3 + + [ 3 + ] [ ] = K w Vttnets jonprodukt p + p = pk w + + 2 + 3 + 3 = K Syrkonstnt + 2 + = K Bskonstnt p = pk log + Buffertekv. K K = K w pk + pk = pk w Sm. syr- - skonst. A p B q (s) pa n+ + qb m [A n+ ] p. [B m ] q = K s Löslighetsprodukt Termodynmik. = U + p. V = U + R. T. n gs Entlpi G = T. S G = T. S (T = konst.) Gis fri energi A + B +... pp + rr +... Vid jämvikt: G = 0 och G o = R. T. ln K Elektrokemi. G = n. F. E E cell = E + - E o R T E = E n F { } { ox} p { } { } { A} { B} G G R T ln P R o = + r...... Rits med + till höger (formellt). red ln Nernst formel för hlvceller
Rektionskinetik. A + B +... pp + rr +... r v = 1 d A 1 d P... dt = = p dt Rektionshst. ln A o = k t 1: ordn. A 1 1 = k t 2: ordn. lik konc. A A o E lnk = + R T lna Arrhenius ekvtion Konstnter. Elementrlddningen e 1,602177. 10 19 As eller C Avogdros konstnt N A 6,02214. 10 23 mol 1 Frdys konstnt F (= N A. e) 9,6485. 10 4 As. mol 1 Boltzmnns konstnt k 1,38066. 10 23 J. K 1 Gskonstnten R (= N A. k) 8,31451 J. K 1. mol 1 Plncks konstnt h 8,31451. 10 2 liter. r. K 1. mol 1 8,20578. 10 2 liter. tm. K 1. mol 1 6,2364. 10 liter. torr. K 1. mol 1 6,62608. 10 34 J. s Atomär mssenheten u 1,66054. 10 27 kg Elektronens mss m e 9,10939. 10-31 kg Tryckomvndlingr: 1 tm = 760 torr = 1,01325 r = 101325 P. Periodisk systemet.
Tentmen i Kemi, TFKE16, 111018, kl. 14 18. Beräkningr i räkneuppgifter skll redoviss, enrt svr godkänns inte. Trycket nses vr 1 r och temperturen 25 o C om inte nnt nges. 1 ) Skriv kemisk formel för följnde två ämnen: Koolt(III)hydroxid och vätesulfid. ) Nmnge följnde ämnen: (N 4 ) 2 S 3 och Mg 3 (P 4 ) 2. c) Vd inneär det tt mn gör en titrering? d) Skriv rektionsformel för följnde rektion: Mngn(II)-joner i vttenlösning oxiders i sur lösning med perjodtjon (I 4 ), så tt det ilds permngntjoner (Mn 4 ) och jodtjoner (I 3 ). 2. ) Mässing utgör huvudskligen en lndning v koppr och zink. En viss mässing skulle nlysers och upplöstes i koncentrerd slpetersyr. Kopprn vskiljdes i form v koppr(i)sulfid och zinken i form v zinkpyrofsft Zn 2 (P 2 7 ). När 0,900g mässing v dett slg ehndldes, fick mn 0,800 g koppr(i)sulfid och 0,400 g zinkpyrofosft. Beräkn viktsndelrn koppr resp. zink i provet. (Även ndr ämnen kn ingå i mässingen.) (7 p) ) En 1,00 mol/dm 3 vttenlösning v KN 3 ereddes. Densiteten vr 1,059 g/cm 3. Beräkn molråken v de ingående ämnen. 3 ) ur kn det förklrs med kvntmeknik tt det finns 2 grupper i s-locket, 6 i p- locket och 10 i d-locket? ) Vilk ämnen i periodisk systemet är hlogener? ur ser ders molekyler ut? Vilken lddning ntr ders monotomär joner? Ange vilk v dem som är gser, flytnde och fst i stndrdtillståndet, och förklr ordningsföljden. c) ur vrierr i huvudsk tomrdiern för grundämnen i en period. Förklr vd det är som orskr dett. d) Vilk två grundämnen är vätskor i stndrdtillståndet? (1 p) 4. ) Joner i vttenlösning inder till sig vttenmolekyler. Vd klls sådn vttenmolekyler? Vilken typ v indning är det som förenr dem? Skisser hur en vttenmolekyl inder till en positiv metlljon. ) Vd är elektronegtivitet och hur vrierr den i periodisk systemet? c) Rit upp Lewisstruktur och nge indningsvinklrn för i) Ammonik ii) Metn iii) Koldioxid. d) Vilk oxidtionstl hr kväve i KN 3 och i N 2 (lustgs)? (2p)
5. ) Kloroxid, som hr etydelse för förstörelsen v ozon i den övre tmosfären sönderfller själv snt vid rumstempertur enligt rektionen: 2 Cl(g) Cl 2 (g) + 2 (g) Vis tt rektionen är v ndr ordningen med ledning v följnde dt och räkn ut hstighetskonstnten. t ms [Cl] mikro-m 0,12 8,49 0,96 7,10 2,24 5,79 3,20 5,20 4,00 4,77 (6 p) ) Figuren nedn visr potentilenergiprofilern för tre olik kemisk rektioner. rdn dem efter vilken som är snst, om vi förutsätter tt de hr i stort sett lik frekvensfktorer (= pre-exponentiell fktorer). Ange också vilk som är exoterm resp. endoterm. c) Kn mn tänk sig tt någon v rektionern i ) sker i fler steg med mellnprodukter? Motiver svret. (1 p) 6. ) Jämviktskonstnten, K c för gsrektionen: 2 (g) + C 2 (g) 2 (g) + C(g) är 4.2 vid 1650 o C. Inledningsvis släpper mn vid ett försök in 0,8 mol 2 och 0,70 mol C 2 i ett kärl på 5,0 dm 3. Räkn ut koncentrtionern v ll fyr gsern vid jämvikt. (5 p) ) Vilket värde får K p för rektionen i ) vid smm tempertur? (1 p) c) Räkn ut p för en 0,120 mol/dm 3 lösning v myrsyr (C). Dess syrkonstnt är 1,7 10 4.
7.) Nmnge följnde föreningr med systemtisk nmn: (6 p) c d e f ) Vis med sterix* de kirl kol som eventuellt finns i följnde produkter från vrdgslivet 8) Rit de fem resonnsstrukturformlern för fenoltnjonen (se figur): ) Ange med en förklring vilken förening i nedn pr som hr lägst pk (dvs hr surst väte) 3 C C eller Cl 2 C C eller c). Alnin, en minosyr som finns i proteiner är en kirl förening. Vis med tredimensionell strukturer föreningens åd enntiomerer och nge respektive som (R) och (S). N 2 C C (Uppg. 9 på näst sid.)
9 ) Ange hur dess enskild strukturer i tre olik projektioner förhåller sig till vrndr. Förhåller sig A till B, A till C resp. B till C som identisk isomerer, enntiomerer eller distereomerer till vrndr? A B C 3 C Br Br C 2 5 Br C 2 5 9.) Vilken huvudprodukt får mn i följnde S N 2-rektion? C 2 Cl S N 2? 3 C C 2 C 2 C 2 Cl C 2 Cl I II III IV c) Ange huvudproduktern A-C för följnde rektioner. Som ledning ges summformel för resp. förening A B NB 4 C + / 2 N 2 Cr 2 7 (C 3 8 ) (C 3 6 ) (C 3 8 )