Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Andelen +65 förväntas öka från 17.1% till 30.0% motsvarande 151.5 miljoner 2060. Andeln 80+ förväntas att tredubblas från 21.8 miljoner 2008 till 61.4 miljoner 2060.
Det finns en stark relation mellan självupplevd hälsa och ålder. Sannolikheten för att rapportera dålig eller väldigt dålig hälsa i % är 6.17 för dem 75+ jämfört med referensc populationen med 2.41 % 35-44 år
Vad är en äldre människa? Pensionerad 65 Medellivslängd 79 83 år Äldre omfattar mer än en generation
Åldrandet en individuell process.
Utveckling i antal multisjuka äldre definierade som personer 75 år eller äldre, som under de senaste 12 månaderna har varit inneliggande tre gånger eller mer (antal vårdtillfällen) inom slutenvården och med tre eller flera diagnoser i tre eller fler skilda diagnosgrupper enligt klassifikationssystemet ICD 10. 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 2008 2013 2018 2023 2028 2033 2038 2043 2048 7% av alla över 75 år Källor: Population projection 2006-2050: Statistiska Centralbyrån, 2006. Gurner U, Thorslund M.: Helhetssyn behövs i vården av multisviktande äldre. Läkartidningen 2001;98(21):2596 2602 Socialstyrelsen (rapport): Vård och omsorg om äldre. 2003:40.
Hemtjänst ökade med 16% 2000-06 Särskilt boende minskade med 17% Totala kostnaden för äldreomsorgen har minskat med 6% 7% är multisjuka Allt fler sjuka äldre bor i ordinärt boende
Sarkopeni
The three ages of woman 1905
KK-stiftelsens rapport Äldrelivsbranchen - framtidsbranschen
Sjukdomsrelaterad Sjukdom är väldigt vanligt bland äldre och sjukdom orsakar sjukdomsrelaterad undernäring Sarkopeni förvärras av inflammation undernäring Sarkopeni orsakar Förlust av självständighet risk för sjukdom risk för död
Symtom Etiologi Sjukdom fysisk eller psykisk Funktionshinder Behandling huvudsakligen läkemedel Ätbeteende EI Kliniska tecken Viktsförlust Behov Diagnos Sjukdomsrelaterad undernäring
Sjukdomsrelaterd undernäring ring EI EU EE
Ätbeteende orsakar undernäring Äter vid alla måltider med för lite Äter bra vid någon eller några måltider men totalt för lite Kan inte äta utan hjälp Ätbeteende som varierar från dag till dag ++ + ++ ++ + +++ + + + + -- - --- - -- - -- -- - - -- ---- - --
Disease Depression Demens Dysfagi Dentition Drugs Dysgeusi Dysfunktion Disease related malnutrition I vård av kroniskt sjuka äldre är prevalensen (30-70%)
Äldre med risk för undernäring Personer över 65 år med risk för undernäring (73%) Övriga (27%) Saletti A. Nutritional status and mealtime experiences in elderly care recipients. Stockholm, 2007.
Vad kostar det?
Malnutrition among Older People in the Community Policy Recommendationsfor Change Undernäring måst införlivas med folkhälsoarbetet Det drabbar över 10% av befolkningen över 65 år Det kostar mer än 7.3 miljarder per år, och hälften av kostnaden berör dem över 65 år Orsakerna är både sociala och medicinska: underliggande sjukdom, minskad rörlighet, socialisolering Är viktig markör för ojämlikhet när det gäller hälsa, vård boende mellan och inom regioner. European Nutrition for Health Allinance Malnutrition among Older People in the Community Policy Recommendations for Change. London: European Nutrition for Health Alliance, BAPEN, ILC; 2006.
HSL Nutrition SOL
SoS-rapport 2000:11 Den sjuka individens nutrition måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation.
Bistånd nutrition - syfte Kvarboedne i den egna bostaden Bibehålla vikt och därmed muskelmassa för att bibehålla funktion och autonomi Ge förutsättningar för rehabilitering Förebygga ofrivillig viktsförlust och fall Livskvalité
Bistånd nutrition ätstödjande åtgärder Inköp Matdistribution Värma och servera Laga frukost, ta fram tillbehör Dela maten på tallriken, hälla upp dryck Extra mellanmål / nattfastan Hjälpmedel Sitta med / verbal påstötning Hjälpa till att föra maten till munnen / mata Instrumentella ätstödjande åtgärder Personliga
Krav på maten Små portioner Energi och proteinrik Bra konsistens dvs fysiskt lättätet Inte så mycket skinn och ben Husmanskost Gärna dessert God! Något att se fram emot
Nutritionsbehandling Utredning av individuella problem Ordination av Kost Konsistens Berikning Näringsdrycker Vitamin- och mineraltillskott Ätstödjande åtgärder Nutritionsstöd
All personal inom Tre Stiftelser skall ha kunskap om och känna engagemang för maten, måltiden och näringens betydelse för hälsan. Målsättningen är att ingen som bor inom Tre Stiftelser skall lida av obehandlad under-/fel näring.
E-kost - måltidsordning När förmågan att äta är begränsad, är det mycket viktigt att måltiderna sprids över dygnet. Mat bör erbjudas vid minst sex tillfällen under dygnet, fördelat på tre måltider och tre mellanmål.
En vanlig lösning: Ett värstingexempel:
Linda Martinsson, kostchef Tre Stiftelser
Linda Martinsson, kostchef Tre Stiftelser
Mat är livskvalitet Därför att: Mat innebär glädje och njutning Mat innebär samvaro Mat en viktig del av den medicinska behandlingen Mat bidra till att bibehålla vikt, muskulatur och därmed funktion och autonomi