Att möta flickors och pojkars olika villkor En förstudie om könsdelad scouting Åsa Trotzig Mångfalds- och jämställdhetsansvarig Svenska Scoutrådet 2008-10-10
Inledning Inom Scouterna utvecklar vi unga människor till att bli aktiva, engagerade och ansvarstagande medborgare. Vi lär oss ansvar för den lilla gruppen, medmänniskor och samhället. Scoutlagen visar hur vi kan vara bra kamrater. Alla människor är lika värda och ska behandlas så. Alla barn och unga ska inom Scouterna bemötas först och främst som individer. Drömmen är att scouting ska vara en frizon från förtryck, oschyssta värderingar och snäva könsroller. I Färdplan för framtiden kan vi läsa om vår vision att 2015 vara en rörelse som speglar det svenska samhället och är känd för att vara en rörelse som präglas av mångfald och som verkar för ett öppet samhälle fritt från diskriminering. Men mycket visar på att flickor och pojkar inom Scouterna, precis som i övriga samhället, har olika förutsättningar och villkor. Färre flickor än pojkar rekryteras till Scouterna, det finns betydligt färre kvinnor än män på beslutsfattande poster och fler män än kvinnor är aktiva på central nivå. Många scouter är inte medvetna om detta. En enkätundersökning som genomfördes vid Svenska Scoutrådets årsmöte 2007 visade att 64 % anser att Scouterna är en jämställd verksamhet. Av dem som är aktiva på högst lokal nivå svarade 82 % det samma. Så ser dock inte verkligheten ut. Scouting i Sverige kan ses som en spegling eller genomskärning av det svenska samhället där faktum kvarstår att flickor och pojkar har olika levnadsvillkor. Det finns till exempel undersökningar som visar att när flickor i ett klassrum pratar mer än 30 % av tiden anses de dominera. Andra undersökningar visar att flickor till större utsträckning än pojkar är missnöjda med sitt utseende, att fler flickor än pojkar i tonåren saknar meningsfull fritidssysselsättning, att flickor hjälper till mer hemma än pojkar och att många fler flickor än pojkar känner sig otrygga när de är ute kvällstid. Genom Svenska Scoutrådets verksamhetsplan för 2008 (2009) har det beslutats att ett jämställdhetsperspektiv integreras i all verksamhet. Vi vill alltså bidra till att flickor och pojkar och kvinnor och män får samma villkor och förutsättningar för att utvecklas och ta plats. Ojämställdhet grundas i djupa strukturer. Att ändra dessa är svårt och problemet måste angripas från olika håll. En metod för att inom Scouterna motverka dessa olika villkor är att i verksamheten dela upp flickor och pojkar för sig. Genom en sådan uppdelning kan scouting på ett bättre sätt möta unga människors behov och arbeta för att de ska kunna utveckla sin fulla potential. Målet är att båda könen ska få ut lika mycket av scouting, som Nalle Bengtsson, scoutledare för Karlstad scoutkår, uttrycker sig. 2
Syfte med förstudien Denna förstudie är en del i ett försök att lyfta fram olika verksamhetsformer inom vår rörelse. Vi vill visa på olika sätt att bedriva scouting, helt enkelt olika metoder för att möta unga människor i deras verklighet. Könsdelad scouting är ett sådant alternativ till verksamhetsform. I denna förstudie tittar vi på flickors och pojkars olika villkor i samhället och i Scouterna samt hur uppdelad scouting kan vara en metod för att möta dessa olika villkor. I skolan och i nästan alla andra områden konkurrerar pojkar och flickor om samma utrymme. Scouterna har som målsättning att möta barn och ungdomar där de är och kan därför erbjuda en area där flickor och pojkar får delta separat. Målgrupp för denna förstudie är personer aktiva i gemensamma programutvecklingsarbetet, anställda, förtroendevalda till centrala poster samt personer med särskilt intresse för frågan. Förstudien riktar sig inte i första hand till scouter och scoutledare. Till dessa kommer förhoppningsvis ett praktiskt material för uppdelad verksamhet i framtiden. 3
Flickor och pojkar i Scoutings historia Scouting grundades som en organisation endast för pojkar och män. Grundaren Robert Baden- Powell hade som mål att fostra manlighet. När scouting grundades för 100 år sedan var viktiga egenskaper plikt, lojalitet, att offra sig själv, mod, ära och lydnad. Begreppet fritid uppkom vid förra sekelskiftet då fackförbundens slagord var åtta timmars vila, åtta timmars arbete och åtta timmars fritid. Men detta var en verklighet begränsad till vuxna män som arbetade utanför hemmet. För kvinnor som arbetade främst i hemmet såg det annorlunda ut. Kvinnor hade inte samma tydliga uppdelning mellan fritid och arbete och större delen av tiden tillbringades i hemmet. Från att scouting kom till Sverige på 1910-talet fram till 1960 och 1970-talet var pojk- och flickscouting i Sverige separerat i olika organisationer. Sammanslagningen av pojk- och flickscouting ägde rum samtidigt med en utveckling i det svenska samhället i stort. 1946 påbörjades en utredning av sär- kontra samundervisning i skolan och 1960 lades den sista flickskolan ned. Särundervisning ansågs tillhöra den gamla tiden. Att flickor skulle få delta på pojkars villkor sågs som positivt ur ett kvinnorättsperspektiv. När vi valde att slå ihop oss vi tyckte att det var radikalt. Att ha separerad scouting var mossigt. Vi ville att tjejer och killar skulle vara med på samma villkor, säger Carin Gisslén- Schönning scoutledare och kårchef för Skogs SMU. Sveriges Scoutförbund (för pojkar) och Sveriges Flickors Scoutförbund bildade 1960 Svenska Scoutförbundet. Initiativet till en sammanslagning menar många kom från pojkförbundet som såg möjligheter att rekrytera medlemmar ur en större bas. Det fanns de inom flickförbundet som var tveksamma till en sammanslagning. Men eftersom alternativet var att konkurrera om medlemmar såg de inget alternativ. Det som i teorin var en sammanslagning blev i verkligheten mer en upptagning av flickscouterna som medlemmar i pojkförbundet. Vissa av farhågorna att det skulle bli på männens villkor slog in. Till en början fanns könskvotering med minst 30 % av det underrepresenterade könet i varje styrelse men detta försvann efter en tid. Sveriges Flickors Scoutförbund hade varit en del av kvinnorörelsen. Flera av de eldsjälar som var engagerade i flickscoutrörelsen för kvinnors rättigheter försvann vid sammanslagningen. När flick- och pojkscouting slogs ihop fortsatte vissa kårer att ha verksamhet uppdelad flickor och pojkar för sig. Majoriteten valde dock att slå ihop all verksamhet och aktiviteter så att alla barn deltog gemensamt. Det har på senare år även startats ny scoutverksamhet där pojkar och flickor är uppdelade. Motiven till att kårer har uppdelad verksamhet är blandade. Vissa har det av tradition, somliga för att föräldrarna föredrar det, andra för att det slumpat sig så och ytterligare andra för att de ser att flickor och pojkar har olika villkor. 4
Att skapa flickor och pojkar När Baden-Powell grundade scouting talade han om ett behov att dana manlighet. Han tyckte att bristande maskulinitet var ett problem och varnade tonårspojkar för flickighet. Det kan vi förstå som att manlighet var något som behövde arbetas fram, alltså något som inte fanns med hos dessa pojkar från start. När barn växer upp lär de sig att förstå det sociala livet genom att studera andra människor. I identitetssökande använder barn sitt kön och lär sig snabbt hur pojkar respektive flickor ska vara. Att pojkar är norm och flickor undantag bekräftas genom hela uppväxten. Barn förstår också tidigt att könsrollerna är motsatser till varandra och att det är viktigt att hålla dem skilda åt. Redan vid tidig ålder har barn en tydlig uppfattning om könsroller. Mälarhöjdens scoutkår i Stockholm har sedan starten på 1970-talet bedrivit uppdelad verksamhet för pojkar och flickor. Under ett besök säger pojkarna från junioravdelningen Gnagarna att det helt enkelt är lättare för ledarna att ha verksamheten uppdelad. Flickor och pojkar är olika och vill göra olika saker. Pojkarna ger som exempel att små flickor gillar prinsessor och små pojkar vill leka med Tarzan. Killar och tjejer har olika hjärnor och tänker på olika sätt, säger Christian 11 år. Skillnader mellan vad pojkar och flickor lyfter fram som viktigt visar sig också tidigt. I Mälarhöjdens scoutkår tycker flickorna att det roligaste med Scouterna är att träffa kompisar. Pojkarna tycker att det roligaste är att få lära sig saker, som t ex hur man överlever i skogen. Harriet Bjerrum Nielsen är forskare och har skrivit om scouting och jämställdhet. Hon säger att scoutrörelsen varken är bättre eller sämre än andra sammanhang på att skapa traditionella roller för flickor och pojkar. Hon säger också att idéer om vad som är manligt och kvinnligt är mycket djupt rotade i vårt samhälle och därför avspeglas i vårt vardagliga beteende. Många egenskaper som har hög status inom scouting kan beskrivas som traditionellt manliga. Till exempel är det hög status med äventyr, mod, vildhet, tävling, utmaningar och styrka. En person som exempelvis gråter eller sminkar sig, vilket kan ses som traditionellt kvinnliga företeelser, betraktas inte heller som en riktig scout. Jag har märkt att på läger tar pojkarna stor plats. Då blir flickorna lite blyga. Men när vi har aktiviteter uppdelat flickor och pojkar för sig så vågar flickorna mer. De tar större plats och det gynnar dem i deras utveckling, säger Imene Mettichi ordförande och scoutledare i Månens scoutkår i Malmö. Omedvetet behandlar vi vuxna flickor och pojkar olika. Kajsa Wahlström som har skrivit boken Flickor, pojkar och pedagoger beskriver hur en vuxen person tilltalar en grupp med flickor med långa meningar, många ord, noggranna förklaringar och exakta regler. Ett återhållsamt kroppsspråk används. Samma vuxen skulle i en grupp med pojkar använda ett yvigt kroppsspråk och tilltala dem med korta meningar och kommandon, använda få ord och ge få regler. Kåren Skogs SMU har sedan några år tillbaka uppdelad verksamhet för flickor och pojkar åldrarna i 10-12 år. Scoutledaren Carin Gisslén-Schönning berättar att hon på läger länge tänkt på att ha t ex matlagning, vedhuggning och eldning separat för flickor och pojkar. Annars om tjejer står och eldar och det kommer killar så släpper tjejerna ifrån sig det de gör och låter killarna ta över. Men killarna skulle aldrig släppa själva. 5
Att erbjuda en frizon Även i grupper med både pojkar och flickor väljer barn och ungdomar främst att umgås och leka med andra barn av samma kön. Flickor umgås gärna två och två och pojkar i lite större gäng. Skolvärlden är ett exempel där det sociala är starkt uppdelad mellan könen. Även i scouting håller sig ofta flickorna för sig och pojkarna för sig. Det brukar ske en spontan uppdelning mellan könen exempelvis under den fria leken, på fikapauserna, på lägren när det är fritid osv. Det är inte heller ovanligt att scoutledare gör gruppuppdelningar utifrån kön. En anledning som ofta ges är att om scouterna får vara med sina kompisar så stannar de i verksamheten. Nalle Bengtsson, scoutledare för Karlstad scoutkår, menar att det inom den lilla gruppen ofta bildas starka gäng av antingen flickor eller pojkar vilket gör att de andra blir utanför och i slutändan hoppar av. Tystlåtna pojkar och flickor har lättare att komma in i en enkönad gemenskap, menar han. När vi till exempel ska elda blir det antingen killarna i gänget som gör allt eller tvärtom, säger han. Att delta i en grupp med endast pojkar eller flickor kan upplevas som en frizon från den blandade verkligheten. Fyra scouter från Mälarhöjdens avdelning Insekten för flickor 10-11 år berättar att de blir modigare och vågar mer när de är ensamma. De uttryckte alla att det är bra att vara bara tjejer på avdelningen. De vill inte ändra på detta. Vi blir mer busiga och skrikiga utan killar. Vi vågar mer och blir modigare tillsammans med våra tjejkompisar, säger Sunna 11 år. Ett vanligt argument mot könsdelad verksamhet är att det är ett sätt att befästa traditionella könsroller. Genom att dela in barn efter kön så utgår vi ifrån att pojkar har vissa egenskaper och flickor har andra. Det menar vissa är ett sätt att upprätthålla värderingar om manligt och kvinnligt beteende. Men uppdelad verksamhet är inte sämre än blandad när det gäller att befästa könsroller. Normer om hur flickor och pojkar ska vara skapas och återskapas hela tiden. Som redogjort för ovan är uppfattningar om kön och könsroller något djupt rotat i vår kultur och vårt beteende. Barn lär sig från tidig ålder hur de ska bete sig utifrån vilket kön de tillhör. Detta sker genom uppfostran, i familjen, i skolan och genom fritidssysselsättning. Utifrån ett flickperspektiv innebär en frizon att flickor får möjlighet att stärka sig själva och att träna sig i saker som de inte annars får utrymme till. Men utifrån ett pojkperspektiv blir tanken om frizon mer komplicerad. Det finns en risk att en enkönad manlig verksamhet bidrar till att stärka en negativ manlig könsroll. Vid besöket i Mälarhöjdens Scoutkår blir det uppenbart att pojkarna inte gjort samma reflektion som flickorna om fördelarna med att vara uppdelade eftersom de inte definierar sig själva i relation till flickorna. Pojkarna säger att det skulle kunna vara roligare att ha scouting ihop med flickor men det skulle också kunna bli tråkigare. Man vet ju inte vad som är positivt och negativt innan man har provat, säger Valter 11 år. Många har inom Scouterna lättare att se hur flickor än pojkar kan gynnas av uppdelad verksamhet. Utifrån ett jämställdhetsperspektiv är det svårare att möta pojkars behov och villkor. Detta kan förstås utifrån att Scouterna grundas i praktiskt orienterade, traditionellt manliga sysslor. I könsdelad scouting får flickor möjlighet att prova på dessa. Men för att pojkars könsroller ska vidgas behövs ett annat angreppssätt. Inom scouting är även reflektion och samtal aktiviteter. Pojkar har behov av samtal om vad det innebär att vara kille och vilka ramar som finns för hur man ska vara. De behöver också lära sig positiv kroppskontakt med andra pojkar. 6
Att på bästa sätt möta scouterna Vi säger i vår programförklaring att syftet med vår verksamhet är att möjliggöra för unga människor att utveckla sig själva fysiskt, andligt, socialt, intellektuellt och känslomässigt. Programmet syftar till att ge unga människor utrymme att utvecklas. Vi vill uppmuntra alla scouter att ta deras plats i samhället. För att uppnå detta måste vi se på de villkor som våra scouter står inför och vilka behov de har. Vår vision är att barn och unga ska mötas som individer och inte utifrån yttre attribut som kön. Men idag har flickor och pojkar olika villkor i samhället. Att i ett pedagogiskt syfte dela på barnen kan vara ett sätt att motarbeta dessa olika villkor. Att ha scoutverksamhet med flickor och pojkar för sig eller verksamhet med alla barn tillsammans är helt enkelt två olika metoder för att arbeta mot detta gemensamma syfte. Den metod som används bör vara den som i ett särskilt sammanhang på bästa sätt bidrar till varje scouts individuella utveckling. Vi bör alltså fråga oss vilket syfte den verksamheten ska fylla. Vi pratar ofta om antingen eller när det handlar om uppdelad och blandad scouting. Men valet behöver inte stå emellan att alltid blanda pojkar och flickor eller att alltid dela på dem. Det är viktigt att det finns beröringspunkter mellan flick- och pojkgrupperna. Det är vanligt att grupperna tror sig veta hur den andra gruppen är eller på vilket sätt de beter sig. I Mälarhöjdens Scoutkår trodde till exempel pojkarna att flickorna var lugna, tysta och stod i en ring och väntade på samlingen. I själva verket var flickorna busiga, stökiga och högljudda. Om grupperna aldrig möts kan dessa föreställningar inte brytas. Beröringspunkter kan skapas på olika sätt. Det kan till exempel vara så att i vissa åldergrupper är scouterna delade och i andra är de blandade. I Mälarhöjdens scoutkår är till exempel barnen uppdelade utifrån kön tills de blir 15 år och efter det deltar alla gemensamt. En annan variant är att de små grupperna är delade medan de större är blandade. Flera kårer väljer att ha hajker, övernattningar och andra aktiviteter som är utanför det vanliga veckoprogrammet gemensamt. Månkåren har valt att ha uppdelad verksamhet där kårens flickor träffas en dag i veckan och kårens pojkar en annan. Andra sammanhang som läger och fester träffas hela kåren tillsammans. Imene Mettichi ordförande och scoutledare tycker att det är viktigt att båda möjligheterna erbjuds. Även kåren Skogs SMU gör vissa saker ihop. De har t ex familjegudstjänster och gemensamma spårningar. Varje termin brukar de också bjuda in varandra till sina respektive möten. Att i scoutverksamheten dela upp barn och unga efter kön kan skapa större möjligheter för rekrytering av nya medlemmar. Vårt mål är som sagt att skapa en verksamhet som är kopplad till de behov som finns hos scouterna. Scouterna har som mål att rekrytera nya medlemmar i sociala, etniska, kulturella och religiösa grupper där rörelsen tidigare har varit svag. Vissa föräldrar kan av kulturella skäl föredra delad verksamhet. Personer som har varit aktiva scouter i ett land med uppdelad verksamhet kan när de flyttar till Sverige känna sig mer hemma inom rörelsen om uppdelad verksamhet erbjuds och därför vilja engagera sig. Könsuppdelad verksamhet kan vara en förutsättning för att få igång (etniskt och religiöst) breddad rekrytering på allvar. Månens Scoutkår är en muslimsk kår i Malmö som har delad verksamhet för flickor och pojkar. Imene Mettichi, ordförande och scoutledare i Månens scoutkår, tror att det är lättare att rekrytera nya scouter när de har flickor och pojkar för sig. Eftersom vi är muslimer så är det många föräldrar som tycker att det är bra. När barnen är små tycker föräldrarna inte att det spelar någon roll. Men när flickorna blir lite äldre, 11-12 år, så tycker föräldrar att det är bättre att de är för sig själva, säger hon. 7
Scoutledarens roll I all scoutverksamhet är det viktigt med bra ledare. I Scouterna uppmuntrar vi till ett lyssnande och stödjande ledarskap. Ledaren är en viktig förebild för scouterna. Som ledare sänder man ut signaler om vilket beteende som är godtagbart genom sitt eget sätt att vara. Det kommer alltid att vara så att barn gör som vuxna gör, inte som vuxna säger. Scoutledare bör få kunskap om flickors och pojkars olika villkor för att på ett bra sätt kunna möta scouterna i deras verklighet. Men det är inte, och ska inte vara, svårare att vara scoutledare för uppdelad verksamhet. Det är alltså inte viktigare i uppdelad än blandad verksamhet att scoutledaren utövar ett gott ledarskap och har ett bra förhållningssätt. Kring frågan huruvida ledarnas kön spelar roll finns inget enkelt svar. Månens Scoutkår har valt att ha kvinnliga ledare för sina flickscouter och manliga ledare för pojkscouterna. Vi tror att det är bättre för kommunikationen. Barnen vågar komma till oss och prata. Om de stöter på problem kommer de till oss med en gång, säger Imene Mettichi ordförande och scoutledare. Scoutledaren Carin Gisslén-Schönning menar att det lätt blir fnissigt i förhållande till det andra könet. När hon till exempel ska prata med sina flickscouter om gränssättning och sexualitet tycker hon att det är bra om det bara är kvinnliga ledare. Men eftersom det är svårt att hitta ledare är det inte möjligt att begränsa sig endast till ledare av samma kön. Scoutledaren Nalle Bengtsson tycker å andra sidan att det är viktigt med ledare av båda könen, så att barnen får ta del av båda könsrollerna. Det ideala tycker han är att ha samma ledare för både pojk- och flickgrupper eftersom programmet då blir det samma. Sammanfattningsvis kan sägas att om ökad jämställdhet ska kunna uppnås är inte scoutledarens kön det viktigaste utan medvetenheten om hur vuxnas bemötande påverkar barn i formandet av könsroller. Hur gör andra? Scouting i världen I många länder är flick- och pojkscouter uppdelade. WOSM (World Organization of the Scout Movement) startade som en organisation endast för pojkar men är idag öppen för båda könen. I WAGGGS (World Association of Girl Guides and Girl Scouts) kan endast flickor vara medlemmar. Både inom WOSM och WAGGGS diskuteras frågan om flickors och pojkars olika villkor. WOSM uppmuntrar både till blandad och delad scouting och menar att valet mellan dessa bör avspegla det samhälle som verksamheten bedrivs i. Det är viktigt att alla aktiviteter eftersträvar att möta både flickors och pojkars behov. WOSM säger också att även i könsblandad scouting kan separata aktiviteter förekomma för pojkar och flickor. Grundtanken för WAGGGS, som bara har flickor och unga kvinnor som medlemmar, är att flickor behöver enkönade grupper för att utvecklas och stärkas. Ojämställdhet mellan könen finns världen över och WAGGGS har till uppgift att förbättra flickors och unga kvinnors villkor. Under WAGGGS s världskonferens sommaren 2008 diskuterades, utifrån ett flickperspektiv, fördelarna med uppdelad scouting. En stor fördel är att flickor i grupper med endast andra flickor har mod att anta och lära sig mer om ledarskap. I delade grupper kan flickor fatta beslut på ett sätt som passar dem. Flickor och kvinnor fattar ofta beslut genom att diskutera flera saker samtidigt och sedan komma till ett gemensamt beslut. I enkönade grupper känner flickor också större trygghet. De stärks till en positiv självkänsla och självbild. Flickor vågar testa sina gränser mer och provar på saker de annars inte skulle göra. De känner sig dessutom mer trygga att diskutera ämnen som kroppens förändring, relationer och sex. 8
Hur gör andra? Ungdomsorganisationer i Sverige Nästan tre miljoner människor i Sverige är anslutna till något idrottsförbund. De flesta idrotter domineras av antingen pojkar och män eller flickor och kvinnor. I idrottsvärlden ifrågasätts inte att flickor och pojkar deltar i separata verksamheter. Uppdelning grundas i tanken om mäns och kvinnors olika fysiska förutsättningar men kan också kopplas till normer i samhället. Inom idrottsrörelsen kan vi se hur traditionellt manliga egenskaper uppmuntras. Förebilden för en bra idrottsutövare är med få undantag en man. Många menar att det inom idrotten skapas särskilt stereotypa könsroller för pojkar. Pojkfotboll och pojkishockey kan ses exempel på detta. Det är där mycket viktigt att hålla sig inom ramarna för hur en pojke eller man ska vara. Att inte vara som en flicka är det viktigaste. Även inom flickidrott är manlighet det som eftersträvas och kvinnliga egenskaper nedvärderas konstant. Rädda Barnens Ungdomsförbund och Röda Korsets Ungdomsförbund är två exempel på organisationer som har samtalsgrupper för ungdomar, så kallade tjej- och killgrupper. Tjej- och killgrupper är även relativt vanliga inom svenska fritidsgårdar. Under 1990-talet växte konceptet tjejgrupper fram. Idén var att flickor och unga kvinnor behövde utrymme att stärkas och ett eget forum för att diskutera viktiga frågor. Men på senare år har behovet av killgrupper synliggjorts. För att nå ökad jämställdhet räcker det inte med att flickor och kvinnor stärks och vågar ta plats. Det är inte bara flickors könsroller som behövs synliggöras utan minst lika mycket pojkars. Syftet med samtalsgrupperna är att stärka ungdomar och få dem göra självständiga val i relation till könsroller. Tanken bakom dessa samtalsgrupper är att det finns strukturer och normer i samhället som bidrar till ojämställdhet mellan flickor och pojkar. Ungdomarna som deltar i grupperna uppmuntras att bryta mot traditionella roller. Kill- och tjejgrupperna bygger på samma metoder om värderingsövningar och samtal men för att nå det gemensamma målet kan innehållet skilja sig åt. Hur gör andra? Jämställdhetspedagogik i förskolan Inom svenska förskolor har en pedagogik för att bryta traditionella könsmönster vuxit fram de senaste 10 åren. Den kallas för kompensatorisk jämställdhetspedagogik. Förskolorna Tittmyran och Björntomten i Gävle var några av pionjärerna inom detta. Den kompensatoriska pedagogiken är ett sätt att arbeta med könsdelad verksamhet och kan med fördel användas inom scouting. Pedagogiken handlar om att kompensera för barns snäva könsroller. Tanken är att vidga flickors och pojkars könsroller så att de senare i livet (som till exempel i skolan och arbetslivet) får större valmöjligheter. Utgångspunkten för personalen på dessa förskolor är att barnen ska få utveckla hela sin identitet, inte bara de egenskaper som anses vara medfödda. Syftet är alltså att alla barn, oavsett kön, ska få träna de färdigheter som krävs för att bli en komplett människa. Till skillnad från vuxna så har inte barn en färdig uppfattning om verkligheten. För barn är inte kön och könsroller något bestämt och orubbligt utan föremål för ständig prövning. Det gör den kompensatoriska jämställdhetspedagogiken möjlig och spännande att arbeta med. 9
Det är lätt att fokusera på hur flickor och kvinnor tjänar på ökad jämställdhet och givetvis ska inte det faktum att kvinnor och män har olika villkor i samhället förringas. Men även pojkar och män missgynnas av ojämställdhet. Något som är positivt med den kompensatoriska jämställdhetspedagogiken är att det finns en medvetenhet i att även pojkars könsroller måste vidgas. Det är sorgligt att 8-åriga pojkar inte vågar gråta och kramas med oss ledare när det är flickor med. Men hos oss kan de göra det, säger Marie Wester som är scoutledare för 8- och 9- åriga pojkar i Mälarhöjdens scoutkår. Kajsa Wahlström var under 1990-talet förskolechef för förskolorna Tittmyran och Björntomten. Hon berättar hur pojkar inte får möjlighet att utveckla empati, hjälpsamhet, närhet, positiv närkontakt, relationer, språk och mycket annat. På samma sätt säger hon att flickor i förskolan generellt saknar möjlighet att utveckla mod, egen vilja, initiativförmåga och tro på sig själva. I förskolan blir flickor lätt till hjälpfröknar och pojkar uppmärksammas ofta för saker de gör fel eller inte borde göra. När barn leker är det ett sätt för dem att forma sin identitet. Det som i förskolan kallas för fri lek, alltså där barn leker utan vuxnas inblandning, menar Wahlström är förskolans mest könsrollbevarande aktivitet. De lekar som pojkar uppmuntras att leka handlar ofta om prestation, tävling och byggande. Flickor å andra sidan uppmuntras att leka lekar som tränar dem i sociala relationer och omhändertagande. I den kompensatoriska jämställdhetspedagogiken får flickor respektive pojkar träna på det som de är svaga på och inte behärskar. Det bygger på idén att barn får öva och bredda sina roller och färdigheter i enkönad grupp och sedan praktisera det i könsblandade grupper. Det är inte aktiviteterna som behöver skilja sig åt utan det pedagogiska fokuset. Pojk- och flickgrupperna kan göra samma aktivitet men öva på helt olika saker. När flickgrupper på Tittmyrans och Björntomtens dagis bygger en koja övar de på att tänja gränser, vara självständiga och ta sin plats. När pojkarna ägnar sig åt samma aktivitet övar de på att följa regler, samarbete, hjälpsamhet och gemenskap. Flickor behöver också stöd i att få lära känna sin fysiska styrka, att stödja varandra och att bli lyssnad till utan avbrott (gäller framförallt i förhållande till pojkar). Pojkar å andra sidan behöver stöd i att leka lekar ingen kan vinna, positiv kroppskontakt och att lyssna mera (inte minst på flickor). Eftersom många av de egenskaper som har hög status inom scouting kan beskrivas som traditionellt manliga är det inom Scouterna enklare att tillämpa den kompensatoriska pedagogiken på flickgrupper. Men det är minst lika viktigt att träna pojkar i närkontakt, empati och att bli bra lyssnare som att träna flickor i att våga tänja gränser, tävla och vara vilda. 10
Hur går vi vidare? Stöd till kårer och ledare Bra programmaterial underlättar för att bedriva en bra scoutverksamhet. Det ska vara möjligt att vara scoutledare och inte lägga ned mer tid än två timmar i veckan. Utbildningar i jämställdhetsfrågor och kompensatorisk pedagogik bör erbjudas till ledare. Men eftersom utbildningar endast attraherar de mest intresserade kan det inte vara det enda alternativet. I det nya programmaterialet bör könsdelad verksamhet både ingå i det allmänna materialet och finnas som separat fördjupningsmaterial. Det är viktigt att samma tyngd läggs på programmaterial för pojkar och flickor. En vanlig fallgrop är att endast fokusera på stärkandet av flickor och deras utveckling. Men för att en reell förändring ska kunna ske krävs att även pojkars könsroller vidgas. Terminsprogram är någonting som vi märker har fått stor spridning. Ett förslag är att ta fram ett kompletterande terminsprogram för könsdelad verksamhet som underlättar för reflektion och ger ett konkret tillvägagångssätt. Ett sådant terminsprogram kan då användas dels av kårer som bedriver könsdelad scouting idag och dels av kårer som är intresserade av att börja göra det. Det bör då utifrån ordinarie åldersindelning finnas ett terminsprogram för pojkscouter och ett för flickscouter. Det finns en stor poäng i att lyfta fram lekar och övningar som är vanligt förekommande, men att göra dem med en tvist så att de leder till att flickor får öva sig i vissa saker och pojkar i andra. Det kan dels vara så att flickor och pojkar gör samma aktiviteter men att ledarna ska tänka på att betona olika saker beroende på grupp. Men det kan också vara så att vissa aktiviteter eller diskussionsövningar passar endast för antingen pojkar eller flickor. Något vi måste tänka på är att i utbildningar och programmaterial möta scoutledare och andra ideella utifrån deras förutsättningar. Hur vi paketerar material och utbildningar kommer att påverka om det kan få genomslag. Att ha könsdelad scouting får inte framstå som svårare än blandad och det är viktigt att problematisera båda delarna. Det är därför viktigt att tänka på vilket språk vi använder oss av. Ord som jämställdhet, feminism, genus och könsroller är något som många kan stöta ifrån sig och känna sig hotade av. Det kan till exempel vara mer effektivt att prata om flickors och pojkars olika villkor i samhälle och skola. Ett exempel är att många föräldrar och andra vuxna blir upprörda över de övertydliga uppdelningarna mellan könen i leksaksaffärer, då kan det vara en bra utgångspunkt för diskussion. Pilotprojekt Ett alternativ som har väckts under denna process är att starta olika typer av pilotprojekt. Ett pilotprojekt ger möjlighet att prova nya verksamhetsformer i liten skala och är ett sätt att sprida inspiration till vidare engagemang. Det finns framförallt två möjligheter till pilotprojekt inom könsdelad scouting. Det ena utgår från en kompensatorisk pedagogik och det andra från tjejoch killgrupper. Den kompensatoriska pedagogiken är inspirerad av vad som gjorts inom vissa förskolor och kan appliceras från lägsta åldersgrupperna och uppåt. Det handlar här om att ledare genom sitt agerande kan uppmuntra pojkar och flickor att vidga sina könsroller genom att träna sig i egenskaper de inte anses ha medfödda. Kompensatorisk pedagogik utövas med fördel både i delade och blandade grupper. Här ligger mycket fokus på ledarnas egen utveckling och kontinuerliga utvärdering. En vanlig metod är att pedagogerna, eller ledarna, videofilmar sig själva i sitt agerande med barnen för att sedan kunna utvärdera. 11
Tjej- och killgrupper å andra sidan riktar sig till yngre tonåren, ofta 14-åringar, och är samtalsgrupper där fokus ligger i samtal. Ungdomarna uppmuntras att bryta normer och får möjlighet att diskutera frågor om makt, könsroller, kroppen, sexualitet osv. Såväl frivilligorganisationer som fritidsgårdar arbetar idag efter detta koncept. Detta kan bli ett alternativ till att få in frågor om livsåskådning och samhällsengagemang i de lokala verksamheterna. I båda dessa fall kan det vara bra att samarbeta eller få inspiration av andra organisationer och parter som sitter på kunskap. För att pilotprojekten ska kunna fungera som inspiration för andra vore det bra med dokumentation som t ex videodagbok, bloggande, debattartiklar och annat. Pilotprojekten bör kunna drivas av ideella grupper med stöd av personal eller referensgrupp. Det bör finnas möjlighet att söka bidrag till denna typ av verksamhet. Förbättra metodens status I Scouterna hörs ofta argumentet Men vi har ju redan slagits ihop. Vi kan inte bortse ifrån att uppdelad scoutverksamhet har låg status i vissa scoutsammanhang. Många inom rörelsen tycker att det är förlegat och konservativt att dela på pojkar och flickor. Uppdelad scouting anses av många höra till en svunnen tid eller till andra scoutländer. Att flickor och pojkar deltar tillsammans lyfts ofta fram som något unikt och en av scoutings styrkor. Vi bör satsa på åtgärder som syftar till att höja statusen på vår uppdelade verksamhet. Detta är en fråga om att legitimera existerande verksamhet. Konkreta tillvägagångssätt för att göra det är just metoder som nämnts ovan, det vill säga specifika terminsprogram, pilotprojekt, få in ämnet i programmaterial, utbildningar och så vidare. 12
Litteraturlista One of the boys? Doing gender in scouting Bjerrum Nielsen, World Organization of the Scout Movement, 2003 Normal eller? Vägledning, ledarmaterial för att sätta killar i rörelse Fridh, Sjögren och Söderström, Sensus studieförbund, 2003 Styrka, strategier och skenjämställdhet - tjejer samtalar om kön och jämställdhet Rädda barnens Ungdomsförbund, 2006 Värdegrunden jämt - kön, makt och genus. En handbok för pedagoger Scheller, Länsstyrelsen i Gotland, 2002. Hon & Han. Ett diskussionsunderlag om jämställdhet i scouterna Svenska Scoutförbundet, 2006 Genvägar till jämställdhet - metoder och strategier inom ungas fritid och föreningsliv Ungdomsstyrelsen, 2003 Flickor, pojkar och pedagoger: jämställdhetspedagogik i praktiken Wahlström, Sveriges Utbildningsradio AB, 2003 www.bevisboken.se www.konspelarroll.org Tack till Stort tack till er som bidragit med tankar, erfarenheter och idéer. Mia Hanström, Daggi Elehu, Camilla Lindqvist, Fredrik Svensson, Kaspra Burns, Åsa Olsson, Nalle Bengtsson, Carin Gisslén-Schönning, Imene Mettichi samt scouter och scoutledare från Mälarhöjdens scoutkår. 13