Lönebldnngsrapporten 2016 43 FÖRDJUPNING Strukturomvandlng bakom nedgång vnstandelen Vnstandelen är det överskott som återstår efter att arbetskostnaderna subtraherats från förädlngsvärdet, uttryckt som andel av förädlngsvärdet. 26 Överskottet ska täcka räntekostnader och kostnader för kaptalförsltnng, men även utgöra vnst som ger ägarna avkastnng på det egna kaptalet. Vnstandelen kan ses som en approxmaton av företagens lönsamhet. Vnstandelens utvecklng påverkas av sammansättnngsförändrngar närngslvet. Om arbetskraftsntensva branscher med en lägre vnstandel ökar sn andel av närngslvets förädlngsvärde, och branscher med en hög vnstandel mnskar sn andel, så sjunker den genomsnttlga vnstandelen även om vnstandelarna varje enskld bransch är oförändrade. I detta exempel blr resultatet att lönsamheten på aggregerad nvå ser sämre ut, utan att något ensklt företag upplever någon skllnad lönsamheten. En sådan strukturomvandlng har skett Sverge sedan 1993. Vnstandelen är dagsläget lägre än den genomsnttlga nvån sedan 1993, men företagens bedömnngar av lönsamheten Konjunkturbarometern är trots det förhållandevs postva (se dagram 46). 27 Arbetskraftsntensva branscher såsom vård och utbldnng har ökat sn andel av det totala förädlngsvärdet kraftgt (se dagram 47). Konjunkturnsttutet har beräknat sammansättnngseffekternas betydelse för vnstandelens utvecklng från 1993 tll och med 2014. 28 Metoden är densamma som OECD (2012). Beräknngen är gjord för 27 branscher närngslvet exklusve små- och frtdshus, justerade för egenföretagares arbetsnsats. Ekvatonen är: V V f ( v v ) v ( f f ) 1 0 1 0 1 0 Dagram 46 Lönsamhet närngslvet Procent, årsvärden respektve nettotal, säsongsrensade kvartalsvärden 30 15 0-15 -30 32 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 Lönsamhetsomdöme Lönsamhetsomdöme, genomsntt 2003-2016 Justerad vnstandel (höger) Justerad vnstandel, genomsntt 1993-2015 (höger) Källor: SCB och Konjunkturnsttutet. Dagram 47 Vård- och utbldnngsbranschen Andel av närngslvets förädlngsvärde, procent 5.0 4.0 3.0 2.0 1.0 1.0 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 Anm. SNI-koder P och Q. Tll basprs. Källa: SCB. 40 38 36 34 5.0 4.0 3.0 2.0 Indexen 0 och 1 ndkerar olka tdsperoder, exempelvs två olka år. Överstrecken ndkerar genomsntt för dessa två per- 26 Förädlngsvärdet är beräknat tll faktorprs. Konjunkturnsttutets defnton skljer sg från SCB:s genom att löneberoende övrga produktonskatter nkluderas. Se fördjupnngarna Lönsamheten det svenska närngslvet, Konjunkturnsttutet (2015), och Lönsamheten hos företag Sverge, Konjunkturnsttutet (2012). 27 Vnstandelen dagram 46 är för närngslvet exklusve små- och frtdshus justerad för egenföretagares arbetsnsats. 28 Ssta året beräknngen är 2014 eftersom det är det ssta året med defntva utfall natonalräkenskaperna. Dataunderlaget för 2015 är fortfarande prelmnärt och mer osäkert. Startåret 1995 är det år som har högst vnstandel det tllgänglga datamateralet.
44 Strukturomvandlng bakom nedgång vnstandelen Räkneexempel: Vnstandel Ett fktvt exempel på vnstandelen ett ensklt företag redovsas här för att llustrera begreppen denna fördjupnng. Ett företag producerar och säljer varor för 100 kronor, exklusve moms, under ett år. Företaget köper n tjänster och förbruknngsvaror för 40 kronor. Förädlngsvärdet tll basprs är 100 40=60 kronor. Företaget betalar fastghetsskatt på 2 kronor, och erhåller EU-stöd för sn verksamhet på 5 kronor. Nettot av dessa övrga produktonsskatter och subventoner är 3 kronor. Förädlngsvärdet tll faktorprs är 60 ( 3) = 63 kronor. Företaget betalar 20 kronor lön tll de anställda, och 10 kronor arbetsgvaravgfter och kollektvt avtalade avgfter såsom tjänstepensoner och avtalade försäkrngar. De totala arbetskostnaderna uppgår alltså tll 30 kronor. Bruttodrftsöverskottet är 63 30=33 kronor. (Brutto)vnstandelen är 33/63 = 52 procent. En vktg skllnad mellan Konjunkturnsttutets och SCB:s beräknng av förädlngsvärdet tll faktorprs är att löneskatterna arbetsgvaren betalar nkluderas de övrga produktonskatterna SCB:s sätt att räkna. Om löneskatterna uppgår tll 4 kronor så blr nettot av övrga produktonskatter enlgt SCB:s beräknng +1 krona. Förädlngsvärdet tll faktorprs blr 59 kronor. Arbetskostnaderna blr 26 konor. Drftsöverskottet är fortfarande 33 kronor, men vnstandelen blr något högre, 33/59=56 procent. Nackdelen med SCB:s beräknng är att löneskatternas andel av arbetsgvaravgfterna har varerat kraftgt över td utan att det har haft någon praktsk ekonomsk betydelse för vare sg löntagare eller arbetsgvare. Fördelen med SCB:s beräknng är att den följer nternatonell praxs. oder. Indexet ndkerar branscher. V 1 och V 0 är totala vnstandelen för aggregatet vd de två jämförelseåren, v är vnstandelen bransch och f är branschens andel av totala förädlngsvärdet aggregatet. Uttrycket vsar hur den totala förändrngen vnstandelen för ett aggregat av branscher kan delas upp en nombranscheffekt och en sammansättnngseffekt. Den första termen på högersdan uttrycket är nombranscheffekten. Det är summan av förändrngen vnstandelarna varje bransch sammanvägd med de genomsnttlga förädlngsvärdeandelarna för respektve bransch. Det kan tolkas som den sammanvägda förändrngen branschernas vnstandelar. Den andra termen på högersdan uttrycket är sammansättnngseffekten. Det är summan av förändrngen branschernas förädlngsvärdeandelar sammanvägd med branschernas genomsnttlga vnstandel för de två peroderna. Beräknngen görs löpande prser. Vnstandelarna är beräknade som bruttovnstandelar, före kostnader för kaptalförsltnng, och förädlngsvärdet är beräknat tll faktorprs. Egenföretagare antas denna beräknng ha samma tmarbetskostnad som den genomsnttlga nvån för anställda samma bransch, och denna mputerade arbetskostnad har adderats tll de anställda respektve bransch. 29 Den totala vnstandelen närngslvet exklusve små- och frtdshus, branschvs justerad för egenföretagares arbetsnsats, mnskade med 5,6 procentenheter från 1995 tll 2014 (se dagram 48 och tabell 7). Av denna förändrng är över hälften, 3,5 procentenheter, en sammansättnngseffekt. Sammansättnngseffekten skedde huvudsaklgen före år 2003, vlket tabell 7 vsar. Från 2003 tll 2014 har nombranscheffekten vart något postv. Tabell 7 Justerade vnstandelens förändrng I närngslvet exklusve små- och frtdshus, procentenheter 1995 2003 2003 2014 1995 2014 Total förändrng 5,4 0,2 5,6 Varav: Inombranscheffekt 2,7 +0,4 2,1 Sammansättnngseffekt 2,6 0,6 3,5 Anm. Förädlngsvärdeandelar beräknade tll faktorprs, med branschvs justerng av arbetskostnaderna för egenföretagares arbetsnsats. Beräknngens konstrukton medför att sammansättnngseffekterna för kortare tdsperoder nte är exakt summerbara tll längre tdsperoder. Källor: SCB och Konjunkturnsttutet. 29 Denna branschvsa justerng skljer sg margnellt från justerngen av vnstandelen som vsas dagram 46, där mputerngen är gjord på bass av den genomsnttlga tmarbetskostnaden för hela närngslvet. Justerngen har störst betydelse för branscher med en hög andel egenföretagare, som exempelvs jordbruket.
Lönebldnngsrapporten 2016 45 Ett sätt att llustrera sammsättnngsförändrngarnas betydelse är att beräkna en sammansättnngskorrgerad total vnstandel under antagandet att branschsammansättnngen närngslvet vore konstant oförändrad efter (och före) år 1995. Det vll säga att varje enskld branschs andel av det totala förädlngsvärdet antas vara konstant lka med den som rådde år 1995. Den beräknngen vsas dagram 48. Den streckade lnjen vsar utfallen utan korrgerng för sammansättnngseffekter. Den heldragna lnjen vsar vad vnstandelen stället hade vart om branschsammansättnngen för hela peroden vore som den var år 1995. Det är tydlgt att den totala vnstandelen år 2014 under dessa omständgheter skulle ha vart avsevärt högre. JÄMFÖRELSEPERIODEN SPELAR STOR ROLL Slutsatsen här skljer sg från resultaten OECD:s rapport framför allt eftersom OECD använt en annan jämförelseperod, 1990 2007. Under denna perod steg vnstandelen totalt sett Sverge. I OECD-rapporten exkluderas dessutom fler branscher. Rapporten fnner att sammansättnngseffekten på vnstandelen var margnellt negatv under peroden. I Lönebldnngsrapporten 2013 gjordes också en analys av sammansättnngseffekterna på vnstandelen olka länder. 30 I lkhet med OECD:s rapport är slutåret 2007, och samma datakälla användes. Startåret var 1970 och vnstandelen steg påtaglgt under peroden. Tll skllnad från OECD så beräknades en postv sammansättnngseffekt för vnstandelen Sverge, men denna var försumbart lten. Räkneexempel justerng för egenföretagares arbetsnsats Anta att företaget det tdgare räkneexemplet är ett jordbruk med en anställd som drvs verksamhetsformen enskld frma. Både den anställde och ägaren själv arbetar 40 tmmar veckan. Ägaren deklarerar hela överskottet av verksamheten som nkomst av närngsverksamhet. Ingen del av den nkomsten nkluderas som arbetskostnad natonalräkenskaperna. För att ge en rättvsande bld av vnstandelen görs därför en justerng av arbetskostnaden. Ägarens arbetsnsats kan brst på annan nformaton antas vara lka mycket värd som den anställdes. Den totala justerade arbetskostnaden uppgår tll 30+30=60 kronor, och den justerade vnstandelen är 3/63 = 5 procent enlgt detta allmänt vedertagna sätt att räkna. Beräknngen görs på bass av uppgfter om antalet arbetade tmmar för företagare och anställda natonalräkenskaperna. Underlaget för beräknngen av den justerade vnstandelen närngslvet fnns på Konjunkturnsttutets webbplats, www.konj.se. Dagram 48 Justerad vnstandel Procent av förädlngsvärdet tll faktorprs närngslvet exkl. små- och frtdshus 42 40 38 36 42 40 38 36 FÖRÄNDRINGAR INOM TJÄNSTEBRANSCHERNA BETYDER MEST De ensklda branschernas bdrag tll sammansättnngseffekten mellan två jämförelseår är enklare att tolka om man gör en medelvärdesjusterng. Den ssta termen föregående ekvaton kan skrvas om: v ( f f ) ( v V ) f 1 0 V är genomsnttet av den totala vnstandelen för de två jämförelseåren. Medelvärdesjusterngen gör de ensklda branschernas bdrag enklare att tolka, men den totala sammansättnngseffekten förblr opåverkad. Lkheten gäller eftersom summan av alla förändrngar av förädlngsvärdevkterna är noll: 34 32 93 95 97 99 01 03 Anm. Vnstandelen varje enskld bransch har justerats för egenföretagare på bass av branschens arbetskostnad per tmme för anställda. 05 Sammanvägd med förädlngsvärdeandelar från 1995 Sammanvägd med löpande förädlngsvärdeandelar 07 09 Källor: SCB och Konjunkturnsttutet. 11 13 34 32 30 Se avsntt 3.2 Konjunkturnsttutet (2013).
46 Strukturomvandlng bakom nedgång vnstandelen Räkneexempel sammansättnngseffekt Anta att det fnns två branscher med vnstandelarna 80 respektve 40 procent. De står vardera för hälften av förädlngsvärdet ekonomn. Anta att vnstandelarna förblr oförändrade, men att den första branschen efter några år bara utgör 25 procent av totala förädlngsvärdet, och branschen med lägre vnstandel ökar tll 75 procent av det totala förädlngsvärdet. Sammansättnngseffekten är då: 0,8 ( 0,25)+0,4 (0,25)= 0,1 alltså 10 procent. Sammansättnngseffekten förklarar hela förändrngen ekonomns totala vnstandel som sjunker från 60 tll 50 procent. f ( f f ) 0 1 0 I tabell 8 vsas dessa branschvsa bdrag tll sammansättnngseffekten och tll nombranscheffekten. Den kaptalntensva fastghetsbranschen har hög vnstandel, och har mnskat som andel av det totala förädlngsvärdet. De arbetsntensva branscherna vård, utbldnng och företagstjänster har stället ökat sna andelar kraftgt. Dessa förskjutnngar drver större delen av sammansättnngseffekten. Mnsknngen jordbrukets förädlngsvärdeandel har dock haft en motsatt effekt. SLUTSATSER OM LÖNSAMHETENS UTVECKLING Resultaten vsar att den totala vnstandelens utvecklng nte ger en fullständg bld av de ensklda företagens lönsamhet. Sammansättnngseffekterna kan vara en förklarng tll att företagens egna bedömnngar enlgt Konjunkturbarometern är förhållandevs postva dagsläget, trots den svaga utvecklngen av vnstandelen.
Lönebldnngsrapporten 2016 47 Tabell 8 Branschvsa justerade vnstandelar, förändrng förädlngsvärdeandel och bdrag tll sammansättnngseffekt 1995 tll 2014 Procentenheter Sammansättnngseffekt Inomeffekt bdrag bdrag Förändrng förädlngsvärde andel Vnst andel 1995 Vnst andel 2014 Jordbruk och fske (A01, A03) 1 0,1 0,5 1,0 9,8 14,2 Skogsbruk (A02) 0,3 0,2 0,8 74,2 54,5 Mneralutvnnng (B) 0,1 0,0 0,2 49,1 64,7 Lvsmedelsframställnng, med mera (C10_12) 0,0 0,0 0,7 35,4 36,5 Textlvarutllverknng, med mera (C13_15) 0,0 0,1 0,2 10,8 4,3 Skogsndustr, med mera (C16_18) 0,6 0,1 2,9 50,0 35,1 Petroleumraffnaderer, med mera (C19) 0,1 0,1 0,2 62,8 83,0 Kem- och läkemedelstllverknng, med mera (C20_21) 0,0 0,2 0,7 70,0 70,2 Gumm- och plastvarutllverknng (C22) 0,0 0,0 0,3 32,9 27,4 Icke-metallsk mneralprodukttllverknng (C23) 0,0 0,0 0,0 24,4 28,8 Stål- och metallframställnng (C24) 0,3 0,1 0,9 56,1 37,0 Metallvarutllverknng utom maskner (C25) 0,1 0,1 0,5 30,1 27,1 Tllverknng av datorer, elektronk, med mera (C26_27) 0,2 0,1 0,5 51,1 56,8 Tllverknng av övrga maskner (C28) 0,0 0,0 0,6 36,2 36,0 Tllverknng av motorfordon, med mera (C29_30) 0,2 0,0 0,7 45,2 40,1 Annan tllverknng och reparatoner (C31_33) 0,1 0,1 0,5 30,3 22,4 El, gas, vatten avfall, med mera (D, E) 0,4 0,2 0,5 76,5 67,5 Byggverksamhet (F) 0,8 0,2 0,8 23,5 12,2 Handel, med mera (G) 0,5 0,1 1,0 21,3 24,6 Transport och magasnerng (H) 0,2 0,1 1,5 30,6 28,4 Hotell- och restaurangverksamhet (I) 0,0 0,2 0,6 9,4 7,9 Informatonstjänster, med mera (J) 0,2 0,0 2,8 39,5 36,4 Fnans- och försäkrngsverksamhet (K) 0,0 0,1 0,3 57,6 57,5 Fastghetsverksamhet (L) 2 0,4 1,2 2,6 85,7 80,5 Dverse företagstjänster (M, N) 0,3 0,9 5,1 19,3 21,9 Utbldnng, vård och socala tjänster (P, Q) 0,1 0,8 3,1 11,5 13,4 Kultur, frtd, servce, med mera (R, S, T) 0,3 0,2 0,9 2,6 20,9 Totalt, närngslvet 2 2,1 3,5 0,0 41,0 35,4 Anm. En förtecknng över branschkoderna enlgt SNI 2007 fnns på SCB:s webbplats, www.scb.se. 1 Antagandet om att egenföretagare har samma arbetskostnad per tmme som anställda nnebär att vnstandelen blr negatv denna bransch. Egenföretagare får alltså lägre ersättnng per tmm än anställda. 2 Exklusve små- och frtdshus. Eftersom vnstandelarna är branschvs justerade så skljer sg totalen något från den justerade vnstandelen som redovsas andra delar av denna rapport. Källor: SCB och Konjunkturnsttutet.
48 Strukturomvandlng bakom nedgång vnstandelen Referenser Konjunkturnsttutet (2012), Lönebldnngsrapporten, 2012. Konjunkturnsttutet (2013), Lönebldnngsrapporten, 2013. Konjunkturnsttutet (2015), Lönebldnngsrapporten, 2015. OECD (2012), Labour losng to captal: What explans the declnng labour share?, kaptel 3 OECD Employment Outlook, 2012.