Förbättrad KPI-konstruktion från januari 2005: Teknisk beskrivning
|
|
- Carl-Johan Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 STATSTSKA CENTRALBYRÅN (9) Ekonomsk statstk, rser M Rbe Förbättrad K-konstrukton från januar : Teknsk beskrvnng Från januar kommer konsumentprsndex (K) att beräknas med förbättrad metodk Samtdgt ändras beräknngssättet för nflatonstakten det följande beskrvs huvuddragen av metodken den nya ndexkonstruktonen Metodändrngarna följer förslag av Utrednngen om översyn av konsumentprsndex (SOU 999:24, K-utrednngen ) och har beslutats av Nämnden för konsumentprsndex K kommer även fortsättnngen att ges som ndextal med basår 980 = 00 Ktalen från januar blr en drekt fortsättnng på den nuvarande seren K-tal K-talens tolknng och användnngsmöjlgheter berörs nte drekt av metodändrngen Jämförbarheten över td påverkas därför huvudsak nte för Ktalen, men däremot för nflatonstakten genom ändrngen av dess beräknng K som kedjendex ny form K kommer även fortsättnngen att beräknas som ett kedjendex med årlga länkar, men en något annan form (se faktaruta) Med dagens konstrukton mäter årslänken hur mycket prsnvån ändrats tll december respektve år, sedan december året nnan En avslutande länk mäter prsförändrngen tll aktuell månad sedan december året före aktuellt år den nya konstruktonen däremot kommer varje årslänk att mäta hur mycket den genomsnttlga prsnvån under respektve år har förändrats från den genomsnttlga prsnvån under året nnan Man kan säga att kedjnngen kommer att gå va helår stället för som nu va december Den avslutande länken kommer här att mäta förändrngen tll aktuell månads prsnvå från den genomsnttlga prsnvån under året nnan föregående år Dagens ndexkonstrukton kommer att kedjas över tll den nya va den genomsnttlga prsnvån under Den nya konstruktonen används alltså med början januar för att mäta prsförändrngar alltsedan års genomsnttlga prsnvå, medan prsförändrngar fram tll dess mäts med dagens konstrukton Ktalen ges även fortsättnngen som ndextal med basår 980 = 00 Ta som exempel beräknngen av K-talet för januar 2007, med basår 980 = 00 Detta K-tal ska här betecknas med 980 Som kedjendex beräknas detta K-tal genom att man multplcerar hop, dvs kedjar hop, årlga länkar enlgt beräknngsformeln () 980 = 980,dec ,dec 980,dec 2002,dec 982,dec 98,dec 2003, dec 98,dec denna beräknng är tex 980,dec en av K:s årlga länkar beräknad enlgt nuvarande beräknngsmetod, närmare bestämt den sk långtdslänken Den är ett ndextal som svarar mot den beräknade prsutvecklngen mellan december 980 och december 98 (För närmare nformaton om nuvarande beräknngsmetodk, se m307doc
2 STATSTSKA CENTRALBYRÅN (9) Ekonomsk statstk, rser M Rbe K-handbok på SCB:s webbplats) Andra länkar som ngår beräknngen () beskrvs det följande Nya ndexlänkar med Walsh-ndex Efter beräknas K:s årlga länkar enlgt den nya ndexkonstruktonen Dessa nya länkar kedjas va helår, nte va december som de httllsvarande Vdare används en för K ny ndexformel, Walsh-ndex Ta som exempel ndexlänken, som nyttjas den nyssnämnda kedjnngsberäknngen () Den är beräknad som ett ndextal svarande mot prsutvecklngen från helåret tll helåret, eller rättare sagt, från det genomsnttlga prsläget under tll det genomsnttlga prsläget under ndexlänken beräknas med ndexformel enlgt Walsh, som kan skrvas (2) = Q Q Q Q Summerngen nämnare och täljare löper över de olka konsumentprodukterna, med årsmedelprser och konsumerade volymer (kvantteter) Q, för resp år Den avslutande länken kedjnngsberäknngen (), dvs länken 2007, jan, beräknas med ndexformel enlgt Laspeyres, som med motsvarande betecknngar prncp kan skrvas (3) 2007, jan = 2007, jan Q Q Denna länk är ett ndextal som uttrycker prsutvecklngen tll januar 2007 sedan års genomsnttlga prsläge Säkrare grund Man kan säga att Walsh-ndex enlgt formel (2) följer prsutvecklngen en korg av konsumentprodukter där volymen av produkt är Q Q, alltså medelproportonalen eller geometrska medelvärdet av de två berörda årens konsumtonsvolymer, Q och Q Walsh-formeln som sådan ställdes upp för länge sedan Den moderna ndexteorn har vsat att en vss precserad menng så kan denna formel väntas svara väl mot ett levnadskostnadsndex, som avser att vsa konsumenternas kostnadsutvecklng för en m307doc
3 STATSTSKA CENTRALBYRÅN (9) Ekonomsk statstk, rser M Rbe oförändrad konsumtonsstandard (se faktaruta) Walsh-ndex sägs därmed vara ett superlatvt ndex Det bör noteras att även nuvarande K sedan gammalt syftar tll att svara mot ett levnadskostnadsndex Detta är syftet med den nuvarande sk långtdslänken, med en efterhand uppdaterad varukorg Den nya ndexkonstruktonen, med superlatva ndexlänkar kedjade över helår, har egentlgen samma syfte men har en starkare grund modern ndexteor (Se vdare K-utrednngen) Beräknng genom sammanvägnng som nu Formlerna (2) och (3) vsar hur ndexlänkarna begreppsmässgt är uppbyggda, men de kan nte tllämpas drekt för praktska beräknngar statstken mäts tex nte konsumtonsvolymer Q utan stället konsumtonens värde För den praktska beräknngen skrver man därför om beräknngen av ndexlänkarna på en annan form, vlket är gängse praxs för så gott som alla ndexberäknngar recs som dagens K-beräknngar beräknas därför även fortsättnngen ndexlänkarna genom sammanvägnng av beräknade delndextal för de olka produktgrupper som täcks av K För att åter ta exemplet med ndexlänken sammanvägnng ; g, g (4) = W g där man väger samman de redan beräknade delndextalen produktgrupper g Vägnngstalen så beräknas den alltså som en ; g för W g beräknas då enlgt formeln (5) U g U g g W g =, U g' U g' ; g ' g' ; där U g är konsumtonsvärdet produktgrupp g under resp år (Summan av alla vägnngstalen för olka g blr då lka med ett, som sg bör) Man kan vsa matematskt att sammanvägnngen (4) med dessa vägnngstal ger Walsh-ndex, aggregerngen upp tll K totalt från produktgruppsnvå å motsvarande sätt beräknas även den avslutande länken kedjnngen () som en sammanvägnng av delndex för produktgrupper, (6) = W ' g ; g g Här är vägnngstalen naturlgtvs andra, som ger Laspeyres-ndex m307doc
4 STATSTSKA CENTRALBYRÅN (9) Ekonomsk statstk, rser M Rbe Underlag för vägnngstalen Underlaget tll beräknngen av vägnngstalen W g som behövs (4) utgörs av konsumtonsbeloppen U g, såsom framgår av formel (5) Motsvarande gäller för de vägnngstal som behövs (6), lksom för vägnngstalen nuvarande Kkonstrukton Uppgfterna om konsumtonsbeloppen för olka varugrupper kommer fortsättnngen lksom nu att hämtas från första hand natonalräkenskapernas beräknngar av hushållens utgfter för konsumton För de fnare nedbrytnngarna på detaljerade varugrupper kommer lksom nu natonalräkenskapernas uppgfter att kompletteras med uppgfter från enkätundersöknngen Hushållens utgfter och vssa andra källor Nytt är att uppgfterna om konsumtonsbeloppen nte kommer att behöva tas fram lka snabbt som dag För beräknng av K under enlgt nuvarande ndexkonstrukton nyttjas uppgfter om konsumtonen under 2003, alltså året närmast före aktuellt år För att få fram konsumtonsuppgfterna td tll årets Kberäknngar nyttjar man dag natonalräkenskapernas kvartalsvsa redovsnngar, kompletterade för fjärde kvartalet med en framskrvnng gjord av Konjunkturnsttutet Med den nya K-konstruktonen blr det något annorlunda För beräknng av K under tex 2007 behövs nga uppgfter om konsumtonen under året närmast före, dvs 2006, utan endast för tdgare år, dvs och tdgare Detta beror på att den avslutande länken kedjnngen () går från år tll aktuell månad under 2007 Det mnskade snabbhetskravet på konsumtonsuppgfterna har en fördel att delvs tllförltlgare uppgfter hnner tas fram stället för att som nu använda natonalräkenskapernas kvartalsredovsnngar, med framskrvnng ssta kvartalet, blr det möjlgt att nyttja natonalräkenskapernas första prelmnära helårsredovsnng Detta blr tllförltlgare genom bla att aktuell statstk hnner ersätta framskrvnngar för tex tdnngar, hemelektronk, blar, offentlga avgfter och fnansella tjänster Man får även arbetsmässga fördelar framställnngen av vägnngstalen Några väsentlgare nackdelar av det mnskade snabbhetskravet på konsumtonsuppgfterna bör nte uppstå Det stör nte aktualteten vägnngsunderlaget tll Walsh-länken (4), som är avgörande för att K långsktgt ska peka rätt Approxmatoner De produktgrupper vars delndex vägs samman beräknngarna (4) och (6) är ca 350 tll antalet Tllämpnngen av Walsh-ndex som metod gäller alltså aggregerngen upp från denna produktgruppsnvå upp tll K totalt, och naturlgtvs även upp tll delndex på mellanlggande aggregerngsnvåer (Cocop-kategorer) praktken måste vssa approxmatoner göras beräknngen av Walsh-ndex Det beror på att statstken över konsumtonsvärdena U g delvs släpar efter på den detaljerade nvå det är fråga om Vssa nedbrytnngar av konsumtonsvärdena måste därför grundas på framskrvnngar utfrån äldre uppgfter roblemet behandlades m307doc
5 STATSTSKA CENTRALBYRÅN (9) Ekonomsk statstk, rser M Rbe ngående av K-utrednngen Den valda beräknngsmässga lösnngen skljer sg något från utrednngens fråga om formlernas formella utseende men är helt lkvärdg Övergången Övergångsskedet från den nuvarande tll den nya ndexkonstruktonen påkallar särsklda hänsyn beräknngens utformnng Beräknngen av länken 2003, dec kedjnngen () blr därför specell och görs enlgt denna formel: (7) , m , dec = 2 2 m=, m m= Summerngarna löper över årets månader De månadsvsa ndextalen vänstra huvudfaktorn beräknas enlgt nuvarande ndexkonstrukton, medan ndextalen den högra beräknas enlgt formlerna (4) och (6) den nya Det något komplcerade utseendet på formeln (7) kommer sg av att skarvnngen mellan den gamla och den nya ndexkonstruktonerna ska bl korrekt Man kan nämlgen vsa att med denna beräknng så kommer årsmedelvärdet av de månadsvsa K-talen under övergångsåret att stämma överens mellan den gamla och den nya ndexkonstruktonen, vlket de bör En teknsk detalj som kan noteras är att man beräknngen av den specella länken 2003, dec använder beräknngar enlgt formlerna (4) och (6), som hör tll den nya konstruktonen, även på data för vss td före Detta trots att den nya ndexkonstruktonen ska börja tllämpas först för prsförändrngar efter Tllämpnngen av de nya formlerna på data för td före är en emellertd teknsk åtgärd för att skarvnngen ska bl korrekt den nyss nämnda menngen och kan nte sägas ge något prncpellt problem De första åren År är alltså det ssta med nuvarande K-konstrukton, och K kedjas då samman enlgt den httllsvarande formeln,,jan 980,dec 98,dec,jan ,dec =,jan Den avslutande länken här är sk korttdslänk, av Laspeyres-typ, och de föregående länkarna är långtdslänkar med efterhand uppdaterad ndexkorg, allt enlgt den httlls tllämpade metodken för K Tll år börjar så den nya konstruktonen tllämpas Av teknska skäl övergången får K-beräknngen just det året en något specell form, motsvarande () men av något avvkande utseende, nämlgen,jan 980,dec 98,dec 2003,jan ,dec 2003, dec 2003 = m307doc
6 STATSTSKA CENTRALBYRÅN (9) Ekonomsk statstk, rser M Rbe stället för den specella övergångslänken (7) uppträder här en något annan specell 2003 länk 2003, dec, beräknad enlgt , m , dec = 2 2 m=, m m= Lksom formel (7) gäller denna formel att de månadsvsa ndextalen vänstra huvudfaktorn beräknas enlgt nuvarande ndexkonstrukton, medan ndextalen den högra beräknas enlgt formlerna (4) och (6) den nya Under 2006 blr K-beräknngen 2006,jan 980,dec 98,dec 2006,jan ,dec 2003, dec = och sedan de följande åren fortsätter det enlgt samma mönster som formel () Det bör noteras att avvkelsen utseendet på den nyss gvna formeln för K under kan sägas vara skenbar Utfrån logken uppbyggnaden av kedjendexet kan man nämlgen se att även denna formel är helt konsekvens med det generella mönstret som ges av formel () ndexberäknngen för ensklda produktgrupper rsnsamlngen kommer lksom nu att följa prserna under 3 månader, från december året före aktuellt år och sedan månad för månad under aktuellt år recs som dag så kan för varje produktgrupp g beräknas ndextal för prsutvecklngen från december året före tll varje månad under aktuellt år Det man får är alltså ndextal, länkelement, av formen (8), m,dec; g, där m genomlöper alla månader under det aktuella året, här Med dessa länkelement som byggstenar kan man bygga upp beräknngen av de produktgruppsvsa delndex som behövs sammanvägnngarna enlgt (4) och (6) Det görs med följande formler: (9),dec, m ; g,dec; g = ; = 2 m g, 2, m ; g 2 m= 2, (0) ; g 2,dec,dec; g 2, m,dec; g m= 2006,dec,dec; g = 2006,dec; g m307doc
7 STATSTSKA CENTRALBYRÅN (9) Ekonomsk statstk, rser M Rbe En annan ändrng ndexkonstruktonen gäller beräknngen av ndex på de lägsta aggregerngsnvåerna, nämlgen beräknngen av länkelementen (8) som används (9) och (0) Dessa ndex kommer, med några få undantag, att konsekvent att räknas som prncp geometrskt medelvärde av prskvoter (sk Jevons-ndex) Denna formel ses nu allmänt som bästa kända metod Undantag där denna metod nte ska användas avser vllaägarnas avgfter för vssa kommunala tjänster såsom vatten, avlopp och sophämtnng, där av vssa skäl konsumentens avsaknad av alternatv motverar en annan formel ett fall av enklaste slag med tre observerade prser beräknas ett sådant Jevonsndex som () A A 0 B B 0 C C 0 /3 Ett enkelt numerskt exempel: rs A lgger stlla på 0 kr, prs B höjs från 0 kr tll 20 kr, och prs C höjs från 20 kr tll 25 kr ndex beräknas då som / / 3 = ( 2,25) =, 36, eller 36 uttryckt ndexenheter Margnell nverkan Sett genomsntt över många år väntas omläggnngen av ndexkonstruktonen få på sn höjd margnell nverkan på de beräknade K-talen Någon genomgående tendens kan nte säkerställas statstskt på befntlgt underlag Vd beräknngar på data för gångna år har befunnts att Walsh-ndex mellan helår understgt nuvarande K-länkar med upp tll ca en tondels procent per år, genomsntt över flera år Denna skllnad är dock nte statstskt säkerställd utan kan bero på tllfällgheter de förekommande varatonerna över tden Beräknngarna är osäkra på grund av dels naturlga slumpvaratoner, dels svårgheten att efterhand göra en fullt realstsk rekonstrukton av K-beräknng enlgt den nya ndexkonstruktonen Själva övergången tll ny ndexkonstrukton är, genom utformnngen av övergångslänken (7), gjord så att den nte ger någon nvåpåverkan på ndexseren Bytet tll Jevons-ndex på de låga nvåerna väntas nte mera märkbart påverka Ktalen och vart fall nte ge någon tendens tll uppåt eller nedåt avvkande resultat För flertalet produktgrupper används nu den sk RA-formeln, som ger mycket lkartade resultat jämfört med Jevons-ndex vssa fall blr det dock byte från en annan formel, kvot av medelprser eller Dutot-ndex, tll Jevons-ndex För delndex som berörs av ett sådant byte kan bytet ge en mndre påverkan ensklda m307doc
8 STATSTSKA CENTRALBYRÅN (9) Ekonomsk statstk, rser M Rbe peroder men knappast någon generell tendens tll högre eller lägre ndextal eller förändrngstal nflatonstakten httllsvarande beräknngssätt Sedan många år beräknas nflatonstakten eller tolvmånaderstalet med en metod som ur K-talens förändrng justerar bort effekten av vss uppdaterng av det tdgare årets ndexkorg (genom den sk långtdslänken) Syftet kan sägas vara att spegla hur tolvmånadersperodens prsförändrngar slår vd ett oförändrat konsumtonsmönster Närmare beskrvnngar av metoden fnns på SCB:s webbplats, bla K-handbok Måttet på nflatonstakten har vart avsett enbart för sådant som pennngpoltska och natonalekonomska analyser, nte för ndexreglerng och kostnadskompensaton Detta har vart vktgt att betona presentatonen av sffrorna nflatonstakten har tenderat att lgga genomsntt ca 0,2 procentenheter högre än K-talens förändrng Denna skllnad kan ges en naturlg förklarng metodernas olka följsamhet mot konsumenternas anpassnngar av stt konsumtonsmönster när prser ändras nflatonstakten nytt beräknngssätt Från januar kommer nflatonstakten eller tolvmånaderstalet att beräknas som K-talets procentuella förändrng sedan tolv månader Uttryckt formel beräknas nflatonstakten för januar 2007 procent som: ,jan Det nuvarande justerngsförfarandet slopas därmed Det har med tden vuxt fram en nskt att det knappast fnns tllräcklgt starka skäl för detta justerngsförfarande (se K-utrednngen, avsntt 922) Det nya beräknngssättet för nflatonstakten tllämpas redan nu användnngar av K för ndexreglerng och kostnadskompensaton Dessa användnngar av K berörs alltså nte av ändrngen beräknngssätt för nflatonstakten Med det nya beräknngssättet kommer tolvmånaderstalen och K-talen att stämma med varandra på ett naturlgt sätt Detta bör göra presentatonen av sffrorna mera lättfattlg och mnska rsker för mssförstånd nflatonstakten konsekvenser för jämförbarhet över td nflatonstakten beräknad på det nya sättet väntas bl ca 0,2 procentenheter lägre än med dagens beräknngssätt, sett genomsntt över många år Denna effekt varerar dock mellan år och mellan månader Effekten kan ges en naturlg förklarng den olka behandlngen av ndexkorgens uppdaterngar Omläggnngen kan också medföra en tendens tll större förändrngar från december tll januar påföljande år de beräknade nflatonstalen Denna effekt elmneras väsentlgen om man betraktar ett rullande årsgenomsntt av de beräknade nflatonstalen Metodändrngens nedåtdragande verkan nnebär att nflatonstalen enlgt ny och nuvarande metod nte blr drekt jämförbara med varandra SCB kommer att m307doc
9 STATSTSKA CENTRALBYRÅN (9) Ekonomsk statstk, rser M Rbe tllhandahålla tllbakaräknade tdsserer med tolvmånaderstal beräknade enlgt den nya metoden (tllämpad på befntlga skuggndextal), från 980 och framåt Vss övrg prsstatstk konsekvenser för N, UND-måtten och HK Nettoprsndex (N) och måtten för underlggande nflaton (UNDX och UNNHX) kommer att få sn beräknng modferad konsekvens med metodändrngarna för K och tolvmånaderstalet Harmonserat ndex för konsumentprser (HK) kommer även fortsättnngen att kedjas va december, enlghet med EU:s harmonserngsregler Bakgrundsfakta: Kedjendex och levnadskostnadsndex Sedan gammalt beräknas K som ett kedjendex med årslänkar Det betyder att prsförändrngen varje år mäts på en korg av konsumentprodukter, som svarar mot det årets konsumtonsmönster De beräknade årsförändrngarna kan så kedjas samman för att ge förändrngar över längre peroder Lkaså sedan gammalt syftar K tll att svara mot ett levnadskostnadsndex, som avser att mäta kostnadsutvecklngen för en oförändrad konsumtonsstandard, snarare än ett oförändrat konsumtonsmönster K-beräknngen ska då ta hänsyn tll att konsumenterna fortlöpande strävar efter en prsvärd konsumton genom att anpassa stt konsumtonsmönster efter olka prsförändrngar som sker Detta realseras genom att K-korgen hålls väl uppdaterad, så att varje års korg svarar mot det då aktuella konsumtonsmönstret (Dessa grundprncper uttalades redan av 942 års ndexsakkunnga, SOU 943:8) Mer nformaton: nformaton om K och övrg prsstatstk fnns på SCB:s webbplats wwwscbse nformaton om förslagen av Utrednngen om konsumentprsndex fnns betänkandet Konsumentprsndex, SOU 999:24, tllgänglgt på Regerngskanslets webbplats wwwregerngense Förfrågnngar Martn Rbe Tfn E-post martnrbe@scbse Stefan Gunér Tfn E-post stefanguner@scbse m307doc
Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer
Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.
FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff
FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng
FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff
FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng
Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Dokumentaton (6) ES/PR-S 0-- artn Kullendorff arcus rdén Dokumentaton krng beräknngsmetoder använda för prsndex för elförsörjnng (SPIN 35.) nom hemmamarknadsprsndex (HPI) Indextalen
KVALITETSDEKLARATION
2019-06-17 1 (8) KVALITETSDEKLARATION Statstk om kommunal famlerådgvnng 2018 Ämnesområde Socaltänst Statstkområde Famlerådgvnng Produktkod SO0206 Referenstd År 2018 2019-06-17 2 (8) Statstkens kvaltet...
Test av anpassning, homogenitet och oberoende med χ 2 - metod
Matematsk statstk för STS vt 00 00-05 - Bengt Rosén Test av anpassnng, homogentet och oberoende med χ - metod Det stoff som behandlas det fölande återfnns Blom Avsntt 7 b sdorna 6-9 och Avsntt 85 sdorna
Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring
PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se
Beställningsintervall i periodbeställningssystem
Handbok materalstyrnng - Del D Bestämnng av orderkvantteter D 41 Beställnngsntervall perodbeställnngssystem Ett perodbeställnngssystem är ett med beställnngspunktssystem besläktat system för materalstyrnng.
Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS
Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun
Utbildningsdepartementet Stockholm 1 (6) Dnr 2013:5253
Skolnspektonen Utbldnngsdepartementet 2013-11-06 103 33 Stockholm 1 (6) Yttrande över betänkandet Kommunal vuxenutbldnng på grundläggande nvå - en översyn för ökad ndvdanpassnng och effektvtet (SOU 2013:20)
Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer
Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.
Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring
PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35
Flode. I figuren har vi också lagt in en rät linje som någorlunda väl bör spegla den nedåtgående tendensen i medelhastighet för ökande flöden.
Hast Något om enkel lnjär regressonsanalys 1. Inlednng V har tdgare pratat om hur man anpassar en rät lnje tll observerade talpar med hjälp av den s.k. mnsta kvadratmetoden. V har också berört hur man
Tentamen i Dataanalys och statistik för I den 5 jan 2016
Tentamen Dataanalys och statstk för I den 5 jan 06 Tentamen består av åtta uppgfter om totalt 50 poäng. Det krävs mnst 0 poäng för betyg, mnst 0 poäng för och mnst 0 för 5. Eamnator: Ulla Blomqvst Hjälpmedel:
Bankernas kapitalkrav med Basel 2
RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR 05-5630-010 2006 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R A P P o r t 2 0 0 6 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R a p p o r t 2 0 0 6 : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT
Strukturomvandling bakom nedgång i vinstandelen
Lönebldnngsrapporten 2016 43 FÖRDJUPNING Strukturomvandlng bakom nedgång vnstandelen Vnstandelen är det överskott som återstår efter att arbetskostnaderna subtraherats från förädlngsvärdet, uttryckt som
KURS-PM för. Namn på kurs (YTLW37) 40 Yhp. Version 1.1 Uppdaterad
KURS-PM för Namn på kurs (YTLW37) 40 Yhp Verson 1.1 Uppdaterad -02-18 Kursens syfte: Syftet med den avslutande LIA-peroden är att den studerande ska få fördjupad erfarenhet från ett mjukvaruprojekt som
(MP) Bilaga KS 2018/ 60/2, yttrande från kommunstyrelsens förvaltning Bilaga KS 2018/60/4, yttrande kommunstyrelsens ordförande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 30 (48) _ SA LA LEDNINGSUTSKOTTET KQMM UN Sammanträdesdatum 2018-03 20 Dnr 2017/1081 - (a Moton demokrat på klarspråk INLEDNING Erk Åberg (MP) och Ingela Klholm Lndström [MP] nkom
Generellt ägardirektiv
Generellt ägardrektv Kommunala bolag Fastställt av kommunfullmäktge 2014-11-06, 223 Dnr 2014.0450.107 2 Generellt ägardrektv för Fnspångs kommuns drekt eller ndrekt helägda bolag Detta ägardrektv ska antas
Mätfelsbehandling. Lars Engström
Mätfelsbehandlng Lars Engström I alla fyskalska försök har de värden man erhåller mer eller mndre hög noggrannhet. Ibland är osäkerheten en mätnng fullständgt försumbar förhållande tll den precson man
Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon
k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.
Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y
F12: sd. 1 Föreläsnng 12 Sammanfattnng V har studerat ekonomn påp olka skt, eller mer exakt, under olka antaganden om vad som kan ändra sg. 1. IS-LM, Mundell Flemmng. Prser är r konstanta, växelkurs v
Renhållningsordning för Finspångs kommun
Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Avfallsplan 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktge 2014-03-26 ( 69) A V F A L L S P L A N 2 0 1 4-2 0 1 8 Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Fnspångs kommun 612
Revisionsrapport. Finspångs kommun. Granskning av årsredovisning Matti Leskelä Stefan Knutsson
Revsonsrapport Gransknng av årsredovsnng 2011 Fnspångs kommun Matt Leskelä Stefan Knutsson 26 mars 2012 Gransknng av årsredovsnng 2011 Innehållsförtecknng 1 Sammanfattnng 1 2 Gransknngsnrktnng 2 2.1 Bakgrund
Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation
Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller
Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08
Prmär- och sekundärdata Undersöknngsmetodk Prmärdataundersöknng: användnng av data som samlas n för första gången Sekundärdata: användnng av redan nsamlad data Termeh Shafe ht01 F1-F KD kap 1-3 Olka slag
BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE
SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,
Trafikljus stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring
PROMEMORIA Datum 007-07-0 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspetonen Författare Bengt von Bahr, Göran Ronge P.O. Box 6750 SE-113 85 Stocholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspetonen@f.se
A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg
A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO
När vi räknade ut regressionsekvationen sa vi att denna beskriver förhållandet mellan flera variabler. Man försöker hitta det bästa möjliga sättet
Korrelaton När v räknade ut regressonsekvatonen sa v att denna beskrver förhållandet mellan flera varabler. Man försöker htta det bästa möjlga sättet att med en formel beskrva hur x och y förhåller sg
Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( )
Tentamen Matematsk statstk Ämneskod-lnje S1M Poäng totalt för del 1 5 (8 uppgfter) Poäng totalt för del 3 (3 uppgfter) Tentamensdatum 9-3-5 Kerstn Vännman Lärare: Robert Lundqvst Mkael Stenlund Skrvtd
Trafikljus utvidgat med stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring
PROMEMORIA Datum 007-03-01 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspetonen Författare Bengt von Bahr, Göran Ronge P.O. Box 6750 SE-113 85 Stocholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspetonen@f.se
Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö
Sda 1 eryll Joakm Carlsson eryll Tävlngsförslag av Johan Johansson & Joakm Carlsson Modernserng av mneralutställnngen vd SN - ett steg mot bättre lärandemljö Luleå teknska unverstet Sda 2 eryll Joakm Carlsson
Utbildningsavkastning i Sverige
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka
En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning
En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng
Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?
Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas
Ny renhållningsordning för Finspångs kommun, yttrande till Finspångs kommun
1 (1) Mljö och samhällsbyggnadsförvaltnngen ToS, Mare Hägglund 2013-05-16 Dnr KS 2013-318 Dnr Sbn 2013-185 Kommunstyrelsen Ny renhållnngsordnng för Fnspångs kommun, yttrande tll Fnspångs kommun Förslag
Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5
Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och
Undersökning av vissa försäkringsantaganden i efterlevandepension för anställda i kommuner och landstinget och dess påverkan på prissättningen
Matematsk statstk Stockholms unverstet Undersöknng av vssa försäkrngsantaganden efterlevandepenson för anställda kommuner och landstnget och dess påverkan på prssättnngen Ilkay Gölcük Eamensarbete 7:5
DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND
Rapport 2000:1 DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND - EN KOMPARATIV ANALYS I pdf-versonen av denna rapport saknas enkätblanketterna (blaga 2). En fullständg rapport pappersformat kan beställas från ÅSUB, tel. 018-25490,
Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17
1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt
Granskning av delårsrapport 2013
Revsonsrapport Matt Leskelä Stna Björnram September 2013 Gransknng av delårsrapport 2013 Fnspångs kommun Gransknng av delårsrapport 2013 Innehållsförtecknng 1 Sammanfattande bedömnng 1 2 Inlednng 3 2.1
4 tillfällen under 2014 köpa IT-installationer och begagnade surfpiattor utan att
KONKU RRENSVERKET MST LL BESLUT Swedsh Competton Authorty 2016-10-07 Dnr 27012015 1 (5) ;. A Tmrå kommun TÉ?%r 1ë~E&.g:\a~.monïßfeï ~ a~~:atsassr. kom '* 49- W 1 D?-í.'"'" pls'-1-fr ' 0* Tmrå kommun -
Varumarknaden och IS-kurvan
Föreläsnng 3 Varu och pennngmarknaderna tllsammans -L modellen IDAG: Varumarknaden balans + pennngmarknaden balans. Smultan bestämnng av både ränta och produkton. Hur påverkas ränta och produkton av pennngpoltk
Kvalitetsjustering av ICT-produkter
Kvaltetsjusterng av ICT-produkter - Metoder och tllämpnngar svenska Prsndex Producent- och Importled - Enheten för prsstatstk, Makroekonom och prser, SCB December 2006 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(55) Kontaktnformaton
Del A Begrepp och grundläggande förståelse.
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrvnng Expermentella metoder, 12 hp, för kanddatprogrammet, år 1 Onsdagen den 17 jun 2009 kl 9-1. S.H./K.H./K.J.-A./B.S. Införda betecknngar bör förklaras och uppställda
RP 174/2009 rd. utgående från kommunens kalkylerade kostnader
Regerngens proposton tll Rksdagen med förslag tll lag om statsandel för kommunal basservce, lag om fnanserng av undervsnngs- och kulturverksamhet och lagar om ändrng av vssa lagar som har samband med dem
Lönebildningen i Sverige 1966-2009
Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska
Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy
Blanchard kaptel 18-19 19 Växelkurser, räntor r och BNP Mycket kaptel 18 är r detsamma som kaptel 6. Mer analys av polcy F11: sd. 1 Uppdaterad 2009-05-04 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.6.2018 C(2018) 3302 fnal KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 1.6.2018 om ändrng av delegerad förordnng (EU) 2015/35 vad gäller beräknngen av lagstadgade
Skolbelysning. Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch
Skolbelysnng Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch Skolan är Sverges vanlgaste arbetsplats. En arbetsplats för barn, ungdomar och vuxna. Skolmljön ska skapa förutsättnngar för kreatvtet och stmulera nlärnng.
unicon ANALYS AV DATORER I KONTROLLRUM FÖR KÄRNKRAFTVERK SLUTRAPPORT 1984-03-01 UNICON FÖRENADE KONSULTER
uncon ANALYS AV DATORER I KONTROLLRUM FÖR KÄRNKRAFTVERK SLUTRAPPORT 1984-03-01 UNICON FÖRENADE KONSULTER uncon STEN LEIJONHUFVUD URS LINDHOLM ANALYS AV DATORER I KONTROLLRUM FÖR KÄRNKRAFTVERK SLUTRAPPORT
Riktlinjer för biståndshandläggning
Rktlnjer för bståndshandläggnng Enlgt Socaltjänstlagen Fnspångs kommun 2012-11-19 KS 2012.04.45.730 Rktlnjer för bståndshandläggnng Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post:
Hur bör en arbetsvärderingsmodell
Hur bör en arbetsvärderngsmodell specfceras? en analys baserad på mångdmensonell beslutsteor Stg Blomskog Johan Brng RAPPORT 2009:19 Insttutet för arbetsmarknadspoltsk utvärderng (IFAU) är ett forsknngsnsttut
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Sammanträdesdatum 19.2.2013
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr 1/2013 1/1 Sammanträdestd Tsdagen den 19 februar 2013 kl. 13.00-14.40 Sammanträdesplats Kommungården Beslutande: Ersättare: Broända, Helena Wstbacka, Inger Enfors, Vdar Furu, Danel,
DOM. Meddelad Malmö. Trelleborgs tingsrätts dom 1995-10-19, DT 556, se bilaga A. Gustaf Them, 160628-4519 Barsebäcksgatan 64, 216 20 MALMÖ
. Nummer DT 1224 l (9) 000AD01.SAM Överklagat avgörande Trelleborgs tngsrätts dom 1995-10-19, DT 556, se blaga A Klagande Gustaf Them, 160628-4519 Barsebäcksgatan 64, 216 20 MALMÖ Ombud Bolagsjursten Lef
BOSTADSo EFTERFRAGAN
{, :~.', /.;- BOSTADSo EFTERFRAGAN -med hansyn tll hushallens nkolllster och sarnlilansattnng STOCKHOLM 1955 INDUSTI{IEr.JS UTREDNINGSINSTITUT JOSTADSEFTERFRAGAN med llansyn tll hush~lllens nkomster och
för alla i Landskrona
, den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest
Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.
Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.
EUROPAPARLAMENTET C5-0453/2002. Gemensam ståndpunkt. Sammanträdeshandling 2001/0166(COD) 09/10/2002
EUROPAPARLAMENTET 1999 Sammanträdeshandlng 2004 C5-0453/2002 2001/0166(COD) SV 09/10/2002 Gemensam ståndpunkt nför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordnng om arbetskostnadsndex Dok. 10803/2/02
2014 års brukarundersökning inom socialtjänstens vuxenavdelning i Halmstads kommun
Halmstads kommun Socalförvaltnngen Vuxenavdelnngen 2014 års brukarundersöknng nom socaltjänstens vuxenavdelnng Halmstads kommun Sammanställnng av enkätresultat För rapport svarar Danel Johansson, Utvärderngsrngen
Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag
RAPPORT 9 2011 Hjortdjurens nverkan på tllväxt av produktonsträd och rekryterng av betesbegärlga trädslag - problembeskrvnng, orsaker och förslag tll åtgärder Jonas Bergqust, Chrster Kalén, Hasse Berglund
Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm
Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna
Blixtkurs i komplex integration
Blxtkurs komplex ntegraton Sven Spanne 7 oktober 998 Komplex ntegraton Vad är en komplex kurvntegral? Antag att f z är en komplex funkton och att är en kurva det komplexa talplanet. Man kan då beräkna
N A T U R V Å R D S V E R K E T
5 Kselalger B e d ö m n n g s g r u vattendrag n d e r f ö r s j ö a r o c h v a t t e n d r a g Parameter Vsar sta hand effekter Hur ofta behöver man mäta? N på året ska man mäta? IPS organsk Nngspåver
Gymnasial yrkesutbildning 2015
Statstska centralbyrån STATISTIKENS FRAMTAGNING UF0548 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 1(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete 2016-03-11 Mattas Frtz Gymnasal yrkesutbldnng 2015 UF0548
Framtidens sjukhus Mälarsjukhuset Eskilstuna, MSE Byggnad E62
Programhandlng MSE FS-Projektet Framtdens sjukhus Mälarsjukhuset Esklstuna, MSE Byggnad E62 1.01 Arktekthandlng med rumsfunktonsprogram Programhandlng TILLGÄNGLIGHETSINTYG Uppdragsgvare: Landstnget Sörmland
28 st medlemmar (inkl. 9 st styrelsemedlemmar), representerande 28 st röstberättigade fastigheter, deltog i föreningsstämman.
Td: Måndagen den 13 mars 2017 kl 19:00 Plats: Fjällenskolans röda matsal 28 st medlemmar (nkl. 9 st styrelsemedlemmar), representerande 28 st röstberättgade fastgheter, deltog förenngsstämman. Se blaga
Centrala Gränsvärdessatsen:
Föreläsnng V såg föreläsnng ett, att om v känner den förväntade asymptotska fördelnngen en gven stuaton så kan v med utgångspunkt från våra mätdata med hjälp av mnsta kvadrat-metoden fnna vlka parametrar
Är du lönsam lilla småhus?
Är du lönsam llla? Användarflexbltet och lönsamhet för fjärrvärme och, en tvärsnttsanalys Stefan Hellmer är docent ndustrell ekonom vd Högskolan Krstanstad. Hans forsknngsntresse omfattar främst studer
Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1
UPPSALA UNIVERSITET Natonalekonomska Insttutonen Examensarbete D-uppsats, Ht-2005 Introduktonsersättnng eller socalbdraghar ersättnngsregm betydelse för ntegratonen av flyktngar? 1 Författare: Henrk Nlsson
Billigaste väg: Matematisk modell i vektor/matrisform. Billigaste väg: Matematisk modell i vektor/matrisform
Vägar: Bllgaste väg Bllgaste väg s t Indata: Rktad graf med bågkostnader c, start/slutnod s, t. Bllgaste väg-problemet: Fnn en väg från s tll t med mnmal kostnad. Kostnaden för en väg är summan av kostnaderna
Problem i sammanfattande mått i ASI
Allmän SS-rapport 2001:10 Problem sammanfattande mått ASI Av Ingegerd Jansson ISSN 10-258 Förord Statens nsttutonsstyrelse, SS, svarar för planerng, lednng och drft av nsttutoner för tvångsvård av mssbrukare
INLEDNING. inom sitt område utarbeta och uppdatera en sådan plan för utvecklandet av vattentjänsterna som täcker dess område.
1 INLEDNING Upprättandet av en utvecklngsplan för vattentjänsten grundar sg på lagen om vattentjänster som trädde kraft 1.3.2001. Syftet med denna lag är att trygga vattentjänster som, tll skälga kostnader,
Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88
Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport 09:88 Mkael Ameln, Calle Englund, Andreas Fagerberg September 2009 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport
saknar reella lösningar. Om vi försöker formellt lösa ekvationen x 1 skriver vi x 1
Armn Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR KOMPLEXA TAL Inlednng Ekvatonen x 1 har två reella lösnngar, x 1, dvs x 1, medan ekvatonen x 1 saknar reella lösnngar Om v försöker formellt lösa ekvatonen x 1 skrver v x 1
Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan
Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton
ENKEL LINJÄR REGRESSION
Fnansell statstk, vt 0 ENKEL LINJÄR REGRESSION Ordlsta tll NCT Scatter plot Dependent/ndependent Least squares Sum of squares Resdual Ft Predct Random error Analyss of varance Sprdnngsdagram Beroende/oberoende
Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Uppsats fortsättnngskurs C Författare: Johan Bjerkesjö och Martn Nlsson Handledare: Patrk Hesselus Termn och år: HT 2005 Arbetslvsnrktad rehablterng för
~ca ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
~ca ~ Samordnngs förbundet 2014-06-16 sul (5) Td och plats Beslutande Ledamöter 2014-06-16 Kl. 09.00-12.00 AME - Parken J onne Norln, ordf. kommun Roland Hagström, FK Övrga närvarande Ersättare Övrga Bertl
Arbetskraftskostnadsindex 2008=100
Handböcker 47b Arbetskraftskostnadsndex 2008=100 Användarens handbok Handböcker 47b Arbetskraftskostnadsndex 2008=100 Användarens handbok Helsngfors 2013 Förfrågnngar: Pekka Haapala Hanna Jokmäk +358 9
PROTOKOLL från ORDINARIE FÖRENINGSSTÄMMA 2013 i TRUMPETVÄGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING
Td: 2013-03-06 kl. 19.00 Plats: Fjällenskolans röda matsal 24 boende, representerande 23 röstberättgade fastgheter, deltog förenngsstämman. (Se blaga 3) 1. Stämmans öppnande. Styrelsens ordförande öppnade
Optimering i samband med produktionsplanering av, och materialförsörjning vid, underhåll av flygmotorer
Optmerng samband med produktonsplanerng av, och materalförsörjnng vd, underhåll av flygmotorer Nclas Andréasson 1 och Torgny Almgren 2 1. Matematk Chalmers teknska högskola 412 96 Göteborg 31-772 53 78
Konsoliderad version av
Konsolderad verson av Styrelsens för ackredterng och teknsk kontroll föreskrfter (STAFS 1993:16) om EEG-märknng av flaskor som tjänar som mätbehållare (STAFS 2011:7). Ändrng nförd t.o.m. STAFS 2011:7 Föreskrfternas
Tentamen i Tillämpad matematisk statistik för MI3 och EPI2 den 15 december 2010
Tentamen Tllämpad matematsk statstk för MI och EPI den december Uppgft : Ett företag som tllverkar batterer av en vss typ har tllverknng förlagd tll två olka fabrker. Fabrk A står för 7% av tllverknngen
Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2008
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(97) Industrns förbruknng av nköpta varor (INFI) 2008 NV0106 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Admnstratva uppgfter 0.1 Ämnesområde 0.2 Statstkområde 0.3 SOS-klassfcerng 0.4 Statstkansvarg
VA-taxa 2014 för Karlsborgs kommun
Blaga 81 KF 136 20131127 Karlsborgs kommun Vaenheten 1 (12) VAtaxa 2014 för Karlsborgs kommun TAXA för Karlsborgs kommuns allmänna vatten och avloppsanläggnng Antagen av kommunfullmäktge 20131127 Huvudman
Något om beskrivande statistik
Något om beskrvade statstk. Iledg I de flesta sammahag krävs fakta som uderlag för att komma tll rmlga slutsatser eller fatta vettga beslut. Exempelvs ka det på ett företag ha uppstått dskussoer om att
Granskning av grundskolans effektivitet, kvalitet och kostnader
Gransknng av grundskolans effektvtet, kvaltet och kostnader Fnspångs kommun Revsonsrapport 2010-12-10 Fredrk Alm, Certferad kommunal revsor Innehållsförtecknng REVISIONSRAPPORT...1 2010-12-10...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2
1282/2016. Den kalkylmässiga ålderspensionsåldern är 65 år.
Blaga 0 LAGEN OM SJÖMANSENSONE (90/006) ASEDDA BEÄKNNGSGUNDE FÖ DEN FÖSÄKNGSEKNSKA ANSASSKULDEN SAM GUNDE FÖ ANSASFÖDELNNGEN ENLG 53 LAGEN OM SJÖMANSENSONE Grunderna tllämpas d eräknngen a den försäkrngsteknska
Industrins förbrukning av inköpta varor INFI
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 (37) Industrns förbruknng av nköpta varor INFI 2003 NV006 Innehåll 0 Allmänna uppgfter... 2 0. Ämnesområde... 2 0.2 Statstkområde... 2 0.3 SOS-klassfcerng... 2 0.4 Statstkansvarg...
Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande
Skoldemokratplan Prncper och gude tll elevnflytande I Skoldemokratplan Antagen av kommunfullmäktge 2012-02-29, 49 Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@fnspang.se
Dödlighetsundersökningar på KPA:s
Matematsk statstk Stockholms unverstet Dödlghetsundersöknngar på KPA:s bestånd av förmånsbestämda pensoner Sven-Erk Larsson Eamensarbete 6: Postal address: Matematsk statstk Dept. of Mathematcs Stockholms
Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör
Växelström = kapitel 1.4 Sinusformade växelstorheter
Växelström = kaptel 1.4 Snusformade växelstorheter Toppvärde, effektvvärde, frekvens, perodtd. Kretsens mpedans och kretsens fasvnkel. Vsardagram. Effekt och effektfaktor. Effektvvärde och effekt vd fasvnkeln
Partikeldynamik. Fjädervåg. Balansvåg. Dynamik är läran om rörelsers orsak.
Dynamk är läran om rörelsers orsak. Partkeldynamk En partkel är en kropp där utsträcknngen saknar betydelse för dess rörelse. Den kan betraktas som en punktmassa utan rotaton. Massa kan defneras på två
Utlåtande avseende kommunens delårsbokslut per
Revsorernas utlåtande om delårsrapport 1 (2) Handläggare Datum Betecknng Kommunrevsonen 2012-10-18 UTLÅTANDE Tll Kommunfullmäktge Utlåtande avseende kommunens delårsbokslut per 2012-06-30 Enlgt kommunallagen
KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL
KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL Arbetsgruppsrapport 16.12.2005 Duplkat 3/2006 Utbldnngsstyrelsen och författarna Tm Eja Högman ISBN 952-13-2767-7 (nb.) ISBN 952-13-2768-5 (pdf) ISSN 1237-6590
Trafikstörningsavgifter för nytänkande
Trafkstörnngsavgfter för nytänkande mer nnovaton anläggnngsbranschen Publkatoner från InfraSweden2030 2018:1 Johan Nyström, Jan-Erc Nlsson och Mara Börjesson VTI 2018 Detta är en svensk sammanfattnng av
Partikeldynamik. Dynamik är läran om rörelsers orsak.
Partkeldynamk Dynamk är läran om rörelsers orsak. Tung och trög massa Massa kan defneras på två sätt. Den ena baserar sg på att olka massor attraheras olka starkt av jordens gravtaton. Att två massor är