A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

Transkript

1 A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg

2

3 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps

4 ITPS, Insttutet för tllväxtpoltska studer Studentplan 3, Östersund Telefon Telefax E-post ISSN Edta Sverge AB, Stockholm 2009 För ytterlgare nformaton kontakta Myndgheten för tllväxtpoltska utvärderngar och analyser

5 Förord Regonala framtdsblder har blvt allt mer angelägna. Orsakerna är flera, nte mnst har de tänkbara regonala konsekvenserna av förändrngar befolknngens åldersstruktur, ekonomns globalserng och konsekvenser av klmatförändrngen fått allt större uppmärksamhet. Bedömnngar av den framtda utvecklngen av befolknng, ekonom och arbetsmarknad är vktga beslutsunderlag för samhällsplanerngen nom en rad områden. Ett konkret exempel är transportpoltken. Syftet med denna rapport är att bdra tll dskusson om möjlga regonala framtdsblder. Analysen baseras på ett ntegrerat modellramverk bestående av en rumslg allmän jämvktsmodell, STRAGO, och den flerregonala modellen raps. Med utgångspunkt från detta modellsystem presenteras två scenarer för den regonala utvecklngen Sverge fram tll Det första scenarot utgår från basscenarot Långtdsutrednngen (LU 2008) och dess beskrvnng av den svenska ekonomns utvecklng tll Det andra scenarot, alternatvscenarot, antar ett högre arbetskraftsdeltagande och ökad sysselsättnng bland personer äldre än 55 år. Basscenarot nnebär en fortsatt koncentraton av befolknng och sysselsättnng tll storstadsregonerna. Denna utvecklng avspeglar storstädernas agglomeratonsfördelar för tjänsteproducerande verksamheter. För övrga regontyper bedöms både andelen av befolknngen och sysselsättnngen mnska. Den genomsnttlga produktvteten storstadsregonerna ökar däremot långsammare än övrga regoner. Detta mönster återspeglar att tjänstesektorn, med relatvt låg produktvtetstllväxt, är stor och snabbt växande storstäderna. Alternatvscenarot, med ett ökat arbetskraftsutbud bland äldre, beräknas medföra att sysselsättnngens koncentraton tll storstadsregonerna ytterlgare förstärks. Författare tll rapporten är Chrster Anderstg, WSP Analys & Strateg, och Marcus Sundberg, KTH. Dessutom har Jonas Börjesson, WSP Analys & Strateg, bdragt med underlag tll delar av rapporten. Värdefulla kommentarer och synpunkter har erhållts från ITPS-medarbetarna Kent Elasson, Thomas Forsberg och Peter Vkström Östersund, mars 2009 Brta Saxton Generaldrektör 3

6 Innehåll 1 Sammanfattnng Inlednng Beräknngsförutsättnngar Basscenaro Alternatvscenaro, ökat arbetsutbud En beskrvnng av modellsystemet STRAGO raps Kalbrerng av modellen Kommunkaton mellan modellerna Resultat de olka modellstegen Steg 1, beräknng med raps före kalbrerng mot STRAGO Steg 2, beräknng med STRAGO Steg 3, beräknng med raps efter kalbrerng mot STRAGO Resultat de olka modellstegen för alternatvscenarot Regonal utvecklng tll 2030 basscenaro Befolknng Sysselsättnng Produkton och produktvtet Regonal utvecklng tll 2030 alternatvscenaro Befolknng Sysselsättnng Produkton och produktvtet Avslutande dskusson Appendx 1 STRAGO, en teknsk modellbeskrvnng Appendx 2 raps, en teknsk modellbeskrvnng Appendx 3 Regonndelnngar NUTS 2-regoner FA-regoner Regonfamljer Appendx 4 Nycklar mellan SNI och STAN Appendx 5 Branschndelnng för raps och STRAGO Appendx 6 Tabellblaga Bruttoprodukton per NUTS 2-regon och STRAGO-bransch Sysselsättnng per NUTS 2-regon och STRAGO-bransch Appendx 7 Prelmnär och slutlg LU Referenser

7 1 Sammanfattnng Förändrngar befolknngens åldersstruktur, globalserngen och klmatförändrngen är några exempel på faktorer som kan antas vara av stor betydelse för den framtda regonala utvecklngen. Som underlag för samhällsplanerng och regonal utvecklngspoltk är det därför angeläget att med framtdsblder kunna teckna hur bland annat dessa faktorer kan komma att påverka den regonala utvecklngen. Syftet med denna rapport är att ge ett bdrag tll denna dskusson genom att presentera två scenarer för den regonala utvecklngen fram tll år 2030, basscenaro respektve alternatvscenaro. De natonella ramarna och förutsättnngarna för dessa scenarer utgår båda fallen från SCB:s befolknngsprognos från Enlgt denna prognos kommer Sverges befolknng att öka från dagens crka 9,2 mljoner tll nästan 10,1 mljoner år En mycket lten del, mndre än 5 procent, av den totala öknngen beräknas ske nom åldersgruppen år. Basscenarot utgår från basscenarot Långtdsutrednngen 1, LU I LU:s scenaro antas att den framtda arbetskraften uppvsar ett prncp oförändrat beteende vlket nnebär att bland annat sysselsättnngsgrad är konstant med avseende på ålder, kön och etnctet. Det totala antalet arbetade tmmar ekonomn styrs därmed främst av de relatva befolknngsförändrngarna. Produktvtetstllväxten nom närngslvet antas vara fortsatt god, och öka med 2,3 procent per år genomsntt tll år För den offentlga sektorns produkton sätts produktvtetstllväxten schablonmässgt tll noll. Sammantaget nnebär det att den totala produktvtetstllväxten beräknas uppgå tll 2 procent per år fram tll I LU:s basscenaro antas vdare att en nternatonellt koordnerad koldoxdmarknad kommer tll stånd tll år Baserat på OECD:s basscenaro antas ett koldoxdprs motsvarande 370 kronor per ton år 2030, och att den nternatonella marknaden för utsläppsmnsknngar stort är fr från handelshnder. Baserat på dessa antaganden beräknas BNP växa med genomsntt 2,3 procent per år fram tll Hushållens konsumton som andel av BNP ökar något, det vll säga den växer snabbare än BNP. Den offentlga konsumtonen ökar med knappt 0,7 procent per år. Investerngarna antas totalt sett växa med drygt 2,1 procent per år fram tll Den kombnaton av mnskade handelshnder och teknsk utvecklng som bdragt tll den hstorskt snabba exporttllväxten antas fortsätta basscenarot. Därmed förväntas svensk export växa med 4,2 procent per år fram tll Samtdgt växer mporten något snabbare, 4,8 procent per år, vlket mnskar det svenska handelsbalansöverskottet tll 2,3 procent av BNP år I alternatvscenarot antas ett högre arbetskraftsdeltagande och ökad sysselsättnng bland personer äldre än 55 år. I de regonala beräknngarna utgår alternatvscenarot från ett ökat arbetskraftsutbud, där förändrade dödsrsker lgger tll grund för ett kalkylerat högre arbetskraftstal åldersgruppen 55 år och äldre. Detta nnebär att år 2030 beräknas antalet sysselsatta vara mer än fler än basscenarot. I alternatvscenarot LU 2008 redovsas lknande antaganden. Där beräknas antalet sysselsatta öka med tll följd av att utträdesåldern från arbetsmarknaden successvt senareläggs. 1 Scenarot utgår från en prelmnär verson av basscenarot LU 2008, då beräknngsarbetet genomfördes nnan det slutgltga basscenarot hade publcerats. I Appendx 7 vsas nyckeltal för prelmnär verson och slutgltg verson av basscenarot. 5

8 Med dessa beräknngsförutsättnngar på natonell nvå används ett nytt modellramverk för att generera den regonala fördelnngen av befolknng, sysselsättnng och ekonom för respektve scenaro. En rumslg allmän jämvktsmodell, STRAGO, används kombnaton med en flerregonal Input/Output-modell, raps. STRAGO används ett mellansteg för att dsaggregera det som gäller på natonell nvå ned tll no nhemska regoner. I raps sker därefter en fördelnng ner på en fnare geografsk nvå, 72 FA-regoner. Genom att prser nkluderas modellramverket kan deras påverkan på ekonomska aktörers beslutfattande beskrvas. Vdare kan man beräkna effekter på produktonens regonala fördelnng tll följd av så kallade agglomeratonsfördelar. Dessa fördelar handlar framförallt om storstadsregonernas fördelar kvalfcerad och högt specalserad tjänsteprodukton. Med Sverges regoner ndelade fyra regonfamljer kan den beräknade utvecklngen för peroden huvuddrag sammanfattas med stöd av följande tablå: Omfördelnng av rkets befolknng, sysselsättnng och BRP , procent. Basscenaro Alternatvscenaro Befolknng Sysselsättnng BRP Sysselsättnng Storstadsregoner 3,9 4,7 3,1 5,2 Regonala centra -1,1-2,8-1,9-3,2 Lokala centra -1,2-1,1-0,6-1,1 Småregoner -1,6-0,8-0,6-0,9 Basscenarot nnebär en fortsatt befolknngskoncentraton tll storstadsregonerna. Deras andel av rkets befolknng ökar med nästan 4 procent, medan andelen för alla övrga regonfamljer beräknas krympa, mest för småregoner. Den än starkare koncentratonen av sysselsättnng tll storstadsregonernas speglar deras agglomeratonsfördelar för tjänsteproducerande verksamheter. Storstadsregonernas andel av sysselsättnngen ökar med närmare 5 procent medan andelen för övrga regonfamljer krymper, mest för regonala centra, mnst för småregoner. För småregoner och lokala centra väntas sysselsättnngen totalt mnska långsammare takt än befolknngen. Det förklaras huvudsak av en ökad sysselsättnng nom hushållstjänster och välfärdstjänster. Öknngen är hög grad demografskt bestämd, bland annat av en ökad försörjnngsbörda. I storstadsregonerna beräknas andelen av rkets BRP (förädlngsvärde) öka långsammare än andelen av rkets sysselsättnng. I övrga regonfamljer gäller tvärtom att andelen av BRP mnskar långsammare än andelen av sysselsättnngen. Detta mönster återspeglar att storstadsregonernas ndustrsektor är förhållandevs lten medan tjänstesektorn är stor och snabbt växande samt att tjänstesektorns förädlngsvärde ökar långsammare som ett resultat av en relatvt låg produktvtetstllväxt. I övrga regonfamljer har tllverknngsndustrn, med hög produktvtetstllväxt, en förhållandevs större roll. Alternatvscenarot nnebär en ökad tllgång på arbetskraft. Som förväntat ger detta en förstärkt omfördelnng av sysselsättnngen tll storstadsregoner på grund av deras fördelar arbetsntensv produkton, det vll säga första hand tjänsteprodukton. Storstadsregonernas andel av sysselsättnngen ökar med drygt 5 procent medan andelen mnskar mest, med drygt 3 procent, för regonala centra. Då befolknngsutvecklngen beräknas med samma förutsättnngar som basscenarot ger alternatvscenarot nte upphov tll mer än margnella förändrngar av befolknngens regonala fördelnng, jämförelse med basscenarot. I alternatvscenarot växer BRP per 6

9 sysselsatt stor sett samma takt som basscenarot. Omfördelnngen av BRP blr det närmaste densamma som basscenarot. 7

10 8

11 2 Inlednng Regonala framtdsblder har blvt allt vktgare. Skälen är flera, nte mnst har de möjlga regonala konsekvenserna av förändrngar befolknngens åldersstruktur, ekonomns globalserng och konsekvenser av klmatförändrngen blvt allt mer uppmärksammade. På natonell nvå lgger sådana och andra omvärldsförutsättnngar redan tll grund för återkommande framtdsbedömnngar, tll exempel SCB:s befolknngsprognoser och scenarer för den ekonomska utvecklngen Fnansdepartementets Långtdsutrednngar. På regonal nvå är bedömnngar av den framtda utvecklngen av befolknng, ekonom och arbetsmarknad nödvändga beslutsunderlag för samhällsplanerngen nom en mängd områden. Ett mycket påtaglgt exempel är transportpoltken. Beslut om väg- och järnvägsnvesterngar ska som regel grundas på kalkyler av nvesterngsobjektens samhällsekonomska effektvtet. Dessa kalkyler förutsätter bedömnngar (prognoser) av framtda resande- och transportvolymer för detaljerade geografska områden hela landet. Sådana trafkprognoser förutsätter prognoser för trafkalstrng, det vll säga prognoser för den regonala fördelnngen av befolknng, produkton, nkomster och sysselsättnng. Motsvarande vllkor gäller för andra sektorer samhället. För samhällsplanerngen och den regonala utvecklngspoltken är det därför angeläget att myndgheter och andra aktörer på regonal nvå kan utgå från en gemensam framtdsbld av den regonala utvecklngen, och att denna framtdsbld så långt möjlgt är avstämd mot och konsstent med aktuella och offcella scenarer på natonell nvå. Ett sådant synsätt har tdgare också tllämpats. Under en tjugoårsperod från 1970-talet bedrevs regonalt prognosarbete anslutnng tll arbetet med långtdsutrednngen 2. Detta prognosarbete kan sägas återspegla dåtdens rådande uppfattnng på central nvå, att det är möjlgt att med ekonometrska modeller göra detaljerade beskrvnngar över den ekonomska utvecklngen. Denna uppfattnng är nte längre rådande. Efterhand har möjlgheterna att göra detaljerade prognoser för utvecklngen av delar av ekonomn frågasatts, samtdgt som behovet av planerng bedömts vara mndre ntressant 3. Dagens samhällsplanerng på regonal nvå sker andra former och med delvs andra syften jämfört med stuatonen för tjugo, tretto år sedan. Men, behovet av omvärldsanalyser, framtdsblder, och scenarer har snarast ökat. Här fnns ett dlemma. Förutsättnngarna för prognoser, betydelsen detaljerade förutsägelser om den framtda samhällsutvecklngen, har blvt allt mer osäkra (om de någonsn förelegat). Som exemplet transportpoltken pekar på fnns det samtdgt absoluta krav på detaljerade regonala framtdsblder. I samband med föregående Långtdsutrednng, LU 2003/04, presenterades en regonal framtdsbld, framtagen nom ramen för LU:s antaganden och bedömnngar 4. Ett mer aktuellt exempel redovsades Regonernas Tllstånd I båda fallen har de regonala framtdsblderna tagts fram med stöd av den flerregonala modellen raps (regonalt analys- och prognossystem). 2 Förutsättnngar för ett nytt regonalt prognossystem - En förstude, Avd för regonal planerng, Inst för nfrastruktur och samhällsplanerng, KTH, Regonal utvecklng - utskter tll 2020, Blaga 3 tll LU 2003/04, SOU 2004:34. Tll Långtdsutrednngen 2008 har däremot nte någon motsvarande blaga om den regonala utvecklngen utarbetats. 9

12 I raps modelleras en efterfrågedrven ekonomsk utvecklng, prncp utan prser. Det nnebär bland annat att modellen nte kan spegla hur förändrngar transportsystemet påverkar mellanregonala varuflöden. Det är en svaghet modellen. Det är därför angeläget att modellen utvecklas, eller kompletteras, så att den förmår ge en rmlg avbldnng av de rumslga effekterna på handel och produkton av ändrade prser och kostnader. Utvecklngen nom regonalekonomsk modellerng har gått från regonal nedbrytnng av Input/Output-modeller (I/O) va flerregonala I/O-modeller tll multregonala allmän jämvktsmodeller. I dessa modeller beskrvs både prser och kvantteter tll skllnad från modeller av I/O-typ, som arbetar värdetermer. Genom att prser nkluderas modellramverket kan deras påverkan på ekonomska aktörers beslutfattande beskrvas. Producenter och konsumenter substtuerar olka varor tll följd av en förändrad prsbld. Under senare år har även transportkostnader samt agglomeratonseffekters betydelse för regonal utvecklng legat fokus. För att även fånga n dessa aspekter har rumslga allmän jämvktsmodeller utvecklats. De scenarer som redovsas denna rapport bygger på beräknngar där en rumslg allmän jämvktsmodell, STRAGO 5, har ntegrerats ett modellramverk tllsammans med den flerregonala modellen raps. Styrkan att kombnera dessa två modelltyper lgger möjlgheten att dra nytta av respektve modells fördelar. Fördelen med I/O-modeller är att de tllåter en hög grad av dsaggregerng, exempelvs antalet branscher och regoner som representeras modellen. (I raps 49 branscher och 72 FA-regoner.) För rumslga allmän jämvktsmodeller lgger styrkan snarare möjlgheten att beskrva olka aktörers beteende. Rapportens syfte är att med hjälp av detta modellsystem bdra tll dskussonen om möjlga regonala framtdsblder. I rapporten presenteras två scenarer för den regonala utvecklngen Sverge fram tll Det första scenarot utgår från basscenarot Långtdsutrednngen 6 (LU 2008) och dess beskrvnng av den svenska ekonomns utvecklng tll Det andra scenarot, alternatvscenarot, antar ett högre arbetskraftsdeltagande och ökad sysselsättnng bland personer äldre än 55 år. I övrgt utgår alternatvscenarot från samma natonella förutsättnngar som basscenarot. I kaptel 2 redovsas kortfattat de natonella beräknngsförutsättnngarna. I kaptel 3 beskrvs modellsystemet vd de regonala scenaroberäknngarna, det vll säga de båda modellerna STRAGO och raps och hur de har kombnerats. I kaptel 4 vsas och dskuteras resultat från de olka modellstegen. En redovsnng av resultat på mer detaljerad branschnvå återfnns Appendx 6. I kaptel 5 och 6 presenteras de slutlga modellresultaten för respektve scenaro, med separata redovsnngar för den regonala utvecklngen av befolknng, sysselsättnng och ekonom. Kaptel 7 nnehåller avslutande kommentarer. För att underlätta tolknngen har modellresultaten för de 72 FA-regonerna aggregerats tll sju regonfamljer, grupperade efter regonstorlek och regonens ekonomska struktur 7. Aggregerngen ger också en mer robust bld av resultaten för de mndre regonerna. I vssa fall presenteras resultat på FA-regonnvå för regonfamljerna storstadsregoner och regonala centra samt resultat på aggregerad nvå för övrga regonfamljer. 5 STRAGO, Swedsh Trade of Goods. Modellen har utvecklats av Marcus Sundberg, KTH. 6 Scenarot utgår från en prelmnär verson av basscenarot LU 2008, då beräknngsarbetet genomfördes nnan det slutgltga basscenarot hade publcerats. I Appendx 7 vsas nyckeltal för prelmnär verson och slutgltg verson av basscenarot LU Defntonen av regonfamljer lksom defntoner av FA-regoner framgår av Appendx 3. 10

13 3 Beräknngsförutsättnngar Långtdsutrednngens (LU:s) scenarer över utvecklngen av svensk ekonom är en naturlg utgångspunkt för att utforma regonala framtdsblder på lång skt. För de analyser som redovsas denna rapport var därför den ursprunglga målsättnngen att dessa helt skulle baseras på de scenarer som redovsas LU Arbetet med dessa natonella scenarer har dock fördröjts och publcerades först december Vd utformnngen av de regonala scenarerna har det nte vart möjlgt att nvänta den slutlga LU V har därför valt att utgå från prelmnära uppgfter, som fanns att tllgå maj Det främsta skälet är att dessa uppgfter gav den mest aktuella sammanhållna blden av utvecklngen på lång skt. Vdare, den natonella befolknngsprognosen har nte revderats sedan maj 2008, och befolknngsutvecklngen fram tll 2030 kan antas utgöra det huvudsaklga underlaget för den framtda sysselsättnngsutvecklngen. De kontakter som under hösten tagts med Fnansdepartementet, angående revderade sffror LU 2008, har enlgt vår bedömnng nte heller vsat att de slutlga scenaroberäknngarna några väsentlga avseenden skulle komma att avvka från de prelmnära resultaten Basscenaro Följande beskrvnng av basscenarot är ett sammandrag av framställnngen ett tdgare utkast tll den blaga (Blaga 1) tll LU 2008 som redovsar antaganden och beräknngar. Utgångspunkten det basscenaro för världsekonomn som utarbetats OECD:s långsktskalkyler är att världshandeln fortsätter att öka. Världen BNP växer genomsntt med 2,5 procent mellan 2005 och Specellt är det Kna och Inden som växer snabbt medan tllväxten är något mer begränsad EU och övrga OECD. För svensk del kommer handeln med omvärlden att fortsätta öka lnje med den hstorska utvecklngen. I basscenarot växer den svenska exporten med nära 4,2 procent per år mellan år 2005 och Samtdgt växer mporten snabbare, crka 4,8 procent per år, vlket mnskar det svenska handelsbalansöverskottet tll omkrng 2,3 procent av BNP år Även handelsstrukturen förändras basscenarot. Tjänstehandeln ökar sn andel både av exporten och mporten fram tll 2030 på bekostnad av att tllverknngsndustrn mnskar sn andel något. Detta betyder nte att tllverknngsndustrns handel mnskar utan att tjänsthandeln ökar ännu något snabbare. I basscenarot utvecklas prset på de svenska mportvarorna något snabbare relatvt prset för exportvarorna, det vll säga försämrade bytesvllkor (terms-of-trade) för svensk handel. Detta är lnje med den utvecklng som observerats sedan början av 1990-talet, vlken tll stor del är drven av ökade prser för energråvaror och fallande prser för varor producerade nom telekomndustrn. Energprsernas utvecklng är en vktg faktor för den nternatonella tllväxten. Oljeprschockerna på och 80-talet hade en påtaglgt negatv effekt på världens ekonomska tllväxt. Efter närmare två decenner med förhållandevs stabla energprser är det återgen höga energprser på världsmarknaden. Bedömare som tll exempel Internatonal Energy Agency, EIA, och EU-kommssonen prognostserar fallande jämvktsprser för energråvaror på lång skt relaton tll dagens prser. Även om energråvaruprserna faller framöver kvarstår osäkerheten krng effekter av den framtda klmatpoltken. Högst sannolkt kommer denna att medföra (relatvt jämvktsprset) dyrare fosslbränslen framöver. I basscenarot görs antagandet att en nternatonellt koordnerad 8 I Appendx 7 jämförs de beräknngsförutsättnngar enlgt LU 2008 prelmnära uppgfter från maj 2008 med de uppgfter som publcerades LU 2008 december

14 koldoxdmarknad kommer tll stånd tll år Detta antagande baseras på de polcyrekommendatoner för att åstadkomma en effektv global mnsknng av koldoxdutsläppen som förts fram ett flertal studer. Utgående från OECD:s basscenaro antas att ett koldoxdprs motsvarande 370 kronor per ton gäller år 2030, och att den nternatonella marknaden för utsläppsmnsknngar stort är fr från handelshnder 9. En sådan effektv klmatpoltk har enlgt många bedömare en relatvt lten påverkan på den globala tllväxten. De framtda tllväxtförutsättnngarna bestäms hög grad av hur sysselsättnngsgraden och antalet arbetade tmmar utvecklas. En grundläggande faktor för arbetskraftutbudet är befolknngsutvecklngen, hur antalet personer yrkesverksam ålder utvecklas. Antagandet basscenarot bygger på den befolknngsprognos som utarbetas vd Statstska centralbyrån. Huvuddelen av befolknngsöknngen utgörs av personer som nte är yrkesverksam ålder, se Fgur 1. Utgångspunkten för hur arbetsmarknaden utvecklas framöver är prncp oförändrat beteende vlket nnebär att sysselsättnngsgrad m.m. är konstant med avseende på ålder, kön och etnctet. Utvecklng av det totala antalet arbetade tmmar ekonomn styrs därmed främst av de relatva befolknngsförändrngarna dessa avseenden. Fgur 1 Sverges befolknng, förändrng , tal Källa: SCB. Framtda tllväxtmöjlgheter beror på den underlggande produktvtetstllväxten och de möjlgheter som fnns att öka antalet arbetade tmmar. Sedan början av 1990-talet har närngslvets produktvtet ökat med knappt 3 procent per år genomsntt. Den höga produktvtetstllväxten under specellt andra hälften av 1990-talet drevs tll stor del av en god tllväxttakt den så kallade IKT-sektorn. I basscenarot fortsätter närngslvets produktvtetstllväxt att vara god. Den genomsnttlga tllväxttakten beräknas tll 2,4 procent per år mellan 2005 och 2030, vlket motsvarar den tllväxttakt som observerats hstorskt mellan år 1970 och 2005, men är samtdgt lägre än den relatvt snabba utvecklng sedan Produktvtetstllväxten skljer sg åt mellan olka branscher. Hstorskt sett har tllverknngsndustrn, specellt kunskapsntensv sådan, haft hög öknngstakt samtdgt som vssa tjänsteproducenter och byggndustr haft en svagare utvecklng. Denna utvecklng fortsätter basscenarot. För tllverknngsndustrn är den genomsnttlga tllväxttakten 4,2 procent per år, medan produktvteten hos tjänsteproducenterna som helhet ökar med 1,9 procent per år mellan år 2005 och Den högsta tllväxttakten återfnns fortfarande nom kunskapsntensv tllverknngsndustr även om den nte når upp tll 1990-talets höga takt. Bland tjänsteproducenterna är det specellt utbldnngs- och hälsorelaterade tjänster samt företagstjänster som har låg produktvtetstllväxt. Den strukturomvandlng som äger rum 9 I arbetet med Regonernas Tllstånd 2007 antogs det dåvarande alternatv- eller klmatscenarot att ett framtda utsläppsprs för koldoxd år 2025 skulle uppgå tll 25 euro per ton koldoxd. Därmed är utsläppsprset LU 2008:s basscenaro betydlgt högre. 12

15 basscenarot, där specellt tjänstebranschernas betydelse ökar, har en dämpande effekt på närngslvets sammanlagda produktvtetsutvecklng. Även byggbranschens bdrag tll den totala produktvtetsutvecklngen är ltet då dess tllväxttakt (och produktvtetsnvå) utvecklas klart svagare än närngslvets genomsntt samtdgt som dess andel av de arbetade tmmarna ökar något. Tabell 1 Andelar av förädlngsvärde och arbetade tmmar Sektor Förädlngsvärde Tmmar Förädlngsvärde Tmmar Produktvtet Tllverknngsndustr (SNI 15-37) 25,6 24,5 21,6 18,9 4,2 Tjänster (SNI 50-95) 62,8 61,5 67,3 67,3 1,9 Övrga branscher (SNI 01-14, 40-45) 11,6 14,0 11,2 13,8 Totalt närngslvet 100,0 100,0 100,0 100,0 2,5 Källa: Prelmnär verson av Blaga 1 LU För den offentlga sektorns produkton sätts produktvtetstllväxten schablonmässgt tll noll. Även nom offentlg produkton sker en strukturomvandlng då den demografska utvecklngen tll 2030 medför en ökad produkton av vård och omsorg och en mnskad andel utbldnngstjänster. Sammanlagt ger utvecklngen närngslvet och den offentlga sektorn en produktvtet ekonomn som helhet som växer med 2 procent per år mellan år 2005 och Från användnngssdan kan basscenarot sammanfattas enlgt följande. Hushållens konsumton som andel av BNP ökar något, det vll säga den växer snabbare än BNP. En anlednng tll denna utvecklng är att hushållens sparkvot sjunker av demografska skäl. Det aggregerade sparandet ekonomn sjunker med en åldrande befolknng. Ytterlgare en faktor som ökar hushållens konsumtonsutgfter under den närmaste tjugoårsperoden är att de sammanlagda skatteuttaget på lönerna nte förväntas stga. Den offentlga konsumtonen ökar med knappt 0,7 procent per år. Tll stor del är denna öknng styrd av den demografska utvecklngen då utgångspunkten för scenarot är att konsumtonen per ålder och kön antas vara konstant över td. Det är framförallt vård- och omsorgskonsumton som växer, specellt äldreomsorg. Den statlga konsumtonen faller svagt under peroden. Tabell 2 Nyckeltal Basscenaro LU 2008 (prel. Verson). Genomsnttlg årlg förändrng procent BNP 2,2 2,3 Prvat konsumton 1,7 3,3 Offentlg konsumton 1,2 0,7 Stat 0,6-0,1 Kommun 1,4 0,9 Investerngar 2,2 2,1 Export 5,7 4,2 Import 4,4 4,8 Befolknng 0,3 0, år 0,4 0,1 Sysselsatta 0,1 0,2 Arbetade tmmar 0,3 0,3 Produktvtet 2,0 2,0 Närngslvet 2,5 2,5 Offentlg sektor 0,0 0,0 Källa: Prelmnär verson av Blaga 1 LU Investerngsefterfrågans utvecklng är baserad på bedömnngar av vlken takt som kaptalstocken behöver växa för att antagandena om produktonen, produktvtetstllväxten och den offentlga konsumtonen skall bl konsstenta. De prvata och de offentlga nvesterngarna 13

16 ökar med knappt 2,2 respektve knappt 1,9 procent per år mellan år 2005 och Totalt sätt växer över samma perod nvesterngarna med drygt 2,1 procent per år genomsntt. 3.2 Alternatvscenaro, ökat arbetsutbud Inlednngsvs ska v även för alternatvscenarot återge några avsntt från utkastet tll Blaga 1 tll LU I basscenarot utgår den långsktga framskrvnngen av utvecklngen på arbetsmarknaden från den medelfrstga kalkyl för svensk ekonom fram tll 2011 som redovsas vårpropostonen Sysselsättnngsutvecklngen efter 2011 bygger huvudsaklgen på den förväntade befolknngsutvecklngen. I beräknngen antas svenskfödda och utrkes födda kvnnor och män nom olka åldersgrupper arbeta samma utsträcknng som dag. Genomsnttlg arbetstd, andelen sysselsatta, arbetslösa m.m. hålls alltså konstant nom grupper defnerade efter kön, ålder och födelseland. En sådan rent demografstyrd framskrvnng ger nte nödvändgtvs den mest sannolka utvecklngen. Mycket talar tvärtom för att alternatva antaganden avseende arbetskraftsdeltagande, medelarbetstd och pensonsålder mm skulle ge en plausbel bld av den framtda utvecklngen. Fördelen är att ett basscenaro som är befrat från subjektva bedömnngar erhålls. Detta scenaro är ngen prognos utan skall snarare ses som en referens att analysera alternatva antaganden mot. Ett tänkbart alternatvscenaro kan därför vara att laborera med högre sysselsättnng bland de äldre. Detta skulle enklast kunna åstadkommas genom att lägga n en trend mot successvt högre AK-tal grupperna år samt Frågan är om detta solerat kan betraktas som ett fullödgt alternatvscenaro eller om det skall ses som en känslghetsanalys. Ett något mer komplcerat, men samtdgt mer ntressant och ambtöst, alternatv kan vara att låta arbetsmarknadsbeteendet bland tll exempel de som är äldre än 50 år hållas konstant med avseende på förväntad återstående lvslängd (eller dödsrsk) snarare än ålder. En möjlghet detta sammanhang är att defnera om hela demografproblemet genom att använda alternatva åldersbegrepp. I stället för att defnera ålder som antal år från födseln kan förväntat antal återstående levnadsår eller dödsrsk användas. Så långt den prelmnära versonen av Blaga 1 LU V ska här utforma ett alternatvscenaro utfrån det senare angreppssättet, där v låter dödsrsker eller snarare förändrade dödsrsker lgga tll grund för högre AK-tal åldersgruppen 55 år och äldre. Enlgt de antaganden som lgger tll grund för den natonella befolknngsprognosen (Statstska centralbyrån) kommer även fortsättnngsvs dödsrskerna att mnska, sammanfattnngsvs på grund av befolknngens bättre hälsa. Skllnaden mellan män och kvnnor kommer enlgt dessa antaganden att utjämnas något; tll exempel, mellan 2005 och 2030 kommer dödsrsken att mnska med crka 35 procent för en 75-årg man, jämfört med 26 procent för en 75-årg kvnna. Innebörden är att en 75-årg man år 2030 kanske har en dödsrsk motsvarande vad som gällde för en 70-årg man år 2005, att en 70-årg man år 2030 har en dödsrsk motsvarande vad som gällde en 65-årg man år 2005 osv. I stort sett kan man säga att 2030 års dödsrsker för män åldersgrupperna år ungefär motsvarar 2005 års dödsrsker för fem år yngre personer, se Fgur 2. Det är rmlgt att anta att dessa förändrngar också kan nnebära ett högre arbetskraftsdeltagande. 14

17 Fgur 2 Dödsrsker för män och kvnnor 2005, 2020 och 2030 ålders grupper år. Index Dödsrsk år 2005, ålder 80 = 1. Män 1,2 1 1,00 0, ,6 0,53 0,4 0, ,2 0 0, ,10 0,12 0,04 0,06 0,02 0,04 0, Kvnnor 1,2 1 1,00 0, ,6 0,4 0,2 0 0, , ,18 0,13 0,10 0,05 0,07 0,03 0,05 0, Källa: SCB/Nutek (raps). 15

18 Fgur 3 AK-tal år efter utbldnngsbakgrund, ndex AK-tal år = 1. 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0, Ingen specell utb 3 år gymnasum Kortare eftergymnasal utb Mnst 3 år eftergymnasal utb Totalt Källa: SCB/Nutek (raps). Dessa förändrngar lgger tll grund för en kalkyl av ökat arbetsutbud alternatvscenarot. I en relatvt försktg kalkyl vägs basscenarots AK-tal (egentlgen förvärvsgrad) samman med det AK-tal som mplceras av lägre dödsrsk. Kalkylen genomförs för åldersgrupperna år, med hänsyn tll kön, utbldnng och födelseland 10. Den hstorska blden av AK-talet för personer åldrarna vsas Fgur 3. Där framgår att det genomsnttlga AK-talet för denna åldersklass är crka 20 procent av AKtalet för personer 20 64, det vll säga vad som vanlgen beskrvs som yrkesverksam ålder. Det framgår även att årngar med högre utbldnng har ett högre relatvt AK-tal, runt en tredjedel av AK-talet för årngar med högre utbldnng. Befolknngens stgande utbldnngsnvå tenderar därför att bdra tll generellt ökade AK-tal. Tll följd av det ökade arbetsutbudet beräknas antalet förvärvsarbetande åldrarna totalt öka från knappt 1,2 mljoner basscenarot tll drygt 1,4 mljoner alternatvscenarot, en öknng med crka eller en öknng med crka 19 procent av antalet sysselsatta dessa åldersgrupper. Denna kalkyl kan jämföras med alternatvscenarot den slutlga versonen av LU I detta alternatvscenaro baseras beräknngarna på att utträdesåldern från arbetsmarknaden successvt senareläggs från 2012 och att den från och med 2021 är ett år högre än basscenarot. Detta medför att sysselsättnngen från 2021 och framöver kommer att vara permanent crka personer högre än basscenarot. Den högre sysselsättnngen medför att BNP hamnar på ungefär 2 procent högre nvå och att den offentlga skuldutvecklngen blr mer gynnsam. 10 För män åldrarna (å) tllämpas vkterna 0,6 *(AK-tal å-5) och 0,4* (AK-tal å); åldrarna vkterna 0,4 *(AK-tal å-5) och 0,6*(AK-tal å). För kvnnor åldrarna (å) tllämpas vkterna 0,25 *(AK-tal å-5) och 0,75* (AK-tal å); åldrarna vkterna 0,2 *(AK-tal å-5) och 0,8*(AK-tal å). 16

19 4 En beskrvnng av modellsystemet I detta kaptel beskrvs uppbyggnaden av det modellramverk som har använts. I huvudsak kommer de olka delmodellernas uppbyggnad att beskrvas, samt hur de nteragerar. För den teknskt ntresserade läsaren fnns mera detaljerade beskrvnngar av STRAGO och raps Appendx 1 och 2. En övergrpande bld av modellsystemet ges Fgur 4. De regonala modellerna som beskrvs detta kaptel har en rad förutsättnngar att förhålla sg tll, både form av exogena förutsättnngar och form av restrktoner generade från natonella modeller. De beräknngsförutsättnngar som beskrevs föregående kaptel omfattar båda dessa former. I fguren ser v dels hur exogena förutsättnngar matas n alla de tre modellstegen. Från den natonella allmänna jämvktsmodellen genereras sedan resultat som sn tur är att betrakta som förutsättnngar för den regonala beskrvnngen. Branschvs förändrng produkton, produktvtet och export är exempel på faktorer som de regonala modellerna beaktar en strävan att generera resultat som är konsstenta med förutsättnngar på natonell nvå. Fgur 4 Modellsystemet från förutsättnngar tll resultat. EXOGENA FÖRUTSÄTTNINGAR NATIONELL CGE STRAGO raps RESULTAT Den rumslga allmänna jämvktsmodellen STRAGO används som ett mellansteg för att dsaggregera det som gäller på natonell nvå ned tll no nhemska regoner. I rapsmodellen dsaggregeras därefter produktonsvärden ner på en fnare geografsk nvå. De geografskt sprdda produktonsmönstren genererar sn tur ett regonalt arbetskraftsutbud som matas tllbaka n STRAGO. Tanken att använda en rumslg allmän jämvktsmodell för regonal dsaggregerng av branschvsa resultat på natonell nvå har tdgare dskuterats av Lundqvst m fl (2004). Andra exempel på sådan regonal nedbrytnng med krav på konsstens mellan regonala och natonella nvån kan man fnna Dxon & Rmmer (2004), som beskrver en top-down ansats. 17

20 4.1 STRAGO STRAGO är en rumslg allmän jämvktsmodell, eller en SCGE 11 -modell. Modellen beskrver Sverges ekonom uppdelad no nhemska regoner, samt resten av världen. Fjorton olka sektorer/branscher fnns representerade. Dessa motsvarar huvudsak producenter av varor uppdelade STAN-grupper 12. Därutöver ngår en sektor övrgt 13 samt en transportsektor. Den regonala uppdelnngen följer huvudsak NUTS 2- uppdelnngen för Sverge 14. Varje regon omfattar en rad ekonomska aktörer form av hushåll och olka typer av företag, se Fgur 5. Utöver den beskrvnng av modellen som presenteras detta kaptel, fnns det även en mera teknsk beskrvnng Appendx 1. Fgur 5 Schematsk bld av en regon STRAGO. I varje regon representeras hushåll, företag, samt transportörer. Import Transportörer Hushåll Företag Regon Export Modellens huvudsaklga teoretska bakgrund härstammar från Dxt & Stgltz (1977) utvecklng av monopolstsk konkurrens, senare utvecklad och tllämpad med nterndustrell handel av Ether (1982) och nom ekonomsk geograf av exempelvs Krugman (1991). I denna applkaton av modellen beskrvs hushållen en regon av ett representatvt hushåll som tar konsumtons- och nvesterngsbeslut över tden under adaptva statska förväntnngar 15. Vd varje tdpunkt avväger hushållen hur stor del av deras budget som skall amvändas tll konsumton respektve nvesterngar, nvesterngar som sn tur leder tll förändrade produktons- och konsumtonsmöjlgheter framtden. Den budget som hushållen agerar under byggs upp av nkomster från arbete samt kaptaltllgångar. Varje företag producerar en unk varetet av en vara och gör detta under stordrftsfördelar. Samtdgt agerar företagen de olka sektorerna som vnstmaxmerare under monopolstsk konkurrens. Detta nnebär att företagen sätter prset högre än margnalkostnaden för 11 SCGE, Spatal Computable General Equlbrum. 12 STAN den varugruppsndelnng som svenska transportmodellen Samgods arbetar med. Denna ndelnng har använts STRAGO för att kunna använda nformaton om de olka varugruppernas transportkostnad. 13 Sektorn övrgt omfattar huvuddelen av all tjänsteprodukton, det vll säga en stor del av ekonomn. 14 STRAGO arbetar med 9 NUTS 2-regoner. Se Appendx 3 Regonndelnngar. 15 Modellen kan även användas med beslut under ratonella förväntnngar (perfect foresght). 18

21 produktonen, men vnsten för varje företag drvs ned tll noll på grund av frtt n- och utträde på marknaderna. För att kunna realsera sn produkton efterfrågar alla företag nsatsvaror samt arbetskraft och kaptal. Insatsvaror som används för produkton, konsumton eller nvesterngar levereras från olka regoner. På så sätt kommer efterfrågan att generera varuflöden mellan regoner, det vll säga nterregonal handel och en betngad efterfrågan av transporttjänster. I den schematska blden ovan ndkeras att från varje regon exporteras och mporteras varor från de olka branscherna. I modellen representeras en fullständg sådan handelsstruktur, där varje regon kan mportera varor från varje annan regon och bransch eller använda nhemsk produkton för att tllgodose efterfrågan. Att handla med andra regoner nnebär att varorna måste transporteras och ju längre från varandra två regoner lgger desto större blr transportkostnaden. Detta medför att aktörerna en gven regon kommer att substtuera varor på så sätt att de handlar mer från närbelägna regoner den mån det är möjlgt. Det antas att en av drvkrafterna bakom den nterregonala handeln är så kallade Love of Varety, eller LoV-egenskapen. Denna egenskap medför att det är attraktvt att handla med regoner som har ett stort utbud av en varugrupp. Tllsammans med förekomsten av transportkostnader skapar detta en grund för att olka aktvteter skall agglomereras, det vll säga förläggas geografsk närhet tll varandra. Detta kan förstås bland annat genom att betrakta ett företag. Dels vll företaget befnna sg nära sna leverantörer och befnna sg nära många leverantörer, dels vll företaget befnna sg nära sna konsumenter. I modellen antas fullt resursutnyttjande. Detta nnebär att det arbetskraftsutbud och kaptalutbud som hushållen erbjuder företagen tll fullo används produktonen. Arbetslöshet representeras alltså nte den nuvarande versonen av modellen. Detta motverar den länk som fnns från raps tll STRAGO. I raps modelleras arbetsmarknaden explct. Konsstenskravet mellan modellerna blr därför att den sysselsättnng, som fnns raps per NUTS2-område också skall återfnnas STRAGO. 4.2 raps Den flerregonala modellen på medellång skt kopplar samman regonala modeller för de 72 funktonella analysregonerna, FA-regonerna, med avseende på två typer av mellanregonala flöden: export och mport av varor och tjänster, samt nrkes n- och utflyttnng. Den flerregonala modellen ser tll att mellanregonal export från alla regoner är lka stor som mellanregonal mport tll alla regoner, och att regonernas nflyttnng är lka stor som utflyttnngen. I en flerregonal modell beräknas dealt export, mport, n- och utflyttnng för alla par av regoner, det vll säga rktad handel och flyttnng. Detta gör nte raps. I den flerregonala modellen hanteras de mellanregonala flödena genom en extraregon, en pool, som förmedlar all mellanregonal handel och alla mellanregonala flyttnngar. Den regonala modellen för respektve FA-regon arbetar med detaljerade data; befolknngen är ndelad efter ålder (100), kön (2), födelseland (3) och utbldnng (12). Produktonen är uppdelad på 49 produktonssystemet nbördes beroende branscher med arbetskraftsefterfrågan specfcerad efter utbldnng. Efterfrågan på arbetskraft bestäms proporton tll bruttoproduktonen respektve bransch. Modellen drvs av exogen efterfrågan rktad mot den aktuella regonens produkton olka branscher. Denna exogena efterfrågan består av export (från regonen), bruttonvesterngar 19

22 och offentlg konsumton. Hur dessa efterfrågekomponenter förändras över tden bestäms av vlka tllväxttakter som antas. Tllväxttakterna baseras tll exempel på natonella antaganden enlgt långtdsutrednngens bedömnngar. Modellen är uppbyggd från samband både på kommunal och regonal nvå, och består av fem delmodeller: Fgur 6 Den regonala modellen raps består av fem delmodeller. bruttoprodukton = total efterfrågan, ->efterfrågan arbetskraft, förädlngsvärde, dsponbel nkomst (3) Regonalekonom arbetskraftsutbud, arbetslöshet, balanserng, n- och utpendlng, (-> flyttnng) (2) Arbetsmarknad (4) Bostadsmarknad småhusprs, hushåll, bostadsbygga nde (-> flyttnng) (1) Befolknng (5) Eftermodell kommun födda, döda, n- och utflyttade, utbldade, transfererngar, kommunala kostnader sysselsättnng pendlng kommunala nkomster Beräknngarna tar sn utgångspunkt den första delmodellen (1) Befolknng. I denna modell beräknas antal födda, döda, åldrande och utbldade ett år, vlket resulterar en nollframskrvnng av befolknngen. Med nollframskrvnng avses en framskrvnng av befolknngen utan flyttnng. I ett senare steg läggs nettoflyttnngen (skllnaden mellan regonens n- och utflyttnng) tll framskrvnngen. Nettoflyttnngen styrs bland annat av föregående års utvecklng på arbets- och bostadsmarknaden. De beräknngar som utförs befolknngsmodellen används som ndata den andra delmodellen (2) Arbetsmarknad. Här beräknas prelmnära uppgfter om arbetskraftens storlek samt regonens n- och utpendlng, varabler som bland annat baseras på föregående års utvecklng på arbetsmarknaden. I den tredje delmodellen (3) Regonalekonom beräknas bruttoprodukton, nkomster och arbetskraftsefterfrågan. Bruttoproduktonen drvs av en exogen efterfrågan form av export, bruttonvesterngar, statlg och kommunal konsumton. En del av nvesterngsefterfrågan, bostadsbyggandet, beräknas bostadsmarknadsmodellen (4). I en första beräknng används föregående års bostadsbyggande som ndata för årets bostadsnvesterngar. Ersättnngsnvesterngar för kaptalförsltnng genereras endogent nom regonalekonommodellen (3). Kommunal konsumton baseras på befolknngsutvecklngen. I befolknngsmodellen bestäms även förändrng av pensoner, barnbdrag och andra transfererngar som genererar 20

23 exogen nkomst tll regonen. Ytterlgare en nkomstpost genereras från nettopendlngen tll regonen, som beräknas arbetsmarknadsmodellen (2). När arbetskraftsefterfrågan har beräknats regonalekonommodellen (3) kompletteras de prelmnära beräknngarna arbetsmarknadsmodellen (2) med antalet arbetslösa regonen. Antalet arbetslösa bestäms delvs av förändrngen föregående års arbetskraftsefterfrågan. Huvuddelen av bruttoproduktonen regonalekonommodellen (3) genereras endogent. Det sker dels va hushållens konsumtonsefterfrågan som funkton av dsponbel nkomst, dels va branschernas efterfrågan på nsatsvaror/-tjänster som funkton av produktonen för respektve bransch (I/O-samband). Både hushållens och företagens efterfrågan fördelas på dels den egna regonen, dels mport från övrga regoner rket och mport från utlandet. Nästa steg är att balansera resultaten från arbetsmarknadsmodellen (2) med resultaten från regonalekonommodellen (3). Antalet personer arbetskraften och nettopendlng måste överensstämma med summan av sysselsatta och arbetslösa. Detta åstadkoms genom att justera den prelmnärt beräknade arbetskraften och/eller nettopendlngen. En justerng av nettopendlngen ändrar emellertd den exogena nkomst som är knuten tll nettopendlngen. Detta medför sn tur att lösnngen regonalekonommodellen (3) förändras med avseende på bruttoprodukton och arbetskraftsefterfrågan. För att uppnå en stabl jämvkt görs ett antal teratoner mellan de båda delmodellerna. I delmodell (4) Bostadsmarknad beräknas småhusprser, antalet nya hushåll samt bostadsbyggande. Hushållsbldnngen styrs bland annat av regonens nettoflyttnng. Från bostadsmarknadsmodellen sker sedan en återkopplng tll befolknngsmodellen avseende fördelnng av befolknngen på kommunal nvå, en fördelnng som är kopplad tll kommunernas bostadsstock och tllgången på ledga lägenheter. I den ssta delmodellen (5) Efterkommunal modell beräknas sysselsättnng och arbetspendlng respektve kommun, samt kommunala nettontäkter (skattenkomster, bdrag, avgfter). Benämnngen eftermodell förklaras av att den bryter ned resultat från regonal tll kommunal nvå och att dessa resultat nte tjänar som ndata tll någon av de övrga delmodellerna. 4.3 Kalbrerng av modellen Kalbrerng av STRAGO Kalbrerng av modellen nnebär att anpassa modellens parametrar på ett sådant sätt att dels de exogena förutsättnngar som gäller avspeglas modellen, dels att de konsstenskrav som den natonella modellen ställer uppfylls. Från de exogena förutsättnngarna använder v oss av I/O-data, som beskrver den ntersektorella handeln, konsumton, export samt faktoranvändnng form av arbetskraft och kaptal för hela Sverge. Ett kalbrerngskrav för modellen är att alla dessa data replkeras. Utöver detta används Produktons/Konsumtons-data som beskrver den regonala sprdnngen av produktonen för de olka sektorerna. Dessutom har data om olka varutypers transportberoende använts för att kalbrera den transportefterfrågan som är relaterad tll handel de olka varorna. Denna grundläggande kalbrerng av modellen ger oss en relevant startpunkt för modellen då den och med detta beskrver den grundläggande produktonsstruktur som återfnns data. 21

24 Vdare genomförs en konsstenskalbrerng, med syftet att modellen skall förhålla sg konsstent mot den natonella modellen. Det vll säga, v tar hänsyn tll de resultat som den natonella modellen genererar ett basscenaro och garanterar att centrala varabler från den natonella modellen replkeras. Exempelvs kräver v att den branschvsa utvecklngen export, bruttoprodukton och produktvtet återfnns STRAGO. Den kalbrerng v httlls dskuterat nnebär att så stor utsträcknng som möjlgt använda befntlga data eller krav på konsstens mellan modeller för att bestämma modellens parametrar. När det gäller modellens elastctetsparametrar lutar v oss stället mot befntlg ltteratur för att bestämma dessa. Elastctetsparametrarna bestämmer olka aktörers möjlgheter att substtuera mellan olka varor. De värden som använts på olka elastcteter modellen har valts, dels med tanke på att behålla så stor grad av konsstens som möjlgt tll den natonella modellen, dels utfrån de estmat som står att fnna ltteraturen, se exempelvs Donnely et al (2004), Beaudry & Wncoop (1996) och Ardelean (2006) Kalbrerng av raps Kalbrerngen av modellen omfattar flera moment. Först kalbreras modellen så att beräknngarna för de första åren så nära som möjlgt överensstämmer med tllgänglg regonal statstk för befolknng, sysselsättnng, flyttnng och pendlng. Sedan görs en (mer krävande) kalbrerng av modellens parametrar, för att så långt som möjlgt få en överensstämmelse med de natonella beräknngsförutsättnngar som beskrvts avsntt 2. I beräknngen av befolknng tllämpas samma antaganden som SCB:s natonella prognos med avseende på förändrng av fruktsamhet och dödsrsker. Den regonala fördelnngen av rkets n- och utvandrng antas följa ett genomsntt för de senaste årens fördelnng. Vdare, för att säkerställa att modellberäknad befolknng överensstämmer med SCB:s prognos görs modellen för varje år en avstämnng fördelad på kön och ettårsklasser. I beräknngen av ekonomsk utvecklng tllämpas natonella bransch- eller sektorspecfka antaganden för arbetsproduktvtetens förändrng och förändrng av exogen efterfrågan (bruttonvesterngar, export och statlg konsumton). Kalbrerngen av modellens parametrar med avseende på dessa scenaroantaganden har flera mål. För det första att överföra antaganden på natonell nvå för (mer aggregerade) branschgrupper eller sektorer tll raps 49 branscher så att modellberäknngen genererar en utvecklng totalt för rket som överensstämmer med natonella antaganden, avseende såväl ensklda sektorers utvecklng som utvecklngen för försörjnngsbalansens komponenter. För det andra att anpassa parametrarna regonalt så att eventuella specalserngsmönster behålls och att nvesterngskvoten (Investerngar/Bruttoprodukton) lgger nom ett förutbestämt rmlgt ntervall. Med specalserngsmönster avses att vssa regoner har konkurrensfördelar för specfka verksamheter och att dessa branscher därför koncentreras tll dessa regoner. För det tredje att anpassa parametrarna regonalt med avseende på vad som kan antas vara rmlga (övre gränser för) arbetskraftstal och förvärvsgrader. Eftersom modellen arbetar utan explct hänsyn tll regonalt varerande arbetskraftskostnader måste en sådan anpassnng hanteras utanför modellen, vd kalbrerngen av de parametrar som påverkar arbetskraftsefterfrågan. Beräknngen av prvat konsumton sker endogent modellen där dsponbel nkomst (gvet fxa skattesatser) utvecklas takt med reallöneutvecklngen. Default varerar den regonala reallöneutvecklngen med genomsnttlg produktvtetstllväxt regonen. Här tllämpas 22

25 dock möjlgheten att justera den regonala reallöneutvecklngen exogent med hänsyn tll dels den löneutvecklng som antagts på natonell nvå, dels den regonala varaton löneutvecklng som observerats hstorskt. Kalbrerngen har således flera mål och för att acceptabel utsträcknng uppfylla alla mål fordras ett flertal modellkörnngar och kalbrerngar för respektve scenaro. 4.4 Kommunkaton mellan modellerna Modellresultat från de olka modellstegen natonell modell, STRAGO och raps måste kunna översättas termer av restrktoner för de andra modellerna för att åstadkomma den grad av konsstens mellan modellerna som önskas. Eftersom de olka modellstegen bland annat arbetar med olka branschndelnng behöver v kunna översätta resultat mellan olka branschndelnngar. Detta görs med hjälp av så kallade nycklar. En sammanfattande bld över vad som kommunceras mellan modellstegen ges Fgur 7. Den natonella modellen ger restrktoner för båda de regonala modellerna. De regonala modellerna å andra sdan förser smultant varandra med restrktoner. Fgur 7 Kommunkaton av resultat för konsstens mellan modellstegen. NATIONELL CGE Befolknng Per bransch: Produktvtet Exogen efterfrågan STRAGO raps Per bransch: Bruttoprodukton Export Produktvtet Bruttoprodukton per bransch och regon Arbetskraft per regon Den natonella modellen förser de regonala modellerna med resultat avseende befolknng, produktvtet, exogen efterfrågan och produkton. Bakgrunden tll denna överförng mellan den natonella modellen och de regonala modellerna är en önskan (krav på) konsstens mellan natonella och regonala beräknngsförutsättnngar. Målet är att alla modellsteg så långt som möjlgt utgå från samma förutsättnngar när basen för vår analys konstrueras, det vll säga ett konsstent basscenaro. Det är önskvärt att förändrngstakter på natonell nvå återfnns de regonala modellerna när dessa summeras över alla nhemska regoner. Först används raps för att generera sysselsättnng (arbetskraftsutbud) på NUTS 2-nvå som ndata tll STRAGO 16. Därefter används STRAGO för en regonal nedbrytnng av resultaten från natonell nvå. Detta nnebär att bruttoproduktonen för varje bransch fördelas på NUTS 2-regoner. Denna fördelnng blr ytterlgare ett konsstenskrterum som raps skall uppfylla vd fortsatt regonal nedbrytnng. Om då sysselsättnngens regonala fördelnng på NUTS 2-nvå avvker från ursprunglga ndata tll STRAGO kan dessa revderade sysselsättnngsdata användas som ndata tll STRAGO en förnyad beräknng raps levererar sysselsättnng som ndata tll STRAGO, då STRAGO arbetar under förutsättnngen om fullt resursutnyttjande. 17 Ett sådant teratvt förfarande har dock nte tllämpats detta sammanhang. 23