Folkmängd per län TIPS!

Transkript

1 Den tradtonella utformnngen av statstk är att framställa olka varabler utfrån de admnstratva nvåerna kommun, län och rket. I modernt ekonomskt tänkande har funktonella regoner blvt allt vktgare. Inrktnngen på funktonella regoner nnebär att studera lokala arbetsmarknadsregoner där nvånarna huvudsak bor och jobbar samma regon. raps nternetdatabas är unk då den nnehåller statstk för både admnstratva och funktonella regoner. I detta kaptel llustreras och kommenteras befolknngsdata från raps nternetdatabas.

2 Fgur. Folkmängd 2000 per län Folkmängd per län Fgur. vsar att to län var för sg har en folkmängd mellan tll nvånare. Fem län har var för sg en folkmängd mellan tll Resterande sex län är n t e rvallet tll nvånare. I tabell.2 är länen rangordnade efter folkmängd. Data vsar att vart och ett av de tre största länen har en mycket större folkmängd än övrga län. Halva Sverges befolknng bor sammantaget dessa län. Fgur. är skapad med SCBs dagramverktyg. Kaptel sju vsar hur du hämtar data från raps n t e rnetdatabas. Kaptel no vsar hur du kan skapa kartor med SCBs dagramverktyg. Detta verktyg medföljer raps- abonnemanget. V d framställnngen av kartan har antalet värd e o m- råden (dvs antalet klasser) angvts och däre f t e r har dagramverktyget valt ntervall. På detta sätt kan verktyget användas för att få en snabb p resentaton av data. Tabell.2 Län rangordnade efter folkmängd Län Folkmängd Stockholms län Västra Götalands län Skåne län Östergötlands län Jönköpngs län Uppsala län Gävleborgs län Dalarnas län Hallands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Norrbottens län Södermanlands län Västerbottens län Västernorrlands län Kalmar län Kronobergs län Bleknge län Jämtlands län Gotlands län Tänk på att antalet klasser och ntervall starkt påverkar kartans budskap. Jämför karta och tabell. Från tabell.2 går det att se att halva befolknngen bor de tre största länen. Den nformatonen framgår nte av fgur.. 2

3 Fgur.3 Folkmängd 2000 per kommun Folkmängd per kommun Elva kommuner hade en folkmängd över nvånare under år Det var Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Lnköpng, Västerås, Öre b ro, Norrköpng, Helsngborg, Jönköpng och Umeå. De elva mnsta kommun e rna Bjurholm, Sorsele, Dorotea, Arjeplog, Malå, Åsele, Ydre, Munkfors, Överkalx, Norsjö och Storfors hade var för sg en folkmängd m n d re än nvånare. Fgur.3 rangord n a r k o m m u n e rna efter folkmängd. Hultsfreds kommun hamnade mtten med 5 63 nvånare. Hälften av Sverges kommuner har som högst d rygt nvånare. Den nformatonen har utnyttjats för att skapa fgur.4, med två klasser under medanvärdet (det mttersta värdet) och två över. Fgur.4 Folkmängd 2000 per kommun Notera att den vertkala axeln är bruten vd värdet Vd skapandet av fgur.4 valdes antalet värd e- områden och därefter bestämde dagramverktyget n t e rvallen. Det gav en subjektv ndelnng. En a l t e rnatv ndelnng kan vara att manuellt ndela k o m m u n e rna fyra så kallade kvart l e r. Då blr t ex den första kvartlen den fjärdedel av komm u n e rna som hade största folkmängden. Därefter skapas kartan på grundval av klassndelnngen. Fördelen med detta är att fguren re a l t e- ras tll statstskt vedertagna begrepp. Läs mer om dagramverktyget kaptel åtta. 3

4 Fgur.5 Uppbyggnad av lokala arbetsmarknadsregoner Folkmängd per LA-regon raps är unkt genom att statstk och prognoser fokuserar på funktonella re g o n e r. Dessa lokala arbetsmarknadsregoner (LA-regoner) utmärks av att befolknngen huvudsaklgen bor och jobbar den egna regonen. Fgur.5 vsar att Boden, Luleå, Pteå och Älvsbyn bldar Luleå LA-regon. Folkmängd per LA-regon år 2000 llustreras fgur.6, som bland annat vsar att m e r p a rten av LA-re g o n e rna har en relatvt lten folkmängd. Fgur.6 Folkmängd 2000 per LA-regon 4 Källa: NUTEK (raps/s CB). Tänk på att SCB använder en statstsk regonndelnng. Nya beräknngar kan därmed ge andra LA-regoner. Pendlngsstatstken för 998 och 999 vsar att Sverge består av 00 respektve 92 LA-regoner. NUTEK använder en normatv regonndelnng, som har skapats genom att slå samman statstska LA-regoner som lgger närmast att blda gemensam LA-regon. NUTEKs ndelnng består av 8 LA-regoner och är tänkt att användas under en längre tdsperod. DU bör välja den regonndelnng som passar dn stude bäst. LA-regoner fastställs statstskt efter två självs t ä n d g h e t s k r t e r e r. Antalet nvånare en kommun som utpendlar tll arbete andra kommuner får nte överstga 20 procent av totala antalet sysselsatta kommunnvånare. Antalet arbetspendlare tll en enskld kommun får nte överstga 7,5 procent av totala antalet sysselsatta n v å n a re. En kommun som uppfyller båda dessa krterer anses vara självständg och får utgöra c e n t rum en LA-regon. I övrga fall anses kommunen vara beroende och förs samman med den LA-regon dt de flesta av kommunens nvånare arbetspendlar. Metoden tllåter att en LA-regon bldas genom en pendlngskedja med max två länkar, d v s en beroende kommun kan knytas tll en självständg kommun va en annan b e roende kommun. I specalfall kan två bero e n d e kommuner tllsammans blda LA-regon, om kommunernas största pendlngsströmmar är motrktade och de därmed ömsesdgt förs tll varandra.

5 R e g o n f a m l j e rna är en statstsk gru p p e r n g av de 8 LA-re g o n e rna utfrån lkheter g rundläggande pro d u k t o n s f ö ru t s ä t t n n g a r. Fem varabler har beräknats för varje LAregon och dessa har vktats tll ett sammanvägt resultat. Varabler och vkt var: andel av befolknng ålder år (30%), andel f ö re t a g a re per nvånare ålder år exklusve jord b ruk (25%), andel av befolknng år med eftergymnasal utbldnng (25%), andel av befolknng med mndre än 0 mn tll kommuncentra (0%), samt andel av befolknng med mndre än 30 mn tll unverstet- eller högskoleort (0%). LA-re g o- n e rna har sorterats efter de summerade re s u l- taten och ndelats fem gru p p e r. Den gru p p som fck de svagaste pro d u k t o n s f ö ru t s ä t t- n n g a rna har dessutom delats upp två re g o n- f a m l j e r, med LA-regoner där sysselsättnng nom prvat respektve offentlg sektor domn e r a r. Famljen storstadsregoner består av L A - re g o n e rna Stockholm, Göteborg och Malmö. Unverstets- och högskoleregoner är s t ö rre LA-regoner med unverstet eller högskola. Regonala centra har de flesta fallen en högskola. Sekundära centra lknar re g o- nala centra men har något svagare föru t s ä t t- n n g a r. Små regoner prvat sysselsättnng och små regoner offentlg sysselsättnng har de svagaste pro d u k t o n s f ö ru t s ä t t n n g a rn a. Folkmängd per regonfamlj NUTEK har gjort en ndelnng av de lokala a r b e t smarknadsregonerna på 6 olka regonfamljer. Det kännetecknade för dessa re g o n- famljer är att de var för sg omfattar LA-re g on e r med lknande karaktär. Fgur.7 vsar LA-re g o n e rnas tllhörghet tll olka regonfamljer, samt folkmängden per regonfamlj år Av crkeldagrammet framgår det t ex att 39 av 00 nvånare Sverge bor storstadsregonerna, att var fjärde n v å n a re bor famljen regonala centra och att knappt var tonde nvånare bor småregonerna. Tänk på att regonfamljerna är statstskt beräknade och att namnen bygger på generella drag. I den sta t s t s ka beräknngen hamnar t ex nte Växjö LA-regon famljen unverstetsoch högskoleregoner, trots att där fnns ett unverstet. I denna famlj hamnar däremot Jönköpngs LA-regon, trots att den saknar lärosäte med formellt unverstet. Dessa famljer fungerar bland och andra sammanhang kan DU tjäna på att göra egna ndelnngar. Fgur.7 Folkmängd 2000 per regonfamlj 5

6 Befolknng per utländska medborgare och födelseland I raps nternetdatabas fnns det uppgfter om befolknngen per utländska medborgare och födelseland. Uppgfterna om födelseland avser födda Sverge, födda Norden utom Sverge, och födda land utom Norden. Tabell.8 vsar de 0 kommunerna som hade lägsta andel utländska medborgare år 999. Mnsta andel hade Bjurholm, där 20 av nvånare var utländska medborgare. Det motsvarade 0,7 procent av befolknngen. Tabell.9 redovsar som jämförelse de 0 kommunerna med högsta andel utländska medborgare år 999. Störst andel hade Haparanda kommun, där 2 77 av nvånare var utländska m e d b o rg a re. Var fjärde nvånare Haparanda var utländsk medborgare. Tabell.8 Kommunerna med lägsta andel utländska medborgare 999 Kommun Folkmängd Antal Andel (%) utländska utländska medborgare medborgare Bjurholm Berg Karlsborg Vlhelmna Arvdsjaur Sorsele Malå Ånge Vndeln Ovanåker Källa: NUTEK (raps/s CB). Tabell.9 Kommunerna med högsta andel utländska medborgare 999 Invandrare defneras bland som personer med utländskt medborgarskap. Ibland avses personer som är födda utomlands. I andra sammanhang anses nvandrarna omfatta både utländska medborgare och naturalserade personer (personer som fått svenskt medborgarskap). De olka defntonerna är olka sätt att avgränsa första generatonens nvandrare. Ibland anses nvandrarbefolknngen även omfatta personer födda Sverge som svenska medborgare, där en eller båda av föräldrarna är födda utomlands. Dessa barn kallas för andra generatonens nvandrare. Det är gvetvs möjlgt att utsträcka gränsen ännu mer och även omfatta tredje generatonens nvandrare, d v s barnbarn tll första generatonens nvandrare. Regstret över totalbefolknngen (RTB) byggdes upp av Statstska Centralbyrån 968 när folkbokförngen hade blvt datorstödd. RTB nnehåller bland annat uppgfter om nvånarnas personnummer, namn, folkbokförngsförhållanden, medborgarskap, födelseland och föräldrarnas födelseland. raps nternetdatabas hämtar ett urval av tabeller från RTB. Uppgften om antalet utländska medborgare Haparanda kommun fås då genom att summera antalet ndvder som är folkbokförda Haparanda och har annat medborgarskap än svenskt. Kommun Folkmängd Antal Andel (%) utländska utländska medborgare medborgare Haparanda Botkyrka Eda Södertälje Huddnge Upplands Väsby Övertorneå Malmö Stockholm Solna Källa: NUTEK (raps/s CB). Tänk på att nvandrare defneras olka och att gränsen kan sträckas allt längre u t. Beroende på ursprung kan det ock s å vara relevant med en bred defnton för vssa nvandrargrupper, samtdgt som det nte är menngsfullt för att studera vllkoren för personer med annat ursprung. 6

7 Poängen med befolknngsstatstk dmensonerna utländska medborgare respektve utrkes födda är gvetvs att beskrva nvandrarbefolknngen. I raps nternetdatabas är de utrkes födda uppdelade födda norden utom Sverge samt födda land utom Norden. Ta b e l l e r- na.0 och. redovsar kommunern a som hade lägsta respektve högsta andelen utrkes födda nvånare 999. Rangordnngen av kommunerna ändras när n v a n d r a rna defneras som utrkes födda stället för utländska medborgare, även om placerngarna för Haparanda och B j u rholm nästan blev oförändrade. Dessutom blr nvandrarbefolknngen mycket större vd defntonen utrkes födda. Notera även att uppgfter om medborgarskap nte hade fungerat om studen hade fokuserat på utomnordskt födda. För då hade Haparanda och Bjurholm hamnat på delad placerng, med en av 00 utomnordskt födda nvånare. I raps nternetdatabas httar du uppgfter om utrkes födda. Tabell.0 Kommunerna med lägsta andel utrkes födda nvånare 999 Kommun Folk- Andel (%) Andel (%) mängd födda utom utrkes Norden födda Berg Bjurholm Ovanåker Sorsele Vlhelmna Arvdsjaur Ånge Åsele Karlsborg Älvdalen Tabell. Kommunerna med högst andel utrkes födda nvånare 999 Kommun Folk- Andel (%) Andel (%) mängd födda utom utrkes Norden födda Haparanda Botkyrka Malmö Södertälje Solna Huddnge Övertorneå Upplands-Väsby Sgtuna Göteborg Genom regstret över totalbefolknngen (RTB) går det att ta fram statstk över utrkes födda. Det är personer med utländskt medborgarskap samt nvandrare som fått svenskt medborgarskap. Bland de utrkes födda fnns även en ytterst lten grupp, bestående av personer som är födda utomlands som svenska medborgare av utrkes verksamma s v e n s k a r. Dessa ndvder är knappast att betrakta som nvandrare. I totalsammanhang är dock gruppen försumbar och de utrkes födda kan därmed appro x m a t v t anses vara första generatonens nvandrare. B a rn tll dessa nvandrare går också att dentfera RTB. Däremot går det nte att dentfera nvandrare som blvt svenska medborgare före 967 samt n v a n d r a r b a rn födda Sverge före 967. Denna nackdel bör sällan bl ett pro b l e m. De nvandrare som nte går att dentfera re g s t ren är få relaton tll de dentferbara nvandrarna. De odentferbaras långa vstelse Sverge samt tdgare koncentraton på arbetskraftsnvandrng gör antaglgen att de praktken oftast nte är att betrakta som nvandrare. Källa: NUTEK (raps/s CB). 7

8 Tabell.2 Utbldnngsnvå 999 för utomnordskt födda Kommun Antal Ingen Mnst Kortare Mnst utom- specell 3-årgt än 3 år 3 år nordskt utb (%) gymn (%) eftergymn eftergymn födda utb (%) utb (%) Botkyrka Malmö Solna Göteborg Huddnge Stockholm Södertälje Burlöv Landskrona Gnosjö Tabell.3 Utbldnngsnvå 999 för svenskfödda 0 kommuner Befolknng efter utbldnng o ch födelseland raps nternetdatabas nnehåller detaljerad nformaton om befolknngens utbldnngsnvåer per födelseland. I detta avsntt specalstuderas utbldnngsnvåerna de kommuner som hade högsta andel utomnordskt födda nvånare 999. Ta b e l l e rna.2 och.3 redovsar andelen av utomnordskt födda respektve svenskfödda per utbldnngsnvåer. I fgur.4 llustreras andelen med eftergymnasal utbldnng per kommun och födelseland. Resultatet vsar att nvånarn a som är födda utom Norden hävdar sg lka bra eller bättre än födda Sverge. Det är bara de tre storstadskommunern a Malmö, Göteborg och Stockholm som svenskfödda hade en större andel med eftergymnasal utbldnng. Fgur.4 Utbldnngsnvå 999 för utomnordskt födda och svenskfödda Källa: NUTEK (raps/s CB). 8 Kommun Antal Ingen Mnst Kortare Mnst födda specell 3-årgt än 3 år 3 år Sverge utb (%) gymn (%) eftergymn eftergymn utb (%) utb (%) Botkyrka Malmö Solna Göteborg Huddnge Stockholm Södertälje Burlöv Landskrona Gnosjö raps nternetdatabas hämtar ett urval av summerade data från SCBs utbldnngsregster. Detta regster är en sammanställnng från andra statstkregster. SCB hämtar folkbokförngsuppgfter från Rksskatteverket. Uppgfter om ndvdernas utbldnng kommer bland annat från AMS, CSN, Mgratonsverket, Skolverkets Elevregster och Lärarregster samt Högskoleverkets unverstets- och högskoleregster.

9 Fgur.5 Utbldnngsnvå 999 för utomnord s k t födda och svenskfödda (20 64 år). Tänk på att det är högsta regstrerade utbldnng och nte senaste som du får uppgft om. Befolknngen efter utbldnng och ålder raps nternetdatabas kan användas för att studera befolknngsdata efter ålder. Statstken fnns oftast så kallade -års k l a s s e r, så att du kan skapa egna åldersklasser. Detta är mycket önskvärt för att få bättre statstska jämförelser eller för att kontrollera ett resultats underlggande data. Fgur.5 samt tabellerna.6 och.7 är också jämförelser av utbldnngsnvåerna mellan svenskfödda och utomnordskt födda. I detta fall är dock jämförelsen avgränsad tll att omfatta den så kallade arbetsföra befolknngen, det vll säga befolknngen ålder år. Tdgare jämförelse vsade att de utomnordskt födda oftast hade lka stor eller högre andel högutbldade än svenskfödda. Nu blr resultatet det omvända. Avgränsnngen tll den arbetsföra befolknngen vsar att svenskfödda hade en lka stor eller högre andel eftergymnasalt utbldade 999, jämfört med utomnordskt födda. Tabell.6 Utbldnngsnvå 999 för utomnordskt födda åldersklass år Kommun Antal Ingen Mnst Kortare Mnst utom- specell 3-årgt än 3 år 3 år nordskt utb (%) gymn (%) eftergymn eftergymn födda utb (%) utb (%) Botkyrka Malmö Solna Göteborg Huddnge Stockholm Södertälje Burlöv Landskrona Gnosjö Tabell.7 Utbldnngsnvå 999 för svenskfödda åldersklass år Kommun Antal Ingen Mnst Kortare Mnst födda specell 3-årgt än 3 år 3 år Sverge utb (%) gymn (%) eftergymn eftergymn utb (%) utb (%) Botkyrka Malmö Solna Göteborg Huddnge Stockholm Södertälje Burlöv Landskrona Gnosjö

10 Det fnns flera tänkbara förklarngar tll att j ä m f ö relsen mellan svenskfödda och utomnordskt födda gav olka resultat de tdgare j ä m f ö re l s e rna. En felkälla kan vara svårgheter att få nvandrares utbldnng att passa n klassfcerngen. En annan är brstande uppgfter om nvandrares utbldnng. Det är välkänt att uppgfterna över nvandrares utbldnng har lägre tllförltlghet än för svenskfödda, vars utbldnng fnns re g s t rerad under olka stader lvet. Detta skulle kunna förklara mndre skllnader, men nte hela skllnaden resultat mellan de olka jämföre l s e rn a. Fgur.8 raps utbldnngsgrupper- och nvåer Svensk utbldnngsnomenklatur (SUN) är mallen som används vd sammanställnng av ndv d e rnas olka utbldnngar. Fgur.8 vsar raps utbldnngsgru p p e r- och nvåer. All formell utbldnng, från förskoleklass tll forsk a rutbldnng, ges en klassfcerng genom SUN per nvå och nrktnng. Uppgfter om befolknngens utbldnng fnns databasern a kopplade tll olka SUN-Koder. I raps är dessa koder sammanslagna tll tolv olka u t b l d n n g s g ru p p e r. Dessa grupper kan sedan summeras tll fyra olka utbldnngsnvåer. SUN har genomgått en större revderng och från år 2000 redovsas utbldnngsuppgfterna efter en ny klassfcerng. Data för åren 999 och bakåt är därmed nte fullt jämförbara med data för år 2000 och framåt. 20

11 Fgur.9 Utbldnngsnvå 999 Huddnge Kommun Demografska skllnader mellan befolkn n g s g ru p p e rna är gvetvs en självklar förklarng, eftersom den ena jämföre l s e n g j o rdes över alla åldrar medan den andra avgränsades tll åldrarna år. En av k o m m u n e rna jämföre l s e rna var Huddnge. Fgur.9 vsar att befolknngens å l d e r s s t ruktur skljer sg åt mellan födda Sverge och utrkes födda. Den sammanslagna blden ger hela befolknngens å l d e r s s t ruktur och utbldnngsnvå. Fgur.20 llustrerar utomnordskt födda och svenskfödda per åldersklasser och utbldn n g s n v å e r. Här syns tydlgt orsaken tll sklda resultat. Det var framför allt frånv a ron av 0-20 årngar, vars andel är mycket större hos svenskfödda än utomn o rdskt födda, som gjorde att svenskfödda fck en större andel med efterg y m- nasal utbldnng den andra jämföre l s e n. I denna grupp ngår barn tll svenskfödda f ö r ä l d r a r. Dessutom ngår barn födda Sverge av föräldrar som är födda utomlands. De båda jämföre l s e rna omfattade d ä rför svenskfödda samt första generatonens nvandrare från utomnord s k t land. Avgränsnngen ålder gjorde sedan s k l l n a d e n. Fgur.20 Utbldnng och ålder 999 för utomnordskt födda och svenskfödda Huddnge kommun Tänk på att varabeln födelseland ka n användas tll att studera första generatonens nvandrare. Att studera andra generatonens nvandrare kräver uppgft om föräldrarnas födelseland. 2

12 Befolknng efter utbldnng och k ö n All statstk raps är uppdelad per kön, där det är möjlgt. Tabell.2 är en detaljre d o v s- nng av utbldnngsnvån 999, för utomnordskt födda Botkyrka. För män och kvnnor redovsas antalet och andelen per utbldnngsgrupp. Det var t ex 6 35 män som hade mndre än 3-årg gymnaseutbldnng. Det motsvarade 68 procent av de utomnordskt födda männen. För kvnnorna var motsvarande data 6 36 kvnnor motsvarande 72 procent av kvnnorna. Totalt var det utomnordskt födda nvånare Botkyrka 999, med utbldnng kortare än 3-årgt gymnasum. Det motsvarade 70 procent av de utomnordskt födda. I kaptel sju fnns en steg- för- steg beskrvnng av hur du kan hämta hem uppgfterna tabell.2. Dessutom vssas hur enkelt det är att använda programmet PC-Axs tll p rocentberäknngar. Tänk på att all statstk raps är uppdelad på kön, där det är möjlgt. Vd behov kan du därför lätt redovsa könsuppdelad statstk. Tabell.2 Utomnordskt föddas utbldnng Botkyrka kommun 999 per kön Män Kvnnor Totalt UTBKod Utbldnngsgrupp Antal Procent Antal Procent Antal Procent Källa: NUTEK (raps/s CB). Utbldnng kortare än 3-årgt gymnasum 3-årg teoretsk gymnaseutbldnng; (T, N) 3-årg teoretsk gymnaseutbldnng; (S, H, m.m) 3-årg yrkesförberedande gymnaseutbldnng Eftergymnasal utbldnng kortare än 3 år; (T, N) Eftergymnasal utbldnng kortare än 3 år; vård Eftergymnasal utbldnng kortare än 3 år; pedagogk Eftergymnasal utbldnng kortare än 3 år; (Övrg) Mnst 3-årg eftergymnasal utbldnng; (T, N) Mnst 3-årg eftergymnasal utbldnng; vård Mnst 3-årg eftergymnasal utbldnng; pedagogk Mnst 3-årg eftergymnasal utbldnng; övrg % % % 223 2% 68 % 29 2% 82 2% 229 3% 4 2% 979 % 96 0% 895 % 247 3% 7 % 38 2% 5 % 4 2% 92 % 65 % 22 % 87 % 360 4% 336 4% 696 4% 304 3% 94 % 398 2% 88 % 00 % 88 % 54 % 96 % 50 % 3 3% 268 3% 579 3% 22

13 Fgur.22 llustrerar utomnordskt föddas utbldnng Botkyrka 999 per utbldnngsgrupper. Fguren bygger på data från tabell.20. Exemplet vsar hur raps data enkelt kan ges en llustratv bld med hjälp av standardprogrammet Excel. Fgur.22 Utomnordskt föddas utbldnng Botkyrka kommun 999 raps Internetdatabas ger stora möjlgheter tll studer av befolknngsdata. Det gäller som alltd att veta vad som är syftet med studen och vlka data som man är ntresserad av. Internetdatabasen är ett praktskt verktyg men det ersätter nte nödvändga statstska och teoretska överväganden. Den gör helt enkelt att analytkern har tllgång tll en stor mängd data som är lättllgänglga och en mljö som är enkel och snabb att arbeta. Förklarng tll fgur: T =teknk, N =naturvetenskap, S =samhälls-vetenskap, H =humanora och övrg avser all utbldnng som nte är nom teknk, natur-vetenskap, pedagogk eller vård. 23