Undersökningen om vuxnas deltagande i utbildning

Transkript

1 Statstska centralbyrån SCBDOK (46) Undersöknngen om vuxnas deltagande utbldnng UF0538 Innehåll 0 Allmänna uppgfter Ämnesområde Statstkområde SOS-klassfcerng Statstkansvarg Statstkproducent Uppgftsskyldghet Sekretess och regler för behandlng av personuppgfter Gallrngsföreskrfter EU-reglerng Syfte och hstork Statstkanvändnng Uppläggnng och genomförande Internatonell rapporterng Planerade förändrngar kommande undersöknngar Överskt Observatonsstorheter Statstska målstorheter Utflöden: statstk och mkrodata Dokumentaton och metadata Uppgftsnsamlng Ram och ramförfarande Urvalsförfarande Mätnstrument Insamlngsförfarande Databerednng Statstsk bearbetnng och redovsnng Skattnngar: antaganden och beräknngsformler Redovsnngsförfaranden Slutlga observatonsregster Produktonsversoner Arkverngsversoner Erfarenheter från senaste undersöknngsomgången Blagor Blaga 1 Introduktonsbrev Blaga 2 Frågeformulär... 23

2 Statstska centralbyrån SCBDOK (46) 0 Allmänna uppgfter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Utbldnng och forsknng 0.2 Statstkområde Statstkområde: Befolknngens utbldnng 0.3 SOS-klassfcerng Tllhör (SOS) Nej För undersöknngar som ngår Sverges offcella statstk gäller särsklda regler när det gäller kvaltet och tllgänglghet, se Förordnngen om den offcella statstken (2001:100). 0.4 Statstkansvarg Myndghet/organsaton: SCB Postadress: Örebro Besöksadress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Mattas Frtz Telefon: E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.5 Statstkproducent Myndghet/organsaton: SCB Postadress: Örebro Besöksadress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Mattas Frtz Telefon: E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.6 Uppgftsskyldghet Uppgftsskyldghet förelgger nte. 0.7 Sekretess och regler för behandlng av personuppgfter I myndgheternas särsklda verksamhet för framställnng av statstk gäller sekretess enlgt 24 kap. 8 offentlghets- och sekretesslagen (2009:400). För att skydda ensklda personers eller företags sekretessbelagda uppgfter den offentlggjorda statstken, görs en så kallad röjandekontroll. Röjandekontrollen nnebär att åtgärder görs för att säkerställa att ensklda personers eller företags uppgfter nte kan utläsas ur statstken.

3 Statstska centralbyrån SCBDOK (46) Vd automatserad behandlng av personuppgfter gäller reglerna personuppgftslagen (1998:204). På statstkområdet fnns dessutom särsklda regler för personuppgftsbehandlng lagen (2001:99) och förordnngen (2001:100) om den offcella statstken. Statstkens uppgfter skyddas av sekretess. Personnummer och andra personuppgfter fnns statstkregstret. Sekretessen gäller 70 år. Vd begäran från prvatperson enlgt Personuppgftslagen lämnas regsterutdrag, vlket nnehåller uppgfter om den egna personen. 0.8 Gallrngsföreskrfter Regstret sparas SCB:s arkv tlls beslut om eventuellt bevarande har fattats. 0.9 EU-reglerng EU-reglerng saknas. Undersöknngen genomfördes under s.k. Gentlemen s agreement. För att få jämförbarhet mellan de olka ländernas undersöknngar har Eurostat samarbete med EU-länderna tagt fram en manual med rekommendatoner för undersöknngens genomförande. Dessa rekommendatoner har följts så långt som möjlgt Syfte och hstork Syftet med undersöknngen Vuxnas deltagande utbldnng är att mäta den vuxna befolknngens, år, totala deltagande lärandeaktvteter under ett år. En lärandeaktvtet omfattar deltagande formell och ckeformell utbldnng eller nformellt lärande. Formellt lärande omfattas av utbldnngar nom det reguljära utbldnngsväsendet, cke-formellt lärande är kurser, studecrklar, prvatlektoner på eller utanför jobbet samt upplärnng arbete. Informellt lärande är lärandeaktvteter utan formell ledare, exempelvs läsa facktdsskrfter eller en nstruktonsbok. Det är främst formell och cke-formell utbldnng som undersöknngen avser och det ställs därför djupare frågor om samtlga formella och cke-formella utbldnngar, dock högst tre, per undersöknngsperson. För nformella utbldnngsaktvteter ställs nga djupare frågor, men ämnesområdet för högst tre nformella utbldnngsaktvteter samlas n. Undersöknngen genomfördes sn nuvarande form för första gången Sverge under hösten 2005 och våren Undersöknngen är en ny och vktg källa för att beskrva den vuxna befolknngens deltagande lvslångt lärande. Under 2002 genomfördes en lknande undersöknng som gck under namnet Vuxnas lärande Statstkanvändnng Användarna av undersöknngen är bland annat Eurostat, Utbldnngsdepartementet, Unverstetskanslersämbetet (f.d. Högskoleverket) och Skolverket. Statstken beskrver främst hur många som deltar formell eller cke-formell utbldnng, vlka som deltar samt

4 Statstska centralbyrån SCBDOK (46) om det är arbetsrelaterad utbldnng eller nte. Statstken kan exempelvs användas för arbetsmarknads-/utbldnngspoltska avskter Uppläggnng och genomförande Undersöknngen om vuxnas deltagande utbldnng är en urvalsundersöknng och genomförs som en ntervjuundersöknng av urvalspersoner. Intervjuer genomfördes under peroden oktober 2005 mars Två tredjedelar av ntervjuerna genomfördes som besöksntervjuer och en tredjedel som telefonntervjuer. Varabler från Regstret över totalbefolknngen (RTB) användes för att skapa en urvalsram och för att hämta aktuella adressuppgfter. Regstervarabler om exempelvs högsta utbldnngsnvå, kön och födelseår kopplas tll ntervjusvaren Internatonell rapporterng Avdentferade mkrodata från den svenska undersöknngen levererades tll Eurostat januar Undersöknngen genomfördes samtlga EU-25 länder och jämförbara resultat från länderna publcerades av Eurostat under Det engelska namnet på undersöknngen är Adult Educaton Survey (AES) Planerade förändrngar kommande undersöknngar Undersöknngen planeras att genomföras vart femte år. Frågeområden som är svåra att mäta eller som täcks av andra undersöknngar kan komma att ändras eller tas bort. Planen är att kunna behålla jämförbarhet över td för undersöknngens centrala ndkatorer.

5 Statstska centralbyrån SCBDOK (46) 1 Överskt I undersöknngen studeras ndvders utbldnngsbakgrund, sysselsättnng, språk- och datorkunskaper samt deras genomförda lärandeaktvteter under de senaste 12 månaderna. Målpopulatonen omfattar alla folkbokförda personer Sverge ålder år. De vktgaste observatonsvarablerna är personernas deltagande formell utbldnng och cke formell utbldnng. För dessa varabler observeras också utbldnngarnas volym, typ, utbldnngsform och ämnesområde. 1.1 Observatonsstorheter Observerad populaton Observerad varabel Namn Referenstd Namn Referenstd Folkbokförda personer Sverge åldern år 31/ Deltagt utbldnng, formell, cke-formell, nformell utbldnng Från mättllfället och 12 månader bakåt Lärandeaktvteter för folkbokförda personer Sverge åldern år Från mättllfället och 12 månader bakåt Språkkunskaper Datoranvändnng Sysselsättnng Högsta avklarade utbldnng Volym av lärandeaktvteter (antal aktvteter och antal utbldnngstmmar) Typ av lärandeaktvtet (arbetsrelaterad/eget ntresse) Utbldnngsform (kurs/semnarum/ prvatlekton/ handlednng) Ämnesområde Vd mättllfället Fram tll mättllfället Vd mättllfället Vd mättllfället Från mättllfället och 12 månader bakåt Från mättllfället och 12 månader bakåt Från mättllfället och 12 månader bakåt Från mättllfället och 12 månader bakåt

6 Statstska centralbyrån SCBDOK (46) 1.2 Statstska målstorheter Objektgrupp Varabel Mått Populaton Indelnng redovsnngsgrupper Folkbokförda personer Sverge Kön Ålder Hushållstyp Deltagt utbldnng, formell, cke-formell, Andel åldern år Utbldnngs-nvå Födelseland nformell utbldnng Sysselsättnng Regon Lärandeaktvteter för folkbokförda personer Sverge åldern år Kön Ålder Utbldnngsnvå Födelseland Sysselsättnng Inrktnng Anordnare Närngsgren Utbldnngsform Datoranvändnng Volym av lärandeaktvteter (antal aktvteter och antal utbldnngstmmar) Typ av lärandeaktvtet (arbetsrelaterad/eget ntresse) Utbldnngstyp (kurs/sem-narum/ prvatlekton/ handlednng) Ämnesområde Andel 1.3 Utflöden: statstk och mkrodata Statstken redovsas som tabeller och dagram på Eurostats webbplats. Tabellerna nnehåller utvalda varabler som presenteras som andelar ( procent) av populatonen. SCB levererar avdentferad mkrodata tll Eurostat efter varje undersöknngsomgång. Mkrodataregster sparas tlls vdare på SCB medan bevarandebehovet utreds. 1.4 Dokumentaton och metadata Framtagnngen av statstken och statstkregstret beskrvs detta dokument, Statstkens framtagnng (SCBDOK). Kvalteten hos statstken beskrvs Beskrvnng av statstken (BaS). Det detaljerade nnehållet statstken beskrvs SCB:s mkrodataregster (MetaPlus). Dokumentatonerna fnns publcerade på SCB:s webbplats, under Dokumentaton.

7 Statstska centralbyrån SCBDOK (46) 2 Uppgftsnsamlng Vd urvalsramens skapande kopplades nödvändga bakgrundsvarabler tll ramens objekt. Regsteruppgfter om högsta utbldnngsnvå, kön och födelseår användes som stratferngsvarabler vd urvalsdragnngen. Regsteruppgft om exempelvs arbetsställe, högsta utbldnngsnvå, kön och födelseår användes ntervjuformuläret och högsta utbldnngsnvå, kön och födelseår användes sedan vd statstkens framtagnng för att avgränsa redovsnngsgrupper. 2.1 Ram och ramförfarande För populatonen folkbokförda personer Sverge åldern år skapades en urvalsram från Regstret över totalbefolknngen (RTB). Inga övrga krterer avgränsar urvalsramen. Urvalsramens aktualtet avsåg 31 maj 2005 och nnehöll personer. RTB nnehåller en vss övertäcknng som omfattar personer som avldt mellan urvalsramens skapande och ntervjutllfället eller flyttat från Sverge men nte anmält flyttnngen tll folkbokförngsmyndgheterna. Undertäcknng uppstår om en person nvandrar tll Sverge och personen enlgt lagar och förordnngar borde folkbokföra sg men nte gör det. Mer om täcknngsbrster RTB fnns befolknngsstatstkens dokumentaton, Populatonen lärandeaktvteter avgränsas tll lärandeaktvteter under de senaste 12 månaderna från ntervjutllfället men dentferades först vd ntervjun. Ingen urvalsram har därför använts för lärandeaktvteter. Täcknngsbrsterna är stora dels då referenstden på 12 månader är lång, dels då det är svårt att defnera lärandeaktvteter. Det kan vara svårt att mnnas en halvdagskurs ett år bakåt och det kan vara svårt att veta vad som räknas som lärandeaktvtet. Undertäcknngen är sannolkt mycket större än övertäcknngen vlket betyder att antalet lärandeaktvteter trolgen underskattas statstken. 2.2 Urvalsförfarande Urvalsramen avseende folkbokförda personer Sverge åldern år delades n 18 urvalsstrata, och ett stratferat obundet slumpmässgt urval drogs. Stratferngen gjordes syfte att ge tllräcklg precson skattnngarna av de vktgaste målstorheterna. Urvalsstorleken för respektve stratum har bestämts på ett sådant sätt att precsonen förväntas vara densamma för alla stratum. Planerngsvärden har satts utfrån erfarenheter från tdgare undersöknngar av lknande slag. ~ ph(1 ~ ph) mh = V ( pˆ ) ~ p (1 ~ (2.1) + p ) / N där h h h h m h =antal svar som krävs för att uppnå precsonskrav, stratum h

8 Statstska centralbyrån SCBDOK (46) p~ h = planerngsvärde för andel personer som deltar cke-formell utbldnng, stratum h V pˆ ) =önskad precson, stratum h ( h N h = antal personer urvalsramen, stratum h Därefter beräknas planerad stckprovsstorlek per stratum n = m / a~ (2.2) h där h h a ~ h =planerngsvärde för svarsandel, stratum h Stratferng, ndelnng Populatonsstorlek Urvalsstorlek Totalt Man, år, förgymnasal utb Man, år, gymnasal utb Man, år, eftergymnasal utb Kvnna, år, förgymnasal utb Kvnna, år, gymnasal utb Kvnna, år, eftergymnasal utb Man, år, förgymnasal utb Man, år, gymnasal utb Man, år, eftergymnasal utb Kvnna, år, förgymnasal utb Kvnna, år, gymnasal utb Kvnna, år, eftergymnasal utb Man, år, förgymnasal utb Man, år, gymnasal utb Man, år, eftergymnasal utb Kvnna, år, förgymnasal utb Kvnna, år, gymnasal utb Kvnna, år, eftergymnasal utb

9 Statstska centralbyrån SCBDOK (46) Urval av cke-formella lärandeaktvteter: Om undersöknngspersonen rapporterade fler än tre cke-formella lärandeaktvteter, drogs ett obundet slumpmässgt urval om tre lärandeaktvteter, för nsamlng av varabler avseende lärandeaktvteter. I dessa fall kan urvalsdesgnen ses som ett tvåstegs klusterurval. Urvalsenhet första steget (kluster) är ndvd och urvalsenhet andra steget är lärandeaktvteter. Detta urval skedde dock under själva ntervjun och kunde nte styras genom allokerng vd urvalsdragnngen. 2.3 Mätnstrument I jun 2004 bldades en arbetsgrupp för att konstruera frågeformuläret tll den nternatonella undersöknngen. I arbetsgruppen ngck representanter från Eurostat och totalet EU-länder (därbland Sverge). Innehållet undersöknngen fastslogs jun 2005 och det svenska frågeformuläret genomgck ett mätteknskt test august Frågeformuläret Den svenska versonen av frågeformuläret testades av SCB:s mätteknska laboratorum. Testpersonerna ansåg att frågorna formuläret nte var känslga eller svåra att besvara. Däremot ansåg man att frågeformuläret var väldgt långt vlket ledde tll att vssa frågor togs bort. I september 2005 konstruerades det slutgltga frågeformuläret som var en omarbetad verson av den som hade använts det mätteknska testet. Frågeformuläret nnehöll 78 frågor. De vktgaste frågorna är knutna tll deltagande utbldnng. Utbldnng ndelas formell, cke-formell och nformell utbldnng (se Varabler för defnton av dessa begrepp). Se frågeformuläret blaga 2. Frågor avseende formell utbldnng Har du studerat nom någon av de här utbldnngarna under de senaste 12 månaderna? Vuxenutbldnng, kunskapslyftet. Svenskundervsnng för nvandrare (SFI) Folkhögskola, yrkesutbldnng eller utbldnng som ger behörghet tll fortsatta studer Arbetsmarknadsutbldnng va arbetsförmedlngen, yrkesutbldnng eller utbldnng som ger behörghet tll fortsatta studer. Grundutbldnng eller forskarutbldnng vd unverstet eller högskola, nkl. frstående kurser Utländsk utbldnng, yrkesutbldnng eller utbldnng som ger behörghet tll fortsatta studer. Kvalfcerad yrkesutbldnng (KY) Annan utbldnng, yrkesutbldnng eller utbldnng som ger behörghet tll fortsatta studer.

10 Statstska centralbyrån SCBDOK (46) Frågor avseende cke-formell utbldnng Har du deltagt kurser eller studecrklar nom arbetet eller på frtden under de senaste 12 månaderna? Har du tagt prvatlektoner under de senaste 12 månaderna? Har du deltagt semnarer, föreläsnngar, workshop eller lknande nom arbetet eller på frtden under de senaste 12 månaderna? Har du fått utbldnng, undervsnng eller praktk drekt på arbetsplatsen eller arbetsstuatonen med hjälp av handledare eller annan nstruktör under de senaste 12 månaderna? Frågor avseende nformell utbldnng Har du försökt att lära dg något på egen hand nom arbetet eller på frtden under de senaste 12 månaderna genom att använda någon av följande metoder? Medvetet försökt att lära dg något med hjälp av anhörg, vän eller arbetskamrat. Genom att läsa böcker, fackltteratur, facktdskrfter eller manualer. Genom att använda datorer eller Internet. Medvetet försökt att lära dg något på egen hand genom TV, rado, vdeo eller DVD. Genom att besöka gudade vsnngar på museum, utställnngar, hstorska platser eller företag. Medvetet försökt att lära dg något på egen hand genom besök på bblotek eller lärcentra. Introduktonsbrev Innan ntervjuarbetet startade skckades ett ntroduktonsbrev ut tll de utvalda personerna. Brevet nformerade om undersöknngens syfte samt att en ntervjuare skulle rnga för att boka en ntervju. Se ntroduktonsbrevet blaga Insamlngsförfarande Datansamlngen skedde med hjälp av ntervjuer (besök och telefon). Andelen besöksntervjuer av alla genomförda ntervjuer var 63 procent. Ingen stude för att bedöma effekter av att olka nsamlngsmetoder användes har gjorts. Intervjuarna fck utbldnng form av en genomgång av frågeformuläret. Datansamlngen koncentrerades tll frågor om ndvdens olka utbldnngar de senaste 12 månaderna, men även frågor om datoranvändnng, språkkunskaper samt yrke och sysselsättnng förekom.

11 Statstska centralbyrån SCBDOK (46) Undersöknngspersonerna kontaktades först va brev. Brevet nnehöll nformaton om: Undersöknngens syfte Hur ntervjuerna ska genomföras Hur statstken kommer att användas Hur undersöknngspersonen kan förbereda sg för ntervjun Sekretessregler Brevet nnehöll också en gåva form av en mnräknare. Några dagar efter att undersöknngspersonen fått brevet så kontaktades denne av ntervjuaren för att bestämma td och plats för ntervju. Antalet kontaktförsök va telefon varerade men mnst åtta kontaktförsök gjordes. Intervjuer genomfördes under tdsperoden oktober 2005 februar I de fall där undersöknngspersonen nte vlle genomföra en besöksntervju, och alternatvet var objektsbortfall, genomfördes telefonntervjuer. En telefonuppföljnng av de ndvder som man nte fått kontakt med fram tll och med februar 2006, gjordes under mars Databerednng Dataregstrerng skedde vd den datorstödda ntervjun. De datorstödda ntervjuerna kontrollerade så att endast valda varabelvärden regstrerades. Följande varabler kodades undersöknngen: Närngsgren på arbetsstället där undersöknngspersonen var anställd (kodades tll Svensk Närngsgrensndelnng (SNI)). Undersöknngspersonens yrke (kodades tll Standard för svensk yrkesklassfcerng (SSYK)). Utbldnngsnrktnng för de lärandeaktvteter som undersöknngspersonen deltagt (kodades efter svensk utbldnngsnomenklatur (SUN). Yrke kodades huvudsaklgen under ntervjun. Intervjuarna använde en lsta med de vanlgaste yrkena. Fall som nte kunde kodas under ntervjun kodades efteråt av personal vd SCB. Närngsgren och Utbldnngsnrktnng kodades efter ntervjuerna av personal vd SCB. Närngsgren: Undersöknngspersonen fck ge en detaljerad beskrvnng av den huvudsaklga verksamheten på arbetsplatsen, samt vad som produceras/säljs på arbetsplatsen. Utbldnngsnrktnng: Undersöknngspersonen fck för varje utvald lärandeaktvtet ange det huvudsaklga nnehållet och/eller huvudämnet utbldnngen.

12 Statstska centralbyrån SCBDOK (46) Intervjuarna blev nstruerade att det var vktgt att erhålla så detaljerad nformaton som möjlgt från undersöknngspersonen. För att mnmera felkodnng, gjordes kodnngen av personal som är erfaren att koda dessa varabler. Kodnngen gjordes med hjälp av datorstöd. Kodnngsexperment Ett kodnngsexperment har genomförts, där ett urval av utbldnngsnrktnngar kodades två gånger. Slutsatsen av kodnngsexpermentet var att kvaltén är god på högre kodnngsnvåer men sämre på lägre nvåer. Crka 85 procent av utbldnngarna kodades med samma nrktnng på ensffernvå vd första och andra kodnngstllfället. Motsvarande andelar på två- och tresffernvå var 82 respektve 70 procent. Några resultat från undersöknngen redovsade efter utbldnngsnrktnng på lägre nvå än ensffernvå publceras nte av SCB. Gransknng och rättnng Efter att data regstrerats vd ntervjun gjordes ytterlgare kontroller av regstrerade data. Logska kontroller gjordes så att svar på olka frågor nte var ormlga förhållande tll varandra. Eftersom antalet upprättnngar denna undersöknng har vart ltet bedöms effekterna på de slutlga skattnngarna som relatvt små.

13 Statstska centralbyrån SCBDOK (46) 3 Statstsk bearbetnng och redovsnng Vkter har beräknats för att kunna redovsa statstken för hela populatonen och nte endast för de svarande. En urvalsundersöknng som denna lder av urvalsfel och bortfallsskevhet. En kalbrerngsestmator har använts för att reducera urvalsfel och bortfallsskevhet. Då bortfallet på objektsnvå omfattade 22,7 procent av urvalet fnns en rsk för att en bortfallsskevheter ändå kan förelgga. 3.1 Skattnngar: antaganden och beräknngsformler Den estmator som används undersöknngen är en kalbrerngsestmator. För en allmän beskrvnng av kalbrerngsestmatorn, se Estmaton n the prescence of Nonresponse and Frame Imperfectons (2001). Syftet med kalbrerngsestmatorn är att reducera urvalsfel och bortfallsskevheter med hjälp av extern nformaton, så kallade hjälpvarabler. De parametrar som skattas är totaler samt funktoner av totaler. Defnera t (y) = y (3.1) U där t(y) är totalen av varabeln y populaton U och y är värdet på undersöknngsvarabel y för person. Kalbrerngsestmatorn: En total (3.1) skattas med: tˆ( y ) = d v y (3.2) r1 Där d är desgnvkten (genererad av urvalet), v en vkt som kompenserar för bortfall och r 1 är mängden av svarande personer. Desgnvkten, d, beräknas enlgt: d = N n h h där N h är storleken på urvalsramen stratum h och n h är urvalsstorleken stratum h. Bortfallsvkten, v, beräknas från hjälpnformaton, se (3.3). Hjälpvarabler: Populatonen U delas upp cke-överlappande grupper U p. Uppdelnngen görs utfrån hjälpvarabler hämtade från olka regster. Hjälpvarablerna som används är: Kön*ålder*utbldnngsnvå (18 grupper)

14 Statstska centralbyrån SCBDOK (46) Födelseland (3 grupper) Sysselsättnngsstatus (3 grupper) Urbanserngsgrad (3 grupper) De hjälpvarabler som används estmatonen har valts utfrån krterer om hur de samvarerar med svarsbenägenhet och vktga undersöknngsvarabler. I tablån nedan beskrvs hjälpvarablerna och de kategorer som användes vd estmatonen. Hjälpvarabel Kön Kategorer Man Kvnna Ålder Utbldnngsnvå ISCED 1-2 ISCED 3 ISCED 4-6 Födelseland Född Sverge Övrga Norden Övrga Världen Sysselsättnngsstatus Förvärvsarbetande med kontrolluppgft Förvärvsarbetande utan kontrolluppgft Ej förvärvsarbetande Urbanserngsgrad Glest befolkat område Medelbefolkat område Tätbefolkat område Hjälpvektorn för person, är gruppdentferaren där γ pk är 1 om person tllhör grupp p, 0 annars. x = (γ 1k, y pk, y Pk ) Bortfallsvkten, v, beräknas utfrån hjälpvektorn. Låt x beteckna värdet på en hjälpvarabel för person. Bortfallsvkten, v, beräknas då enlgt följande matrsoperaton: v U 1 x dx ) ( dx x ) x = 1 + ( (3.3) r1 r1 Estmaton av totaler över cke-formella lärandeaktvteter: Defnera totalen: ( ) = = t z z t (3.4) k U1 U2 U q 1

15 Statstska centralbyrån SCBDOK (46) där U 1 är populatonen av person, U 2 är populatonen av lärandeaktvteter för person, z k är värdet på undersöknngsvarabel z för lärandeaktvtet k. (3.4) skattas med: tˆ( z ) = d ˆ vtq (3.5) r1 där ˆ N t q = z r k (3.6) 2 n med N lka med totalt antal cke-formella aktvteter för ndvd och n lka med antalet urvalet utvalda cke-formella aktvteter. r 2 är mängden av urvalet utvalda cke-formella aktvteter för ndvd. Skattnng av en kvot mellan två totaler: Defnera t y yd U R = = (3.7) t u ud U R är kvoten mellan totalen över undersöknngsvarabel y och totalen över undersöknngsvarabel u. Kvoten R skattas med: ˆ ˆ t d r v y yd 1 R = = (3.8) tˆ d v u ud r1 Vkternas egenskaper: De kalbrerade vkterna har den egenskapen att de vd skattnng av populatonstotalen, för var och en av de hjälpvarabler som används för att fastställa de kalbrerade vkterna, resulterar en skattnng som överensstämmer exakt med den regstertotal som används för att fastställa de kalbrerade vkterna. Kalbrerngen (punktskattnngar och konfdensntervall) och de tabeller som presenteras temarapporten har tagts fram enlgt de formler som presenterats ovan med hjälp av SAS och varansprogrammet ETOS. Problem med över- och undertäcknng kan förekomma om populatonen är svår att avgränsa eller om urvalsramen är naktuell. I denna undersöknng användes en aktuell verson av Regstret över totalbefolknngen (RTB) som urvalsram och den bedöms hålla hög kvaltet. I modellen för vktberäknngen antas därför att över- och undertäcknng är försumbar. Varansskattnngar:

16 Statstska centralbyrån SCBDOK (46) Skattnng av estmatorns varans görs med hjälp av ett SAS-makro (ETOS) utvecklat av Statstska Centralbyrån. SAS-makrot använder följande formler för varansskattnngar. Varansskattnngar för estmator (3.2): V ˆ(ˆ( t y)) = skattad urvalsvarans + skattad bortfallsvarans = Vˆ + Vˆ SAM (3.9) = NR där ( d d d )( g v e ) ˆ = v e V SAM r j j ( g j j j ) r d ( d 1) v ( v 1)( g e ) (3.10) och 2 Vˆ NR = (3.11) 2 2 d ( 1) r v v e där v ges av (3.3), g 1 ( dx x ) x = 1 + (, (3.12) x U d s x ) s e = y x Bˆ, (3.13) 1 ( d vxx ) ˆB = d v x y (3.14) r r Varansskattnng för estmator (3.4): Skattnng av varans görs genom att ersätta y med tˆ q (se 3.6) formel (3.13) och (3.14). Mätfel Inga skattnngar av mätfel har gjorts, men undersöknngens 12 månader långa referensperod msstänks ha gett upphov tll mätfel. Det kan vara svårt för uppgftslämnaren att komma håg all sn utbldnng, och särsklt korta kurser, så långt tllbaka tden. För att mnska mätfelet orsakat av den långa referensperoden ombads undersöknngspersonerna att förbereda sg före ntervjun. I nformatonsbrevet som skckades tll ntervjupersonerna före ntervjun, gavs nstruktoner om att försöka dra sg

17 Statstska centralbyrån SCBDOK (46) tll mnnes vlka utbldnngar, kurser och annat lärande som denne deltagt de senaste 12 månaderna. Defntonen av de olka utbldnngsformerna är nte självklar för undersöknngspersonen. Frågeformuläret desgnades för att fånga upp rätt utbldnngsform, för varje utbldnngsform gavs exempel på vad som kunde rapporteras. Intervjuarna fck också nstruktoner om vlka utbldnngar som ska rapporteras som formell, cke formell respektve nformell utbldnng genom en skrftlg handlednng (se Blaga 3). Det fnns ändå en rsk att undersöknngspersonen blandat hop utbldnngsformerna. Defntonen av nformell utbldnng är nte tydlg. Det är väldgt mycket upp tll ntervjupersonen att bedöma vad som ska räknas som nformell utbldnng. Det fnns också rsk för att lärande som nte är avsktlgt har rapporterats. Frågorna som handlar om kostnader kan msstänkas vara förknppade med mätfel då det kan vara svårt att komma håg kostnader för de utbldnngar man deltagt. Dessa frågor har också ett högt partellt bortfall, vlket är en ndkaton på mätproblem. Rsken för bearbetnngsfel var störst härlednngsprocessen, där många EU-varabler skapades utfrån en eller flera olka ntervjufrågor. Vssa omkodnngar har också gjorts, exempelvs då ntervjupersonen sagt att det nte fanns några utbldnngskostnader för en utbldnng de deltagt. Då är det omkodat tll betalades av någon annan för att bedömnngen är att oftast fnns kostnader som ntervjupersonen kanske nte tänkt på. Detta kan dock vara felaktga omkodnngar vssa fall. Bedömnngen är ändå att bearbetnngsfelen totalt sett är små eftersom ett omfattande kontrollarbete skett av all databearbetnng. Svarsbortfall, vanlgen förkortat tll bortfall, uppstår när värden på en eller flera observatonsvarabler (ex. regstervarabler eller enkätfrågor) en undersöknng nte kan nhämtas. Saknas alla värden för en ndvd är det fråga om objektsbortfall. Saknas enbart vssa värden, handlar det om partellt bortfall. Objektsbortfall Följande vägda bortfallsmått har använts vd beräknng av objektbortfallets storlek: k k d S k Bortfallsandel = 1, där d k är desgnvkten och d + d + u d S B O k u är andelen med okänd status som tllhör målpopulatonen. I denna undersöknng har andelen med okänd status som tllhör målpopulatonen skattas utfrån nformaton från de svarande. Summerngarna detta bortfallsmått har gjorts över följande delmängder:

18 Statstska centralbyrån SCBDOK (46) S: Element tllhörande målpopulatonen för vlka fullständga eller partella svar erhållts. B: Element tllhörande målpopulatonen som utgör objektsbortfall. O: Element vars målpopulatonsstatus är okänd ( detta fall ej avhörda). Redovsnngsgrupp Objektsbortfallets storlek (%) Kön Kvnnor 20,6 Män 24,6 Ålder , , ,6 Totalt 22,7 Typ av bortfall Antal Ej avhörda 810 Vägrare 353 Förhndrad medverkan 114 Ej accepterade ntervjuer 13 Totalt Partellt bortfall Partellt bortfall kan bero på att en fråga är svår att svara på, är känslg eller att lämplgt svarsalternatv saknas. Högt partellt bortfall fnns denna undersöknng frågorna som avser kostnader för olka lärandeaktvteter. Detta beror huvudsaklgen på att denna fråga är svår, det är svårt att mnnas kostnader. Det partella bortfallet för olka lärandeaktvteter vsas tabellen nedan.

19 Statstska centralbyrån SCBDOK (46) Partellt bortfall frågan om kostnader för böcker och studehjälpmedel. Formell utbldnng Antal* Svar* Bortfall, % Aktvtet ,8 Aktvtet ,4 Icke-formell utbldnng Antal* Svar* Bortfall, % Aktvtet ,7 Aktvtet ,8 Aktvtet ,4 * Antal avser det antal som skulle ha svarat på frågan och svar avser hur många som svarat på frågan. Det var framför allt frågorna om kostnader för böcker och studehjälpmedel avseende cke-formell utbldnng som var svåra att svara på. Detta rör sg oftast om korta lärandeaktvteter och det var svårt att komma håg vlka kostnader man haft. Partellt bortfall frågan om kostnader för regstrerng, examen, tentamen samt kurs- och provavgfter. Formell utbldnng Antal Svar Bortfall, % Aktvtet ,6 Aktvtet ,5 Icke-formell utbldnng Antal Svar Bortfall, % Aktvtet ,1 Aktvtet ,8 Aktvtet ,6 För övrga frågor är det partella bortfallet lägre än fem procent. 3.2 Redovsnngsförfaranden Datamateralet levereras form av mkrodata tll Eurostat januar På SCB:s hemsda publcerades ett temablad med de vktgaste resultaten från undersöknngen den 13 jul För att skydda ensklda personers eller företags sekretessbelagda uppgfter den offentlggjorda statstken, görs en så kallad röjandekontroll. Röjandekontrollen nnebär att åtgärder görs för att säkerställa att ensklda personers eller företags uppgfter nte kan utläsas ur statstken.

20 Statstska centralbyrån SCBDOK (46) 4 Slutlga observatonsregster 4.1 Produktonsversoner I det här dokumentet (SCBDOK) har framtagnngen av nedanstående slutlga observatonsregster beskrvts. Regster Regstervarant Vuxnas deltagande utbldnng Vuxnas deltagande utbldnng Regsterverson 2005/2006 Fortsatt dokumentaton, av regstrens detaljerade nnehåll, fnns på SCB:s webbplats. Där beskrvs alla varabler och värdemängder m.m. Dokumentatonen httar du här: Klcka dg fram med hjälp av namnen på Regster, Regstervarant och Regsterverson som är angvna ovanstående tabell. 4.2 Arkverngsversoner Regsterversonen har ännu nte arkverats. 4.3 Erfarenheter från senaste undersöknngsomgången Defntonen av nformellt lärande är vag och oklar. Det är svårt att förmedla defntonen tll både ntervjuare och respondenter. Det är svårt för de svarande att mnnas kortare utbldnngar under så lång td som 12 månader tllbaka. Frågeformulär upplevs som väldgt långt av både ntervjuare och respondenter.

21 Statstska centralbyrån SCBDOK (46) Blagor Blaga 1 Introduktonsbrev

22 Statstska centralbyrån SCBDOK (46)

23 Statstska centralbyrån SCBDOK (46) Blaga 2 Frågeformulär