Labour Cost Index (LCI)

Transkript

1 SCBDOK 4.2 AM (21) Statstproducent SCB är valtetscertferad enlgt ISO 20252:2012 Avdelnngen för eonoms statst Enheten för löne- och arbetsostnads statst Labour Cost Index (LCI) 2017 AM0114

2 SCBDOK 4.2 AM (21) Innehåll 0 Allmänna uppgfter Ämnesområde Statstområde SOS-lassfcerng Statstansvarg Statstproducent Uppgftssyldghet Seretess och regler för behandlng av personuppgfter Gallrngsföresrfter EU-reglerng Syfte och hstor Statstanvändnng Upplägg och genomförande Internatonell rapporterng Planerade förändrngar ommande undersönngar Innehållsöverst Undersöta populatoner och varabler Redovsade populatoner och storheter Utflöden: statst och mrodata Doumentaton och metadata Uppgftsnsamlng Ram Urval Mätnstrument Insamlng Databerednng Statsts bearbetnng: antaganden och beränngsformler Slutlga observatonsregster Produtonsversoner Arverngsversoner Erfarenheter från denna undersönngsomgång Blaga 1 Introdutonsbrev Blaga 2 Instrutoner Blaga 3 Frågeformulär Blaga 4 Påmnnelsebrev... 20

3 SCBDOK 4.2 AM (21) 0 Allmänna uppgfter 0.1 Ämnesområde Arbetsmarnad 0.2 Statstområde Löner och arbetsostnader 0.3 SOS-lassfcerng Statsten ngår Sverges offcella statst (SOS). Statstregstret ngår systemet för Sverges offcella statst (SOS-systemet). För statst som ngår Sverges offcella statst (SOS) gäller särslda regler för valtet och tllgänglghet, se Förordnngen om den offcella statsten (2001:100). 0.4 Statstansvarg Myndghet/organsaton Postadress Kontatperson (MI) Box 1236, Stocholm John Eberg Telefon E-post fornamn.efternamn@m.se 0.5 Statstproducent Myndghet/organsaton Postadress Kontatperson Statstsa centralbyrån (SCB) Örebro Emma Strand Telefon E-post fornamn.efternamn@scb.se 0.6 Uppgftssyldghet LCI bygger tll största del på uppgfter som samlats n undersönngen Konjunturstatst, löner för prvat setor (KLP). Syldghet att lämna uppgfter tll undersönngen förelgger enlgt lagen om den offcella statsten (2001:99). Statsten regleras även av förordnngen (2001:100) om den offcella statsten och enlgt MI:s föresrfter (SCB-FS 2012:3). 0.7 Seretess och regler för behandlng av personuppgfter I myndgheternas särslda versamhet för framställnng av statst gäller seretess enlgt 24 ap. 8 offentlghets- och seretesslagen (2009:400).

4 SCBDOK 4.2 AM (21) För att sydda enslda personers eller företags seretessbelagda uppgfter den offentlggjorda statsten, säerställs att de nte an röjas varen dret eller ndret. Vd automatserad behandlng av personuppgfter gäller reglerna personuppgftslagen (1998:204). För statst fnns ocså särslda regler för personuppgftsbehandlng lagen om den offcella statsten (2001:99) och förordnngen (2001:100). 0.8 Gallrngsföresrfter Bevarandebehov är under utrednng. För nomna pappersblanetter gäller en gallrngsfrst på två år, enlgt MI:s gallrngsbeslut nr 45/ EU-reglerng Ingen reglerng förelgger. LCI som rapporteras tll Eurostat regleras enlgt Europaparlamentets och Rådets förordnng (EG) 450/2003, Kommssonens förordnng (EG) 1216/2003, Kommssonens förordnng (EG) nr 224/2007 och Kommssonens förordnng (EG) nr 973/ Syfte och hstor Undersönngen har som syfte att mäta företagens genomsnttlga arbetsraftsostnader för prvat setor totalt men även för dess ola delbranscher och aggregat av dessa. Beränngar görs för arbetare respetve tjänstemän nom prvat setor. Indexsererna används bland annat som prognosnstrument vd bedömnng av det natonella eonomsa läget, som underlag vd prsförhandlngar (exempelvs ndexreglerng avtal mellan ola parter) och för att åsådlggöra företagens arbetsraftsostnadsutveclng. Som föregångare tll LCI beränades arbetsostnadsndex för ndustrarbetare första gången 1967 (1967=100) och publcerades det statstsa meddelandet AM15. Detta ndex var en vdareutveclng av ndexseren "Lön för arbetad td" som under peroden nsamlade uppgfter om lönedata vartalsvs. Under denna perod, lsom nu, nnefattade arbetsostnadsndexen även ndreta löneostnader (semesterlön, helgdagslön etc.) och arbetsraftsostnader (ATP-avgft, sjuförsärngsavgft etc.). Från och med februar 1974 påbörjades en ny arbetsostnadsndexsere (årsvs för ndustrtjänstemän) med 1973 som basår och med närngsgrenarna ndelade enlgt SNI69. Denna sere publcerades seren AM publcerades för första gången vartalsserer för både arbetare och tjänstemän och nnehållet seren AM27 ersätts med vartalsvärden ersattes både AM15 och AM27 med

5 SCBDOK 4.2 AM (21) publatonen AM39. AM39 lades ned samband med att AKI upphörde med att tll höra Sverges offcella statst (SOS) under halvårssftet Från och med januar 2009 ersattes AKI med LCI som offcell statst. LCI publceras enlgt SNI2007 (standard för svens närngsgrensndelnng) med basperod vartal ett 2008 för arbetare respetve tjänstemän. Publcerngen ser på SCB:s webbplats och nnefattar ndexserer för löne- och arbetsostnader. Det LCI ndex som publceras av Eurostat sljer sg från det LCI ndex som SCB publcerar, avseende t.ex. basår, bonus, setorer m.m. Doumentaton för denna httas på Eurostats webbplats, här. Fortsatt berörs enbart det LCI som publceras av SCB Statstanvändnng LCI avser att mäta arbetsostnadsutveclngen nom prvat setor uppdelat efter närngsgren enlgt standard för svens närngsgrensndelnng, SNI Redovsnngen ser för arbetare respetve tjänstemän vartalsvs. Det prmära användnngsområdet för LCI är tll prsjusterngar enlgt överensommelse ngångna avtal. Förutom som prsjusterngar används LCI för att bedöma det natonella eonomsa läget Upplägg och genomförande LCI är nte en nsamlande produt utan är uppbyggd av prmärdata från flera andra ola undersönngar. Från KLP (AM0101) hämtas varje vartal uppgfter om bland annat löneostnader och sjulön för både arbetare och tjänstemän från företag med mnst 5 anställda. Från Lönestruturstatsten, prvat setor, SLP (AM0103), hämtas omponenter angående bland annat förmåner, helglöner och arbetade tmmar som ntegreras LCI. Slutlgen används semesterlönegrundande frånvarotmmar från Arbetsraftsundersönngar, AKU (AM0401) beränngen av semesterlön. Med hjälp av dessa omponenter beränas varje vartal företagens ostnader för arbetad och ej arbetad td. På denna ostnad adderas arbetsgvaravgfter, avtalade försärngsostnader och särsld lönesatt för att slutlgen få fram en arbetsostnad per tmme för både arbetare och tjänstemän. Utfrån dessa arbetsostnader beränas därefter ett vartalsndex för såväl arbetare som tjänstemän nom den prvata setorn. Indextal beränas för ett antal ola branscher enlgt SNI Internatonell rapporterng Statsten rapporteras nte nternatonellt.

6 SCBDOK 4.2 AM (21) 0.14 Planerade förändrngar ommande undersönngar ansvarar för eventuella förändrngar. 1 Innehållsöverst 1.1 Undersöta populatoner och varabler Undersöt populaton Undersöt varabel Namn Referenstd Namn Referenstd Företag prvat setor. Målpopulatonen består av två delar; arbetare och tjänstemän År Perod (månad och vartal (1-4) Närngsgren enlgt Standard för svens närngsgren (SNI2007) Storleslass (antal anställda) Antal anställda arbetare Arbetade tmmar för arbetare Antal anställda tjänstemän Arbetade tmmar för tjänstemän Avtalade tmmar för tjänstemän Arbetsostnader* för arbetare Arbetsostnader* för tjänstemän Kalendermånade rna under 2017 * Arbetsostnaderna beränas som summor fördelade på följande omponenter enlgt European system of natonal and regon accounts (ESA95): D = Totala arbetsraftsostnaden D11 = Lön D11111 = Lön för arbetad td

7 SCBDOK 4.2 AM (21) D11112b = Retro D1113 = Lön för ej arbetad td D1114 = Förmåner D12 = Arbetsgvaravgfter D1211 = Lagstadgade arbetsgvaravgfter D1212 = Avtalade arbetsgvaravgfter D122 = Sjulön D4 = Lönesatter 1.2 Redovsade populatoner och storheter Redovsad populaton Redovsad storhet Redovsad storhets referenstd Statst st mått Indelnng redovsnngsgrupper Måttenhet Arbetare prvat setor Närngsgren Total arbetsostnad exl. bonus per tmme Kvartal under 2017 LCI arb Indextal Arbetare prvat setor Närngsgren Löneostnad per tmme Kvartal under 2017 WAG arb Indextal Tjänstemän prvat setor Närngsgren Total arbetsostnad exl. bonus per tmme Kvartal under 2017 LCI tjm Indextal Tjänstemän prvat setor Närngsgren Löneostnad per tmme Kvartal under 2017 WAG tjm Indextal 1.3 Utflöden: statst och mrodata Resultaten fnns nlagda Sverges statstsa databaser (SSD), där tabelluttag an göras efter närngsgren (SNI) uppdelat på arbetare respetve tjänstemän. 1.4 Doumentaton och metadata I detta doument besrvs framtagnngen av statsten och statstregstret Statstens framtagnng (SCBDOK). Kvalteten hos statsten besrvs Kvaltetsdelaratonen (KD). Doumentatonerna fnns publcerade på SCB:s webbplats,

8 SCBDOK 4.2 AM (21) 2 Uppgftsnsamlng Underlaget tll LCI nhämtas från andra löne- och sysselsättnngsundersönngar som SCB gör. Huvuddelen av underlaget hämtas från onjunturlönestatsten för prvat setor (KLP). Från Lönestruturstatsten för prvat setor (SLP) hämtas onstanter för att schablonmässgt lägga på förmåner och helglön. Från SCB:s Företagsdatabas (FDB) hämtas antalsuppgfter för att modellberäna den del av populatonen som nte undersös KLP. Från Arbetsraftsundersönngarna (AKU) hämtas uppgfter om semesterlönegrundande frånvaro. Dessutom hämtas onstanter för arbetsgvaravgfter årlgen från andra ällor, t.ex. Alecta och Svenst närngslv. För mer nformaton om uppgftsnsamlngen hänvsas tll respetve undersönng. 2.1 Ram Ramen KLP består av företag prvat setor med fem eller fler anställda. Eftersom LCI sa spegla hela populatonen, dvs. även företag med 1-4 anställda, modellberänas denna del av populatonen och nluderas det materal som hämtas från KLP. Se Statstens framtagnng (SCBDOK) samt övrg doumentaton för KLP. 2.2 Urval Se Statstens framtagnng (SCBDOK) samt övrg doumentaton för KLP, Mätnstrument Se Statstens framtagnng (SCBDOK) samt övrg doumentaton för KLP, Introdutonsbrev, nstrutoner, frågeformulär och påmnnelsebrev för KLP fnns blagorna Insamlng Se Statstens framtagnng (SCBDOK) samt övrg doumentaton för KLP, Databerednng Se Statstens framtagnng (SCBDOK) samt övrg doumentaton för KLP, 3 Statsts bearbetnng: antaganden och beränngsformler Statsten redovsas form av vartalsvsa ndextal för de två ostnadsbegreppen; 1. Total arbetsraftsostnad exlusve bonus 2. Löneostnad

9 SCBDOK 4.2 AM (21) Indextalen fnns två serer, en prelmnär och en defntv. Den prelmnära publceras to vecor efter vartalets slut. Efter ytterlgare tolv månader fastställs de defntva ndextalen. Sllnaden mellan prelmnära och defntva ndextal beror främst på att retroatva löner nluderats och att de prognostserade avtalade arbetsgvaravgfterna justerats mot utfallet under dessa 12 månader. LCI bygger på onjunturlönestatsten för prvat setor som SCB samlar n varje månad. Konjunturlönestatsten för prvat setor redovsas form av tmlöner för arbetare och månadslöner för tjänstemän. I LCI bygger ndexen på tmlöner för både arbetare och tjänstemän, en arbetsostnad per tmme. Detta görs genom att dvdera månadslönerna med den avtalade arbetstden per månad. Utfrån dessa tmlöner och arbetade tmmar beränas en lönesumma per bransch och storleslass (företagens storle med avseende på antal anställda). Då KLP nte undersöer företag med färre än fem anställda modellberänas denna populaton för att nluderas LCI. Detta görs med hjälp av löne- och antalsuppgfter för storleslass med 5-9 anställda KLP och sysselsättnngsuppgfter för storleslasserna med 1-4 och 5-9 anställda FDB. Modelluppränng för populatonen företag med 1-4 anställda görs enlgt följande: DD ssssssss=2,nnnn = VV,ssss=3,nnnn,tt VV ffffff,ssssssss=3,nnnn,tt VV ffffff,ssssssss=2,nnnn,tt DD ssssssss=3,nnnn,tt VV,ssssssss=3,nnnn,tt h ssssssss=2,nnnn = VV,ssssssss=3,nnnn,tt VV ffffff,ssssssss=3,nnnn,tt VV ffffff,ssssssss=2,nnnn,tt h ssssssss=3,nnnn,tt VV,ssssssss=3,nnnn,tt där DD = aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa VV = aaaaaaaaaa aaaaaaaaällllllll h = aaaaaaaaaaaaaaaa tttttttttttt nnnn = nnärrrrrrrrrrrrrrrrrr tt = eeeeeeeeee årr ssssssss = ssssssssssssssssssssssssss Med hjälp av lönesumman och vssa onstanter och procentsatser för t.ex. semesterlön, arbetsgvaravgfter, lönesatter beränas sedan en summa motsvarande övrga arbetsostnader. Genom att dvdera dessa ola ostnadssummor med summan av de arbetade tmmarna

10 SCBDOK 4.2 AM (21) beränas tmostnaden för ovanstående två ostnadsbegrepp för atuellt vartal. Genom att dvdera tmostnaden för vartal t med densamma för föregående helår får man en fator som anger utveclngen av arbetsostnaden. Genom att multplcera ndextalet för föregående helår med denna fator erhålls ndextalet för vartal t. För aggregat av flera närngsgrenar används dessutom de respetve närngsgrenarnas arbetade tmmar föregående år som vt både täljare och nämnare. I LCI är basåret 2008 vlet nnebär att årsndexet är la med 100. Indexformel LCI är ett Laspeyres edjendex. Indexet beränas form av vartalsndex. Kvartalsndexet för vartal t och år j för ett aggregat av närngsgrenar, t.ex. B-S, beränas enlgt nedanstående formel. LCI tj, = w tj h ω h = tj tj ( w ω ) ω h ( w ω ) = W W W där tj w är arbetsostnad per arbetad tmma för närngsgren, vartal t och undersönngsår j ω är arbetsostnad per arbetad tmma för närngsgren och basår h är arbetade tmmar för närngsgren och basår W = ω h är den totala arbetsostnaden närngsgren under basår Indexet består av prsrelatvteten varje redovsnngsgrupp. tj w ω och årsvten W W för För en enstaa närngsgren blr formeln förenlad och an srvas: LCI tj, = w tj h ω h = tj ( w ω ) W W = tj ( w ω ) 4 Slutlga observatonsregster 4.1 Produtonsversoner LCI är en uppdragsprodut som nte omfattas av doumentaton av regstrens detaljerade nnehåll (MetaPlus).

11 SCBDOK 4.2 AM (21) 4.2 Arverngsversoner Inga regsterversoner har arverats. 4.3 Erfarenheter från denna undersönngsomgång Inga särslda erfarenheter fnns från denna undersönngsomgång. Arbetet har gått helt enlgt plan.

12 SCBDOK 4.2 AM (21) Blaga 1 Introdutonsbrev

13 SCBDOK 4.2 AM (21)

14 SCBDOK 4.2 AM (21) Blaga 2 Instrutoner

15 SCBDOK 4.2 AM (21)

16 SCBDOK 4.2 AM (21)

17 SCBDOK 4.2 AM (21)

18 SCBDOK 4.2 AM (21)

19 SCBDOK 4.2 AM (21) Blaga 3 Frågeformulär

20 SCBDOK 4.2 AM (21) Blaga 4 Påmnnelsebrev

21 SCBDOK 4.2 AM (21)