Labour Cost Index (LCI) 2005

Transkript

1 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(23) Labour Cost Index (LCI) 2005 AM0114 Innehåll 0 Allmänna uppgfter SCBDOK Innehållsöverst 0.1 Ämnesområde 0.2 Statstområde 0.3 Statstproduten ngår Sverges offcella statst 0.4 Ansvarg 0.5 Producent 0.6 Uppgftssyldghet 0.7 Seretess och regler för behandlng av personuppgfter 0.8 Gallrngsföresrfter 0.9 EU-reglerng 0.10 Syfte och hstor 0.11 Statstanvändnng 0.12 Uppläggnng och genomförande 0.13 Planerade förändrngar ommande undersönngar 2 Uppgftsnsamlng 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 2.3 Mätnstrument 2.4 Insamlngsförfarande 2.5 Databerednng 4 Statsts bearbetnng och redovsnng 4.1 Sattnngar: antaganden och beränngsformler 4.2 Redovsnngsförfaranden 1.1 Observatonsstorheter 1.2 Statstsa målstorheter 1.3 Utflöden: statst och mrodata 1.4 Doumentaton och metadata 3 Slutlga Observatonsregster 3.1 Produtonsversoner 3.2 Arverngsversoner 3.3 Erfarenheter från senaste undersönngsomgången 5 Databehandlngssystem (*) 5.1 Systemöverst och systemflöde 5.2 Bearbetnngar 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övrga datamängder 5.5 Databastllbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säerhetsrutner 6 Loggbo (*) (*) Avsntt 5 och 6 är endast avsedda för nternt bru och sanar nnehåll denna verson av SCBDOK.

2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(23) 0 Allmänna uppgfter 0.1 Ämnesområde Arbetsmarnad. 0.2 Statstområde Löner och arbetsostnader. 0.3 Statstproduten ngår Sverges offcella statst Ja. 0.4 Ansvarg Myndghet/organsaton: Medlngsnsttutet Adress: Box 1236 Kontatperson: Chrstna Eurén Telefon: Telefax: E-post: fornamn.efternamn@m.se 0.5 Producent Myndghet/organsaton: SCB Adress: ÖREBRO Kontatperson: Krstan Söderholm, Mael Molén Telefon: , Telefax: E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.6 Uppgftssyldghet LCI bygger på uppgfter som samlats n undersönngen Konjunturlönestatst, prvat setor (KLP). Syldghet att lämna uppgfter tll undersönngen förelgger enlgt lagen om den offcella statsten (SFS 2001:99) och Medlngsnsttutets föresrfter (SCB-FS 2001:8). Samråd har sett med Närngslvets Regelnämnd. 0.7 Seretess och regler för behandlng av personuppgfter Konjunturlönestatst, prvat setor (KLP) samlas n på aggregerad nvå (arbetsställe eller företag). I myndgheternas särslda versamhet för framställnng av statst gäller seretess enlgt 9 ap 4 seretesslagen (1980:100).

3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(23) Vd automatserad behandlng av personuppgfter gäller reglerna personuppgftslagen (1998:204). På statstområdet fnns dessutom särslda regler för personuppgftsbehandlng lagen (2001:99) och förordnngen (2001:100) om den offcella statsten. 0.8 Gallrngsföresrfter Inga rav fnns på långtdsarverng av månadsstatst. Blanetter gallras fortlöpande efter två år. Prmär- och bearbetad data fnns databasen sedan 1996 då clent/server-omläggnngen gjordes och sparas så länge som behov av materalet fnns. 0.9 EU-reglerng Europaparlamentets och Rådets förordnng (EG) 450/2003. Kommssonens förordnng (EG) 1216/ Syfte och hstor Som medlemsland EU är Sverge, lsom övrga medlemsländer, syldga att för varje vartal leverera ett arbetsostnadsndex, Labour Cost Index (LCI) tll Eurostat. Httlls (t.o.m. leveransen avseende fjärde vartalet 2004) har länderna lämnat uppgfter enlgt en så allad Gentlemens agreement, vlet nnebär att länderna lämnat uppgfter efter bästa förmåga utan något formellt rav. Råds- och Kommssonsförordnngen avseende LCI, som antogs 2003, nnebär att länderna nu ocså enlgt lag är syldga att leverera ett ndex som uppfyller de ställda raven. Från och med LCI avseende första vartalet 2005 har den svensa undersönngen anpassats, så att raven från förordnngarna ovan sa unna uppfyllas. Från 1996 tll och med 2004 har LCI beränats utfrån Arbetsostnadsndex (AKI). Genom att vta hop ndextalen för arbetarnas tmostnader och tjänstemännens månadsostnader har ndextal för totalen (arbetare + tjänstemän) beränats. Som vter har arbetarnas lönesummor baserade på arbetade tmmar och tjänstemännens lönesummor baserade på antalet heltdstjänster använts. Förfarandet har nte vart optmalt eftersom man vd vtnngen vägt hop två ola lönebegrepp och dessutom använt vter som baserats på ola typer av lönesummor. Genom att använda AKI exluderas dessutom hela den offentlga setorn. Eurostat gör ngen uppdelnng på prvat och offentlg setor utan vll mäta ostnadsutveclngen eonomn oavsett setor, doc fördelat på närngsgrenar Krav enlgt förordnngarna LCI är ett på årsbass edjat Laspeyresndex sammanställt av vartalsvsa uppgfter om arbetsostnader per fatst arbetad tmme. Arbetsostnaderna 1 omfattar löner, socala ostnader och satter. Eventuella bdrag och subventoner som företagen erhåller för arbetsraften sa dras 1 Arbetsostnaderna defneras enlgt Commsson Regulaton (EC) No 1726/1999 of 27 July 1999 (Labour Cost Survey)

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(23) från arbetsostnaderna. Varabelnnehåll och varabeldefntoner bygger på Labour Cost Survey (LCS). Uppgfterna sa avse samtlga anställda 2 som har ett ontrat med arbetsgvaren och som har mottagt någon form av ersättnng under anställnngsperoden oavsett ontratets längd, typ av utfört arbete eller antalet arbetade tmmar. Tmmarna 3 sa avse den fatst arbetade tden och defneras enlgt Rådsförordnngen för Natonalräensaperna EU. Medlemsländerna sa redovsa LCI enlgt de nya raven från och med det första vartalet De flesta länder, nlusve Sverge, har doc fått två års uppsov med leveranserna, vlet nnebär att ndexet började levereras enlgt de nya raven från och med första vartalet Dessutom har hstorsa vartalsserer från och med 1996 beränats och levererats tll Eurostat. Indexet har numera år 2000 som basår, dvs. årsndexet för 2000 är la med 100. Tdgare var 1996 basår. Indexet sa levereras tll Eurostat nom 70 dagar efter referensvartalets slut och publceras två varanter, ett där bonus nluderas och ett där bonus exluderas. När det gäller ravet att redovsa arbetsostnader exlusve bonus anser flera medlemsländer att det fnns stora svårgheter att tllgodose dessa rav. Eurostat har därför nterat plotstuder medlemsländer med dessa svårgheter och accepterat att ett ndex exlusve bonus sa levereras först För några länder, nlusve Sverge, är problemet det motsatta. I uppdraget att utreda hur LCI sa unna levereras från och med första vartalet 2005, ngår därför även att htta en lösnng på hur bonus sa nluderas från och med detta vartal. LCI sa redovsas uppdelat enlgt EU:s branschstandard NACE Rev.1 på avdelnngsnvå (bostavsnvå). I Rådsförordnngen fnns utrymme för att öa raven tll en redovsnng av närngsgren på tvåsffernvå. I dagsläget är detta nte atuellt, men bör beatas för framtda redovsnng. Index sa på st omfatta samtlga företag och organsatoner eonomn (Nace Rev.1, C-O). Undantaget är närngsgrenarna A och B (jordbru, sogsbru och fse). Det är värt att notera att ngen uppdelnng ser mellan prvat och offentlg setor. Det nnebär att enheter ommuner, landstng och stat sa omfattas av undersönngen den mån versamhet föreommer närngsgrenarna. Eftersom flertalet länder har problem att redovsa närngsgrenarna L-O har Eurostat beslutat att dessa länder sa genomföra plotstuder, för att undersöa hur dessa närngsgrenar sa unna nluderas LCI. Närngsgrenarna L-O sa börja redovsas första vartalet LCI sa omfatta hela eonomn och redovsas för ola närngsgrenar på bostavsnvå C O, där L, M, N och O är närngsgrenar där den offentlga setorn har omfattande versamhet. Nedan följer Eurostats rav på redovsnngsbranscher LCI1996 respetve LCI Anställda defneras enlgt Commsson Regulaton (EC) No 1726/1999 of 27 July 1999 (Labour Cost Survey) 3 Fatst arbetade tmmar defneras Councl Regulaton (EC) No 2223/96 of 25 June LCI1996 avser LCI enlgt gentlemens agreement där basåret är 1996, LCI2000 avser LCI efter förodnngarna antogs där basåret är 2000.

5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(23) Tabell 1.1 Närngsgrensndelnng LCI1996 respetve LCI2000 SNI Benämnng C x Gruv- och mneralutvnnngsndustr D x x Tllvernngsndustr E x El-, gas-, värme- och vattenförsörjnng F x x Byggndustr G x Part- och detaljhandel; rep. av fordon, hushållsartlar H x Hotell- och restaurangversamhet I x Transport, magasnerng och ommunaton J x Fnansell versamhet K x Fastghets- och uthyrnngsversamhet, företagstjänster L* x Offentlg förvaltnng och försvar; oblgators socalförsärng M* x Utbldnng N* x Hälso- och sjuvård, socala tjänster; veternärversamhet O* x Andra samhällelga och personlga tjänster C-E x x Se ovan C-F x Se ovan C-K x x Se ovan C-O* x Se ovan G-I x x Se ovan G-K x Se ovan G-O* x Se ovan J-K x x Se ovan * Närngsgrenarna L-O sa nluderas först 2007 För varje närngsgren sa ndexet redovsas separat för de tre ategorerna totala arbetsostnader, löner respetve socala ostnader. Målsättnngen att täca arbetsostnaderna för hela eonomn (förutom närngsgrenarna A och B) nnebär att det nte är möjlgt att utesluta små företag ur LCI. Då cut-off för små företag föreommer accepteras modellberänngar för att satta dessa företag, så att de an nluderas ndexet. Om samtlga medlemsländer har möjlghet att uppfylla de rav som ställs förordnngarna ommer det att resultera ett europest ndex med god valtet. LCI ommer att vara relevant den aspeten att det täcer n de flesta arbetsostnadsomponenterna, avser hela eonomn och samtlga anställda. Även om det fnns användare som dag önsar ett ndex med ännu högre atualtet ommer det jämförelse med dagens stuaton bl en avsevärd förbättrng. Med harmonserade undersönngar ommer nternatonella och natonella jämförelser att underlättas, vlet med stor sannolhet ommer att öa raven på tllgång tll statsten och användnngen av resultaten Ett edjat Laspeyres ndex Indexet sa beränas på vartalsbass och är ett edjat Laspeyres ndex. Ett arbetsostnadsndex enlgt Laspeyres ndex srvs (w = arbetsostnad per tmme (vartal), ω = arbetsostnad per tmme (helår), h = arbetade tmmar): LCI w tj h tj, = ω h

6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(23) Arbetade tmmar för samma år (här år ) används både täljaren och nämnaren. Nästa år används tmmarna för år t som vter, osv. för efterföljande år. På så sätt onstanthåller man de ola branschernas andel av de totala tmmarna mellan två efterföljande år, så att ndexet för Totalen (alla branscher) nte påveras av förändrngar av de ngående branschernas storlesandelar. Nacdelen är att om ostnaderna på något sätt påverar de arbetade tmmarna tas ngen hänsyn tll detta ndexet Populaton Populatonen sa bestå av alla personer som har ett anställnngsavtal med en arbetsgvare och får ersättnng för utfört arbete, utan hänsyn tagen tll vlen typ av arbete som är utfört, om personen arbetar hel- eller deltd, är vsstds- eller tllsvdareanställd. Observera att alla personer som uppfyller dessa vllor sa ngå oavsett ålder, arbetsgvarens setorstllhörghet eller storleslass. Legoarbetare sa ngå om det fnns en uttryclg överensommelse om att denne ersätts på bass av utfört arbete, dvs. arbetstden är änd. Även lärlngar och personer som ännu nte deltar fullt ut produtonsprocessen och som är anställda enlgt lärlngsavtal eller annan lnande anställnngsform sa ngå. Personer som är anställda av personaluthyrnngsföretag sa ngå den närngsgren som företaget/organsatonen som anställt dem tllhör och nte den närngsgren vlen det företag som de fatst arbetar hos ngår. Personer ledande befattnng, vars ersättnng ofta tas ut form av andelar av vnster eller engångsersättnngar, arbetande famljemedlemmar och försäljare med oänd arbetstd sa exluderas ur populatonen Arbetsostnader Kostnadsomponenterna LCI defneras enlgt Kommssonsförordnngen för Labour Cost Survey (LCS). I samband med dsussonerna nför LCS föreslogs det att varabellstan sa följa ndelnngen enlgt European System of Accounts, ESA 95. Det nnebär att både LCS och LCI sa vara jämförbara med natonalräensaperna Europa och medlemsländerna. Det nnebär ocså att ostnaderna stora drag överensstämmer med överensommelsen Internatonal Conference of Labour Statstcans (Geneva, 1966). De svensa arbetsostnaderna är defnerade enlghet med svens standard för ndelnng av arbetsraftsostnader 6 (SIAK). Även om SIAK, när den byggdes upp, var anpassad för att unna ta hänsyn tll ILO och den standard som fastställdes 1966 följer den nte fullt ut standarden enlgt ESA 95. Vssa löneomponenter sanas och några har lassfcerats tll andra huvudområden. Indexet sa redovsas för tre nvåer av arbetsostnader: Tabell 1.2 Redovsnngsnvåer för LCI Nvå Kod enlgt ESA Benämnng a b c* D D11 D12, D4 *exlusve eventuella bdrag enlgt D5 Total arbetsostnad Totala löneostnader (egentlg lön) Arbetsgvarens olletva avgfter och satter 5 För Sverge avser detta LCS SCB, MIS 1989:4, svens standard för ndelnng av arbetsraftsostnader m.m (SIAK 89).

7 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7(23) 0.11 Statstanvändnng I dagsläget publceras LCI ej Sverge utan enbart av Eurostat som redovsar LCI per medlemsland men även väger hop de ola länderna tll ola grupper nom EU, t.ex. EU25, EU15 och Eurozone. Huvudsalga användare är Eurostat, Europesa centralbanen (ECB) och andra EUnsttutoner. Bland de svensa användarna an nämnas, Rsbanen, Konjunturnsttutet och vssa departement Uppläggnng och genomförande LCI bygger grunden på undersönngen Konjunturlönestatst, prvat setor (KLP). Från KLP beränas lönesummor och arbetade tmmar. Eftersom KLP nte omfattar företag med färre än fem anställda modellberänas denna del av populatonen för att uppfylla raven LCI. De socala avgfterna samlas nte n från uppgftslämnarna utan beränas med hjälp av nformaton från ola ällor. Exempelvs beränas ostnaderna för den lagstadgade arbetsgvaravgften genom att multplcera lönesumman med procentsatsen för arbetsgvaravgften, vlen är gven och la för alla anställda. Kostnaderna för de avtalade arbetsgvaravgfterna beränas på samma sätt genom att multplcera lönesumman med atuell procentsats. Sllnaden mellan de lagstadgade och avtalade arbetsgvaravgfterna är att de förra är la för alla anställda medan de senare varerar mellan ola avtalsområden. Svenst närngslv beränar varje år hur stora de avtalade arbetsgvaravgfterna är genomsntt. Dessa procentsatser används därefter vd ostnadsberänngarna på samma sätt som procentsatsen för de lagstadgade arbetsgvaravgfterna. Vd beränng av LCI, som är en vartalsvs undersönng, adderas först KLP-uppgfterna för de tre månaderna. Dessutom adderas uppgfterna för arbetare och tjänstemän för att få lönesummor och summa tmmar för totalen (arbetare+tjänstemän). Genom att dvdera ostnadsummorna med arbetade tmmar erhålls en genomsnttlg tmostnad för redovsnngsgruppen. Med hjälp av utveclngen av tmostnaderna mellan atuellt vartal och föregående år och ndextalet för föregående år beränas det nya ndextalet för atuellt vartal Planerade förändrngar ommande undersönngar Medlngsnsttutet (MI) ansvarar för eventuella förändrngar. Från och med första vartalet 2007 sa även närngsgrenarna L-O nluderas LCI. Dessa närngsgrenar utgörs tll stor del av offentlg setor. Ett utrednngsarbete pågår för närvarande för att undersöa hur onjunturlönestatsten avseende offentlg setor sa unna nluderas ndexet.

8 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 8(23) 1 Överst 1.1 Observatonsstorheter Varabler för Företag/arbetsställen: År Perod (månad och vartal 1-4) Närngsgren enlgt SNI Storleslass (antal anställda) Antal anställda arbetare Arbetade tmmar för arbetare Antal anställda tjänstemän Arbetade tmmar för tjänstemän Avtalade tmmar för tjänstemän Arbetsostnader för arbetare Arbetsostnader för tjänstemän Arbetsostnaderna beränas som summor fördelade på följande omponenter enlgt ESA95: D D11 D11111 D11112a D11112b D1113 D1114 D11Bonus D12 D1211 D1212 D122 D4 DBonus = Totala arbetsraftsostnaden = Lön = Lön för arbetad td = Bonus = Retro = Lön för ej arbetad td = Förmåner = Lön exl. bonus = Arbetsgvaravgfter = Lagstadgade arbetsgvaravgfter = Avtalade arbetsgvaravgfter = Sjulön = Lönesatter = Totala arbetsraftsostnaden exl. bonus

9 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 9(23) 1.2 Statstsa målstorheter Objetgrupp Varabel Mått Populaton Indelnng redovsnngsgrupper Företag SNI C-K Närngsgren (avdelnng = bostavsnvå) Löneostnad per tmme Övrga arbetsostnader per tmme Indextal Indextal Total arbetsostnad per tmme Total arbetsostnad exl. bonus per tmme Indextal Indextal 1.3 Utflöden: statst och mrodata LCI publceras än så länge endast av Eurostat, dels form av vartalsvsa pressmeddelanden avseende utveclngstal, dels an man själv göra uttag på Eurostats hemsda. Både pressmeddelanden och dataserer an laddas ned på under rubren Themes och underrubren Populaton and socal condton. De slutlga observatonsregstren för Sverge lagras en databas hos SCB. 1.4 Doumentaton och metadata Undersönngens databas är doumenterad SP (systemutveclng praten). Där redogörs för databasens nnehåll och de ola beränngar som görs på KLP-materalet nnan det slutlga LCI an beränas.

10 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 10(23) 2 Uppgftsnsamlng Tll LCI görs ngen separat datansamlng. Underlaget tll LCI nhämtas från andra löne- och sysselsättnngsundersönngar som SCB gör. Huvuddelen av underlaget hämtas från Konjunturlönestatst för prvat setor (KLP). Från Lönestruturstatst för prvat setor (SLP) hämtas onstanter för att schablonmässgt lägga på förmåner och helglön. Från Sysselsättnngsstatst prvat setor hämtas antalsuppgfter för att modellberäna den del av populatonen som nte undersös KLP. Från Arbetsraftsundersönngarna (AKU) hämtas uppgfter om semesterlönegrundande frånvaro. Dessutom hämtas onstanter för arbetsgvaravgfter årlgen från andra ällor, t.ex. Alecta och Svenst närngslv. För mer nformaton om uppgftsnsamlngen hänvsas tll respetve undersönng. 2.1 Ram och ramförfarande Ramen KLP består av företag prvat setor med fem eller fler anställda. Eftersom LCI sa spegla hela populatonen, dvs även företag med 1-4 anställda, modellberänas denna del av populatonen och nluderas det materal som hämtas från KLP. För mer nformaton se doumentatonen för Konjunturlönestatst, prvat setor (KLP). 2.2 Urvalsförfarande Se doumentatonen för Konjunturlönestatst, prvat setor (KLP). 2.3 Mätnstrument Se doumentatonen för Konjunturlönestatst, prvat setor (KLP). 2.4 Insamlngsförfarande Se doumentatonen för Konjunturlönestatst, prvat setor (KLP). 2.5 Databerednng Se doumentatonen för Konjunturlönestatst, prvat setor (KLP).

11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 11(23) 3 Slutlga observatonsregster 3.1 Produtonsversoner Regster Namn LCI Besrvnng Labour Cost Index är ett ndex över arbetsostnadsutveclngen och baseras på uppgfter från Konjunturlönestatsten för prvat setor. Verson Namn LCI Besrvnng Labour Cost Index är ett ndex över arbetsostnadsutveclngen och baseras på uppgfter från Konjunturlönestatsten för prvat setor. Presentatonstext Labour Cost Index (LCI) Regstertyp övrgt regster Presentatonstext Labour Cost Index (LCI) Personregster nej Slutlgt observatonsregster ja Databas Namn LCI_2005 Presentatonstext Första td 1995 Referenstd vartal Senaste td 2005 Labour Cost Index (LCI) Besrvnng Labour Cost Index är ett ndex över arbetsostnadsutveclngen och baseras på uppgfter från Konjunturlönestatsten för prvat setor. Tllgänglghet Databasen är endast tllgänglg för ntern användnng. Utlämnande an göras efter särsld prövnng.

12 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 12(23) Tabell / flat fl Presentatonstext Index över arbetsostnader per vartal och närngsgren nom prvat setor. Objettyp Indextal Besrvnng Populaton Företag SNI C-K respetve vartal. Antal tabellrader / poster 855 Varabler - Innehåll Presentatonstext Besrvnng Uppgftsälla Defnton/Mätmetod Referenstd Summerbar Enhet Namn på värdemängd Årtal ej summerbar Ar Kvartal ej summerbar Perod Prelmnära eller ej summerbar Preldef defntva ndextal Närngsgren ej summerbar NG Index för total ej summerbar Indextal arbetsraftsostnad Index för total arbetsraftsostnad exlusve bonus ej summerbar Indextal Index för löneostnad ej summerbar Indextal Index för övrga ej summerbar Indextal arbetsraftsostnader Värdemängder Namn Ar Besrvnng Årtal ÅÅÅÅ Namn Besrvnng Indextal Indextal där årsndexet för år 2000 = 100.

13 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 13(23) Namn NG Kod C C-E C-F C-K D E F G G-I G-K H I J J-K K Besrvnng Närngsgren Benämnng GRUVOR OCH MINERALUTVINNINGS-INDUSTRI GRUVOR OCH MINERALUTVINNINGS-INDUSTRI, EL-, GAS-, VÄRME- OCH VATTENVERK GRUVOR OCH MINERALUTVINNINGS-INDUSTRI, EL-, GAS-, VÄRME- OCH VATTENVERK, BYGGINDUSTRI TOTALT SNI C-K TILLVERKNINGSINDUSTRI EL-, GAS-, VÄRME- OCH VATTENVERK BYGGINDUSTRI PARTIHANDEL OCH DETALJHANDEL; REPARATIONSVERKSTÄDER FÖR MOTORFORDON, HUSHÅLLSARTIKLAR OCH PERSONLIGA HANDEL, HOTELL OCH RESTAURANGER, KOMMUNIKATION HANDEL, HOTELL OCH RESTAURANGER, KOMMUNIKATION, FINANSIELL VERKSAMHET, FÖRETAGSTJÄNSTER HOTELL OCH RESTAURANGER TRANSPORT-, MAGASINERINGS- OCH KOMMUNIKATIONSFÖRETAG KREDITINSTITUT OCH FÖRSÄKRINGSBOLAG KREDITINSTITUT OCH FÖRSÄKRINGSBOLAG, FASTIGHETSBOLAG, UTHYRNINGS- OCH FÖRETAGSSERVICEFIRMOR FASTIGHETSBOLAG, UTHYRNINGS- OCH FÖRETAGSSERVICEFIRMOR Namn Besrvnng Perod Kvartal - sffra mellan 1 och 4 Namn Preldef Kod D P R1 R2 R3 Besrvnng Inderar om ndextalet är prelmnärt eller defntvt. Benämnng Defntv Prelmnär Revderad en gång Revderad två gånger Revderad tre gånger 3.2 Arverngsversoner

14 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 14(23) 3.3 Erfarenheter från senaste undersönngsomgången

15 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 15(23) 4 Statsts bearbetnng och redovsnng 4.1 Sattnngar: antaganden och beränngsformler Statsten redovsas form av vartalsvsa ndextal för de fyra ostnadsbegreppen; 1. Total arbetsraftsostnad 2. Total arbetsraftsostnad exlusve bonus För Sverge ngår dagsläget ej bonus LCI och därmed är ndextalen för Total arbetsraftsostnad och Total arbetsraftsostnad exlusve bonus la. 3. Löneostnad 4. Övrga arbetsraftsostnader (lagstadgade och avtalade arbetsgvaravgfter samt lönesatter) Indextalen är prelmnära under fyra vartal. Efter tolv månader fastställs de defntva ndextalen. Exempelvs är ndextalen för första vartalet 2005 prelmnära ända tlls det att första vartalet 2006 publceras. Sllnaden mellan prelmnära och defntva ndextal beror främst på att retroatva löner nluderats och att de prognostcerade avtalade arbetsgvaravgfterna blvt defntva under dessa 12 månader. Genom att dvdera ndextalen för två peroder an man beräna förändrngen mellan dessa peroder. LCI bygger på Konjunturlönestatsten för prvat setor som SCB samlar n varje månad. Konjunturlönestatsten redovsas form av tmlöner för arbetare och månadslöner för tjänstemän. I LCI ränas först månadslönerna om tll tmlöner för att unna beräna en arbetsostnad per arbetad tmme. Detta görs genom att dvdera månadslönerna med den avtalade arbetstden per månad. Utfrån dessa tmlöner och arbetade tmmar beränas en lönesumma per bransch och storleslass (företagens storle med avseende på antal anställda). Då KLP nte undersöer företag med mndre än fem anställda modellberänas denna populaton för att nluderas LCI. Detta görs med hjälp av löne- och antalsuppgfter för storleslass 5-9** anställda KLP och sysselsättnngsuppgfter för storleslasserna 1-4* och 5-9** anställda sysselsättnngsstatsten, KSP. * (Storleslass 2) ** (Storleslass 3)

16 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 16(23) Modelluppränng för populatonen företag med 1-4 anställda görs enlgt följande: Dˆ stl= 2, ng ˆ ν = ˆ ν lp, stl= 3, ng, t sp, stl= 3, ng, t ˆ ν sp, stl= 2, ng, t Dˆ ˆ ν lp stl= 3, ng, t, stl= 3, ng, t hˆ stl = 2, ng νˆ = ν ˆ lp, stl = 3, ng, t sp, stl = 3, ng, t νˆ sp, stl = 2, ng, t hˆ νˆ stl = 3, ng, t lp, stl = 3, ng, t där; Dˆ = arbetsostnad νˆ = antal anställda ĥ = arbetade tmmar ng = närngsgren t = vartal eller år stl = storleslass Med hjälp av lönesumman och vssa onstanter och procentsatser för t.ex. semesterlön, arbetsgvaravgfter, lönesatter beränas sedan en summa motsvarande övrga arbetsostnader. Genom att dvdera dessa ola ostnadssummor med summan av de arbetade tmmarna beränas tmostnaden för ovanstående fyra ostnadsbegrepp för atuellt vartal. Genom att dvdera tmostnaden för vartal t med densamma för föregående helår får man en fator som anger utveclngen av arbetsostnaden. Genom att multplcera ndextalet för föregående helår med denna fator erhålls ndextalet för vartal t. För aggregat av flera närngsgrenar används dessutom de respetve närngsgrenarnas arbetade tmmar föregående år som vt både täljare och nämnare. I LCI är basåret 2000 vlet nnebär att årsndexet är la med 100. Det nnebär sn tur att medelvärdet av de fyra vartalens ndexvärden är la med 100. Indexformel LCI är ett Laspeyres edjendex. Indexet an beränas form av års- eller vartalsndex. Kvartalsndexet för vartal t och år j för ett aggregat av närngsgrenar, t.ex. C-K, beränas enlgt nedanstående formel. LCI tj, = w tj h ω h = tj tj ( w ω ) ω h ( w ω ) = W W W

17 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 17(23) där tj w är arbetsostnad per arbetad tmma för närngsgren, vartal t och undersönngsår j ω är arbetsostnad per arbetad tmma för närngsgren och basår h är arbetade tmmar för närngsgren och basår W = ω h är den totala arbetsostnaden närngsgren under basår Indexet består av prsrelatvteten tj w ω och årsvten W W för varje redovsnngsgrupp. För en enstaa närngsgren blr formen förenlad och an srvas: LCI tj, = w tj h ω h = tj ( w ω ) W W = tj ( w ω ) Den årlga länen av ndexet för år l tll år l+1 där 0 l < l+1 < j, har följande form: L l + l ω 1 h = l, l+ 1 l l ω h Formeln för Laspeyres edjendex avseende vartal t har följande form, under förutsättnng att td att beräna de årlga vterna är ett alender år: LCI tj( 0) = 100 ( L0,1 ) ( L1,2 )... ( L j l 1, j 1 ) LCI tj( j 1) För första vartalet 2004 med basåret 2000 an formeln då srvas: LCI 1,2004(2000) = ( L2000,2001) ( L2001,2002 ) ( L2002,2003) ( L2003,2004 ) 100 LCI 1,2004,2003 Det årlga ndexet för år 2000 sa enlgt förordnngen sa vara 100. Följande sall därmed gälla: 4 LCI t,2000 LCI 2000 (0) t= 1 = 4 = 100.

18 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 18(23) 4.2 Redovsnngsförfaranden Resultatet från undersönngen publceras varje vartal på Eurostats hemsda under rubren Populaton and socal condtons. Där an man dels läsa pressmeddelanden, dels göra egna uttag ur LCI-databasen som nnehåller data för alla EUländer.

19 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 19(23) 5 Databehandlngssystem 5.1 Systemöverst och systemflöde 5.2 Bearbetnngar 5.3 Databasmodell

20 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 20(23) 5.4 Databastabeller och övrga datamängder

21 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 21(23) 5.5 Databastllbehör 5.6 Rapporter

22 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 22(23) 5.7 Säerhetsrutner Säerhetsoperng

23 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 23(23) 6 Loggbo