Labour Cost Index (LCI) 2007

Transkript

1 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(12) Labour Cost Index (LCI) 2007 AM0114 Innehåll 0 Admnstratva uppgfter SCBDOK Innehållsöverst 0.1 Ämnesområde 0.2 Statstområde 0.3 SOS-lassfcerng 0.4 Statstansvarg 0.5 Statstproducent 0.6 Uppgftssyldghet 0.7 Seretess och regler för behandlng av personuppgfter 0.8 Gallrngsföresrfter 0.9 EU-reglerng 0.10 Syfte och hstor 0.11 Statstanvändnng 0.12 Uppläggnng och genomförande 0.13 Internatonell rapporterng 0.14 Planerade förändrngar ommande undersönngar 2 Uppgftsnsamlng 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 2.3 Mätnstrument 2.4 Insamlngsförfarande 2.5 Databerednng 1.1 Observatonsstorheter 1.2 Statstsa målstorheter 1.3 Utflöden: statst och mrodata 1.4 Doumentaton och metadata 3 Statsts bearbetnng och redovsnng 3.1 Sattnngar: antaganden och beränngsformler 3.2 Redovsnngsförfaranden 4 Slutlga Observatonsregster 4.1 Produtonsversoner 4.2 Arverngsversoner 4.3 Erfarenheter från senaste undersönngsomgången

2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(12) 0 Admnstratva uppgfter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Arbetsmarnad 0.2 Statstområde Statstområde: Löner och arbetsostnader 0.3 SOS-lassfcerng Tllhör (SOS) Ja För undersönngar som ngår Sverges offcella statst gäller särslda regler när det gäller valtet och tllgänglghet, se Förordnngen om den offcella statsten (2001:100) 0.4 Statstansvarg Myndghet/organsaton: Medlngsnsttutet Postadress: Box 1236 Besösadress: Tullgränd 4 Kontatperson: Chrstna Eurén Telefon: Telefax: E-post: förnamn.efternamn@m.se 0.5 Statstproducent Myndghet/organsaton: SCB Postadress: ÖREBRO Besösadress: Klostergatan 23 Kontatperson: Allan Henrysson Telefon: E-post: Förnamn.efternamn@scb.se 0.6 Uppgftssyldghet LCI bygger på uppgfter som samlats n undersönngen Konjunturlönestatst, prvat setor (KLP). Syldghet att lämna uppgfter tll undersönngen förelgger enlgt lagen om den offcella statsten (SFS 2001:99) och Medlngsnsttutets föresrfter (SCB-FS 2001:8). Samråd har sett med Närngslvets Regelnämnd.

3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(12) 0.7 Seretess och regler för behandlng av personuppgfter I myndgheternas särslda versamhet för framställnng av statst gäller seretess enlgt 24 ap. 8 offentlghets- och seretesslagen (2009:400). Vd automatserad behandlng av personuppgfter gäller reglerna personuppgftslagen (1998:204). På statstområdet fnns dessutom särslda regler för personuppgftsbehandlng lagen (2001:99) och förordnngen (2001:100) om den offcella statsten. 0.8 Gallrngsföresrfter Inga rav fnns på långtdsarverng av månadsstatst. Blanetter gallras fortlöpande efter två år. Prmär- och bearbetad data fnns databasen sedan 1996 då clent/server-omläggnngen gjordes och sparas så länge som behov av materalet fnns. 0.9 EU-reglerng Europaparlamentets och Rådets förordnng (EG) 450/2003. Kommssonens förordnng (EG) 1216/ Syfte och hstor Som medlemsland EU är Sverge, lsom övrga medlemsländer, syldga att för varje vartal leverera ett arbetsostnadsndex, Labour Cost Index (LCI) tll Eurostat. Httlls (t.o.m. leveransen avseende fjärde vartalet 2004) har länderna lämnat uppgfter enlgt en så allad Gentlemens agreement, vlet nnebär att länderna lämnat uppgfter efter bästa förmåga utan något formellt rav. Råds- och Kommssonsförordnngen avseende LCI, som antogs 2003, nnebär att länderna nu ocså enlgt lag är syldga att leverera ett ndex som uppfyller de ställda raven. Från och med LCI avseende första vartalet 2005 har den svensa undersönngen anpassats, så att raven från förordnngarna ovan sa unna uppfyllas. Från 1996 tll och med 2004 har LCI beränats utfrån Arbetsostnadsndex (AKI). Genom att vta hop ndextalen för arbetarnas tmostnader och tjänstemännens månadsostnader har ndextal för totalen (arbetare + tjänstemän) beränats. Som vter har arbetarnas lönesummor baserade på arbetade tmmar och tjänstemännens lönesummor baserade på antalet heltdstjänster använts. Förfarandet har nte vart optmalt eftersom man vd vtnngen vägt hop två ola lönebegrepp och dessutom använt vter som baserats på ola typer av lönesummor. Genom att använda AKI exluderas dessutom hela den offentlga setorn. Eurostat gör ngen uppdelnng på prvat och offentlg setor utan vll mäta ostnadsutveclngen eonomn oavsett setor, doc fördelat på närngsgrenar Statstanvändnng I dagsläget publceras LCI ej Sverge utan enbart av Eurostat som redovsar LCI per medlemsland men även väger hop de ola länderna tll ola grupper nom EU, t.ex. EU25, EU15 och Eurozonen. Huvudsalga användare är Eurostat, Europesa centralbanen (ECB) och andra EU-nsttutoner.

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(12) 0.12 Uppläggnng och genomförande LCI bygger grunden på undersönngen Konjunturlönestatst, prvat setor (KLP). Från KLP beränas lönesummor och arbetade tmmar. Eftersom KLP nte omfattar företag med färre än fem anställda modellberänas denna del av populatonen för att uppfylla raven LCI. De socala avgfterna samlas nte n från uppgftslämnarna utan beränas med hjälp av nformaton från ola ällor. Exempelvs beränas ostnaderna för den lagstadgade arbetsgvaravgften genom att multplcera lönesumman med procentsatsen för arbetsgvaravgften. Kostnaderna för de avtalade arbetsgvaravgfterna beränas på samma sätt genom att multplcera lönesumman med atuell procentsats. Sllnaden mellan de lagstadgade och avtalade arbetsgvaravgfterna är att de förra är la för alla anställda medan de senare varerar mellan ola avtalsområden. Svenst närngslv publcerar varje år hur stora de avtalade arbetsgvaravgfterna är genomsntt. Dessa procentsatser används därefter vd ostnadsberänngarna på samma sätt som procentsatsen för de lagstadgade arbetsgvaravgfterna. Vd beränng av LCI, som är en vartalsvs undersönng, adderas först KLP-uppgfterna för de tre månaderna. Dessutom adderas uppgfterna för arbetare och tjänstemän för att få lönesummor och summa tmmar för totalen (arbetare+tjänstemän). Genom att dvdera ostnadssummorna med arbetade tmmar erhålls en genomsnttlg tmostnad för redovsnngsgruppen. Med hjälp av utveclngen av tmostnaderna mellan atuellt vartal och föregående år och ndextalet förföregående år beränas det nya ndextalet för atuellt vartal Internatonell rapporterng Medlngsnsttutet (MI) ansvarar för eventuella förändrngar. Från och med första vartalet 2009 sa även närngsgrenarna L-O nluderas LCI. Dessa närngsgrenar utgörs tll stor del av offentlg setor. Ett utrednngsarbete pågår för att undersöa hur onjunturlönestatsten avseende offentlg setor sa unna nluderas ndexet Planerade förändrngar ommande undersönngar Från och med 2009 ommer den nya närngsgrensndelnngen NACE Rev. 2 (SNI 2007 Sverge) att nföras LCI-redovsnngen. Under 2009 ommer offentlg setor att nföras LCI.

5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(12) 1 Överst 1.1 Observatonsstorheter Varabler för Företag/arbetsställen: År Perod (månad och vartal 1-4) Närngsgren enlgt SNI Storleslass (antal anställda) Antal anställda arbetare Arbetade tmmar för arbetare Antal anställda tjänstemän Arbetade tmmar för tjänstemän Avtalade tmmar för tjänstemän Arbetsostnader för arbetare Arbetsostnader för tjänstemän Arbetsostnaderna beränas som summor fördelade på följande omponenter: D = Totala arbetsraftsostnaden D11 = Lön D11111 = Lön för arbetad td D11112a = Bonus D11112b = Retro D1113 = Lön för ej arbetad td D1114 = Förmåner D12 = Arbetsgvaravgfter D1211 = Lagstadgade arbetsgvaravgfter D1212 = Avtalade arbetsgvaravgfter D122 = Sjulön D4 = Lönesatter 1.2 Statstsa målstorheter Objetgrupp Varabel Mått Populaton Indelnng redovsnngsgrupper Företag SNI2002 C-K Närngsgren (avdelnng = bostavsnvå) Löneostnad per tmme Indextal Företag Närngsgren Övrga Indextal

6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(12) SNI2002 C-K Företag SNI2002 C-K Företag SNI2002 C-K (avdelnng = bostavsnvå) Närngsgren (avdelnng = bostavsnvå) Närngsgren (avdelnng = bostavsnvå) arbetsostnader per tmme Total arbetsostnad per tmme Total arbetsostnad exl. bonus per tmme Indextal Indextal 1.3 Utflöden: statst och mrodata LCI publceras än så länge endast av Eurostat, dels form av vartalsvsa pressmeddelanden avseende utveclngstal, dels an man själv göra uttag på Eurostats hemsda. Både pressmeddelanden och dataserer an laddas ned på under rubren Themes och underrubren Populaton and socal condton. 1.4 Doumentaton och metadata Statsten fnns även doumenterad Besrvnng av statsten med valtetsdelaraton.

7 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7(12) 2 Uppgftsnsamlng Tll LCI görs ngen separat datansamlng. Underlaget tll LCI nhämtas från andra löne- och sysselsättnngsundersönngar som SCB gör. Huvuddelen av underlaget hämtas från Konjunturlönestatst för prvat setor (KLP). Från Lönestruturstatst för prvat setor (SLP) hämtas onstanter för att schablonmässgt lägga på förmåner och helglön. Från Sysselsättnngsstatst prvat setor hämtas antalsuppgfter för att modellberäna den del av populatonen som nte undersös KLP. Från Arbetsraftsundersönngarna (AKU) hämtas uppgfter om semesterlönegrundande frånvaro. Dessutom hämtas onstanter för arbetsgvaravgfter årlgen från andra ällor, t.ex. Alecta och Svenst närngslv. För mer nformaton om uppgftsnsamlngen hänvsas tll respetve undersönng. 2.1 Ram och ramförfarande Ramen KLP består av företag prvat setor med fem eller fler anställda. Eftersom LCI sa spegla hela populatonen, dvs. även företag med 1-4 anställda, modellberänas denna del av populatonen och nluderas det materal som hämtas från KLP. För mer nformaton se doumentatonen för Konjunturlönestatst, prvat setor (KLP). 2.2 Urvalsförfarande Se doumentatonen för Konjunturlönestatst, prvat setor (KLP). 2.3 Mätnstrument Se doumentatonen för Konjunturlönestatst, prvat setor (KLP). 2.4 Insamlngsförfarande Se doumentatonen för Konjunturlönestatst, prvat setor (KLP). 2.5 Databerednng Se doumentatonen för Konjunturlönestatst, prvat setor (KLP).

8 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 8(12) 3 Statsts bearbetnng och redovsnng 3.1 Sattnngar: antaganden och beränngsformler Statsten redovsas form av vartalsvsa ndextal för de fyra ostnadsbegreppen; 1. Total arbetsraftsostnad 2. Total arbetsraftsostnad exlusve bonus För Sverge ngår dagsläget ej bonus LCI och därmed är ndextalen för Total arbetsraftsostnad och Total arbetsraftsostnad exlusve bonus la. 3. Löneostnad 4. Övrga arbetsraftsostnader (lagstadgade och avtalade arbetsgvaravgfter samt lönesatter) Indextalen är prelmnära under fyra vartal. Efter tolv månader fastställs de defntva ndextalen. Exempelvs är ndextalen för första vartalet 2005 prelmnära ända tlls det att första vartalet 2006 publceras. Sllnaden mellan prelmnära och defntva ndextal beror främst på att retroatva löner nluderats och att de prognostserade avtalade arbetsgvaravgfterna justerats mot utfallet under dessa 12 månader. LCI bygger på Konjunturlönestatsten för prvat setor som SCB samlar n varje månad. Konjunturlönestatsten redovsas form av tmlöner för arbetare och månadslöner för tjänstemän. I LCI ränas först månadslönerna om tll tmlöner för att unna beräna en arbetsostnad per arbetad tmme. Detta görs genom att dvdera månadslönerna med den avtalade arbetstden per månad. Utfrån dessa tmlöner och arbetade tmmar beränas en lönesumma per bransch och storleslass (företagens storle med avseende på antal anställda). Då KLP nte undersöer företag med färre än fem anställda modellberänas denna populaton för att nluderas LCI. Detta görs med hjälp av löne- och antalsuppgfter för storleslass med 5-9** anställda KLP och sysselsättnngsuppgfter för storleslasserna med 1-4* och 5-9** anställda sysselsättnngsstatsten, KSP. * (Storleslass 2) ** (Storleslass 3)

9 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 9(12) Modelluppränng för populatonen företag med 1-4 anställda görs enlgt följande: där Med hjälp av lönesumman och vssa onstanter och procentsatser för t.ex. semesterlön, arbetsgvaravgfter, lönesatter beränas sedan en summa motsvarande övrga arbetsostnader. Genom att dvdera dessa ola ostnadssummor med summan av de arbetade tmmarna beränas tmostnaden för ovanstående fyra ostnadsbegrepp för atuellt vartal. Genom att dvdera tmostnaden för vartal t med densamma för föregående helår får man en fator som anger utveclngen av arbetsostnaden. Genom att multplcera ndextalet för föregående helår med denna fator erhålls ndextalet för vartal t. För aggregat av flera närngsgrenar används dessutom de respetve närngsgrenarnas arbetade tmmar föregående år som vt både täljare och nämnare. I LCI är basåret 2000 vlet nnebär att årsndextalet är la med 100. Indexformel LCI är ett Laspeyres edjendex. Indexet an beränas form av års- eller vartalsndex. Kvartalsndexet för vartal t och år j för ett aggregat av närngsgrenar, t.ex. C-K, beränas enlgt nedanstående formel. där LCI tj, = w tj h ω h = tj tj ( w ω ) ω h ( w ω ) = W W tj w är arbetsostnad per arbetad tmma för närngsgren, vartal t och undersönngsår j ω är arbetsostnad per arbetad tmma för närngsgren och basår h är arbetade tmmar för närngsgren och basår W = ω h är den totala arbetsostnaden närngsgren under basår W

10 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 10(12) Indexet består av prsrelatvteten tj w ω och årsvten W W för varje redovsnngsgrupp. För en enstaa närngsgren blr formen förenlad och an srvas: LCI tj, = w tj h ω h = tj ( w ω ) W W = tj ( w ω ) 3.2 Redovsnngsförfaranden LCI publceras av Eurostat, dels form av vartalsvsa pressmeddelanden avseende utveclngstal, dels an man själv göra uttag på Eurostats hemsda. Dataserer an laddas ned från Eurostats hemsda på följande adress:

11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 11(12) 4 Slutlga observatonsregster 4.1 Produtonsversoner 4.2 Arverngsversoner

12 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 12(12) 4.3 Erfarenheter från senaste undersönngsomgången