PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN GÖTEBORGS UNIVERSITET

Transkript

1 INDIVIDUALSTÄTISTIKPROJEKTET Pedagogska nsttutonen Mölndalsvägen 36, Göteborg Rapporter från PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN GÖTEBORGS UNIVERSITET I N D I V I D U A L S T Ä T I S T I K P R O J E K T E T 2 2 Indvdualstatstkundersöknngen 966o lo Instrument, populaton och materalöverskt. Ar Rovo-Johansson TILLHOR REFERENSBIBLIO UTLÅNAS EJ EKET Nr» 29» Maj 968 PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN MÖLNDALSVÄGEN 36 GÖTEBORG S

2 Indvdualstatstkprojektet 22 Indvdualstatstkundersöknngen 966.! Instrument, populaton och materalöverskt«ar Rovo-Johansson Maj 968 PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN, MÖLNDALSVÄGEN 36, GÖTEBORG S.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING» Kapo o Indvdualstatstkprojektet» «. o o» o o»»» o o o o»... o o Bakgrund o «,, «, «o. o. o o».»»..» o. o.» o»».. o «, o o o». <,2o Förberedelsearbete av 966 års undersöknng.» 2 Kap o 2 o Mät nsrument».. o o.». o» o «. o o « o «c» o» o o «<>» o «. o o o.» 3 2o«Undersöknngs- och bakgrundsvarabler».o.»»o o 3 2o2o Begåvnngsproven 96 och 966»»» o.,. o o o o. o, c o 3 2 o 3 Frågeformulären 96..o o»,o.o.o» c.. «o c. o. o o k Zok- Frågeformulären 966» o o o o o o o o o».»» o o o».o «.».» k Kapc 3«Materalnsamlngen» ««. o.o o o.e.»»»» o» o» o o o o» o «, 8 3o o Fältundersöknngen.000,00.00, o2o Identferngsarbete..o.o.o o o o o o. o o o o o. o o o o o o 8 3o3o Kodnngs- och kompletterngsarbete o.o * o o.o»,. 9 Kap. 4«Materalöverskt o.»».o o..o..o» o.»».».o o» o...o».o 0 +olo Samplets storlek.. o»» o»». o o o»»»,» o o o.. c. o o. o 0 4.o2o Sampeldagar o o. o o o o o o o o o o o. o o o o o o o. o o o o o o.. o. 4 3» Skolform.» o.».»» o.» o o o o o».o o.o.o o».»..o o. /4«4-o Årskurstllhörghet. o o.. o o.. o o o o. o o o. o o o o o o o5o Klasskaraktär o. o.. o o o o o o o o o o o o o o o.. o o o o.. o o o 3 4o6o Sammanfattande överskt«o..c» o o o o o o»..» o o o o» 3 Kapo 5 o Resultatredovsnng av huvudmateralet».c,o o o,o 4 5o o Standardprov.«.» o o «o»...»».«.o o o o.»»..».«..» 4 5o2o Begåvnngsprov.o.o..o.o o c o o o.c o o o o o o o o o o o o o. 9 5o3o Frågeformuläret "Sysselsättnngar^^ o o.o».o c. 24 5o4o Frågeformuläret 'Tlaner".» o» o o o o o.««o..o.o.o 25 5o5o Frågeformuläret "Skolan"»»o.o.o o o o o o..c o.»o o 26 5o6o Frågeformuläret "Efter Skolan"o o c.o o..o o... 2? 5e7e Socal bakgrundoo o o o o o. o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o 27 5o8o studeplaner och socal bakgrundco»»o.c o».»o 28 Kapc 60 Det cke oblgatorska skolväsendet.o o»o o o o o o o o o lo Sampelbeskrvnngoeo o.o o o o o o o o o o c o o o o.o o o o c o Resultatredovsnng för några varabler..o o, 32

4 Kap. 7- Bortfall».,c,o,c.o o o..o.c. c.o o o.» c «o o c c.c»» o. 35 7o o Skolform... c,... o o» ^ c o» c c c c,. o c c c o c. c. o o c 35 7«2, Årskurs...«c.».» o...o.o»c o» o» o».c» o o» c» o 3^ 7.3. Socalgruppstllhörgheto <. o». c o o» o o c o o «. «o c. 36 Kap» 8. Sammanfattnng,»,c o c.o.o c «.«c = o» o o o o c» o o c o «o,o 38 Ltteraturreferenser,,.» o o - o c.. o c o.. *» o c.» o» c o o o. «.» o.. +0 Överskt av rapporter från ndvdualstatstkprojektet,o h^ B l a g o r» o «.» «o o o c o. o o. o»» o c c.. c ««. o o o» o «o o. o o» u c o c c c o c o +S

5 o Denna rapport nnehåller en redovsnng av undersöknngspopulaton och nstrument 966 års ndvdualstatstkundersöknng samt en materalöverskt o Den är uteslutande en redogörelse för fältundersöknngeno Några jämförelser av resultaten med uppgfter från 96 års ndvdualstatstkundersöknng kommer nte att göras nom denna rapports ram utan redovsas senare kommande rapporter o Kap o. Indvdualstatstkpro.jektet o, o Bakgrund o Sedan 96 medverkar pedagogska nsttutonen vd nsamlngen av basuppgfter tll den Sck. ndvdualstatstken över elever. Denna statstkgren omfattar toprocentga stckprov av l3-årga elever«nya uppgfter om dessa elever nsamlas årlgen av Statstska Centralbyrån (SCB) så länge eleverna befnner sg under utbldnng. Två stckprov har httlls tagts, nämlgen 96 bestående av elever födda den 5, 5 och 5 någon månad 948 respektve 966 av elever födda på dessa dagar 953» Insttutonens medverkan har bestått utarbetande och admnstraton av begåvnngsprov och frågeformulär. Data från dessa nstrument benämnes fortsättnngen kompletterande uppgfter,medan de uppgfter som på offcell väg nsamlas av SCB benämnes prmäruppgfter, Insttutonens medverkan sker nära samarbete med Byrån för undervsnngsstatstk nom SCBc Insamlng och bearbetnng av de kompletterande uppgfterna bekostas genom anslag från Statens råd för samhällsforsknng och Skolöverstyrelsens medel för forsknngsoch utvecklngsarbete. Inom nsttutonen har arbetet m.ed de kompletterande uppgfterna skötts av en projektgrupp som går under betecknngen Indvdualstatstkprojektet. För ytterlgare upplysnngar om ndvdualstatstkens uppläggnng hänvsas tll Härngvst (966a) och Härnqvst och Svensson (96^,

6 2. c2. Förberedelsearbete för 966 års undersöknng<> Informatonsbrev om ndvdualstatstken med rekommendatonsskrvelser (blaga ) skckades mars 966 tll samtlga skolchefer och rektorer landet från Byrån för undervsnngsstatstk vd SCB och Statens råd för samhällsforsknng. Något senare ombads rektorerna att uppge namn och folkbokförngsnummer på de elever som var födda den 5, 5 och 25 någon månad 953, och dessa elevförtecknngar skulle sändas tll SCB. Uppgfterna överfördes från elevförtecknngarna tll SCB:s ndvdblanketter, nnehållande de prmäruppgfter som nsamlas för skolstatstkens räknng, vlka sedan översändes tll pedagogska nsttutonen» Indvdblanketter, provhäften med kuvert avsändes från pedagogska nsttutonen för det antal elever som uppgvts på elevförtecknngarna, tll samtlga rektorsområden landet utom Stockholms stad och Stor-Stockholm» Tll rektorer (blaga 2) och berörda lärare (blaga 3) bfogades en nformatonsskrvelse och tll lärarna dessutom nstruktoner tll provhäftena sam.t en sammanställnngsblankett med kuvert tll standardprovsresultaten. Motsvarande uppgfter för elever Stockholms stad och Storstockholm nsamlades av socologska nsttutonen vd Stockholms unverstet samarbete med pedagogska nsttutonen Göteborg. Materalnsamlngen där sammanföll med det skandnavska socologska forsknngsprojektet Metropolts, och nsamlngen omfattade alla elever födda 953 De båda undersöknngarna samordnades så att provhäftet som ngår ndvdualstatstkundersöknngen är gemensamt, dovos» begåvnngsprov och frågeformulär, och dessa uppgfter togs n på en gång för de båda undersöknngarna. Övrga uppgfter som är beroende av undersöknngarnas målsättnng har nsamlats av projekten var för sg. Berörda rektorer dessa områden erhöll en särskld nformatonsskrvelse (blaga k) från pedagogska nsttutonen«.

7 3o Kap. 2c Mät natrument o 2.c Undersöknngs- och bakgrundsvarabler c De undersöknngsvarabler som ngår ndvdualstatstkundersöknngen avser skolprestatoner, ntellektuella förutsättnngar, frtdssysselsättnngar, skolanpassnng och skolmotvaton, samt vssa bakgrundsvarabler som skolform^ klasstllhörghet> tllvalsgrupp för årskurs 7 föräldrarnas utbldnng och yrke mom. Bakgrundsvarablerna omfattar de uppgfter som ndvdualstatstken benämnes prmäruppgfter och erhålles från den ndvdblankett som användes undersöknngen, där även skolprestatoner fnns angvna form av betyg o Skolprestatonerna nnefattar även standardprovsresultat svenska grundskolan, läsnng och skrvnng folkskolan, samt engelska och matematk båda skolformerna. Övrga undersöknngsvarabler som ntellektuella förutsättnngar, frtdssysselsättnngar, skolanpassnng, skolmotvaton samt planerade studevägar hämtas från ndvdualstatstkens provhäfte c 2c2o Begåvnngsproven 96 och 966. I de båda ndvdualstatstkundersöknngarna ngår samma begåvnngsprov, då det är önskvärt att kunna studera relatva ntellgensförskjutnngar under en femårsperod c Dessa test har konstruerats särsklt för ndvdualstatstken och har ej använts Sverge mellan nsamlngarna 96 och 966 och får ej heller användas annat syfte«elevernas begåvnngsnvå mates med ntellgenstest av tre typer^ nämlgen ett verbalt, ett spatalt och ett nduktvt teste, Det verbala provet Motsatser'-' nnehåller 40 uppgfter, där den prövade skall ange vlket ord av fyra som är motsatsen tll ett gvet nyckelord. Det spatala provet benämnes "Plåtvknng*- och har +O uppgfter, där det gäller att ange vlken bland fyra, fgurer man skulle få, om man vek hop ett avbldat plåtstycke o Det nduktva provet "Talserer*', nnehåller ko uppgfter, som vardera består av tal ordnade serer efter vssa system^ För ytterlgare nformaton om testens konstrukton hänvsas tll Svensson (964)o

8 4c 2o3o Frågeformulären 96c Indvdualstatstkundersöknngen 966 planerades så att kompletterande uppgfter skulle vara så lka dem 96 års undersöknng som möjlgt o Sålunda skulle de tre begåvnngsproven behållas oförändrade, men frågeform.ulären avseende elevernas skolnställnng, frtdsaktvteter och framtdsplaner m.åste tyvärr revderas» Detta får ses mot den bakgrunden, att under fem år hnner förändrngar ske samhället och skolstuatonen, som gör vssa frågor naktuella o Vdare hade ett av frågeformulären en något för nvecklad svarsmarkerng, vlket nnebar att många elever ej kunnat besvara det och slutlgen var ett annat av frågeformulären ej tllfredsställande ur mätnngsteknska synpunkter c De frågeformulär som ngck 96 års ndvdualstatstkundersöknng benämndes»'skolan^',»'sysselsättnngar^-,»'frtden' och ''Planer-'o Samtlga formulär revderades och utvdgades under hösten 965c 2u4. Frågeformulären 966. Konstrukton och utprövnng av de frågeformulär som kom att Ingå ndvdualstatstkundersöknngen 966 utfördes under hösten 965 och arbetet avrapporterades form av en trebetygsuppsats pedagogk 966 (Rovo-Johansson 966)o Frågeformuläret "'Sysselsättnngar^'. Frågeformuläret avser att utröna elevernas ntresse för olka sysselsättnngar, vlka representerar fem ntresseområden: frluftsbetonat-, handelsbetonat-, huslgt, teknskt och verbalt ntresseområde ^ Eleven skall ta ställnng tll 0 sysselsättnngar nom varje ntresseområde och ange detta på en fyrgradg skala o Medeltalen är beräknade efter en poängsättnng från fyra för ' + +'' tll en poäng för ^ '»-c Medeltal och relabltetskoeffcenter (splt-half koeffcenter) för de fem ntresseområdena anges tabell och är hämtade från Rovo-Johansson (966).

9 5. Tabell. Medeltal och relabltetskoeffcenter för fem ntresseområden. Intresseområde: Medelta. Pojkar (pj) Flck or (fl) Relabltetskoeffcenter pj fl Pj-^fl (r^^) Frluftsbetonat HändeIsbetonat 30,5 23,0 28,9 26,9 0,9 0,7 0,92 0,72 0,90 0,70 Huslgt Teknskt Verbalt 22c9 29,8 24,8 28 c 9 20,5 29,0 0,6 0,80 0,74 Ou72 0,74 0,82 0o74 0,84 0,8 Trenden könsdfferenserna är den att pojkarna har högre värden det frluftsbetonade och det teknska ntresseområdet och flckorna de övrga områdena o Frågeform-gläret "Planer*'» I 96 års frågeformulär ngck sex frågor om elevens kommande skolgång och tre om yrkesplaner» Två av utbldnngsfrågorna har använts studer av Härnqvst (966 a o. b^ och en yrkesfråga av Svensson (963). Dessa frågor var av stort ntresse att medtaga även 966 års undersö:<nng, medan övrga som bloa«berörde föräldrars och lärares synpunkter på utbldnngs- och yrkesvalet ej gvt sådan nformaton ett de försvarade en plats det nya formuläret. På grund av förändrngar skolväsendet, grundskolereformens genomförande, fck frågar, avseende elevernas planer för nästa läsår omformuleras och fck föl:ande lydelse: När detta läsår är slut, vlken klass ämnar du då gå tll? ( ) klass 6 grundskola eller folkskola ( ) klass 7 grundskola eller folkskola och skall nte välja tyska eller franska ( ) klass 7 grundskola ocn skall välja tyska eller franska ( ) klass realskola eller flckskola ( ) någon annan klass (ange vlken) : o. o c o c o c c o o o o,. c c o. c..

10 6. En fråga avsåg planerade gymnasestuder och fck följande formule?" ng: Tänker du så smånngom söka n på gymnasum? ( ) ja ( ) nej ( ) vet nte I 966 års formulär togs stället för de kasserade frågorna med ett par om elevens säkerhet yrkesplanerna, samt varfrån nformaton om det tlltänkta yrket erhållts- Vdare medtogs två frågor om föräldrars yrke och utbldnng, fall dessa uppgfter skulle saknas bland de av rektorsexpedtonerna nlämnade prmäruppgfterna. Frågeform.uläret ^>'Skolan". "Skolan*' nnehåller frågor som berör skolmotvaton, anpassnng tll skolstuatonen och famljens nställnng tll elevens fortsatta studer o Detta formulär nnehåller 30 frågor sammansatta tll tre skalor nnehållande to uppgfter vardera. Skala anger famljens nställnng tll högre studer såsom eleven uppfattar det, skala 2 elevens skolanpassnng och skala 3 elevens skolmotvaton. Frågorna gavs en poäng om de hade ett postvt svar ur elevanpassnngens synpunkt sett och noll poäng om de hade ett negatvt svar. Medeltal, sprdnngar och relablteter (Kuder-Rchardson koeffcenter) är hämtade från Rovo-Johansson (966) för de slutlga skalorna och anges tabell 2. Tabell 2o Medeltal, sprdnngar och relabltetskoeffcenter för skalorna frågeformuläret ^'Skolan^^ (N=60). Skala Antal tem ^ ^tt 6,2 2,4 0,7 6,8 2,4 0,72 6,0 2,6 0,74

11 Frågeformuläret "Efter Skolan".. Formuläret nnehåller frågor som berör vad eleven gör på sn frtd, hur mycket td han exempelvs lägger ner på läxläsnng, bobesök, tdnngsläsnng och TV» Det var av olka skäl nödvändgt att utesluta eller formulera om vssa frågor från 96 års undersöknng» Men för att göra drekta jämförelser möjlga behölls frågorna avseende ntresset för läsnng och bobesök oförändrade c 7<

12 8c Kapo 3o Materalnsamlngen c 3.. Fältundersöknngen. I nstruktonerna tll provhäftena angavs att prövnngsperoden var mellan 9 och 28 maj 966 <. Prövnngen skulle taga två lektonstmmar anspråk och vdare angavs testnstruktoner och tdsuppgfter för de objektva proven samt nstruktoner med ungefärlga tdsuppgfter för frågeformulären. Statstska Centralbyråns blankett nnehållande prmäruppgfter fylldes på rektorsexpedtonerna, dt berörda lärare nlämnade fyllda provhäften samt sammanställnngsblanketter för standrrdprovsresultaten slutna kuvert, vlka senare returnerades gemensamt för sam.tlga berörda klasser rektorsområdet tll pedagogska nsttutonen Göteborg. Under själva provperoden 9-28 maj kompletterade en del skolor sna elevförtecknngar och pedagogska nsttutonen fck göra ytterlgare utsändnngar av materal o Från mtten av maj tll slutet av jun återkom huvuddelen av materalet tll pedagogska nsttutonen, men kompletterngar av nkommet materal pågck tll slutet av august o Detta på grund av att många skolor med anlednng av betygssättnngar, skolavslutnngar momo nto hann skcka tllbaka provhäftena nnan skolexpedtonerna stängde för sommaren» Under jun månad tll och med mtten av august rättades provhäftena vd pedagogska nsttutonen och en sammanställnng av antalet utsända och nkomna provhäften och ndvdblanketter gjordes för varje rektorsområde landete I august tll och med oktober månad utsändes sammanlagt 542 kravbrev tll rektorsområden, som nte nsänt några provhäften eller ndvdblanketter eller returnerat för fåc 3c2c Identferngsarbete. Folkbokförngsuppgfter på elevförtecknng, ndvdblankett och provhäfte jämfördes för varje elev som. kom att ngå undersöknngen. I många fall överensstämde nte dessa uppgfter med varandra, varför ytterlgare nformaton nfordrades från rektorsexpedtonerna, och kunde dessa nte ge någon, gjordes en förfrågan på pastorsexpedtonen elevens hemkommun. Varje ofullständg eller cke överensstämmande uppgft som framkom vd jämförelsen krävde

13 9o oftast en förfrågan först elevens skola och därefter på pastorsexpedtonen^ Detta arbete pågck under ca^ 6 månader och blev mycket tdskrävande o Arbetet var nödvändgt då folkbokförngsnumret skall tjäna som dentfkatonsnummer vd fortsatta nsamlngar för skolstatstkens räknng och vd uppföljnng av ndvdualstatstkens elevero 3c3 Kodnngs- och kompletterngsarbete o Då det är önskvärt att kunna göra jämförelser mellan de båda ndvdualstatstkundersöknngarna 96 och 966 med avseende på socala bakgrundsförhållanden kodades samtlga uppgfter om föräldrarnas utbldnng och yrke enlgt samma yrkes- och socalgruppskod som 96c Vdare gjordes en regonalndelnng av materalet län och kom-un, vlket cke motsvarar 96 års rogonalndelnng, som var en ndelnng efter utbldnngsmöjlgheterna nom skoldstrkten vd den tdpunkten«efter att materalet stansats på hålkort och kontrollstansnng skett, uppsorterades det efter födelsetal och födelsenununer o Därvd fram.kom 236 elever som. nte hade unka folkbokförngsnummer, varför det blev nödvändgt att anlta länsbyråerna för folkregstret samtlga län på grund av elevernas regonala sprdnng o Länsbyråerna kan med hjälp av det centrala regstret för länet uppge rätta folkbokförngsnummer o Av dessa 236 erhöll 2C6 unka folkbokförngsnummer, 8 fanns ej länsregstren, 5 var ej födda de aktuella dagarna och 7 var ej födda 953' Från det att materalet nkommt tll pedagogska nsttutonen har det utnyttjats tll olka prelmnära undersöknngar gjorda vd nsttutonen samt trebetygsuppsatser pedagogk också utförda vd nsttutonen (Indvdualstatstkprojektets rapportlsta)o

14 lco Materalöverskt o ko^c Samplets storlek. Samplet kom att omfatta totalt 9955 elever, för vlka någon form av uppgfter erhölls o Ur '-Statstsk årsbok för Sverge 966" erhålles totala antalet ndvder födda 953, vd lv den l/l 966c Med utgångspunkt från den uppgften kan man skatta hur många elever det fanns vd testtllfället, som var födda den 5, 5 och 25 någon månad 953 o Enlgt ''Statstsk årsbok för Sverge 966'> levde den / ndvder, pojkar och 5276? flckor, födda l953o Dessa uppgfter multplceras med antalet sampeldagar och dvderas m.cd årets samtlga dagar, varvd erhålles 0723 ndvder, 558 pojkar och 5205 flckor, vlket utgör dot skattade antalet ndvder födda på sampeldagarna» I tabell 3 anges den skattade sampelstorleken enlgt nämnd prncp och 966 års ndvdualstatstksampelo Vdare anges könsfördelnngen för ndvder födda 953 och vd lv den l/l 966 och för ndvdualstatstksamplet 966 (tabell k) o Tabell 3- Skattad sampelstorlek och ndvdstatstksamplet 966c. Skattat sampel Indvdualstats- Indvdualstatstksamptksamplet 966 let 966 ^ av skattat sampel Totalt ,8 Pojkar ,3 Flckor ,5 Tabell 4» Könsfördelnngen för totala antalet elever födda 953, vd lv den ]/^ 966, och ndvdualstatstksamplet l966o Totalt levde den l/l 966 Indvdualstatstksamplet 966 Pojkar Flckor N % 5,5 48,5 N 503Ö ,6 49,4 Totalt IO876 00, ,0

15 . Prmäruppgfter (årskurs, skolform, betyg moo ) har sålunda erhållts för 9955 elever, vlket utgör 92,8 % av den skattade sampelstorlekeno Kompletterande uppgfter (resultat från test och frågeform-ulär) har erhållts för 9^3^ av dessa, vlket utgör 88,C^ av skattad sampelst or lek o Standardprovsresultat fnns för 82I.9 elever, 89,0 % av de 9266 som befann sg årskurs 6, av ndvdualstatstksamplet 966. I sstnämnda procentsffra ngår dock 76 elever som saknar resultat från test och frågeformulär o Prmäruppgfter saknas alltså för ca. 7? av eleverna, vlket kan bero på att de av någon anlednng förbgåtts, då elevregstren genomgcks på rektorsexpedtonerna och elever födda de aktuella dagarna anmäldes tll undersöknngen- Vdare bör påpekas att den uppgft som hämtats från ''Statstsk årsbok för Sverge 966»' över levande ndvder den l/l 966, även nnefattar elever som på grund av tdga utvecklngshämnngar vstas hemmet, på sjukhus eller vårdhem av olka slag. Tll ndvdualstatstkundersöknngen anmäldes 42 elever av nämnda kategor, men då endast namnuppgfter, födelsetal och eventuellt födelsenummer uppgavs och övrga prmäruppgfter av naturlga skäl cke fanns tllgänglga, medtogs cke dessa elever undersöknngen. Ytterlgare några elever av nämnda kategor kan fnnas, vlka permanent vstas på vårdhem och av den anlednngen aldrg blvt nförda något elevregster o Vd förra ndvdualstatstkundersöknngen saknades prmäruppgfter för cao 2 %y men nsamlngstllfället följdes då av en längre nsamlngsperod av prmäruppgfter för skolstatstkens räknng, vlket även sker efter nsamlngstllfället 966 och ombesörjes av SCBc Ovan angvna procentsffror för saknade prmäruppgfter hänför sg tll de drekt anslutnng tll provperoden nkomna prmäruppgfterna o 4.2 o Sampeldagaro Materalet presenteras uppdelat på olka sampeldagar efter en ndelnng två grupper, elever med både prmäruppgfter och kompletterande uppgfter och elever med enbart prmäruppgfter, blaga 5 o 4.o3. Skolform«Indvdualstatstksamplet uppdelat på olka skolformer samt kön ges tabell 5o

16 2o Tabell 5= rndvdualstatstksamplet uppdelat på skolform och kön< Indvdualstatstksamplet 966 S'^kolform Grundskolan (Gr) pj 2+2 fl Totalt 8085 Pj % 4A f] % 39,8 Totalt 8,2 Folkskola (Fo) ,8 9,0 7,9 Icke oblgatorskt ,+ 0,6 0,9 skolväsende (0) ,6 2+9,,\ 00,0 Vd undersöknngstllfället gck 8,2 % av eleverna grundskolan och knappt % det cke oblgatorska skolväsendet, med vlket avses prvatskolor och läroverk av olka karaktär (Jfr. kap» 6)o 4.o2+o Årskurstllhörghet o Samplets årskursfördelnng framgår av tabell 60 Tyvärr fnns nte motsvarande sffror tllgänglga för hela populatonen, dovos de som tdgare angetts som elever födda 953 och som fanns vd lv den I/I 966» Någon jämförelse mellan samplets och populatonens fördelnng är ej möjlg att göra, men man kan anta att årskurs 6 är något överrepresenterad, då det vanlgtvs är lättare att få sådana elever testade som befnner sg normal årskurs för sn ålder o Tabell 60 Årskurstllhö rghet«årskurs h Läroverks x) N ^ \ > 38 % 5,3 93,,2 0, ,0 x) I denna grupp ngår även elever flckskolor, (Se grupp II kap o 6)c

17 3o Av tabellen framgår att ndvdualstatstksamplet består av cao 93 % normalårga elever årskurs 6, ca» 5 % överårga och drygt % underårgao 4o 5» Klasskaraktär c Av ntresse är också att studera hur ndvdualstatstksamplet fördelar sg på klasser av olka karaktär c Tabell 7«Skolform, och klasskaraktär o Normalklass Hjälpklass Övrga specalklasser Gr Fo 72^ h9 h IC Totalt Gr % 77,6 2,8 0,8 Fo % 7,3 0,5 0, 0? 0,9 - - Totalt 95,8 3,3 0, ,2 7,9 0,9 00,0 Av samplet befnner sg knappt 96 % ± normalklass, ca» 3? hjälpklass och ca» % övrga specalklasser, exempelvs syneller hörselklass o 4o6. Sammanfattande överskte Materalöverskten kan sammanfattas med tabell 8, där en uppdelnng av samplet har gjorts elever med enbart prmäruppgfter och elever med både prmär- och kompletterande uppgfter o De elever som tllhör det cke oblgatorska skolväsendet redovsas kaptel 6» Tabell 8o Materalöverskt -> Skolform Gr Fo 0 Prmär- och kompletterande uppgfter N % , 695 8,0 87 0,9 9k3k 00,0 Enbart prmäruppgfter N % , 82 5,7 6, ,0

18 4- Kap o 5 Resultatredovsnng av huvudmateralet Följande redovsnng kommer att avse resultat frän standardprov, begåvnngsprov samt enstaka resultat från tre frågeformulär för samtlga elever som vd provtllfället gck grundskola eller folkskola och som ngår 966 års ndvdualstatstkundersöknngc Dessa resultat kommer att gälla 9347 elever, 7652 grundskola och 695 folkskola och för samtlga har erhållts prmäruppgfter samt kompletterande uppgfter o Dessa elever betecknas fortsättnngen huvudmateralet o Elever cke oblgatorska skolformer redovsas separat kap«60 5oo Standardprovc För elever grundskola fnns standardprovsresultat svenska, engelska och matematko Folkskoleeleverna har däremot standardprovsresultat läsnng, skrvnng, matematk och engelska, varför resultaten redovsas för skolformerna åtsklda» Standardproven matematk och engelska var vd provtllfället gemensamma de båda skolformerna o Medeltal och sordnngar de olka standardproven anges tabell 9 för grundskoleeleverna och tabell 0 för folkskoleelevernao Av ndvdualstatstksamplet 966 hade 89,0 % standardprovsresultat av de 9266 elever, som vd nsamlngstllfället befann sg årskurs 60 I beräknngarna ngår även några få elever som befann sg årskurs 6 hjälpklass eller övrg specalklass«tabell 9= Standardprovens medeltal och sprdnngar grundskolan«pojkar Flckor Ämne N M S N M Svenska ,3 5, ,0 Matematk ,9 3, ,7 Engelska ,9 20, ,6 S l5o4 2,8 8,5 Tota N It M 56,2 35,8 56,8 S 5,7 3,3 9,6 Sammanlagt 45, 52,3 48,8 medelvärde

19 5^ 'Tabell 0 Standardprovens medeltal och sprdnngar folkskolan«ämne Pojkar N M S Flc N or M S rotalt N M S Läsnng ,8 5, ,7 5,2 5^5 5^,8 5,3 Skrvnng Matematk Engelska , ,7 5, , 792 9, ,2 4,2 33,9 2,6 59,2 8, ,0 5, ,5 2, ,5 9,5 Sammanlagt 20,2 26,0 208,8 rneae±v rae Frekvensfördelnngarna for standardproven framgår av fgur :-3 för grundskolan och fgur 2:-4 för folkskolano Samtlga frekvensfördelnngar uttryckes procent av totala antalet deltagare respektve provo Jämföres frekvensfördelnngarna de olka standardproven mellan könen grundskolan och folkskolan framgår, att den största skllnaden är skrvnng folkskolan samt engelska de båda skolformerna c Antydan tll takeffekter fnns det sstnäm.nda provet och dä särsklt markant för flckornas del båda skolformerna» Sgnfkanta könsskllnader förelgger på ^-nvån samtlga standardprov grundskolan, tll flckornas fördel svenska och engelska och pojkarnas matematk (Edwards 9^3)c I folkskolan är det sgnfkanta könsskllnader tll flckornas fördel läsnng på 5 ^-nvån, skrvnng och engelska på ^-nvån, men däremot cke matematko Jämföres frekvensfördelnngarna matematk och engelska mellan pojkarna båda skolformerna, förelgger sgnfkanta skllnader på ^-nvån tll grundskolans fördel, däremot förelgger nga skllnader då samma jämförelse göres för flckornas del» Takeffekter fnns standardprovet engelska, mest markanta för flckornas del. Slår man samman fördelnngarna matematk och engelska för båda könen grundskolan och folkskolan och jämför totalfördelnngarna de båda ämnena, fnner man nga skllnader matematk, men sgnf".<anta på 5 %- nvån tll grundskolans fördel engelska.

20 0-Q ^0-39 «50-«59 l\j* Fgur. Standardprovens frekvensfördelnngar grundskolan. Fgur l5l Svenska pojkar flckor ?gur :2 llatematk 3C %.'\ Z C-

21 Fgur :3 Engelska 30 % pojkar flckor Fgur 2. Standardprovens frekvensfördelnngar folkskolan. Fgur 2: Läsnng 30 % 20 - N

22 8, Fgur 2:2. Skrvnng pojk&r flckor 0^ Fgur 2s3 Matematk

23 9. Fgur 2:4 Engelska 30 % pojkar flckor Begåvnngsprovon. Medeltal och sprdnngar för de tre begåvnngsproven, "Motsatser^, "Plåtvknng" och "Talserer", anges tabell för grundskolan och tabell 2 för folkskolan.

24 20. Tabell» Begåvnngsprovens medeltal och sprdnngar grundskolan. Pojkar Flck or Totalt Test Motsatser Plåtvknng N M 23,7 22,6 S 6,7 7,6 N M 24, 2,6 S 6,7 7, N M 23,9 22, S 6,7 7,4 Talserer ,4 8, ,2 7, ,3 8, Sammanlagt 66,7 65,9 66,3 medelvärde Tabell 2o Begåvnngsprovens medeltal och sprdnngar folkskolan» Pojkar Flck or Totalt Test N M S N M S N M S Motsatser Plåtvknng Talserer ,6 2,5 9,3 6,7 7,6 8, , 20,7 9,3 6,7 7,0 7, ,9 2, 9,3 6,7 7,3 7,9 Sammanlagt 63,4 63, 63,3 medelvärde Frekvensfördelnngarna för begåvnngsproven, där testet ^'Plåtvknng^' uppvsar antydan tll takeffekt, framgår av fgur 3:-3 för grundskolan och fgur 4:-3 för folkskolan» Sgnfkanta könsskllnader på ^-nvän förelgger testen "Motsatser" tll flckornas och "Plåtvknng'' tll pojkarnas fördel grundskolan. I folkskolan förelgger sgnfkanta könsskllnader endast testet '-Plåtvknng'* och då tll pojkarnas fördel på 5 %- nvåno Inga sgnfkanta skllnader mellan pojkar och flckor på testet «'Talserer^' någon skolform. Då resultaten för pojkar och flckor jämföres mellan de båda skolformerna, erhålles sgnfkanta skllnader på ^-nvån samtlga begåvnngsprov tll grundskolans fördel, vlket också erhålles då totalfördelnngarna, dovos båda könens sammanslagna fördelnngar på respektve begåvnngsprov, jämföres o Trenden skllnaderna mellan könen och mellan skolformerna är tll grundskolans fördel. Testens nterkorrelatoner och relablteter samt sambandsberäknngar mellan test och standardprov redovsas kommande rapport

25 Fgur 3* Begåvnngsprovens frekvensfördelnngar grundskolan. Fgur 3: Motsatser pojkar flckor Fgur 3Z Plåtvknng luii I P!' 6^

26 22. Fgur 3:3 Talserer flckor Fgur 4» Begåvnngsprovens frekvensfördelnngar folkskolan* Fgur k: Motsatser 30 %

27 Fgur l+:2 Plåtvknng 30 % pojkar flckor Fgur If:3 Talserer 30 % 20 '

28 5o3- Frågeformuläret "Sysselsättnngar"o I detta frågeformulär skulle eleverna ange stt ntresse för fem olka ntresseomxråden, med to tem vardera. Svaren poängsattes från fem tll ett poäng. Tabell 3» Medeltal och sprdnngar frågeformuläret ^^Sysselsättnngar" grundskolan. Intresseområde : Frlufts Handels Huslgt Teknskt Verbalt Pojkar N M 38,9 25»7 25, 38,3 30, s 7,0 6,5 7,2 6,5 6,5 Flckor N M 35, 29,4 35,3 23,5 35,5 S 8,3 7, 6,2 7,4 5,9 Sammanlagt medelvärde 58, 58,8 Tabell 4» Medeltal och sprdnngar frågeformuläret "Sysselsättnngar'^ folkskolan» Intresseområde : Frlufts Handels Huslgt Teknskt Verbalt Pojkar N M 39,4 25,5 24,4 39,2 30,2 S 6,5 6,4 6,9 6,3 6,6 Flckor N M 34,9 29,4 35,5 23,4 35,2 s 7,6 6,8 6,2 7,5 5,7 Sammanlagt 58,7 58,4 medelvärde Jämföres medeltalen tabell 3 och 4 med medeltalen tabell förelgger samma tendens vad beträffar skllnaderna mellan könen» Medeltalen lgger högre tabell 3 och 4, men skllnaderna är av ungefär samma storleksordnng. Itemanalys av detta formulär redovsas kommande rapport.

29 25«5o4» Frågeformuläret "Planer", Detta formulär nnehöll frågor om elevernas planer för nästa läsår samt eventuella gymnaseplaner, d.v.s planerad studeväg på högstadet» Följande frågor avsåg planer nför nästa läsår: "När detta läsår är slut, vlken klass ämnar du då gå tll?" I tabell 5 anges svarsalternatven med svarsfrekvenser. Tabell 5- Planer nför nästa läsår. Antal Procent Svarsalternatv: Gr* Fo. Totalt Gr. Fo, Totalt. Klass 6 grundskola « ,7 4,9 5,5 eller folkskola 2. klass 7 grundskola ^5 33,8 8,9 eller folkskola och skall nte välja tyska eller franska 3o klass 7 grundskola ,0,3 63,5 och skall välja tyska eller franska 4o klass realskola ,5 44,3 Q,k eller flckskola 5» någon annan klass (ange vlken):o,, ,5 3,2,8 6. obesvarat ,8 2,5, ,0 00,0 00,0 Tre av fyra elever, d.v.s, 75 % ± grundskolan avser att välja ett andra språk årskurs 7, men motsvarande sffra är lägre folk* skolan (ca. 55 %)» Frågan avseende gymnaseplaner löd: "Tänker du så smånngom söka n på gymnasum?" Frågans svarsalternatv och svarsfrekvenser anges tabell 6,

30 S6. Tabell 6» Gymnaseplaner Svarsalternatv: o ja 2 o nej 3 c vet nte +o obesvarat Antal Gro Fo, Totalt Procent Gro 33, 8,7 47,5 0,7 Fe. 6, 37,7 45,6 0,6 Totalt 30,0 22, 47,2 0, ,0 00,0 00,0 Olka undersöknngar har vsat att elevernas planerade val slutet av årskurs sex har ett stort prognostskt värde (Reuterberg 968)0 I grundskolan säger ca o 33 % av eleverna -'ja^* på frågan om planerade gymnasestuder, medan motsvarande sffra är endast 6 % folkskolan«genomgående är eleverna tveksamjna nför gymnasestuder och av tabell I6 framgår att grundskolan har drygt 47 % svarat ''vet nte'' och folkskolan drygt 45 %<> Detta är en fråga som avser elevernas planerade val, som kommande undersöknngar skall sättas relaton tll deras faktska val. 5o5 Frågeformuläret»'Skolan"» Frågeformuläret nnehöll tre skalor m.cd to tem vardera, avseende famljens ntresse för elevens fortsatta studer såsom eleven uppfattar det (skala ), elevens skolanpassnng (skala 2) och skolmotvaton (skala 3)«Medeltal och sprdnngar de olka skalorna anges tabell 7«Ett postvt svar ur elevanpassnngssynpunkt gavs ett poäng och ett negatvt noll poäng«tabell 7- Medeltal och sprdnngar frågeformuläret '-Skolan^' grundskolan. "Skolan" Skala " 2 3 Pojkar N M 5,8 6,8 5,5 S 2,4 2,2 2,5 Flck( N Dr M 5,6 6, 5,9 S 2,4 2,3 2,5 Sammanlagt 8, 7,6 medelvärde

31 27c Tabell l8o Medeltal och sprdnngar frågeformuläret Skolan'-- folkskolan. ^-Skolan- Skala ' 2 T. ^ Pojkar N M 5,4 6,6 5,7 S 2,5 2, 2,5 Flck N or M 5.6 6,0 6,+ S 2,6 2,2 2,4 Sammanlagt 7,7 8,0 medelvärde Medeltalsprövnng ger sgnfkanta könsskllnader båda skolformerna på?-nvå skala 2 och 3^ Dfferenserna är tll pojkarnas fördel på skala 2 och tll flckornas på skala tre. På skala erhålles grundskolan sgnfkanta könsskllnader på?-nvå tll pojkarnas fördel, därem.ot fås nga skllnader folkskolanc Då pojkar och flckor jämföres mellan skolformerna erhålles vd den förstnämnda jämförelsen endast sgnfkanta skllnader på skala tll grundskolans fördel» I den sstnämnda jämförelsen erhålles skllnader- både skala 2 och 3, skala 2 tll grundskolans fördel på 5 %-nvå och skala 3 tll folkskolans på ^^-nvåc Trenden könsskllnaderna är alltså den, att pojkarna nått högre poäng på "anpas^nngsskalan^- och flckorna på»feotvatonsskalan^*. IteRanalys av detta frågeformulär redovsas kommande rapport o 5o6o Frågeformuläret '-Efter Skolan'» o Detta formulär nnehöll frågor avseende elevens frtdsaktvteter mec oundna svarsalternatv, exempelvs hur ofta eleven gck på bo, hur länge han läste läxor, såg på TV o.s.vc Sambandsberäknngar med yt-re varabler redovsas kommande rapports 5e7 Socal ba^r^rundo Uppgfterna om elevens socala bekgrund kodades efter samma normer som vd :96l års undersöknng, då det är önskvärt att göra jämförelser mellan 96' och 966 års undersöknngar» Socalgruppstllhörgheten -odades med utgångspunkt från faderns yrke och utbldnng och en uppdelnng sex grupper gjordes, från A tll F (Svensson 96;-)^ Tll grupp A kodades akademker, folkskollärare, offcerare och drektörer med studentexamen eller motsvarande som grundutbldnng o Tll grupp B fördes högre tjänstemän utom akade-

32 28 o mker, affärsmän och övrga tjänstemän med realskola eller motsvarande som. utbldnng och tll grupp C samjna kategorer som grupo B, men med folkskola som utbldnng o Yrken nom jordbruket m.ed bnärng ar hänfördes tll grupp D och tll grupp E arbetare och nom båda grupperna utgjordes grundutbldnng av folkskola. Tll grupp F kodades alla med obestämt yrke eller cke angvet oberoende av utbldnngo För ytterlgare nformaton om denna socalgruppsndelnng hänvsas tll Svensson (l96+)o I tabell 9 redovsas m.ateralet uppdelat på skolformer och socalgrupper enlgt ovan angvna socalgruppsndelnngo Tabell l9o Socalgruppsndelnng. calupp A B C D E F Antal Gro J703 ^60 Foo O3 40 Totalt c Procent Gro Foo 7,3 3,3 9,3 8,3 k8,k 3.k 4,3 S,3 8,2 9,6 47,3 2,3 Totalt 6,7 2,4 9,2 0,3 48,2 3,2 76: ,0 00,0 00,0 Som framgår LV tabellen ovan är grupp E (arbetare) den största gruppen skolf orm^'na med rygt 48 % av samtlga c Som näst största grupp kommer D folkskolan jordbruk med bnärngar utom arbetare), grundskolan grurp C (högre -jänsteman utom akademker, övrga tjänstemän och affärsmän)o Skllnaderna mellan grundskola och folkskola torde sam.ma:hänga mod att grundskolan oftare nförts större ort r^-r ä på, andsbygden o 5 = 8. Studeplaner och soca., bakgrund» Av ntresse är att relatera ''planer nför nästa läsår'^ (tabell 5) och "gymnaseplaner*' (tabell 6) tll elevernas socala bakgrund c

33 29< Tabell 20 o Planer på '"'ytterlgare ett språk nästa läsår" olka socalgrupper (Svarsalternatv 3 och 4 tabell 5)" Socalgrupp A B C D E F Antal Gro 5C Foc Totalt Proce nt av tot.alt antal et var^ je soca Igrupp Gro 89,8 89,5 79,4 73,0 68, Fo. 87,5 8,4 63,6 50,9 48,0 40,0 Totalt 89,5 88,5 76,7 65,4 65,2 63,7 Jämföres antalet elever som nför nästa läsår val-^ en mer teoretsk nrktad ämneskombnaton med totala antalet respektve socalgrupp, så framgår av tabell 20 att nästan 90 % som tllhör socalgrupp A väljer fortsatt teoretsk utbldnng» Sffrorna varerar nom socalgrupperna från högsta tll lägsta, grundskolan från 89,8 % tll 68,9 % och folkskolan från 87,5 % tll 48,0 %. Tabell 2% Gymnaseplaner olka socalgrupper, (Svarsalternatv tabell I6). Socal Antal Procent av totala antalet varje socalgrupp grupp A B C D E F Gr Foo Totalt Gro 73, 6,5 37,3 9,9 20,3 26,5 Fo. 69,4 42, 7,5 8, 9,8 7,5 Totalt 72,7 59, 33,9 5>9 8,4 24,

34 30. Jämföres antalet elever som har planer på att söka n på gymnasum med totala antalet respektve socalgrupp, framgår av tabell 2 att 73, % grundskolan och 69,4 % folkskolan ur socalgrupp A har gymnaseplaner och 6,5 % respektve 42, % ur socalgrupp Bo Elevernas studeplaner bör också sättas relaton tll de utbldnngsmöjlgheter som deras hemort har att erbjuda o Någon ndelnng av materalet efter orternas utbldnngsmöjlgheter har ännu nte gjorts, men kommer att redovsas kommande undersöknngar o Den enda regonala ndelnng av materalet som gjorts, är en ndelnng efter län och kommun (länsndelnngen redovsas blaga 6), vlken ännu nte satts relaton tll orternas utbldnngsmöjlgheter eller elevernas socala bakgrund»

35 3. Kapc 6. Let cke oblgatorska skolväsendet. Med ^'det cke oblgatorska skolväsendet (0)'' avses elever som vd nsamlngstllfället befann sg *'prvatskolor'^ (hel- eller halvprvata skolor) eller "läroverk^' (högre allmänna läroverk eller prvatläroverk, samt kommunala eller prvata flckskolor, som också nräknats denna grupp). "Prvatskolor" benämnes fortsättnngen för grupp I och "läroverk^* för grupp IIo 6 e c Sampelbeskrvnng# Elever 0 fördelade på grupp I och II, samt kön redovsas tabell 22o Där anges också det materal som nkommt från dessa grupper o Tabell 22c Uppdelnng av 0 grupper, kön och efter nkommet materal. 0 Grupp I n II Prmär- och kompletterande uppgfter pj fl Totalt k Enbart prmär uppgfter pj 2 - fl k - Totalt 6 - h 6 Materalets årskurstllhörghet anges tabell 23 och dess regonala fördelnng på län blaga 7 Tabell 23» Årskurstllhörghet för grupp I och II, Årskurs Grupp I pj fl 2! Totalt 2 36! 7 Klass 2? 25 3? Grupp II pj fl ~ Totalt j 9! l3 ^ _ 3 2 ~,

36 Det nramade partet tabell 23 anger normalårga elever o Materalet nnehåller ungefär 7 % normalårga elever, 2 % överårga och 27 % underårgao Samtlga elever går normalklass, varför klasskaraktären nte redovsas på annat sätt o 6.2o Resultatredovsnng för några varabler. Resultatredovsnngen kommer att avse de elever, som har både prmär- och kompletterande uppgfter (tabell 22)o Endast fyra elever har standardprovsresultat, varför dessa resultat cke redovsas» I tabell 24 anges medeltal och sprdnngar för de tre begåvnngsproven, ''Motsatser", "plåtvknng"' och "Talserer'^ Tabell 24o Begåvnngsprovens medeltal och sprdnngar 0» Pojkar Flckor Totalt Test N M S N M S N M S Motsatser 3h 26,9 6, ,5 5, ,9 6,3 Plåtvknng 34 24,7 7, ,9 6, ,0 6,8 Talserer 34 22,7 9, 53 24,2 8, ,6 8,7 Sammanlagt 74,3 76,6 75,5 Medeltalsprövnng ger resultatet, att nga sgnfkanta könsskllnader förelgger på något av begåvnngsproveno Det sammanlagda medelvärdet lgger ca» 0 poäng högre än det oblgatorska skolväsendet. Medeltal och sprdnngar på frågeformuläret "Sysselsättnngar» redovsas tabell 25«Tabell 25- Medeltal och sprdnngar frågeformuläret "Sysselsättnngar" 0. Intresse- Pojkar Flckor område N M S N M S Frlufts 34 38,7 6, ,6 7,7 Handels 34 25,4 6, ,7 7,3 Huslgt 34 25,6 6, , 6,3 Teknskt 34 36,9 6, ,6 6,7 Verbalt 34 30,0 7, ,4 5,2 Sammanlagt 56,6 56^4 medelvärde

37 33 c Trenden könsskllnaderna är även här densamma som grundskolan och folkskolan (jfr. tabell 3 och /+). Pojkarna har högre värden det frluftsbetonade och det teknska ntresseområdet, medan flckorna har det övrga ntresseområdeno Jämföres m.edeltalen olka ntresseområden med medeltalen oblgatorska skolväsendet förelgger vssa mndre varatonsskllnader c I tabell 26 redovsas medeltal och sprdnngar frågeformuläret ''Skolan''c Tabell 26c Medeltal och sprdnngar frågeformuläret "Skolan'- 0c f-skolan" Skala " c 3 Poj k ar N M 32 7, 33 6,9 33 4,8 S 2,,9 2,l- Flckor N M 5 7, ,3 4,8 Q,9,7 2,J Sammanlagt 8,8 8, m.edelvärde Medeltalsprövnngen ger nga sgnfkanta könsskllnader på någon av skalorna. Medelvärdet för skala lgger här drygt poäng högre än det oblgatorska skolväsendet o Materalet fördelat på socalgrupper enlgt den sexgradga socalgruppsndelnngen anges tabell 2?. Tabell 27c Socalgruppsndelnng loo Socalgrupp A C D E F Antal p a. fl Totalt Procent Pj fl 4,7 38,6 9,4 2,, 9,3 8,3 8,8 3,9 0,5 5,6,7 Totalt 39,8 20,5 6, 8,6,8 3, ,0 00,0 00,0 Som framgår av tabell 37 är socalgrupp A starkt överrepresenterad detta materal, där drygt 4? av pojkarna och drygt 38 % av flckorna tllhör den o

38 studeras elevernas ''planer nför nästa läsår" och deras "gytnaseplaner^' på samma sätt som kaptel 5:8, anger u gefär 4 % av pojkarna och crka 28 % av flckorna, att de avser att välja ytterlgare ett språk nästa läsår eller gå över tll klass realskola eller flckskola. Realskolor och flckskolor ngår grupp II och där befnner sg redan drygt +O % av samtlga elever 0. Av pojkarna anger 6,8 % och av flckorna 5^,5 % att de avser att söka tll gymnasum.

39 35. Kap. 7. Bortfall o 7oo Skolform. Bortfallet kan ndelas två kategorer, där den första kategorn nnefattar de elever för vlka enbart prmäruppgftet (I) erhållts och tll den andra kategorn (II) räknas elever, som har både prmär- och kompletterande uppgfter, men som saknar standardprovsresultat o Tabell 28. Bortfall, kategor I och II fördelat på skolformer. I procent av totala antalet respektve skolform Kategor: Skolform I II I II Gr. Fo. k ,4 k,6 2,7 8,4 0.^' ,5 89, ,2 2,7 x) Elever tllhörande 0 medtages nte denna redovsnng. Av tabellen framgår att bortfallet procentuellt sett fördelar sg ungefär lka nom kategorerna, bortsett från 0, som nte ngår följande beräknngar. Dock drabbar kategor II grundskolan något hårdare än folkskolan.

40 o Årskurs o Bortfallets årskurstllhörghet redovsas tabell 29. Tabell 29- Bortfall, kategor I och II fördelat på skolform och årskurs. I procent av totala antalet elever respektve årskurs egor: kurs k I Gro ]k Foo II Gr. 2 k Foc I Gr. 40,0 7,5 4, 3,3 "" FOo -,7 0,8 2,9 «M II Gr. ZfO,0 8,0 5,7 77, 00,0 Fo. 20,0 9,8,0 2,9 k Om bortfallet nom kategorerna beräknas procent av totala antalet elever respektve årskurser, framgår av tabell 29 att bortfallet är störst båda kategorerna bland de överårga och underårga eleverna o I kategor II är detta självklart, då denna kategor nnehåller elever med prmär- och kompletterande uppgfter men utan standardprovsresultat, De standardprovsresultat som nsamlats har gällt normalårga elever årskurs sexo Inom båda kategorerna är bortfallet mnst årskurs sexo 7o3<, Socalgruppstllhörghet c Bortfallet redovsas fördelat på socalgrupper tabell 30«Tabell 30. Bortfall, kategor I och II fördelat på socalgrupper och skolformc I procent av totala antalet respektve socalgrupp Kategor: I II I Socalupp A Gr. 25 Foo Gro 67 FOo 3 Gro 4,5 Foo,4 Gro 2,0 Fo. 4,2 B C D E F ,7 4,3 5, 3,8 5,2 0,7 3,3 2,7 3,9 75,0 0,4,6 9,2 5,2 23,9 5,0 6,2 7,5 0,7 25,0

41 37o Be-äknas bortfallet nom kategorerna procent av totala antalet elever respektve socalgrupp, fördelar det sg jämnt över grupperna kategor I båda skolformerna, I kategor II är bortfallet något större grundskolan och vdare drabbas grupperna A-C jämförelsevs hårdare grundskolan än folkskolan. Nästan en tredjedel av bortfallet kategor I tllhör grupp F (obestämt yrke eller uppgft saknas) och procentuellt sett fnns ungefär 78 % ^sr hela grupp F representerad bortfallets båda kategorer o Bortfallet redovsas fördelat länsvs tllsammans med det övrga materalet blaga 6. Även om materalet företer vssa ojämnheter specella grupper, t«exo bland över- och underårga, är tllgången på komplette uppgfter synnerlgen tllfredsställande de vktgaste grupperna nämlgen årskurs 6 grundskolan och folkskolano

42 38, Kap. 8. Sammanfat t nng Denna rapport är avsedd som en redovsnng av den fältundersöknng, vd vlken 966 års ndvdualstatstkuppgfter nsamlades«sedan 96 medverkar pedagogska nsttutonen vd nsamlngen av basuppgfter tll den s.k. ndvdualstatstken över elever o Denna statstkgren omfattar toprocentga stckprov av 3- årga elever«nya uppgfter om dessa elever nsamlas årlgen av Statstska Centralbyrån (SCB) så länge eleverna befnner sg under utbldnng«två stckprov har httlls tagts, nämlgen 96l bestående av elever födda den 5,5 och 25 någon månad 948 respektve 966 av elever födda på dessa dagar 953» Insttutonens medverkan har bestått utarbetande och admnstraton av begåvnngsprov och frågeformulär«data från dessa nstrument benämnes kompletterande uppgfter, medan de uppgfter som på offcell väg nsamlas av SCB benämnes prmäruppgfter. Den förnyade nsamlngen av ndvdualstatstkuppgfter 966 föregcks av ett omfattande förberedelsearbete«i denna rapport har redovsats mätnstrument, undersöknngspopulaton samt resultat för några varabler 966 års ndvdualstatstkundersöknng«begåvnngsproven är samm.a som 96l års undersöknng, men frågeformulären är nya. Samplet kom att omfatta totalt 9955 elever, för vlka någon form av uppgfter erhölls. Den totala elevpopulatonen har skattats (kap. 4), varefter nkomna uppgfter om eleverna uttryckts procent av den skattade populatonen«prmäruppgfter har erhållts för 92,8 % och prmäruppgfter samt kompletterande uppgfter för 88,0 % av skattad sampelstorlek» Dessutom fnns standaraprovsresultat för 89,0 % av sanplets elever årskurs sex«resultat från standardprov, begåvnngsprov samt tre frågeformulär har redovsats fördelade på kön och skolformer. Elevernas planerade studeval har satts relaton tll deras socala bakgrund, I ndvdualstatstksamplet 966 ngår knappt % elever, som tllhör det cke oblgatorska skolväsendet och dessa har redovsats separat (kap. 6),

43 39. Bortfallet har delats n två kategorer, där den första kategorn nnefattar elever för vlka enbart prmäruppgfter erhållts och den andra, elever för vlka både prmär- och kompletterande uppgfter erhållts, men som saknar standardprovsresultat, Bortfallet är nte skevt någon kategor med avseende på skolform, årskurs sex eller socalgruppstllhörghet» Resultaten vsar, att de elever som kom att ngå 966 års ndvdualstatstkundersöknng utgör ett rksrepresentatvt sampel av elever födda den 5, 5 och 25 någon månad 953, företrädesvs dock sådana som tllhör årskurs 6«

44 ko. Ltteraturreferenser; Edwards, A«(963): Expermental desgn n psychologcal research Revsed edton. New York. Harnqvst, K. (966:a): Socal factors and educatonal choce. Internatonal Journal of the Educatonal Scences, s«8? - G2o Harnqvst, K» (l966:b): Elevplaner och bakgrundsfaktorer c Skola och Samhälle, k7, c Harnqvst, Ko & Svensson, Ao (964-): En ^'databank'' för yrkesoch studevalsundersöknngar o Nordsk Psykolog, l6, 8 - l2+o Reuterberg, S-Eo (968): Val av utbldnngsvägar efter årskurs 6o En uppföljnngsstude av elever två olka skolmljöer o Manuskrpte Rovo-Johansson, A. (966): Konstrukton av frågeformulär för ndvdualstatstkundersöknngen 966. Stencl Statstska Centralbyrån (966): Statstsk årsbok för Sverge 9660 Årg. 53c Stockholmo Svensson, Ao (963): Yrkesönsknngar hos elever 3-årsåldorno Nordsk Yrkesväglednng, -l6c Svensson, Ao (96Z^): Socala och regonala faktorers sam.band med över- och underprestaton skolarbetet o Rapporter från Pedagogska nsttutonen vd Göteborgs unverstet.. Nr o 3 Stencl»

45 c v c-^^^ : V. t " rap p o r": e r _fv a n_ ndvdualst at st kpr o.j ekt et«o Sversson, Ac (96): Testnngar för kompletterng av skolstatstkens ndvdualuppgftero Rapporter^från Pedagogska nsttutonen, Göteborgs unverstet-o Stencl«2, Petterson, Eo (962): Studer krng ett ntresseformulär.stencl. 3 Svensson, Ao (963): Yrkesönsknngar hos elever 3-årsålderno Nordsk Yrkesväglednng, s c - 6o ko Härnqvst, Kc.^ Svensson, Ao (96+): En "databank" för yrkesoch studevalsundersöknngar o Nordsk Psykolog, So - Ib» 5o Svensson, Ao (964): Socala och regonala faktorers samband med över- och underprestatoner skolarbetet» Rapporter frän Pedagogska nsttutonen,. Göteboj'g_s_mj^^^» Stenc o 6c Svensson, A. (966): Över- och underprestaton skolan relaterad tll elevernas socala och regonala bakgrund o Nord_sk psykolog, s«98-99«7 o Härnqvst, K» (966): Socal factors and educatonal choce o Internatonal Journal of the Educatonal Scences, So d,-l02c 8o Härnqvst, Ko (966): Elevplaner och bakgrundsfaktorer o Skola och samhälle s«24-32» 9c Dahlgren, IK & Patzold, Ko (966): En stude av 3-årga b-jälpklasselevero Stencl«0c Rovo-Johansson, A. (966): Konstrukton av frågeform.ulär för ndvdualstatstkundersöknngen 966 o Stencl o c Härnqvst, Ko (96?): Valet av teoretska studevägar på grundskolans högstadumc Rapporter från Pedagogska nsttutonen, Göteborgs unverstet c Stencl» (96?): Vad kännetecknar den överbe 2o Haavasalu, Ve & Olsson, L. gåvade eleven? Stencl o 3c 0m, Mc (967): Skllnader socalt handkapp mellan två skolsystem vd val av teoretsk utbldnng o Stencl. ^ko Härnqvst, Ko & Svensson, Ac (967): Mleu socal, rendement de éléves et orentaton scolaroo Bullentn de Psychologe, s c Härnqvst, K» (968): Relatve changes n ntellgence from 3 to 8c The Scandnavan Journal of Psy-chology; Sc 50-b4, b5-ö2«l6o Berndtson, U-Co& Swerlander, Ac (968): Vlka yrken lockar sextotalets tonårsflckor? Stenclo 7c Balke-Aurell, G. & Jernstg, M-L, (968): Vlka faktorer har nflytande på ntellgensförskjutnngar mellan 3 och 8 ar hos gymnasster? Stenclo I8c Lng, L-Ec (968): Underårga pojkars begåvnng och anpassnng - jämte några andra jämförelser vd 3 och 8 år» Stenclo 9c Ehnrot, Eo& Olsson, L» (968): Vlka faktorer har nflytande på ntellgensförskjutnngar mellan 3 och 8 år hos folkskoleelever? Stenclc 20c Josefsson, So & Rudander, P-Oo (968): Vlka yrken lockar 3- årga pojkar under sextotalet? Stenclc 2. Dandenell, A» & Meurlng, B. (968): Vlket samband har moderns respektve faderns utbldnng med barnets begåvnng och skolprestatoner» Stencl. 22c Rovo-Johansson, A. (968): Indvdualstatstkundersöknngen 9c I o Instrument, populaton och materalöverskto Rapporter från pedagogska nsttutonen. Göteborgs unverstet. Stencl.

46 BllAca. kz* Tll skolchefer, rektorer samt vssa lärare Beträffande undersöknnpar rörande elever födda 953 Vårter-Tnen I96I nsamlades nom skolväsendet uppgfter om alla elever födda den 5, 5 och 25 under någon månad 94Ö, dvs. ca. en tondel av åldersgruppen, vlka tll övervägande delen befann sg årskurs 6. FÖr dessa elever har därefter varje vår ytterlgare uppgfter nsamlats och lagts tll basuppgfterna från I96I. Enlgt ulanerna fcr skolstatstken skall vår ett nytt sådant materal för ndvdualstatstk uppläggas, denna gång omfattande en tondel av de elever, som är födda 953, uttagna på motsvarande sätt som vd första tllfället. Detta nya basmateral skall sedan följas framåt under sn utbldnng. Genom ndvdualstatstken blr det möjlgt, att göra jämförande undersöknngar över utbldnngsral och s udeframgång m.m. och därgenom bl.a. belysa effekten av de förändrngar nom skolväsendet,.om uppkommt genom det senaste decennets skolreformer. Materalnsamlngen kommer att omf tta följande moment, för vlka erforderlga ytterlgare anvsnngar kommer att ges samband med utsändandet av blanketter. ) Narr.förtecknng över elever födda den 5, 5 och a"5 någon månad 953 uppgöras av rektorsexpedtonen och nsändes tll statstska centralbyrån före den 3 aprl I966. 2) Särsklda prov, omfattande begåvnngstest och vssa frågeformulär, utföres med de utvalda eleverna under lärarens lednng någon dag under tden 9-28 ma ) Poängen pä standardproven svenska, matematk och engelska för årskurs 6 antecknas på särskld blankett för dem av de utvalda eleverna, som genomgått proven under nnevarande läsår. Det är vktgt, att redan utförda atandardprov sparas för berörda elever, så att resultaten kan anges vd nsändandet av övrgt materal. k) Indvddata om skoltllhörghet. betyg m.m. för eleverna enlgt () lämnas på särskld statstkblankett snarast efter vårtermnens slut och senast den jul 966 tllsammans med de särsklda proven (2) och poängen på standardproven (3) tll Pedagogska nsttutonen vd Göteborgs unverstet, som efter avstämnng'srutner överlämnar ndvdmateralet tll statstska centralbyrån för vdare bearbetnng. Vd planerngen av undersöknngen har samråd ägt rum med Kungl. Skolöverstyrelsen, med Målsmännens Rksfö-bund och med lärar- och skolledarorgansatoner, vlka rekommenderat lärare och skolledare, att medverka vd nsamlngen av materalet. Insamlng'-n a. I96I års basuppgfter kunde göras med nära nog hundraprocentg anslutnng. Det materal, som då nsamlades har redan med httlls gjorda bearbetnngar vsat sg synnerlgen användbart, för att belysa elevplaner och skolresultat. Dess värde kommer ytterlgare att stga, om nsamlngen av I966 års jämförelsemateral blr lka framgångsrk. Stockholm mars I966 Kungl, Statstska Centralbyrån Ingvar Ohlsspa Generaldrektör Statens råd för samhällsforsknng Torgny Segerstedt Professor, ordförande Ytterlg, re Mp:>:.y.?nngar om undersöknngens admnstraton lämnas av Pedagogska nsttutonen vd Göteborgs unverstet, Mölndalsvägen 36, Göteborg S, tel. O3I/I Assstent Ar Rovo-Johanssom efterfrågas.

47 Tll Rektor Blaga Z. 43, Beträffande undersöknngar rörande elever födda 953 I mars I966 utsändes en crkulärskrvelse från Statstska centralbyrån och Statens råd för samhällsforsknng angående en undersöknng rörande samtlga elever födda den 5,5 och 25 någon månad 953. Genom denna skrvelse nsamlades förtecknngar över de elever nom Ert rektorsområde som var födda på de aktuella dagarna och sålunda skall deltaga undersöknngen. En kopa på denna förtecknng skulle behållas; orgnalet har legat tll grund för utsändnngen av följande undersöknngsmateral: a) skrvelse tll lärare med anvsnngar; b) provhäften för särsklda prov jämte svarskuvert (storlek kk); c) blankett för sammanställnng av standardprovsresultat jämte svarskuvert (storlek A5); d) blankett för ndvddata om skoltllhörghet,betyg m.m. V vore tacksamma om rektor vlle ombesörja: ) att de enlgt födelsedatum uttagna elevernas namn, folkbokförngsnummer och vssa andra uppgfter antecknas på därför avsedd plats på provhäftets framsda. Dessa uppgfter fnns bl.a«påförda bfogade blanketter (d); 2) att (a) skrvelse tll lärare med anvsnngar samt (b) provhäften jämte svarskuvert därefter utlämnas tll de lärare som skall leda proven. Proven bör utföras någ:on dag under tden 9-2^ maj I966; 3) att (c) blanketter för sammanställnng av standardprovsresultat jämte svarskuvert utlämnas tll de lärare som någon gång under nnevarande läsår utfört standardprov med elever tllhörande den uttagna gruppen; 4) att efter fyllandet provhäften och standardprovsblanketter nlagda svarskuverten återlämnas tll rektorsexpedtonen; 5) att rektorsexpedtonen snarast möjlgt efter betygssättnngen fyller blanketten med ndvddata (d), och nsänder denna jämte kuverten med provhäften och standardprovssammandragen samt ev. överblvet materal senast den jul I966 tll Pedagogska nsttutonen, Mölndalsvägen 36, Göteborg S. På förekommen anlednng ber v att få meddela att de punkt 2 omtalade särsklda proven skall genomgås av samtlga elever födda under de aktuell dagarna. Sålunda även av under- och överårga elever,samt av elever som befnner sg olka typer av specalklasser, läroverk och prvatskolor Eventuella förfrågnngar angående undersöknngen bör ställas tll assstent Ar Rovo-Johansson, Pedagogska nsttutonen, tel. 03/6 96 Ok* Göteborg den 25 aprl I966 På uppdrag av undersöknngslednngen (Kjell Härnqvst) Professor

48 Blaga Tll Lärare som medverkar vd nsamlng av up;)g. f'..er nr. I crkulärskrvelse mars 9bö gav -tatstska cenvralhyråt^ oc-h Statens rad för sam>.ällsforsknng en orenterng om den ndvdualstat s:k som uppläggs for samtlga barn moa allmän skolplkt födda den 5, ^^ o^^ 25 någon månad -V3' *^ed o"onte-ngen följde cl. B. re^om:endatonsskrvelser från I'lrar-, skolledar- och målkm.'';nr..-.organ3.eat oner. Uppgfterna om eleverna omfattar dels skolbetyg och annat som fnns regstrerat vd skolorna,, dels resultat särsklda prov och standardprov. Genom Rektor har N nu erhållt det materal som avser proven och som omfattar endera eller bå.da av följande saker: a) provhäften för särskxlda prov jämte svarskuvert; på provhäftenas framsda har de uttagna elevernas namr. m.m^. antecknats av Rektorsexpedtonen; b) blankett fö c sammanställnng av scsndardprovsresultat jämte svarskuvert. V vore nu tacksamma för Eder hjälp med följande: ) att N låter de uttagna eleverna genomgå de särsklda proven enlgt de anvsnngar son följer nedan; 2) att N antecknar resultaten sjätte årskursens standardprov för de uttagna eleverna på bfogad sammanställnngsblankett; 3) att N efter fyllandet lämnar provhäften och sammanställnngsblankett nlagda svarskuverten samt ev. överblvet materal tll Rektorsexpedtonen, som sänder handlngarna tll Pedagogska nsttutonen Göteborg, där rättnng och sammanställnng skall ske. Samtlga häften måste återsändas. Göteborg den 25 aprl 966 På uppdrag av undersöknngslednngen ü^.^- '?t^l.x^^ (Kjell Härnqvst) Professor ^ Anvsnngar för de särsklda proven. De särsklda proven omfattar dels psykologska test av typerna Motsatser, P] åtv j kn;n;.g ch Talserer, dels frågeformulär som avser elevernas ntressen cch nställnng tl oxka. xorhållanden och utanför skolan. Proven fnns samlade ett häfte den ordn g de -kal: utföras av eleverna. 2. Proven har utformats så att de uttagna eleverna skall kunna genomgå proven ^ huvudsak på egen hand enlgt tryckta anvsnngar och samtdgt som klassens övrga elever utför ar-a-s arbetsuppgfter av ndvduell karaktär, t.ex. skrvnng, tyst läsnng, räknng, tecknng. De uttagna eleverna kan naturlgtvs också, om så befnns lämplgt, samlas tll en sär-sk..:! lokal under den td då proven genomförs. Vlket arrangemang som än väljes bör provledarer tllse att de uttagna eleverna kan genomgå provet utan att störas eller påverka.- av kamrater. 3. Provledarens uppgfter övrgt blr att hjälpa de elever tll rätta som har svårt at. rorr-ta de skrftlga anvsnngarna för proven sam.t.' att ange nä.r eleverna skall bcrjs oc sluta Cc test, för vlka exakta tder gäller (jfr mom. U och 7). För enhetlghetens SKUII må-te dock hjälp med anvsnngarna begränsas tll ytterlgare genomgång av det materal och do övnngsexempel som ges. Med själva T,estuppgfterna får cke någon hjälp lämnas. Vänd

49 Blaga 4. k5* Tll rektorer Stor-Stockholr Beträffande undersöknngar rörande elever födda 953 I mars 966 utsändes en crkulärskrvelse från Statstska centralbyrån och Statens råd för samhällsforsknng angående två delv. sammanfallande undersöknngar rörande elever födda 953«^en ena n.- dessa undersöknngar gällde enbart elever födda den 5, 5 och 25 någon månad 953, dock oavsett vlken årskurs och skolform de tllhörde. I skrvelsen anhöll Statstska centralbyrån om en förtecknng över de elever nom respektve rektorsområde som var födda på dessa dagar.. En kopa av denna förtecknng skulle behållas; orgnalet har legat tll grund för utsändnngen av bfogade materal, som är specfkt för de elever som är födda den 5, 5 och 25 någon månad 953, nämlgen a) blankett för sajtnmanställnng av standardprovsresultat jämte svarskuvert; b) blankett för ndvddata om skoltllhörghet, betyg m^m«v vore tacksamma om: ) blanketterna för samnanställnng av standardprovsresultat jämte svarskuvert utlämnas tll de lärare som utfört standardprov med elever tllhörande den uttagna gruppen; Z) sammanställnngsblanketterna efter fyllandet nlagda förseglade svarskuvert nlämnas på rektorsexpedtonen; 3) rektorsexpedtonen snarast efter vårtermnens slut fyller blanketterna med ndvddata och nsänder dessa jämte sammanställnngsblanketterna för standardprovsresultat senast den jul_966 tll Pedagogska nsttutonen, Mölndalsvägen 36, Göteborg So Eventuella förfrågnngar angående ovanstående punkter bör ställas tll assstent Ar Rovo-Johansson, Pedagogska nsttutonen, tel. 03/ Göteborg den 0 maj 966 På uppdrag av undersöknngslednngen Kjell Kärnqvst Professor

50 Blaga 5» ^.6. INDIVIDUALSTATISTIKMÅTERIÅLET FÖRDELAT PÅ SÅ^4PELDAGAR Sampeldagar Sampeldagar Prmäroch kompletterande uppgfter Enbart prmäruppgfter Totalt! \ Prmär--! Enbart! Totalt ochkom- prmär- plette- uppgf-; rande ter j uppgf- ter!! 5/ 5/ /7 ^5/l j 8 I / \ /7 243! 2 I 255 5/ / /2 25/2 5/ /8 25/8 5/9 259! { / / / / / / J5/ / / / / / /5 25/ / 25/ ^^ / j 284 5/ / ! 5/ / /

51 Blaga 6» 47 TNDIVIDUALSTATISTIKMATERIALET FÖRDELAT PA LÄN, ^an Prmär- och kompletteranjde uppgfter lenbart pr- Bortfall 'märuppgfterj kategor Bortfall I II katesor I Totalt Ol- 2/4-5 ^ /f k k ^k 689 hl I / : ' k I ^^ ^ hs

52 Bla ga 7«48, MATERIALET FRÅN DET ICKE OBLIGATORISKA SK.OLVÄSENDET FÖRDELAT PÅ LÄN Län Prmär- och kompletterande uppgfter! Enbart pr- märuppgfter Totalt Ok ^ j \ 5!!!! \ 9! k! ^ ; ! k T 2k \ 25 ;! ; 87 6! 93

53 mporter f~ &ry Pe da g g sk a nsttutonen, Göteborgs unverstet. (Fr.o om. maj 966 publceras lcentatavhandlngarna särskld sere). Andersson, Bengt-Erk & Nlsson, Stg-Göran: Crtcal-ncdentmetoden för analys av arbets- och utbldnngskrav. Lc.avhandlng. 96 o.;.: '. ' : 2. Parknäs, Lennart: Konsumentfostran. En expermentell undersöknng. Oktober Svensson, Allan: Testnngar för kompletterng av skolstatstkens ndvdualuppgfter. Oktober Parknäs, Lennart: Konsumentföstran. En teoretsk och expermentell undersöknng. Lc.avhandlng. Maj Parknäs, Lennart: Konsumentfostran. : En teoretsk och expermentell undersöknng. Appendx. Lektonsutkast. Maj Walln, Erk: Bdrag tll rättstavnngsförmågans psykolog och pedagogk. Lc.avhandlng. September Andersson, Bengt-Erk, Parknäs, Lennart & Walln, Erk: Erfarenheter frän-ett-försök'med programmerad undervsnng. September 962. "; 8. Lane, Gunnar, Erfarenheter av ett försök med programmerad under- vsnng matematk. Februar Dvoretsky, Sgurd: En undersöknng av ett barnpsykatrskt klentel med Terman-Merrll, Leter, Raven och Alexander. Lc.avhandlng. Aprl Stukat, Karl-Gustav: Effekter av lekskolevstelse på barns utvecklng. En evaluerngsstude av produkttyp. 96>3.. Andersson, Bengt-Erk: Betydelsen av den tdsmässga placerngen av kunskap om resultatet anslutnng tll övnng med två typer av nlärnngsmateral. Maj Andersson, Bengt-Erk & Walln, Erk: Effekter av frågeställande vd läsnng av texter, I. September 96J+. 3» Svensson, Allan: Socala och regonala faktorers samband med överoch underprestatoner skolarbetet. Pédagogsk-socologska studer jämte en beskrvnng av skolstatstkens ndvdualuppgfter. Lc.avhandlng. September 9,6^. k r > "Björkberg, Roland: Intervjun som nstrument vd mätnng av arbetsanpassnng. Lc.avhandlng. 'November (forts.)

54 Rapporter från Pedagogska -nsttutonen, Göteborgs unverstet. (Forts, från föreg. sda) 5» Erasme, Thord: Studer rörande språkutvecklngen hoy barn åldern t- - 6g år. Lc.avhandlng. December 964» 6. Lndstam, Ragna: Normerng av en utvecklngsskala för barn åldern 0-2 år. Lc.avhandlng. Aprl 965» 7» Adrell, Rolf: Klentel- och prognosundersöknng. Lc.avhandlng. Maj Levn, Lennart: Cloze Procedure: Studer av en metod att mäta elevers språkförståelse resp. texters läsbarhet. Lc.avhandlng, Jun » Nordn, Gerd: Ett undérvsnngsexperment om sorträknng årskurs I. Lc.avhandlng. Mars Andersson, Bengt-Erk & Levn, Lennart: Inlärnng tll ljud och oljud, I. En expermentell stude av störda nlärnngsstuatoner. Aprl 966. : ' 2. Tdland, Arne: Undersöknngar anslutnng tll undervsnngsprogrammet. Engelsk skrvnng. Lc.avhandlng. Maj Härnqvst, Kjell: Valet av teoretska studevägar på grundskolans högstadum. Några prelmnära data. Januar 96?. 23» Andersson, Bengt-Erk & Walln, Erk: Effekter av frågeställande vd läsnng av texter, II. Aprl Sammandrag av lcentatavhandlngar och trebetygsuppsatser läsåret 966/67o Oktober 96?. 25. Dahllöf, Urban: Fem promemoror om målanalys, läroplansrevsoner och pedagogsk forsknng. KOMPÄSS-projektet 5» December 96?.2.6. Dahllöf, Urban: Målanalys vd planläggnng av en akademsk utbldnng. Ett bdrag tll Nordskt symposum för unverstetspedagogk på Hndsgaul 30 oktober - f november 96?. KOMPASSprojektet 6. December 967» 27«Levn, Lennart: Obserrvätoner av elevaktvteter under gymnastklektoner. Aprl 968, ' ' ' 28. Andersson, Bengt-Erk & Levn, Lennart: Inlärnng tll ljud och oljud.. II. Fortsatta expermentella studer av störda nlärnngs stuatoner. Aprl » Rovo-Johansson, Ar:Indvdualstatstkundersöknngen 966. I. Instrument, populaton och materalöverskt'. Indvdualstatstkprojektet 22. Maj 968.