Innehållsförteckning sidan Preliminär Budget 2010 enligt förslag till ny tjänstemannaorganisation...5 Fakta om Forshaga kommun... 11 Budget 2010 flerårsplan 2011-2012... 13 Resultatplan och noter... 17 Balansbudget... 19 Skatteberäkningar... 20 Driftplan... 21 Investeringsbudget... 22 Reglementen och riktlinjer mm... 24 Kommunstyrelsens verksamhet... 26 Överförmyndarnämndens verksamhet... 42 Barn och utbildningsnämndens verksamhet... 44 Social- och omsorgsnämndens verksamhet... 49 Miljö- och byggnadsnämndens verksamhet... 53 Kommunfullmäktige beslut... 56 Tidplan månadsuppföljning... 59 Sidan 1 av 59
Sidan 2 av 59
Barnkommun i Värmland Verksamhetsåret 2010 kommer allt mer att fokusera på visionen Barnkommun i Värmland. Den nya förvaltningsorganisationen är uppbyggd runt hela människan från barn, ungdom och äldrevård. Organisationen ska arbeta med förebyggande verksamhet för att rätt insatser ges, i rätt tid och omfattning. Visionen ska brytas ner till tydliga mål för verksamheten, som är mätbara. Den tydliga barn och - ungdomsprofilen ska synas i verksamheternas målbeskrivningar. Målen för barn och ungdomsverksamheten ska utgå ifrån den sk Luppundersökningen som ger ungdomars syn på Forshaga kommun och våra verksamheter. Den nya organisationen gäller fro m 2010-01-01, så måste målen och även detaljbudgeten anpassas under våren till de nya förvaltningarna. Däremot så kommer den totala budgetramen inte att ändras. Omslutningen och övergripande förutsättningar är den samma. En tydlig organisation ger förutsättningar till ett bra kvalitetsarbete och möjlighet att följa upp verksamheten, dvs vikten att följa upp det som görs och att det redovisas till kommunmedborgarna och till politiken. Kommungemensamma mål Att identifiera och undanröja hinder för mångfald och allas delaktighet i samhällslivet. Att utveckla nya former för kommunikation och information så att redan god kommunikation förstärks. Att utveckla den lokala demokratin genom samverkan mellan kommunala verksamheter, brukare och övriga intressenter. Att kvalitetssäkra all kommunal verksamhet uppföljning och utvärdering och därmed ständigt vara beredd att ompröva arbets- och driftsformer. Att utifrån en helhetssyn på verksamhet och omvärld stödja kompetens- utveckling och erfarenhetsutbyte. Folkhälsoarbete och miljökrav skall prägla all verksamhet. Kommunstyrelsens ansvarsområde Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan innebärande ett övergripande ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens olika verksamheter. Styrelsen har ett särskilt ansvar för bl a sysselsättnings- och näringslivsfrågor, turism- och kulturfrågor, fritidsfrågor, sportfiskeutveckling, lokal utveckling och övergripande internationella frågor. Vidare arbetsgivarstrategiska frågor, övergripande personal- och kompetensutvecklingsfrågor, utvecklingen inom IT-området samt redovisnings- och budgetfrågor. Styrelsen ansvarar också för kommunalteknisk försörjning såsom vatten-, avlopps- och avfallshantering, fastighetsförvaltning, gatuunderhåll och övergripande samordnad inköpsverksamhet. Externt samarbete Forshaga kommun ingår i Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund och ingår tillsammans med Karlstad och övriga kranskommuner i en gemensam Krisledningsnämnd. Kommunledningarna i Karlstadsregionen träffas regelbundet för att diskutera gemensamma samverkansfrågor. Övrigt externt samarbete beskrivs under respektive ansvarsområde. (T ex turismen, biblioteket, Klarälvdalens samordningsförbund, IT samverkansnämnd gemensam med Kil, avfallsfrågor). Förvaltning Kommunstyrelsens förvaltning består av kommunledningskontor, personalkontor, ekonomikontor, KommunTeknik samt bibliotek och simhall. Sidan 3 av 59
Sidan 4 av 59
Preliminär Budget 2010 enligt förslag till ny tjänstemannaorganisation, beslutas slutligt 2010 Kommunstyrelsen tkr 2010 2010 2010 Kommunledningsstab Verksamhet Text verksamhet Kostnad Intäkt Netto Ekonomikontor 1306 Annan gemensam verksamhet 308,0 308,0 2701 Räddningstjänst 7 865,0 7 865,0 9202 Ekonomikontor 4 180,0 576,1 3 603,9 Ekonomikontor totalt 12 353,0 576,1 11 776,9 IT 9203 IT-nämnd 5 163,6 522,8 4 640,8 IT Totalt 5 163,6 522,8 4 640,8 Kommunledningskontor 1010 Kommunfullmäktige 313,1 313,1 1020 Kommunstyrelsen 2 062,0 2 062,0 1021 KS information 665,2 665,2 1101 Stöd t politiska partier 267,6 267,6 1201 Revision 541,4 15,1 526,3 1303 Förrättningar 6,0 6,0 1304 Medlemsavgifter 620,0 620,0 2151 Planläggning 40,0 40,0 2155 Markreglering 60,0 60,0 2203 Varuförsörjning 50,0 25,0 25,0 2205 Internationellt ar 130,0 130,0 2251 Konsumentrådgivning 300,0 300,0 2302 Informationstavlor 40,8 40,8 2751 Beredskap/säkerhet 793,0 493,0 300,0 5052 Posom 15,0 15,0 8321 Kommunikationer 4 800,0 4 800,0 9201 Kommunledningskontor 4 931,0 40,0 4 891,0 9208 Växel 1 647,8 186,5 1 461,3 9209 Vaktmästeri 1 775,8 241,6 1 534,2 9210 Arkiv 56,1 56,1 Kommunledningskontor totalt 19 114,8 1 001,2 18 113,6 Näringsliv/turism 2201 Företagsfrämj åtgärder 1 108,6 1 108,6 2202 Lokal utveckling 234,9 234,9 2301 Turism 1 610,9 151,0 1 459,9 2303 Campingplats 355,0 110,0 245,0 3002 Sportfisketurism 433,3 15,9 417,4 3155 Älvrum, utställningslokal 361,7 361,7 Näringsliv/turism totalt 4 104,4 276,9 3 827,5 Personalkontor 6108 Projekt kommunstyrelsen 15,0 15,0 9205 Personalkontor 5 412,0 40,0 5 372,0 9206 Företagshälsovård 780,0 780,0 9207 Facklig verksamhet 1 313,5 1 313,5 Personalkontor totalt 7 520,5 40,0 7 480,5 Kommunledningsstab totalt (Inkl IT-nämnd som ska fördelas till övriga nämnder och förvaltningar) 48 256,3 2 417,0 45 839,3 Sidan 5 av 59
tkr 2010 2010 2010 KommunTeknik Verksamhet Text verksamhet Kostnad Intäkt Netto 2152 Markförsörjning 7,1 7,1 2154 Saneringsfastigheter 647,6 18,2 629,4 2158 Mätningsverksamhet 435,0 120,0 315,0 24901 Kommunalarbetare 4 505,9 4 505,9 0,0 24902 Kommunförrådet 395,3 395,3 24903 Gatuavdelningens fordon 987,1 870,8 116,3 24904 Arbete till andra 197,5 259,7-62,2 24905 Skredrisk 551,9 551,9 24906 Barmarksunderhåll 7 031,6 7 031,6 24907 Offentlig belysning 2 381,9 80,0 2 301,9 24908 Vinterväghållning 1 936,7 1 936,7 24909 Enskilda vägar 800,0-800,0 24910 Barmarksunderh ensk vägar 830,5 830,5 24911 Vintervägh enskilda vägar 796,0 796,0 2501 Parker 2 670,2 40,0 2 630,2 3154 Flottningsmuseum, fastigh 105,3 115,2-9,9 3155 Älvrum, utställningslokal 329,8 385,3-55,5 3401 Idrottsplats vaktmästare 1 144,2 1 144,2 3402 Motionsanläggningar 655,9 57,3 598,6 8001 Industrilokaler 1 413,1 871,7 541,4 8103 Skogsfastighet (Ullerud) 115,8 182,5-66,7 8104 Skogsfastighet (Forshaga) 22,6 110,5-87,9 8151 Bostads- och affärshus 2 833,3 2 881,3-48,0 8152 Exploatering bostäder 1,4 1,4 8651 Gemensamma kostnader 3 134,6 3 134,6 8652 Vattenverk 2 518,6 2 518,6 8653 Ledningar 7 303,8 7 303,8 8654 Pumpstationer 933,6 933,6 8655 Vatten- o avloppshant 19 102,3-19 102,3 8656 Avloppsverk 4 381,3 4 381,3 8701 Bortforsl hushållsavfall 4 899,0 7 550,0-2 651,0 8702 Återvinningscentral 2 352,3 2 352,3 8703 Bränsleflis 100,0 100,0 8704 Soptippen, skrot 100,0-100,0 8705 Miljöfarligt avfal 150,0 150,0 8706 Container sommarbostäder 100,0 250,0-150,0 8707 Sluttäckning tippen 200,0 200,0 9101 Servicepersonal 4 043,2 4 043,2 0,0 9102 Lokalvård 8 885,2 9 085,2-200,0 9103 Snickare, genomgångskonto 308,6 311,6-3,0 91031 El-tekniker,genomgångskon 512,2 507,3 4,9 9104 Skolfastigheter 25 739,5 18 196,1 7 543,4 9105 Socialförv fastigheter 10 633,9 11 061,3-427,4 9106 Barnomsorgens fast 2 884,2 2 961,0-76,8 9107 Räddningstj fastigheter 228,9 140,3 88,6 9108 Fritidsfastigheter 4 405,1 1 279,6 3 125,5 9109 Förhyrda lokaler 6 408,3 6 566,8-158,5 9110 Förvaltningsbyggnader 5 443,5 4 061,5 1 382,0 9204 Kommunteknik 3 219,6 1 660,2 1 559,4 9211 Kostenheten 16 993,9 16 361,5 632,4 KommunTeknik totalt 145 775,0 114 536,3 31 238,7 Sidan 6 av 59
tkr 2010 2010 2010 Kultur och Fritid Verksamhet Text verksamhet Kostnad Intäkt Netto 3004 Stöd till föreningar 4 942,3 4 942,3 3007 Centrala o reg organisat 107,0 107,0 3008 Kostnadstäckningsbidrag 620,0 620,0 3101 Stöd t studieorganisat 300,0 300,0 3151 Konstnärlig utsmyckning 19,3 19,3 3152 Kulturaktiviteter 637,7 637,7 3153 Flottningsmuseum 232,3 232,3 3157 Ungdomskulturhus/Dejeskol 1 174,4 218,4 956,0 3159 Värmlandsoperan 150,0 150,0 3201 Bibliotek 4 392,8 164,7 4 228,1 3211 Musikskola/kulturskola 2 806,6 160,0 2 646,6 3301 Fritidskontor 500,0 46,0 454,0 3403 Sporthallar 450,0-450,0 3404 Simhallar 4 172,1 1 308,0 2 864,1 3406 Övriga föreningslokaler 30,0-30,0 3501 Ungdomscentrum 2 352,5 2 352,5 3502 Träffpunkt Forshaga 525,0 123,0 402,0 Kultur och Fritid totalt 22 932,0 2 500,1 20 431,9 2010 2010 2010 tkr Kostnad Intäkt Netto Kommunstyrelsen totalt 216 963,3 119 453,4 97 509,9 tkr 2010 2010 2010 Överförmyndarnämnd Verksamhet Text verksamhet Kostnad Intäkt Netto 1022 Överförmyndarnämnd 90,0 90,0 13051 Överförmyndarkontor 332,0 332,0 13052 Uppdragstagare 400,0 400,0 ÖFN totalt 822,0 822,0 tkr 2010 2010 2010 Valnämnd Verksamhet Text verksamhet Kostnad Intäkt Netto 1301 Allmänna val 120,0 120,0 Valnämnd totalt 120,0 120,0 Sidan 7 av 59
tkr 2010 2010 2010 Barn och utbildningsnämnden Verksamhet Text verksamhet Kostnad Intäkt Netto 1030 Barn- och utbildningsn 385,5 385,5 4001 Familjecentr Forsh Deje 811,1 35,0 776,1 4071 Förskola 43 215,6 8 436,4 34 779,2 4072 Verksamhetspengar 2 335,5 2 335,5 4121 Familjedaghem 4 467,8 576,5 3 891,3 4151 Projekt 353,2 353,2 4251 Fritidshem 13 985,7 2 183,7 11 802,0 4351 BUN förvaltning 2 982,9 2 982,9 4352 Skolexpedition 1 380,5 1 380,5 4353 Ledningspersonal 6 130,2 6 130,2 4401 Skolmåltider 6 058,0 6 058,0 4402 Skolhälsovård 1 268,0 1 268,0 4403 Skolskjutsar 7 313,8 7 313,8 4404 Psykolog och kurator 994,0 994,0 4405 SYV 810,1 810,1 4407 Vaktmästare 1 446,6 100,0 1 346,6 4408 Kap tjänst Lärcenter 764,4 764,4 4411 Undervisning 48 896,6 1 290,0 47 606,6 4412 AV-hjälpmedel 200,0 200,0 4413 Verksamhetspengar 4 343,3 4 343,3 4415 Special handikapp 2 335,8 2 335,8 4416 Lokaler 22 758,5 22 758,5 4417 Kompetensutveckling 1 767,7 1 767,7 4431 Obligatorisk särskola 5 318,8 5 318,8 4501 Gymnasieskola 57 837,5 57 837,5 4502 Inackorderingsbidrag 693,0 693,0 4503 Individuella programmet 2 372,2 2 372,2 4531 Gymnasiesärskola 4 817,5 4 817,5 5510 Familjegruppen 2 511,2 2 511,2 5541 Institutionsv barn ungdom 1 300,0 120,0 1 180,0 5571 Familjehemsv barn ungdom 3 765,2 3 765,2 5683 Kontaktperson barn 696,2 696,2 5684 Hemma Hos-insatser 220,0 220,0 5685 Övr öppna ins barn/ungd 47,0 47,0 5851 Familjerätt 410,0 410,0 BUN totalt 254 993,4 12 741,6 242 251,8 Sidan 8 av 59
tkr 2010 2010 2010 Social och omsorgsnämnden Verksamhet Text verksamhet Kostnad Intäkt Netto Lärande och arbete 2502 Grönyteskötsel 1 376,9 1 050,0 326,9 3006 Föreningsservice 40,0 40,0 3405 Friluftsbad 38,5 38,5 4353 Rektor komvux 299,3 299,3 4701 Grundvux 1 027,5 1 027,5 4721 Gemensam administration 1 184,2 350,0 834,2 4722 Undervisning 3 045,9 300,0 2 745,9 4741 Särvux 60,0 60,0 4751 Ky-utbildning, vård 2 640,0 2 640,0 0,0 4761 Svenska för invandrare 1 551,9 675,0 876,9 4782 Mölnbacka 720,0 720,0 0,0 51014 ÄO Serviceenheten 729,5 170,0 559,5 5511 Försörjningsgruppen 2 151,2 2 151,2 5521 Institutionsvård vuxna 700,0 10,0 690,0 5583 Kontaktpersoner vuxna 86,5 86,5 5584 Stödgruppen 750,0 750,0 5585 Övr öppna insatser vuxna 373,2 373,2 5751 Försörjningsstöd 9 024,8 596,9 8 427,9 5851 Familjerätt 226,0 226,0 6001 Flyktingsmottagande 6 028,2 6 028,2 0,0 6104 Lönebidrag 4 952,2 2 993,6 1 958,6 6106 Arbetsidecentrum 5 768,0 1 665,0 4 103,0 6108 Projekt kommunstyrelsen 1 263,1 384,5 878,6 9212 Konferensverks Slottet 906,1 340,3 565,8 9214 Finansiell samordning 260,0 260,0 9216 Lärcenter 822,9 257,2 565,7 Lärande och arbete totalt 46 025,9 18 180,7 27 845,2 Vård och omsorg 1040 Social- och omsorgsnämnd 617,1 617,1 5051 Socialkontor 3 778,3 1 233,3 2 545,0 51012 Hemsjukvård 9 592,7 9 592,7 51013 Hemtjänst pens o handik 25 393,2 25 393,2 51015 Rehabilitering 3 657,9 183,1 3 474,8 51016 Hjälpmedel 773,7 773,7 51017 Nattpatrull 2 301,0 2 301,0 51018 Pool äo hemtjänst 1 936,0 1 936,0 51019 Hemsjukvård MAS 240,0 240,0 51020 DAGVERKSAMHET/ANHÖRI 599,2 130,4 468,8 51021 Gruppboende Skogsdungen 6 626,9 6 626,9 51022 Gruppboende Skogsgläntan 4 123,4 4 123,4 51023 Gruppboende Lintjärn natt 1 710,2 1 710,2 51024 Gruppboende Ullerudsgård 18 888,2 18 888,2 51025 Gruppboende Sörgården 5 745,7 5 745,7 51026 Gruppboende Nordväst 6 055,9 6 055,9 51027 Vaktmästare/Städ 817,6 817,6 51028 Boende Fyrklövern 3 534,2 3 534,2 51032 Pool äldreomsorg övriga 2 219,9 2 219,9 5111 Administration äldreoms 5 060,6 5 060,6 5112 Gem kostnader Lintjärn 130,0 130,0 5113 Utbildning äldreomsorgen 1 010,7 1 010,7 Sidan 9 av 59
tkr 2010 2010 2010 5115 Taxor och avgifter ÄO 11 570,7-11 570,7 5121 Hyror Servicehus 2 877,6 3 399,6-522,0 5122 Övr social service kaptj 1 073,2 1 073,2 5131 Insatser enl lss gruppb 16 120,4 823,9 15 296,5 5133 Insatser enl lass 6 805,1 6 805,1 51331 LASS Försäkringskassan 7 863,0 41 482,1-33 619,1 51332 LASS Kostnader 36 926,7 36 926,7 5134 Socialpsykiatri 4 269,7 4 269,7 5135 Insatser lss dagl vsh 6 463,0 490,0 5 973,0 5136 Stöd-och serviceavdelning 2 008,6 2 008,6 51361 Gem kostn stöd o serv avd 325,7 325,7 5139 Insatser enligt lss 5 658,9 532,4 5 126,5 5301 Färdtjänst 1 447,0 1 447,0 5351 Öppen verksamhet 2 535,0 2 535,0 5352 Övrig öppen verksamhet 220,5 220,5 5353 Övrig verksamhet 13,2 12,4 0,8 6104 Lönebidrag 861,3 295,7 565,6 Vård och omsorg totalt 200 281,3 60 153,6 140 127,7 SON totalt 246 307,2 78 334,3 167 972,9 tkr 2010 2010 2010 Miljö- och byggnämnden Verksamhet Text verksamhet Kostnad Intäkt Netto 1050 Miljö-och byggnämnd 313,8 313,8 2157 Planverksamhet 302,0 302,0 2159 Bygglov 350,0-350,0 2611 Miljö- och byggförvaltn 3 380,2 796,0 2 584,2 2612 Hälsoskydd 30,0 85,0-55,0 2613 Miljöskydd 10,0 270,0-260,0 2614 Livsmedel 26,0 300,0-274,0 2616 Miljöundersökningar 25,0 25,0 2618 Naturvård 20,0 20,0 2620 Miljösamverkan 27,0 27,0 2621 Fairtrade 20,0 20,0 51011 Bostadsanpassning 1 096,0 1 096,0 6112 Projekt MBN 14,0 14,0 MBN totalt 5 264,0 1 801,0 3 463,0 tkr 2010 2010 2010 SUMMA ALLA NÄMNDER 724 469,9 212 330,3 512 139,6 Sidan 10 av 59
FAKTA OM FORSHAGA KOMMUN Budget 2010, flerårsplan 2011-2012 11600 11500 11485 11474 11452 11460 Folkmängd 31/12 11515 11466 11444 11415 Beräknat 1/11 2009 11400 11350 11300 11200 11100 11000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Skattesats Forshaga Landsting 10,75 Kommun 22,35 TOTALT 33,10 Mandat i kommunfullmäktige Arbetarpartiet socialdemokraterna 22 Centerpartiet 5 Moderata samlingspartiet 5 Folkpartiet liberalerna 2 Vänsterpartiet 2 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet de gröna 1 Sverigedemokraterna 2 Totalt 41 Sidan 11 av 59
Sidan 12 av 59
1. Planeringsförutsättningar Kommunstyrelsen fattade 2009-03-10 beslut om budgetanvisningar och ramar för budget 2010 och flerårsplan 2011-2012. Nämnder och förvaltningars besparingsuppdrag har sedan utökats och framgår av sammanställning under rubriken 1.1 Ekonomiska ramar nuvarande tjänstemannaorganisation. Budgetberedningen startade i år sitt arbete med en första beredning 27-28 april för att sedan under beredningen i oktober/november ta fram ett slutligt förslag till budget. Antalet invånare är i prognosen 11.350 för år 2010. Som övergripande finansiella mål gäller: Ingen skattehöjning. Motiv: Ökade nettokostnader ska täckas av skatteunderlagets utveckling. Kommunens resultat ska uppgå till minst 1% år 2010 av skatteintäkter och skatteutjämning. Långsiktigt är målsättningen 2%. Motiv: Ett överskott i verksamheten skapar ett politiskt handlingsutrymme och utrymme för framtida åtaganden. Nettokostnadernas andel (exklusive avskrivning) av skatteintäkter och skatteutjämning ska uppgå till högst 93%. Motiv: Att skapa ett utrymme för att klara kommunens pensionsåtaganden och att kommunen har en buffert mot oväntade förändringar i omvärlden. Det ger också möjlighet att minska (amortera) kommunens långfristiga skulder. Ökar verksamhetens nettokostnader snabbare än skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunal fastighetsavgift sammantaget medför det i förlängningen en minskad verksamhetsvolym eller en skattehöjning. Samtliga investeringar ska skattefinansieras. Kommunens soliditet ska förbättras med minst 2% årligen. Kommunens målsättning är att amortera på de långfristiga skulderna med 20 mkr årligen fr o m 2010. Amortering av pensionsskulden (pensionsförpliktelser intjänade före 1998) påbörjas senast då de långfristiga lånen amorterats av. Motiv: Lånefinansiering innebär på sikt ökade finansiella kostnader och det tar resurser från kärnverksamheten. Investeringen i Lärcenter ska från och med 2010 ge en årlig besparing på minst 2,6 mkr för drift, underhåll och samordningsvinster i verksamheten. Motiv: Att investeringen skulle ge minskade kostnader för drift och underhåll var en del av investeringsbeslutet. Nämnder och styrelse ska verka för att verksamhet och ekonomi följs upp så att givna ramar kan hållas och därmed bidra till att kommunens övergripande finansiella mål kan nås. Arbetet fortsätter med att ta fram bra verksamhetsmål. Fokus i målarbetet har varit att ta fram mål för barnkommun i Värmland. Utöver ovanstående övergripande mål för en god ekonomisk hushållning finns ett antal verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning. 1.1 Ekonomiska ramar nuvarande tjänstemannaorganisation De ekonomiska ramarna, såsom de anges i flerårsplanen 11-12 skall gälla. Utgångspunkten för budgeten 2010 är den ekonomiska flerårsplan som fastställdes i budgeten för år 2009. Tillägg för lönenivån 2010 fördelas senare från buffert. Kommunstyrelsen inkl Valnämnd (Exkl Värmlandstrafik, Räddn tj) mkr Enligt flerårsplan 83,0 Förändrad 3,8 kapitalkostnad Tillägg till lönenivå 1,0 2009 Interna hyror -0,2 Besparingsuppdrag -7,5 Justering avs IT-nämnd 4,4 Lärcenter, husvärdar mm Konjunkturstöd 1,0 KommunTeknik Budgetram 2010 85,5 Värmlandstrafik mkr Enligt flerårsplan 4,3 Höjning 2010 0,5 Budgetram 2010 4,8 Sidan 13 av 59
Räddningstjänst mkr Enligt flerårsplan 7,6 Höjning 2010 0,3 Budgetram 2010 7,9 Överförmyndarnämnd mkr Enligt flerårsplan 0,7 Tillägg till lönenivå 0,1 2009 Budgetram 2010 0,8 Barn- och utbildningsnämnd mkr Enligt flerårsplan 176,6 Förändrad 0,8 kapitalkostnad Tillägg till lönenivå 4,1 2009 Interna hyror 0,2 Besparingsuppdrag -6,5 Tillskott kost 0,2 Konjunkturstöd 0,6 Budgetram 2010 176,0 Interkommunala gymnasieersättningar mkr Enligt flerårsplan 58,6 Konjunkturstöd 4,7 Budgetram 2010 63,3 1.2 Preliminär budget 2010 enligt förslag till ny tjänstemannaorganisation mkr Nämnd Nuv org Ny org Kommunstyrelse 85,3 84,8 Värmlandstrafik 4,8 4,8 Räddningstjänst 7,9 7,9 Överförmyndarnämnd 0,8 0,8 Valnämnd 0,1 0,1 Barn- o utb nämnd 176,0 179,0 Interkom gymn ers 63,3 63,3 Social- o omsorgsn 170,5 168,0 Miljö- o byggnämnd 3,5 3,5 2. Anslagsbindning Kommunfullmäktige beviljar anslagen i driftbudgeten på nämndnivå och i investeringsbudgeten per projekt. Nämnder och styrelse kan själva besluta om omfördelning mellan sina verksamheter. 3. Utformningen av budgeten I likhet med föregående år är denna budget upprättad på nämndnivå och saknar detaljer. Social- och omsorgsnämnden mkr Enligt flerårsplan 169,1 Förändrad -0,1 kapitalkostnad Tillägg till lönenivå 5,0 2009 Interna hyror 0,2 Besparingsuppdrag -8,0 Konjunkturstöd 4,0 Finsam 0,3 Budgetram 2010 170,5 Miljö- och byggnämnden Mkr Enligt flerårsplan 3,6 Tillägg till lönenivå 0,1 2009 Besparingsuppdrag -0,2 Budgetram 2010 3,5 Sidan 14 av 59
4. Ekonomisk utveckling Hur kommunens ekonomi utvecklats under perioden 2006-2010 framgår av nedanstående tabell: Bokslut Bokslut Bokslut Prognos Budget 2006 2007 2008 2009 2010 Skattesats 22.35 22.35 22.35 22.35 22.35 Finansnetto -372-1 084-4 552-3 790-5 100 Resultat e. skatt och finansnetto, 15 191 12 933 2 937 2 562 4 976 förändring av eget kapital Nettokostn. exkl. avskrivningar, täckningsgrad 91,4% 92,1% 93,5% 93,2% 93% Nettoinvesteringar tkr 22 261 80 501 117 186 35 000 16 490 Anläggningstillgångar kr/inv 31 013 35 993 43 985 44 652 43 300 Total skuld kr/inv. 9 907 15 912 21 360 21 172 19 400 Ansvarsförbindelser kr/inv. 39 264 45 552 48 392 49 127 49 200 Eget kapital kr/inv 24 890 26 066 26 393 26 766 27 200 Soliditet 72% 62% 55% 56% 58% 5. Resultatplan Verksamhetens nettokostnader som beräknas i löpande priser ökar med 4,2 Mkr jämfört med prognosen för år 2009. Skillnaden består främst av medel avsatta för ökade personalkostnader och övriga oförutsedda kostnadsökningar, ökade pensionskostnader, ökade kostnader för interkommunala gymnasieersättningar, ökade kostnader för försörjningsstöd samt ökade kostnader Värmlandstrafik och räddningstjänst. 5.1 Pensioner Kostnaden för pensioner ökar ständigt. År 2009 är kostnaden beräknad till 30,2 Mkr (budget 2009 var 27,8 Mkr), år 2010 till 30,5 Mkr. Den gamla pensionsskulden, som avser pensioner intjänade före 1998, och som i balansräkningen klassas som ansvarsförbindelse beräknas år 2010 uppgå till 284 mkr. 5.2 Skatteintäkter och statsbidrag Skatteintäkterna är beräknade enligt kommunförbundets prognoser och befolkningen är beräknad till 11 350 för år 2010. Sedan budget för 2009 och flerårsplan 2010-2011 fastställdes har prognosen för 2010 års skatteintäkter och utjämning justerats ned och är nu 26,8 Mkr lägre än i flerårsplanen. I utjämningen ingår tillskott enligt budgetpropositionen med 301 kr/invånare, för Forshaga ger det 3,4 Mkr. Anledningen till minskningen på 26,8 Mkr är den lågkonjunktur vi nu befinner oss i, med färre i arbete som medför lägre skatteintäkter till kommunerna. Effekterna mildras av det tillfälliga konjunkturstödet i vårpropositionen 526 kronor/invånare och budgetpropositionen 451 kronor/invånare. Med 11.350 invånare ger det 11,1 Mkr till Forshaga kommun. En god ekonomisk hushållning kräver att nettokostnaderna inte ökar mer än skatteintäkterna. 5.3 Eget kapital Balanskrav I kommunallagen finns ett krav om en budget i balans. Med balans menas att förändringen av eget kapital måste vara positiv. Skulle resultatet bli att kommunen inte klarar kravet måste underskottet täckas inom tre år. Budget för år 2010 är en budget med ca 5,0 Mkr (1% av skatteintäkter och generella statsbidrag /utjämning) i överskott och en stark budgetdisciplin krävs för att också få en redovisning i balans. Den långsiktiga målsättningen för Forshaga kommun är att nå ett resultat motsvarande 2% av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. 6. Redovisning av kassaflöden Kassaflödesbudgeten visar hur kommunen klarar att finansiera föreslagna investeringar och amorteringar. Avskrivningsmedel och det beräknade resultatet kan användas till nya investeringar, amorteringar och kapitalbildning. I budget 2010 finns investeringar för 16,5 miljoner som finansieras enligt ovanstående. 7. Rörelsekapital och likviditet Prognosen per 31/12 2009 innebär ett negativt rörelsekapital på ca -89 Mkr och budgetförslaget innebär ett rörelsekapital på 90 Mkr. Ett negativt rörelsekapital uppstår då kommunen delvis använder checkkrediten istället för långa lån. Någon brist på likviditet kommer trots detta inte att uppstå då checkkrediten är beviljad till högre belopp än vad vi avser att nyttja. Vi har också Sidan 15 av 59
tillgång till FABO:s likviditet som vi nyttjar i första hand. 8. Budget 2010 Den djupa ekonomiska krisen, med lågkonjunktur och ökad arbetslöshet som följd har påverkat Forshaga kommun påtagligt, dels genom minskade skatteintäkter men också med ökade kostnader för försörjningsstöd. Nämnder och förvaltningar har ställts inför ett stort uppdrag att arbeta fram en budget utifrån de förändrade ekonomiska förutsättningarna. Budgetåret 2010 mildras effekterna genom det tillfälliga konjunkturstödet som tillförs kommunsektorn, men en stor osäkerhet råder inför budgetåren 2011-2012. Det finns nu vissa tecken på att svensk ekonomi börjar återhämtas, men det är en lång väg till normalisering. Efter 2011 väntas en starkare utveckling av skatteunderlag och sysselsättning. Utvecklingen på arbetsmarknaden har stor betydelse för kommunernas skatteunderlag och de intäkter som underlaget genererar. Skatteintäkter och statsbidrag är beräknade enligt Sveriges Kommuner och Landstings prognoser. Av stor betydelse för Forshaga kommun är antalet invånare som vi beräknat till 11.350 för 2010, 11.300 för 2011 och 11.250 för 2012. 100 personer motsvarar ca 4,0 Mkr. Det som händer i vår omvärld som nivåer på inflation, räntor och på sysselsättning har stor påverkan på kommunens kostnader framöver. 9. Uppföljning och delårsrapport Utifrån ovanstående så kommer det under 2010 bli extra viktigt med uppföljning av verksamhet och ekonomi. Det åligger samtliga budgetansvariga att noga följa utvecklingen och att vidtaga erforderliga åtgärder för att hålla givna ramar. Avrapportering skall ske till enligt bilagd tidplan. Uppföljningen skall föreläggas fullmäktige. Flerårsplan åren 2011-2012 Budgetanvisningarna avsåg även flerårsplan för åren 2011-2012. Samtliga verksamheter i flerårsplanen, exkl. engångsanslag 2010 är teoretiskt framräknade utifrån nuvarande verksamhet enligt driftredovisningen. Forshaga i december 2009 Angelica Rage Lena Backlund Sidan 16 av 59
Resultatplan 2009-2011 Utfall Prognos Budget Plan Plan År 2008 2009 2010 2011 2012 Folkmängd 1/11 året innan 11459 11434 11350 11300 11250 Verksamhetens intäkter 140869 127168 134305 134305 134305 Verksamhetens kostnader -617791-607392 -620195-616590 -626473 Avskrivningar -25512-28500 -27000-27000 -27000 Verksamhetens nettokostn. -502434-508724 -512890-509285 -519168 Skatteintäkter 391852 390921 385645 395401 408845 Generella statsbidrag och utj. 103009 105997 108075 105186 101135 Tillfälligt konjunkturstöd 526+451/inv 11088 Kommunal fastighetsavgift 15063 18158 18158 18158 18158 Finansiella intäkter 636 710 Finansiella kostnader -5118-4400 -4900-4500 -4000 Räntekostnader på pensioner -71-100 -200-200 -200 Förändring av e kap.=årets resultat 2937 2562 4976 4760 4770 Beräknat resultat 2937 2562 4976 4760 4770 Redovisning av kassaflöden År Utfall Prognos Budget Plan Plan 2008 2009 2010 2011 2012 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Beräknat resultat 2937 2562 4976 4760 4770 Av- och nedskrivningar 25512 28500 27000 27000 27000 Förändrad pensionsavsättning -241 545 Övriga ej likv påv poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 28208 31607 31976 31760 31770 Ökning(-)/minskning(+)kortfr fordringar 3970 5139 Ökning(-)/minskning(+)förråd o varulager 0 Ökning(+)/minskning(-)kortfr skulder 9071-3500 Medel från den löpande verksamh 41249 33246 31976 31760 31770 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Bruttoinvestering i mat anl tillg(inkl omb) -117186-35181 -17190-17080 -19920 Investeringsbidrag o övr inv ink 230 Investering i mat anl tillg Försäljn av mat anl tillg 2098 1707 6000 Investering i finansiella anläggn. tillg. -647 Medel från investeringsverksamhet - 115735-33244 -11190-17080 -19920 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 52658 Amortering av skuld -20000-16000 -10000 Medel från finansieringsverksamh 52658 0-20000 -16000-10000 ÅRETS KASSAFLÖDE -21828 2 786-1320 1850 Likvida medel vid årets början 22686 858 860 1646 326 Likvida medel vid årets slut 858 860 1646 326 2176 Sidan 17 av 59
Noter till resultatplan Belopp i tkr Utfall Prognos Budget Plan Plan 2008 2009 2010 2011 2012 Verksamhetens intäkter 220787 202650 212331 212331 212331 Interna fördeln. hyror mm -79918-75482 -78026-78026 -78026 Verksamhetens intäkter 140869 127168 134305 134305 134305 Verksamhetens kostnader -734598-720694 -724471-709471 -708914 Kapitalkostnader 46600 46441 46433 46433 46433 Kalkylerade personalomkostnader 114007 114800 107580 107580 107580 Kalkylerade personalomk. löneökningar 2045 5213 8381 Faktiska personalomkostnader -94582-92200 -89394-92856 -95464 Pensionskostnader inkl. löneskatt -23807-30252 -30454-30550 -30550 Interna fördeln. lokalvård och hyror 79918 75482 78026 78026 78026 Skatt -20-80 -85-90 -90 Inlösta borgensåtagande -5309 15-200 -200-200 Till förfogande, personalkostnader mm -904-9675 -20675-31675 Verksamhetens kostnader -617791-607392 -620195-616590 -626473 Kapitalkostnaderna är beräknade enligt nominell metod, omräknas i januari varje år Pensioner 2009 2010 2011 2012 Kostnad enl. KPA 29802 29954 30000 30000 inkl löneskatt Summa 29802 29954 30000 30000 Skatt avtalsförsäkring 450 500 550 550 Pensionskostnad 30252 30454 30550 30550 Sidan 18 av 59
Balansbudget 2010-2012 Belopp i miljoner kr Utfall Prognos Budget Plan Plan 2008 2009 2010 2011 2012 Anläggningstillgångar 502 507 492 481 475 Omsättningstillgångar 44 39 38 38 38 Summa tillgångar 546 546 530 519 513 Eget kapital 301 304 309 314 319 Avsättning till pensioner 1 2 1 1 1 Långa skulder 112 112 92 76 66 Korta skulder 132 128 128 128 127 Summa skulder 244 240 220 204 193 Summa eget kapital, avs. o skulder 546 546 530 519 513 Ansvarsförbindelse, pensioner 274 282 284 282 274 Borgensåtaganden 279 275 275 275 275 Sidan 19 av 59
Sidan 20 av 59
Driftplan belopp i tkr Utfall Prognos Budget Budget Netto Plan Plan 2008 2009 2010 2010 2010 2011 2012 netto netto kostnader intäkter netto netto 512140 497140 Kommunstyrelse 97568 86111 205227 119711 85516-1000 Värmlandstrafik 4118 4233 4800 4800 764 1000 Räddningstjänst 7330 7636 7865 7865 236 243 Överförmyndarnämnd 809 822 822 0 822 Barn- o utbildn.nämnd 176798 179050 193275 17307 175968-600 Gymnasieskolan, interkom. 55304 60648 63298 63298-4700 Social- och omsorgsnämnd 168639 177775 243920 73512 170408-4000 Miljö- o bygg.nämnd 3245 3552 5264 1801 3463 Ytterligare sparbeting -5700-1800 Summa 513811 519827 724471 212331 512140 497140 496583 *) Till förfogande, pers.kostn mm 904 9675 9675 20675 31675 Summa 520731 734146 212331 521815 517815 528258 *) Borttag konjunkturstöd: Kommunstyrelsen -1000 Barn- o utbildn.nämnd -600 Gymnasieskolan, interkom. -4700 Social- och omsorgsnämnd -4000-10300 Sidan 21 av 59
Investeringsbudget 2010, 2011-2012 tkr Budget Plan Plan 2010 2011 2012 KommunTeknik Dejeskolan, utvändig miljö 300 Grossbolshallen, nytt golv 1 500 Grossbolshallen, renovering omklädningsrum 600 Fastighetsavd.CAD (ritningar) 800 1139 Energibesparing i styr o regler 250 250 250 Deje Simhall, ombyggnad 230 470 Lärcenter, multisportanläggning 800 Klimatåtgärder fastigheter, konv. oljepannor 1000 1130 Lågst, centralskolan, tre daghemsavdelningar 3 000 Slottet, fasader fjärrvärme 2010 100 Eleffektivisering med 20% till 2015 enligt klimatplanen 1000 1137 Kameror Dejeskolan, Grossbolsskolan, Skivedsskolan 300 1338 Nytt avlopp mm för detaljplan Visten vid Arnäs 5 800 1303 Sanering gator gamla områden 1 000 1 000 1000 1303 Sanering VA-ledningar gamla områden 1 000 1 000 1000 1317 Utbyggnad vattenledn. till landsbygden 500 1213 Upprustning lekplatser, anp. För funktionshindrade 900 1201 Anpassning offentlig miljö för rörelsehindrade 500 500 1221 Skredriskåtgärder rasrisk i Deje, 300 1502 Friluftsanläggningar, spår i Deje 200 200 200 1294 Upprustning kommunala enskilda grusvägar 500 500 Broreparationer 5 000 1336 Mätarbrunnar på vattenledningar 300 Belysning +GC-väg Annebergsgatan 250 Ny återvinningscentral 4 000 10 000 1325 Pumpstationer, byte till energisnålare pumpar 100 100 100 1320 Ombyggnad vassbäddar 300 Byte aktivt kol i vattenverket Forshaga 500 Summa KommnTeknik 14 250 14 880 18 470 1012 Lärcenter, Kostenheten mattransportvagnar, verksamhetssystem 240 1063 Kommunal ledningsplats. ( åtgärder för ökad 750 750 Kommunal ledningsförmåga, som delvis finansieras via myndigheten för samhällsskydd och beredskap) 1064 Bokningssystem (bokning av lokaler, fordon mm) 100 Sidan 22 av 59
Investeringsbudget 2010, 2011-2012 tkr Budget Plan Plan 2010 2011 2012 1058 Turism medfinansiering (Klarälvsprojektet) 150 1041 Camping 250 BUN 1739 Arbetsplatser alla skolenheter 800 800 800 SON 1802 Inventarier SON 110 110 110 1818 Hjälpmedel 540 540 540 TOTAL 17 190 17 080 19 920 Sidan 23 av 59
Reglementen och riktlinjer mm Allmänna lokala ordningsföreskrifter Arbetsgivarpolicy Budget 2010, flerårsplan 2011-2012 Arbetsordning för handläggning av ärenden om konstnärlig utsmyckning vid om- och nybyggnation i kommunal regi: revidering Arbetsordning för kommunfullmäktige Arkivreglemente Arvodesreglemente Attestantförteckning Attestreglemente Delegeringsbestämmelser för Kommunstyrelsen Delegationsförteckning för Kommunstyrelsen Delegationsordning för Barn- och utbildningsnämnden Delegationsordning för Miljö- och byggnämnden Delegationsordning för Social- och omsorgsnämnden Delegationsordning för Överförmyndarnämnden Drogpolitiskt handlingsprogram Handikappolitiskt program Handlingsplan för arbetet med jämställdhet åren 2005 och 2006 Handlingsplan för Hälso- och trygghetsrådet Inköpspolicy och Riktlinjer för upphandling Internationell strategi åren 2005 och 2006 IT-strategi, systemförvaltnings- säkerhetspolicy- och teknisk policy Kommunikationspolicy Kopieringstaxan i Forshaga kommuns reprocentral Kännetecken på gott ledarskap i Forshaga kommun Pensionsmedelsplaceringspolicy Policy för penningplacering Psykosocial handlingsplan för chefer vid dödsfall, större olyckor och katastrofer Reglemente för Barn- och utbildningsnämnden Reglemente för gemensam hjälpmedelsnämnd Reglemente för internkontroll Reglemente för kommunrevisorerna Reglemente för Kommunstyrelsen Reglemente för kommunala handikapprådet Sidan 24 av 59
Reglemente för Krisledningsnämnden i Forshaga kommun Reglemente för pensionärsrådet Reglemente för Överförmyndarnämnden Reglemente för miljö- och byggnämnden Reglemente för social- och omsorgsnämnden Regler för Forshaga kommuns stipendier för god insats inom ungdomsledar-, kultur- och miljöområdet Renhållningsordning Riktlinjer för kontakter med massmedia Revisionsreglemente Riktlinjer för arbetet med säkerhet och trygghet i Forshaga kommun Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet i Forshaga kommun Riktlinjer för en drogfri arbetsplats Riktlinjer för Forshaga kommuns grafiska profil Riktlinjer för jämställdhet och mångfald i Forshaga kommun Riktlinjer för lönepolitiken i Forshaga kommun Riktlinjer och policydokument för Klarälvsbanan Riktlinjer för serveringstillstånd, försäljning av öl och tobak samt automatspel Riktlinjer för utdelning av minnesgåvor Riktlinjer mot våld och hot i Forshaga kommuns verksamheter Riktlinjer och handlingsplaner för främjande av empati och motverkan av antidemokratiska rörelser i Forshaga kommun Rutiner i samband med resor i tjänsten Skrivregler Webbpolicy Sidan 25 av 59
Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Biblioteken Barnkommun i Värmland Biblioteken prioriterar barn och ungdomar. Biblioteket i Deje har en tydlig barn och ungdomsprofil. Biblioteken är ett stöd i all formell och informell utbildning. Det medverkar aktivt till att alla kommunens elever och lärare blir väl förtrogna med bibliotekets resurser. Verksamhetsbeskrivning Biblioteket i Forshaga har en lärandeprofil. Biblioteken erbjuder en stimulerande samling av böcker, filmer, musik och dataspel. De erbjuder också tillgång till den senaste tekniken för både studier, arbete och förströelse. Biblioteken är en kulturell arena och bidrar aktivt till att kommunens invånare erbjuds kulturella och sociala upplevelser. Biblioteken använder tekniska lösningar i så stor grad som möjligt för att på så sätt frigöra personalresurser till kvalitetshöjande verksamhet gentemot sina kunder, både de som besöker de fysiska biblioteken och det på webben. Biblioteken ska vara en mötesplats för alla. Verksamhetsmål Biblioteket i Forshaga ska ha öppet minst 50 timmar i veckan. Antal besök på huvudbiblioteket i Forshaga ska uppgå till 50 000. Minst 80 % av lånen ska ske genomutlåningsautomaten. Alla barn ska minst en gång per stadium bjudas in till biblioteken för sagostund, bokprat eller biblioteksvisning. Alla ettåringar ska erbjudas en gåvobok att hämta på biblioteken. Förenings- och fritidspolitiken medverkar till att ge människor kunskaper om och positiva upplevelser av samt förutsättningar för sunda levnadsvanor, rekreation och ge tillgång till attraktiva fritidsmiljöer. Genom stöd och uppmuntran medverkar kommunen till ett föreningsvänligt klimat. Verksamhetsmål - Förbättra invånarnas folkhälsa och livskvalitet i samarbete med föreningslivet. - Förändra och förbättra det kommunala stödet till ideella organisationer, så att det stimulerar till delaktighet, engagemang och bidrar till jämställdhet och integration. Aktiviteter - I samarbete med bl.a. regionala och lokala organisationer erbjuda invånarna regelbunden fysisk aktivitet samt delta i olika centrala, regionala och lokala motionskampanjer. - I allt fysiskt planarbete fokusera frågan om behov av utrymme för rörligt friluftsliv. - Ansvara för befintliga vandringsleder i samverkan med kommunteknik. Nyckeltal 2009 2010 Antal bidragsberättigade föreningar 55 51 Antal medlemskap 10 343 9 213 Totalt kontantstöd till föreningslivet 4 507 4 718 Kontantstöd/förening (snitt) 81 130 92 519 Fritid Barnkommun i Värmland Värmlands bästa föreningsstöd som dessutom prioriterar barn- och ungdomsverksamhet. Simkunnigheten bland våra barn är de högsta i landet. Verksamhetsbeskrivning För kommuninnevånare och besökare skapa möjligheter till ett rikt differentierad, intressant och värdefull fritidsmiljö, som antingen skall vara inriktade på individens behov av fysiska aktiviteter eller uppfattas vara av avgörande betydelse för individens utveckling, trivsel och sociala anpassning. Sidan 26 av 59
Information/marknadsföring Barnkommun i Värmland Vi sätter de yngsta kommuninvånarna i fokus genom att besöka de nyfödda. Invånarna ska vara goda ambassadörer för Forshaga kommun genom att vara välinformerade (framför allt ha god kännedom om vad som händer inom barn- och ungdomsverksamheten). Vi skildrar barn och ungas vardag i tidningen Kommun-Kontakten och på webbplatsen. Fokus på barn och unga vid medierelationer (kontaktnät skola/förskola). Barnfamiljen är vår huvudmålgrupp för marknadsföring. Det är den potentielle Forshagabon/inflyttaren. Barnen i centrum vid marknadsföring och annonsering, oavsett budskap. Verksamhetsmål Ge en rättvis bild, samt stärka bilden av Forshaga kommun gentemot kommunanställda, kommuninvånare samt vår omvärld. Öka delaktigheten för de boende i hela kommunen samt genomföra strategiska marknadsföringsinsatser. Aktiviteter Vidareutveckla kommunens webbplats, forshaga.se, utifrån ett medborgar- och tillgänglighetsperspektiv. Fortsatt arbete med information genom tidningen Kommun-Kontakten. Förse media med för kommunen positiva uppslag samt bevaka hur Forshaga kommun skildras. Grafisk produktion. Genomföra strategiska marknadsföringsinsatser. Uppvakta nya (nyfödda) kommuninvånare. Resurser (nettokostnad) 665 200 kr Nyckeltal 2009 2010 Antal nr Kommun- Kontakten 8 6 Internationalisering Verksamhetsmål Forshaga kommun med världen i fokus är den internationella policyns vision. I policyn framhålls att i det internationella arbetet prioriteras kontakter och utbyten mellan barn och ungdomar. Vi vill i ett tidigt skede möjliggöra utveckling av internationell förståelse och solidaritet. Detta för att vidga barns och ungdomars medvetande om samt perspektiv på tillvaron, vilket berikar dem personligt och socialt. Verksamhetsmålet för 2010 är att utveckla det internationella arbetet, med prioritering på ungdomar och vänortskontakter. Aktiviteter Bevaka de nya programmen inför 2007 2013 samt sprida information om detta till övriga verksamheter. Delta i internationella organisationer, utbildningar och strategiska nätverk. Sprida information om EU projekt samt medverka vid ansökningar om nya EU-projekt. Ta fram förslag till EU-projekt som kan stödja nya kommunala satsningar. Stöd till förvaltningarnas kontakter med vänorterna Råde, Norge och Klütz, Tyskland. Stöd för kontakter med nya vänorter. Resurser (nettokostnad) 130 tkr Nyckeltal 2008 2009 2010 Antal ansökn. EU-projekt 2 1 2 Antal EU-projekt 1 2 1 Antal vänortskontakter 5 3 3 Stöd till andra int kontakter 3 3 3 Kultur- och ungdomsenheten Barnkommun i Värmland Kulturen har betydelse för den personliga utvecklingen och därför ska vi bland annat: - Prioritera kultur för barn och unga som en investering i livskvalitet och grund för ett meningsfullt liv. - Använda friare former för stöd till tonåringars olika kulturyttringar samt anpassning till snabba förändringar. Kulturpolitiken inriktas på barns och ungdomars förmåga att uttrycka sig i film, media, ord, bild och form, teater, dans, musik och annan skapande verksamhet, samt att arbeta för att ta fram ungdomars önskemål och aktiviteter. Verksamhetsmål - Endast ge bidragsstöd till arrangemang i kommunen. - Utveckla ungdomars delaktighet och inflytande. - I första hand ge kulturstöd till barn, unga och äldre. - Med stöd av antaget kulturmiljöprogram bevaka och utveckla värdefulla miljöer. Aktiviteter - Kulturhuset/Träffpunkt i Folkets hus i Forshaga. - Fördelning av medel till Kultur i skolan utifrån elevantal. - Fördelning av medel till kultur i vården. Sidan 27 av 59
- Fördelning av medel till allmän kulturen. - Fördelning av medel till Kammarmusikdagarna. - Skapa förutsättningar för aktiva ungdomsföreningar. - Engagera föräldrar. - Arrangera aktiviteter i samverkan med ungdomar och ungdomsföreningar. - Aktivt stötta ungdomars initiativ och önskemål. Resurser (nettokostnad) 2009 2010 4 221 tkr 4 330,5 tkr varav tkr Kulturprogrambidrag 245 Kultur i skolan 245 Ungdomskulturhus 200 Kultur i vården 130 Träffen Forshaga 40 Kammarmusikdagar 130 Nyckeltal 2009 2010 Antal besök Kulturhus 10 000 10 000 Antal besök Träffen 4 000 Antal deltagare i arrangemang tillsammans med Ungdomsrådet Kommunikationer 5 000 Verksamhetsbeskrivning Värmlandstrafik AB bedriver trafiken i länet. Kommunen lämnar ett ägartillskott för att bolaget ska producera trafik i den omfattning som länstrafikplanen anger. Verksamhetsmål För att Forshaga ska utvecklas i positiv riktning, både befolkningsmässigt och med framtidstro är bra kommunikationer en förutsättning, då den mesta arbetsmarknaden finns utanför kommungränsen. Målet är att öka resandet inom kollektivtrafiken, vilket ställer krav på fler och täta turer. Målet är även att minska beroendet av bilen. Aktiviteter Genom att delta på Värmlandstrafik AB:s kollektivtrafikdagar och vara aktiv i arbetet med trafikförsörjningsplanen för Värmland och särskilt Forshaga. smidig kollektivtrafik. Verka för att cykelvägen mellan Lyckan och Sanna efter väg 62 förlängs och knyts samman med Karlstad kommuns cykelvägar. Kulturskolan/Musikskolan Barnkommun i Värmland Barn och ungdomar får insikt i det kulturella livet genom en modern och nyskapande musikskola. Barn och ungdom ges möjlighet att lära sig att spela ett instrument, öva sång eller delta i något arrangemang. Alla barn har samma möjlighet att välja ett instrument efter eget val. Verksamhetsbeskrivning Undervisning ges i musik i grundskoleålder med möjlighet till fortsättning efter år 9. Undervisning sker både individuellt och i grupp. Musikklasser anordnas i samarbete med musikskolan. Verksamhetsmål En utåtriktad verksamhet för musikskolan. Målet med musikskolans verksamhet är att finnas med i kommunens alla verksamheter dvs. på arbetsplatser, ålderdomshem, kyrkor och offentliga inrättningar. Det finns långt gångna planer på att förlänga orkesterklasserna med ett par årskurser, samt även att föra in musik på elevens val i skolschemat. Aktiviteter - elev och lärarkonserter - timlärare barnrytmik - samarbete med Dejefors musikkår Resurser/nettokostnader 2 797 tkr Varav tkr Värmlandsoperan 150 Musikskola 2647 Nyckeltal 2009 2010 Elever i enskild undervisning 175 200 Elev/lärarkonserter 25 30 Instrumentdemonstration i klass 2 Underlätta arbetspendlingen genom att skapa pendelparkeringar. Verka för att barn och ungdomar, som har sin skolgång i Karlstad, får ha tillgång till en bra och Sidan 28 av 59
Näringsliv/Turism Barnkommun i Värmland Näringslivet och kommunen i samverkan skapar förutsättningar för etablering av fler unga företagare inom alla branscher. Fortsatt arbete med att ta fram bra turismprodukter som är intressanta för barnfamiljer utifrån befintliga infrastrukturer så som: - Klarälvsbanan - Lättillgängliga fiskevatten Samarbete med kommunens skolor som nyttjar, Flottningsmuseet, Klarälvsrummet och Forshagaforsens omgivningar som utgångspunkt för delar av sina studier (lokal historik, miljö, biologi etc). Barn under 16 år fiskar gratis i merparten av kommunens fiskevatten. Gymnasieungdomar erbjuds ett kommunfiskekort till rabatterad kostnad. Verksamhetsmål Den långsiktiga målsättningen med uppdraget är att skapa en stabil näringslivsplattform som 2011 års sikt ska ta Forshaga kommun (företagen och kommunen) upp till plats nummer 105 på Svenskt Näringslivs årliga mätning av näringslivsklimatet. Prioriterade branscher är besöksnäringen (evenemang, aktiviteter, handel, boende & mat) och tillverkningsindustri (småföretag). Vi ska samarbeta med kommunerna i Karlstadsregionen med specifika frågor inom besöksnäringen samt generella näringslivsfrågor. Vidare ska vi även sambeta med kommunerna längs Klarälven inom besöksnäringen. Aktiviteter Information och rådgivning till nyföretagande sker genom rådgivande organisationer som finns i regionen. Vidareutveckla informationsarbetet till företagarna. Ledande politiker och tjänstemän i Forshaga kommun ska kontinuerligt göra företagsbesök. Öka kunskapen om de lokala företagens betydelse och situation i kommunen genom utbildningsinsatser till kommunens tjänstemän och politiker. Aktivt anordna och stödja aktiviteter som stimulerar till företagande och tillväxt inom hela Forshaga kommun. I samarbete med både privata och offentliga aktörer på olika nivåer skall Forshaga kommun arbeta aktivt så att kompetensbehov på såväl kort som lång sikt tillgodoses. Verka för att fler företag från kommunen deltar i upphandlingar. Utveckla nätverken med lokala turismentreprenörer och övriga samarbetspartners, i och utanför kommunen. Arbeta aktivt med Karlstadsregionens strategiplan och dess mål. Gemensamt med övriga kommuner och entreprenör i Karlstadsregionen, längs Klarälven och i Värmland arbeta med kvalitetssäkring, bokningsbara produkter och marknadsföring. Stödja utvecklingen av projektidéer inom Leader Närheten. Driva sommaröppen, grönauktoriserad Turistbyrå samt att under övriga året informera via befintlig personal och Sportfiskecenter. Driva helårsöppen camping med hjälp av personal vid Forshagaforsens Sportfiskecenter. Kompetensutveckling av egen personal kring produktutbud och värdskap. Söka nya utvecklingsvägar tillsammans med Forshagaforsens FVOF och Forshaga fiskevårdskrets. Utveckla området kring Forshagaforsen. Resurser (nettokostnad) 2010 Sportfiske 417 400 Klarälvsrummet 361 700 Camping 245 000 Leader 234 900 Turism 1 459 900 Företagsfrämjande 1 108 600 åtgärder Summa 3 827 500 Nyckeltal Besök på turistbyrån Besök i Klarälvsrummet Gästnätter campingen Informations- & utbildningstillfällen Företagsbesök av politiker Företagsbesök av tjänstemän 2009 2010 2100 2500 1100 1000 3500 2800 x 12 x 25 x 150 Samhällsplanering/Översiktsplan Verksamhetsmål Målet är att Översiktsplanen antas av kommunfullmäktige i januari 2010. Utveckla statistikarbetet för samhällsplaneringen. Resurser (nettokostnad) 40 tkr Sidan 29 av 59
IT Inför år 2010 kommer Kil- och Forshaga kommun att slå samman IT-drift och IT-service till en enhet i en gemensam nämnd, Samverkansnämnden. I samband med detta kommer Forshaga att implementera principerna för resultatenhet som tillämpas i Kil. Interna tjänstegarantier (service level agreements) ska tecknas mellan å ena sidan den gemensamma IT-avdelningen och å andra sidan verksamheterna i Kil och Forshaga. I dessa tjänstegarantier kommer roller och åtaganden identifieras tydligt. Effektiviseringsprocesser och nya arbetsrutiner ska införas på den nya IT-avdelningen, allt enligt ITIL ramverket. Simhallen Verksamhetsmål Bibehålla simkunnigheten och vattenvanan hos barn och vuxna samt uppnå en verkningsgrad på 50 % (förhållandet mellan antalet besökare och maxkapacitet). Aktiviteter Simhallen hålls öppen för allmänheten för möjlighet till rekreation, motion, träning och lek. Erbjuda babysim, pensionärsbad, vattengymnastik simskola, handikappbad, samt barnkalas. I samarbete med föreningar och organisationer bedriva fritidsverksamhet. Bedriva friskvård och erbjuda träning i motionslokal. Resurser(nettokostnad) 2 874 300 Nyckeltal 2007 2008 2009 (budget) 2010 (budget) Antal besökande 67 244 71 083 75 000 75 000 Öppethållande 2880,5 2990 2750 2800 (timmar) Motionslokal, antal terminskort 52 41 100 100 Sidan 30 av 59
Lärcenter Vision - inriktning En mötesplats för alla, där samverkan skall skapa lust, engagemang och livskvalitet i det livslånga lärandet. Riktlinjer och kvalitetskriterier Regeringen har uppdragit åt Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) att utarbeta riktlinjer och kvalitetskriterier för Lärcenter i syfte att utveckla det flexibla lärandet. CFL har genomfört uppdraget i samarbete med en för arbetet tillsatt referensgrupp samt ansvariga tjänstemän från Skolverket och Högskoleverket. Referensgruppens sammanställning utgörs av ordförandena från LC-nätverken Westum, KHiS och Nitus samt en representant från Högskolan i Trollhättan/Uddevalla (HTU). Att utveckla en infrastruktur för alla vuxnas lärande handlar således om medborgarnas tillgänglighet till vuxenutbildning och kompetensutveckling utifrån individuella förutsättningar där allt lärande ska synliggöras. Riktlinjer och framgångsfaktorer för lärcentra av Nationellt centrum för flexibelt lärande 2004-08- 02. Faktorer/funktioner Faktorer att beakta för LC-verksamheter Basnivå, Mötesplats, Mäklare, Motor Organisation och ekonomi Av vikt har visat sig vara att det finns en organisatorisk tydlighet i ansvarsfrågor och befogenheter, i ledarskap, rutiner, dokumentation och uppföljning m.m. Vision och strategi En väl förankrad vision och strategi är Förutsättningar för en långsiktighet och kontinuitet. Några nyckelfaktorer att ta hänsyn till vid utformning av lärcenter: - Samverkan med näringslivsorganisation. - Samverkan med strategiska utvecklingsoch tillväxtområden. - Utbildningar - Tillväxtavtalen - Tillgodose näringslivets efterfrågan på kompetensutveckling. - FoU-anknytning - Kompetensrådsfunktioner - Strategiska och långsiktiga planer för lärcenterverksamheten (minst 3 år). Motor Sidan 31 av 59