Budget 2013, flerårsplan

Transkript

1

2 Budget (59)

3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Fakta om Forshaga kommun... 6 Budget 2013 flerårsplan Resultatplan Noter till resultatplan Balansbudget Skatter och utjämning Driftplan Investeringsbudget Organisation Kommungemensamma mål och nämndmål Kommunstyrelsen Barn och utbildning Miljö- och bygg Vård och omsorg Lärande och arbete Överförmyndarnämnden Valnämnd Samverkansnämnden Reglementen och riktlinjer Budget för nämnder och förvaltningar Kommunfullmäktige beslut Tidplan Budget (59)

4 Budget (59)

5 Inledning Budgeten inför 2013 innehåller många nya spännande initiativ. Politiken har beslutat att genomföra ett heltidsprojekt. Projektet syftar till att ge anställda inom vård och omsorgsförvaltningen möjlighet att jobba heltid eller önskad sysselsättningsgrad, samt till att Forshaga ska vara en attraktiv kommun att arbeta i och som ger god service och omvårdnad till kommunens brukare. Dejeskolan kommer att byggas om och till. I skrivande stund är det dessutom inflyttning av barn till orten och pengar till en ny förskoleavdelning finns därför inom barn- och utbildningsförvaltningens budgetram för I investeringsbudgeten finns satsningar på fiber, noder och nya verksamhetssystem. Samtliga förtroendevalda kommer att förses med läsplattor och därmed kommer alla handlingar hanteras på digital väg. I och med att politiken vill prioritera utbildning så krävs inte bara utbildade pedagoger utan även bra lokaler. Kommunen har sedan tidigare byggt Lärcenter i den största tätorten och nu byggs Dejeskolan om. Allt detta kostar mycket pengar och därför måste vi tyvärr låna mer. Vi lånar till två nödvändiga investeringar: konvertering av oljepannor samt till uppbyggnad av en återvinningsstation på Kvarntorpsområdet. Av egna medel investerar vi för ca 30 miljoner under Bland annat fortsätter satsningar på lekplatser, cykelbanor och förbättringar av VA ledningar och gator och vägar. Nödvändiga satsningar på asfaltbeläggningar får åter stå tillbaka till förmån för barn och gamla. Den prioriteringen är kanske lätt att förstå, för de allra flesta. Fortfarande väntar vi på att regeringen ska lägga fram en proposition angående förändring av skatteutjämningssystemet. Alla konstaterar att fördelningen av statliga medel är felaktig men regeringen dröjer med förändringen. För Forshaga kommuns del handlar det om cirka tio miljoner som våra barn och gamla går miste om. Kanske blir det en förändring under valåret 2014? Budgeten för 2013 uppnår inte målet om god ekonomisk hushållning. Vi borde ha ytterligare fyra miljoner kvar för oförutsedda utgifter men eftersom vi ska bygga en ny skola och har fyra miljoner i reserverade medel från tidigare år så lägger vi trots allt denna budget. Vi tror på ökad inflyttning, med anledning av den byggnation som sker 2012 och 2013, samt att ett nytt skatteutjämningssystem trots allt kommer att läggas fram. I annat fall blir det tufft inför I grunden har vi dock en stabil ekonomi tack vare ett bra arbete av många anställda och av en politisk majoritet i kommunfullmäktige. Angelica Rage Kommunstyrelsens ordförande Budget (59)

6 FAKTA OM FORSHAGA KOMMUN Folkmängd 31/ Beräknat 1/ Skattesats Forshaga Landsting 10,75 Kommun 22,35 TOTALT 33,10 Mandat i kommunfullmäktige Arbetarpartiet socialdemokraterna 22 Moderata samlingspartiet 7 Centerpartiet 4 Folkpartiet liberalerna 2 Vänsterpartiet 2 Sverigedemokraterna 2 Kristdemokraterna 1 Miljöpartiet de gröna 1 Totalt 41 Budget (59)

7 1. Planeringsförutsättningar Kommunstyrelsen fattade beslut om budgetanvisningar och förslag till ramar för budget 2013 och flerårsplan Kommunfullmäktige tog beslut om nytt förslag till ramar Förändringar i ramarna därefter framgår under rubriken ekonomiska ramar Budgetberedningen startade i år sitt arbete med en första beredning i april för att sedan under beredningen i oktober/november ta fram ett slutligt förslag till budget. Antalet invånare är i prognosen för år 2013, för 2014 och för Som övergripande finansiella mål gäller: Kommunens resultat ska långsiktigt uppgå till 2% av skatteintäkter och skatteutjämning. Motiv: Ett överskott i verksamheten skapar ett politiskt handlingsutrymme och utrymme för framtida åtaganden. Ett utrymme för att klara kommunens pensionsåtaganden och att kommunen har en buffert mot oväntade förändringar i omvärlden. Det ger också möjlighet att minska (amortera) kommunens långfristiga skulder. Ökar verksamhetens nettokostnader snabbare än skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunal fastighetsavgift sammantaget medför det i förlängningen en minskad verksamhetsvolym eller en skattehöjning. Samtliga investeringar utom återvinningscentral Kvarntorp och konvertering oljepannor ska skattefinansieras. Motiv: Lånefinansiering innebär på sikt ökade finansiella kostnader och det tar resurser från kärnverksamheten. Kommunens soliditet ska långsiktigt förbättras med minst 2% årligen. Målsättning 2013 är en soliditet motsvarande 2012 på 61 %. Motiv: Soliditeten visar hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger. Ju högre soliditeten är, desto stabilare är ekonomin. Nämnder och styrelse ska hålla sig inom sin ram och därmed bidra till att kommunens övergripande finansiella mål kan nås. Till stöd i målarbetet och i uppföljningen av mål används verktyget Stratsys. Målområden, kommunövergripande mål, och nämndmål tas fram av den politiska organisationen medan åtaganden, mått och aktiviteter som knyter an till politikens mål tas fram av tjänstemannaorganisationen. Budget (59)

8 1.1 Ekonomiska ramar De ekonomiska ramarna, såsom de anges i flerårsplanen ska gälla. Utgångspunkten för budgeten 2013 är den ekonomiska flerårsplan som fastställdes i budgeten för år Ramjustering för lönenivå 2012 och 2013 görs under budgetåret, utifrån nivån för bufferten i kommunfullmäktiges förfogande. Kommunstyrelsen mkr Enligt flerårsplan 80,6 KF-beslut i maj: -Kommunledningskontor -0,15 -Ekonomikontor -0,16 -Personalkontor -0,15 -KommunTeknik -0,3 -Näringsliv -0,05 -Kultur- och fritid -0,2 Minskad kapitalkostnad -0,2 Lägre arbetsgivaravgift (po-pålägg) -0,2 Utfördelat telefoni 0,2 Lönebidrag 0,2 Närinsglivsenhet, Lustenrundan 0,1 Biblioteket, aktiviteter 0,05 Digital distribution möteshandlingar 0,2 Minskad driftskostnad efter konvertering oljepannor -0,13 Budgetram ,8 Värmlandstrafik mkr Enligt flerårsplan 7,1 Höjning ,0 Budgetram ,1 Räddningstjänst mkr Enligt flerårsplan 8,7 Budgetram ,7 Budget (59)

9 Valnämnd mkr Enligt flerårsplan 15 tkr Budgetram tkr Överförmyndarnämnd mkr Enligt flerårsplan 1,2 KF-beslut i maj 0,1 Minskad kapitalkostnad -0,03 Lägre arbetsgivaravgift (po-pålägg) -7 tkr Utfördelat telefoni 7 tkr Budgetram ,3 Barn- och utbildningsnämnd inkl interkommunala gymnasieersättningar mkr Enligt flerårsplan 250,9 KF-beslut i maj -2,7 Skolskjutsar 1,0 Ökning kapitalkostnader 0,1 Lägre arbetsgivaravgift (po-pålägg) -0,5 Utfördelat telefoni 0,5 Lönebidrag 0,2 Tillägg barnomsorg och förebyggande arbete 2,2 Budgetram ,7 Budget (59)

10 Lärande och arbete mkr Enligt flerårsplan 32,8 KF-beslut i maj -0,4 Minskning kapitalkostnader 0,04 Justering internt hyror 0,3 Lägre arbetsgivaravgift (po-pålägg) -0,1 Utfördelat telefoni 0,1 Lönebidrag 0,06 Intryck Forshaga 0,2 Förstärkning socialsekreterartjänst och social företagande 0,6 Budgetram ,6 Vård och omsorg mkr Enligt flerårsplan 149,7 KF-beslut i maj -1 3 Heltidsprojektet 2,5 Ökad kapitalkostnad 0,2 Justering internt hyror -0,3 Lägre arbetsgivaravgift (po-pålägg) -0,6 Utfördelat telefoni 0,6 Tillägg, varav 0,4 mkr avser brandsäkerhet 1,2 Budgetram ,0 Miljö- och byggnämnden Mkr Enligt flerårsplan 3,87 KF-beslut i maj -0,04 Lägre arbetsgivaravgift (po-pålägg) -14 tkr Utfördelat telefoni 14 tkr Budgetram ,8 Budget (59)

11 2. Anslagsbindning Kommunfullmäktige beviljar anslagen i driftbudgeten på nämndnivå och i investeringsbudgeten per projekt. Nämnder och styrelse kan själva besluta om omfördelning mellan sina verksamheter. 3. Utformningen av budgeten I likhet med föregående år är denna budget upprättad på nämndnivå och verksamhetsnivå. 4. Ekonomisk utveckling Hur kommunens ekonomi utvecklats under perioden framgår av nedanstående tabell: Bokslut Bokslut Bokslut Prognos delår Budget Skattesats Finansnetto Resultat e. skatt och finansnetto, förändring av eget kapital Nettokostn. exkl. avskrivningar, täckningsgrad ,6% 92,6% 92,8% 92,4% 94,0% Nettoinvesteringar tkr Anläggningstillgångar kr/inv Total skuld kr/inv Ansvarsförbindelser kr/inv Eget kapital kr/inv Soliditet 56% 56% 59% 61% 61% 5. Resultatplan Verksamhetens nettokostnader som beräknas i löpande priser ökar med 25,5 mkr jämfört med prognosen i delåret för år Pensioner Kostnaden för pensioner är beräknad till 31,9 mkr Den gamla pensionsskulden, som avser pensioner intjänade före 1998, och som i balansräkningen klassas som ansvarsförbindelse beräknas år 2013 uppgå till 303 mkr. En betydande risk 2013 är att diskonteringsräntan för pensionerna kan behöva sänkas ytterligare, på grund av det låga ränteläget. Det betyder i så fall att pensionsskulden kan behöva omvärderas och då kommer ansvarsförbindelsen att öka och uppgå till ett högre belopp än de 303 mkr. Budget (59)

12 5.2 Skatteintäkter och statsbidrag För 2013 är skatteintäkterna beräknade enligt kommunförbundets prognoser och befolkningen är beräknad till för år Den slutliga uppgiften om folkmängden per 1 november har ännu inte kommit, men prognosen är alltså en ökning med 58 personer jämfört med 1 november 2011 för Forshagas räkning. Utifrån det beräknas skatteintäkterna öka med 4,4 mkr och det generella statsbidraget och utjämningen ökar med 11,2 mkr. Utvecklingen av skatteintäkterna kommer att vara mycket beroende av utvecklingen i vår omvärld. Sverige är ett exportberoende land och minskad efterfrågan påverkar, vilket vi också sett genom de varsel som skett under hösten. Nettoökningen av skattintäkter och utjämning blir 15,6 mkr medan nettokostnaderna ökar med 25,5 mkr. En del av förklaringen till gapet mellan ökade skatteintäkter och nettokostnader förklaras av att AFA försäkring återbetalade 2007 och 2008 års premier för avtalsgruppsjukförsäkring med 11,5 mkr, vilket drar ned nettokostnaden 2012 med motsvarande belopp. En god ekonomisk hushållning kräver att nettokostnaderna inte ökar mer än skatteintäkterna. 5.3 Eget kapital Balanskrav I kommunallagen finns ett krav om en budget i balans. Med balans menas att förändringen av eget kapital måste vara positiv. Skulle resultatet bli att kommunen inte klarar kravet måste underskottet täckas inom tre år. Budget för år 2013 är en budget med ett resultat på 4,7 mkr (0,8% av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning) och en stark budgetdisciplin krävs för att också få en redovisning i balans. Den långsiktiga målsättningen för Forshaga kommun är att nå ett resultat motsvarande 2% av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. 6. Redovisning av kassaflöden Kassaflödesbudgeten visar hur kommunen klarar att finansiera föreslagna investeringar och amorteringar. Avskrivningsmedel och det beräknade resultatet kan användas till nya investeringar, amorteringar och kapitalbildning. I budget 2013 finns investeringar för 33,2 mkr som till större delen finansieras enligt ovanstående. Konvertering oljepannor och återvinningscentral Katrineberg finansieras delvis genom nya lån. 7. Rörelsekapital och likviditet Prognosen per 31/ innebär ett negativt rörelsekapital på ca -72 Mkr och budgetförslaget innebär ett rörelsekapital på 74 Mkr. Ett negativt rörelsekapital uppstår då kommunen delvis använder checkkrediten istället för långa lån. Någon brist på likviditet kommer trots detta inte att uppstå då checkkrediten är beviljad till högre belopp än kommunen avser att utnyttja. Tillgång till FABO:s likviditet via koncernkonto används i första hand. Budget (59)

13 8. Budget 2013 Svensk ekonomi som hittills lyckats stå stark emot skuldkrisen går nu mot en period av avmattning. De senaste prognoserna om skatteintäkternas utveckling från Sveriges kommuner och landsting har inneburit en nedskrivning av tidigare skatteprognoser. Även intäkterna från fastighetsavgiften har skrivits ned något. Vi är beroende av hur ekonomin utvecklas och omvärldsanalys och budgetuppföljning under 2013 blir mycket viktig. För att kunna tillgodose demografiskt betingade behovsökningar krävs en kombination av effektiviseringar och besparingar. Under senare år har Forshaga kommuns resultat genomsnittligt uppgått till 2% av skatteintäkter och utjämning och det är positivt när nu resultatet för 2013 budgeteras på en låg nivå. Utvecklingen på arbetsmarknaden har stor betydelse för kommunernas skatteunderlag och de intäkter som underlaget genererar. Skatteintäkter och statsbidrag är beräknade enligt Sveriges Kommuner och Landstings prognoser. Av stor betydelse för Forshaga kommun är antalet invånare som beräknats till för 2013, för 2014 och för När beslut om 2012 års budget och flerårsplan för togs var prognosen 2013 för folkmängden Bedömningen nu är en folkmängd per 1 november 2012 på och det är en mycket positiv utveckling eftersom 100 personer motsvarar ca 4,0 Mkr i skatteintäkter och skatteutjämning för Forshaga kommun. 9. Uppföljning och delårsrapport Utifrån ovanstående så kommer det under 2013 bli extra viktigt med uppföljning av verksamhet och ekonomi. Det åligger samtliga budgetansvariga att noga följa utvecklingen och att vidta erforderliga åtgärder för att hålla givna ramar. Avrapportering ska ske enligt bilagd tidplan, sista sidan i budgetdokumentet. Flerårsplan åren Budgetanvisningarna avsåg även flerårsplan för åren Samtliga verksamheter i flerårsplanen är teoretiskt framräknade utifrån nuvarande verksamhet enligt driftredovisningen. Budget (59)

14 Resultatplan Utfall Prognos Budget Plan Plan År 2011 delår Folkmängd 1/11 året innan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostn Skatteintäkter Generella statsbidrag och utj Kommunal fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Räntekostnader på pensioner Finans kostn jämförelsestörande post -112 Förändring av e kap.=årets resultat Beräknat resultat Redovisning av kassaflöden År Utfall Prognos Budget Plan Plan DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Beräknat resultat Av- och nedskrivningar Förändrad pensionsavsättning Övriga ej likv påv poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+)kortfr fordringa Ökning(-)/minskning(+)förråd o varulag 0 Ökning(+)/minskning(-)kortfr skulder Medel från den löpande verksamh INVESTERINGSVERKSAMHETEN Bruttoinvestering i mat anl tillg(inkl om förväntad ombudgetering till förväntad ombudgetering till förväntad ombudgetering till 2015 Investeringsbidrag o övr inv ink Anslutningsavgifter VA (kort skuld) Försäljn av mat anl tillg 1553 Investering i finansiella anl tillg -489 Medel från investeringsverksamhet FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning/minskning av långfristiga fordr Medel från finansieringsverksamh ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Budget (59)

15 Noter till resultatplan Belopp i tkr Prognos Utfall delår Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter Interna fördeln. hyror mm Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kapitalkostnader Kalkylerade personalomkostnader Kalkylerade personalomk. löneökningar Faktiska personalomkostnader Pensionskostnader inkl. löneskatt Interna fördeln. lokalvård och hyror Skatt Inlösta borgensåtagande Till förfogande, personalkostnader mm Verksamhetens kostnader Kapitalkostnaderna är beräknade enligt nominell metod, omräknas i januari varje år Till förfogande innehåller 1 mkr till bekämpning av mygg När det gäller löneökning 2013 är både 2012 och 2013 års löneökning med i bufferten Pensioner Kostnad enl. KPA inkl löneskatt Summa Skatt avtalsförsäkring Pensionskostnad Budget (59)

16 Balansbudget Belopp i miljoner kr Delår Utfall Prognos Budget Plan Plan Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättning till pensioner Långa skulder Korta skulder Summa skulder Summa eget kapital, avs. o skulder Ansvarsförbindelse, pensioner Borgensåtaganden Budget (59)

17 Skatter och utjämning Totala intäkter Forshaga Rikets skatteunderlag Eget skatteunderlag Antal invånare Skattesats Fastighetsavgift Kommunförbundet Riksprognos Egen prognos Oförändrad tkr tkr tkr tkr kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv Skatteintäkter Inkomstutjämningsbidrag/-avg Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag LSS-utjämning (inkl införandere Summa intäkter Slutavräkning 2011, korrigering Slutavräkning Slutavräkning Summa intäkter (inkl. avräkni Fastighetsavgift Summa intäkter (inkl. avräkni Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjä Budget (59)

18 Driftplan belopp i tkr Utfall Prognos Budget Budget Netto Plan Plan 2011 Delår netto 2012 kostnader intäkter netto netto netto Kommunstyrelse Värmlandstrafik Räddningstjänst Överförmyndarnämnd Valnämnd Barn- o utbildn.nämnd Gymnasieskolan, interkom Nämnden för lärande och arbete Vård och omsorgsnämnd Miljö- o bygg.nämnd Summa Till förfogande, pers.kostn mm Summa Budget (59)

19 INVESTERINGSBUDGET 2013, tkr Budget Plan Plan Projekt KOMMUNTEKNIK Fastighetsavdelningen och Kost 1122 Dejeskolan ombyggnad Olsäterskolan ventilation idrottshall 400 Grossbolshallen, renovering fasader 880 Grossbolshallen, energibesparande åtgärder uppdrag nov Energibesparing i styr och regler Deje simhall, fönsterpartier/ombyggnad Lärcenter, multisportanläggning, friidrott Klimatåtgärder fastigheter, konv oljepannor Eleffektivisering med 20% enligt klimatplan Skivedskolans gammelgården fasader Invändig ljudmiljö i matsalar Lärcenter, kök ny granuldiskmaskin uppdrag till november Kommunförrådet Deje, personalrum Skivedskolan, matsalen byte ventilationsaggregat Grossbolskolan, utvändigt förråd Deje Folkets Hus Solskydd Lärcenter 200 Gatu o Park 1303 Sanering gator gamla områden Sanering VA-ledningar gamla områden Kanalisation fiber Deje Forshaga Noder Utbyggnad vattenledn till Sundsta och Tången Servisledningar Servisledningar Upprustning lekplatser, anp för funktionshindrade Upprustning bef cykelvägar Skredriskåtgärder rasrisk i Deje Upprustning kommunala enskilda grusvägar Broreperationer Mätarbrunnar på vattenledningar 300 Ny återvinningscentral, Kvarntorp Trappa mellan Coop och ICA i Deje 300 Cykelbana Bergsgården 750 Cykelbana Kommungränsen-Lyckan-Dyvelsten Nya arbetsfordon, Kommunteknik Hållplatser (Älvdalsvägen) Väg Budget (59)

20 INVESTERINGSBUDGET 2012, tkr Budget Plan Plan Friluftsanläggningar 200 Va-Verk 1325 Pumpstationer, byte till energisnålare pumpar Reservvattentäkt 2800 Summa Kommunteknik Kommunstyrelsen övrigt Näringslivsenheten 1069 Infrastruktursatsningar för ett attraktivare Forshaga Barn- och utbildningsnämnd 1742 Gula Villan/Hemgården Upprustning av förskolornas gårdar säkerhet Utbyte porslin/plast Ljuddämpande möbler Utbyte av diskmaskiner IT trådlöst mm Elevarbetsplatser Upprustning av skolornas gårdar/säkerhet Slöjdsalar, kapprum mm 60 Summa Barn- och utbildningsnämnd Lärande och arbetsnämnd 1401 Gräsklippare Arbetsmaskiner AME snickeri/verkstad Tvättpelare Investering Lärcenter Socialt företag 300 Summa Lärande och arbetsnämnd Vård- och omsorgsnämnd 1818 Hjälpmedel Utbyte av vårdsängar Investeringar VON Inventarier särskilt boende Medicinskåp särskilt boende 130 Summa Vård- och omsorgsnämnd Budget (59)

21 INVESTERINGSBUDGET 2012, tkr Budget Plan Plan Verksamhetssystem, tex ekonomisystem Verksamhetssystem - Kommunteknik Kassasystem simhallen Kultur och Fritid Verksamhetssystem BUN Verksamhetssystem Lärande och arbete Verksamhetssystem Vård och omsorg Summa verksamhetssystem Portabel sprinkler 350 Summa inkl verksamhetssystem Budget (59)

22 Budget (59)

23 Kommunstyrelsen Medborgare Alla har en god uppväxt Alla barn har rätt till bra start i livet. De ska växa upp i en trygg miljö och i en anda av delaktighet och ansvarstagande. Uppväxtmiljön i kommunens bostadsområden är trygg och inbjudande Alla har tillgång till kultur Alla bostadsområden ska vara attraktiva boenden. Det ska vara rent, snyggt och grönt. Alla områden ska ha nära till ett skogsområde. Den kommunala bostadspolitiken ska därför bedrivas över våra förvaltningsgränser, tillsammans med bla privata fastighetsägare och FABO. En bra bostadspolitik bidrar till klimatomställning. Nyproduktion ska vara miljövänlig och fossilfri. Energieffektivisering ska ske och fossila bränslen samt uppvärmning med direktverkande el ska utfasas. Rent vatten och en välfungerande renhållning är förutsättningar för en god uppväxtmiljö. Gator och vägar ska hålla en bra standard. Utsmyckningar av olika slag höjer attraktiviteten i både ute och inne miljöer. Det är viktigt att vårda det vi har investerat i. Att vårda betyder att vi vill ha en god lokalvård och ett regelbundet underhåll av våra fastigheter. Vi har en plan över de kommunala lekplatserna. Minst fem temalekplatser, jämnt fördelade över kommunen, ska finnas. Övriga mindre lekplatser ska underhållas och placeras dit barnfamiljerna bor. Alla ska ha möjlighet att utöva olika former av kultur. Kulturskolan ska vara tillgänglig och på sikt avgiftsfri Barn och unga behöver få ökade möjligheter att utveckla sina verktyg att uttrycka sin inneboende konstnärliga kraft. Att uppmuntra och stimulera till konstnärligt skapande är bra, för den enskilda människans utveckling och mognad och för hela samhällets utveckling. Allt för få unga tar del av museernas utställningar, klassisk musik, teaterföreställningar böcker eller läser en daglig tidning. Vi vill stimulera läsandet och tillsammans med Barn och utbildningsförvaltningen utveckla skolbiblioteksverksamheten. Kulturskolans frivilliga verksamhet är undervisning kan vara bild&form, dans, drama/teater, film, musik/instrument, sång/kör och ensembleverksamhet. Verksamheten sker på olika platser i kommunen, under såväl skol-/dagtid som kvällstid. Kulturskolan har även uppdrag att i samverkan med för- och grundskolan ge kulturupplevelser genom professionella musik-, teater eller dansprogram/föreställningar varje år. Budget (59)

24 Idrott ska vara tillgänglig för alla Idrotten ska bidra till folkhälsa, demokrati och integration för alla åldrar. Utveckla utbudet av idrottsoch motionsaktiviteter som vänder sig till grupper som i liten utsträckning deltar i det utbud som finns idag. Ge lika möjligheter för flickor och pojkar att utöva idrott. Det ska finnas idrottshallar och stimulerande utemiljöer där barn och unga vistas. Det ska finnas goda möjligheter till motion och spontan idrott i närområdet till våra bostadsområden. Idrotten spelar en stor roll för barnens demokratiska utveckling. Föreningsledaren har därför en viktig roll. Föreningsbidragen ska utformas så att de främjar mångfald och demokrati. Simkunnigheten ska vara hög eftersom det bl a finns så mycket vattendrag i kommunen. Idrottshallar ska vara välvårdade, trygga och lättillgängliga. Det livslånga lärandet Internationellt arbete Lärcenter är navet till det livslånga lärandet, man kan se det som att lärcenter är Motor, Mäklare, Mötesplats till nya kunskaper. För att leva ett gott liv måste medborgarna ges förutsättningar att ständigt komplettera erfarenheter och kunskaper. Innehåll och verksamheten vid Forshaga Lärcenter ska följa de nationella riktlinjerna. Verksamheten ska prövas utifrån NITUS kvalitetskriterier för Lärcentra För att utveckla arbetet i kommunen behöver vi ta del av trender och nya kompetenser ur ett globalt perspektiv. Allas delaktighet genom information och en öppen dialog med medborgarna - Dialog och samverkan mellan medborgare, det offentliga och övriga intressenter skapar förståelse för den lokala demokratin. - Kommunal verksamhet tydliggörs och följs upp regelbundet för att i dialog med medborgare utveckla driftsoch verksamhetsformer. Tillgänglig kommunal information Kommuninvånarna kan påverka och ta ansvar för kommunens utveckling Kommunens verksamhet ska präglas av öppenhet, närhet och genomskinlighet. Kommuninvånare, kommunanställda och omvärld ska på olika sätt lätt kunna ta del av det som händer och sker i vår kommun. Det ökar engagemanget för kommunens utveckling hos både invånare och anställda. Olika former av medborgardialog ska utvecklas och regelbundet användas. Dialogen innebär att beslutsfattarna får ett bredare beslutsunderlag. Utvärdering av verksamheterna sker tillsammans med kunder/brukare. Valdeltagandet är högt, vilket ger en bild av engagerade invånare. Budget (59)

25 God hälsa bland medborgarna Ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer samspelar och är beroende av varandra. Ekonomisk tillväxt och utveckling ger ökade resurser och sysselsättning, vilket gynnar social utveckling. Hälsan bland våra medborgare påverkas i allra högsta grad av miljö-, ekonomiska och sociala faktorer. Den fysiska miljön är trygg Folkhälsan är god Kostenheten erbjuder goda, säkra och näringsriktiga måltider Tillgänglig konsumentupplysning Kommunen ska aktivt tillsammans med andra aktörer medverka i det brottsförebyggande arbetet, i syfte att öka människors trygghet och säkerhet. Trygga och välmående människor bidrar till positiva möten och ett gott samhällsklimat. När någon känner sig tvingad att avstå från att delta i samhällslivet är det ett hot mot demokrati och valfrihet. Eftersom mest kvinnor hör till den grupp som avstår från aktiviteter på grund av rädsla blir trygghet också en genusfråga. Vi ska arbeta för en god folkhälsa. Arbetet kan ständigt förbättras genom att bl a följa SKLs Öppna jämförelser. Föreningslivets, kulturens och idrottens kraft ska särskilt tas tillvara. Tillsammans med Vårdoch omsorgsförvaltningen och andra intressenter erbjuda kultur för seniorer boende i kommunen. Det primära syftet med kostpolicyn är att alla våra matgäster, äldre och yngre, ska uppleva måltiderna i våra verksamheter som positiva, som ett tillfälle för social samvaro och avkoppling i en lugn och rofylld miljö. Genom måltiden ska alla få möjlighet att inhämta energi och näring från en vällagad, varierad och näringsriktig kost som följer gällande riktlinjer. Det i sin tur leder till att hälsa och välbefinnande sätts i första rummet. Vidare ska kostpolicyn bidra till att kunskap och information sprids om goda kostvanor. Hälsan påverkas av den personliga ekonomin. Om skulder har växt utom kontroll, ekonomin känns ansträngd, eller om man behöver råd inför en större investering kan man behöva hjälp. Det är lätt att göra felval vid inköp men det är inte alltid lika lätt att få ett felköp tillrättat. Kommunen samverkar med Rådrummet, samt budgetrådgivning. Budget (59)

26 Medarbetare God förståelse för uppdraget Fortlöpande följa upp resultat och jämföra sig med andra och även den egna verksamheten.(skl:s jämförelsetal). Kontinuerlig kompetensutveckling. Kompetenta medarbetare Välinformerade medarbetare God förståelse för uppdraget handlar bland annat om delaktighet i beslut på arbetsplatsen, inflytande över arbetstidens förläggning, ett gott partssamarbete, en väl fungerande arbetsorganisation, utvecklingsmöjligheter och tillgång till kompetensutveckling och fortbildning. Goda medarbetare är engagerade, trivs, är effektiva, samarbetar, har samsyn på uppdraget och kan lösa konflikter och kriser. Om medarbetarskapet ska utvecklas bör antal medarbetare per chef hållas på en rimlig nivå, relationerna mellan chef och medarbetare stärkas samt sträva efter kontinuitet i utvecklingsarbetet. Bra introduktion av nyanställda, där värdegrund och mål tydliggörs. Genom information och goda interna kommunikationskanaler, medverka till att medarbetare i Forshaga kommun upplever att de får och kan skaffa information om arbetsgivaren, sin verksamhet och sin anställning. En god hälsa bland medarbetarna Vi arbetar systematiskt och långsiktigt för att vara en ansvarsfull och attraktiv arbetsgivare med friska anställda och en god arbetsmiljö. Vi arbetar för en hållbar arbetssituation där våra anställda kan kombinera arbetsliv och fritid. Vi anser att en god arbetsmiljö, låg sjukfrånvaro och hög trivsel har en positiv påverkan på kvalitet, produktivitet, service och kundnöjdhet. Anställda som trivs och har god hälsa och bra arbetsmiljö. Höga frisktal Friska arbetsplatser är positivt och avgörande för kommunens utveckling. En god arbetsmiljö gör det möjligt för fler att arbeta längre och minskar dessutom frånvaron. Oron för ekonomin bidrar till ohälsa. Heltidsarbete är en rättighet, deltid en möjlighet. Det förutsätter dock att man arbetar med fler arbetskamrater och med i en del fall nya arbetsuppgifter. Ledarskapet har en stor betydelse över hur medarbetarna mår. Kommunstyrelsen har här ett övergripande ansvar över ledarutvecklingen. Budget (59)

27 Medarbetarens kompetensutveckling Medarbetarnas kompetensutveckling är en förutsättning för att skapa en attraktiv kommun. Vi står inför en stor utmaning med många pensionsavgångar men även kommunmedborgare som ställer högre krav på kommunen som helhet. Detta behöver mötas upp med bla. en kompetenshöjning för varje anställd kontinuerligt för att möta dessa krav. Kontinuerlig kompetensutveckling Ekonomi Hållbar utveckling Ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer samspelar och är beroende av varandra. När det råder balans mellan dessa tre faktorer får vi en hållbar utveckling, som gynna nästkommande generationer. Långsiktig och hållbar planering Inom kostenheten är 25% av livsmedlen ekologiska Utsläppen från användningen av fossila bränslen inom kommunens verksamhet skall 2015 vara minst 75% lägre än utsläppen 2007.(1847 ton) År 2012 skall ingen av de kommunala fastigheterna (inklusive det kommunala fastighetsbolaget) ha en uppvärmning (inklusive tappvarmvatten) som baseras på fossila bränslen Den totala värme - och varmvattenförbrukningen hos den kommunala verksamheten (inklusive det kommunala fastighetsbolaget) ska i förhållande till förbrukningen år 2007 minska med 10% till år 2015 Den totala elförbrukningen hos den kommunala verksamheten (inklusive det kommunala fastighetsbolaget) ska i förhållande till förbrukningen år 2007 minska med 20% till år 2015 All utveckling av samhälle och infrastruktur utgår från ett helhets- och hållbarhetsperspektiv. Detta perspektiv ska innefatta dagens såväl som morgondagens behov hos invånare, besökare och företag. I all planering måste behoven av vägar, IT och service i kommunen beaktas. Kontinuerligt ska vi öka antalet ekologiska råvaror, artiklar, som används inom den kommunala kostenheten. Arbetet utgår från den antagna energiplanen. Arbetet utgår från den antagna energiplanen. Arbetet utgår från den antagna energiplanen. Arbetet utgår från den antagna energiplanen. Den el som förbrukas i kommunkoncernen ska 2012 komma från förnyelsebara källor År 2015 skall minst 75% av personbilarna i kommunens organisation vara s.k. miljöbilar enligt Trafikverkets definition Budget (59)

28 Tillväxt Forshaga ska vara minst invånare år Nyföretagandet ska öka och infrastrukturen ska vara bra. Bra samarbete med befintlig handel och näringsliv ökar tillväxten. Ökande befolkning Fler och växande företag Kommunens befolkning ökar, vilket är en viktig faktor för att skatteunderlaget ska vara stabilt. Kommunen behöver fler bostäder till rimliga avgifter/hyror. Öka Forshagas attraktivitet som boendeort, så privata byggföretag blir intresserade av nybyggnation i kommunen. Kommunen ser till att detaljplaner för bostäder finns antagna. Näringslivsenheten ska arbeta för att fler företag startas och att befintliga företag växer. Näringslivsenheten är givetvis enbart stödjande i denna verksamhet. Kommuninvånarna har tillgång till en större arbetsmarknad. Därför måste näringslivsenheten även arbeta regionalt. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna är i balans. Enligt kommunallagen och lagen om kommunal redovisning ska kommunfullmäktige besluta om finansiella mål samt om mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen har uppnåtts. Kommunens resultat ska långsiktigt uppgå till 2% av skatteintäkter och skatteutjämning Samtliga investeringar utom återvinningscentral Kvarntorp och konvertering oljepannor ska skattefinansieras. Kommunens soliditet ska långsiktigt förbättras med minst 2% årligen. Målsättning 2013 är en soliditet motsvarande 2012 på 61%. Nämnder och styrelse ska hålla sig inom sin ekonomiska ram och därmed bidra till att kommunens övergripande finansiella mål kan nås. Ett överskott i verksamheten skapar ett politiskt handlingsutrymme och utrymme för framtida åtaganden. Ett utrymme för att klara kommunens pensionsåtaganden och att kommunen har en buffert mot oväntade förändringar i omvärlden. Det ger också möjlighet att minska (amortera) kommunens långfristiga skulder. Ökar verksamhetens nettokostnader snabbare än skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunal fastighetsavgift sammantaget medför det i förlängningen en minskad verksamhetsvolym eller en skattehöjning. Lånefinansiering innebär på sikt ökade finansiella kostnader och det tar resurser från kärnverksamheten. Soliditeten visar hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger. Ju högre soliditeten är, desto stabilare är ekonomin. Nämnder och styrelse ska verka för att verksamhet och ekonomi följs upp så att givna ramar kan hållas och därmed bidra till att kommunens övergripande finansiella mål kan nås. Budget (59)

29 Barn och utbildning Medborgare Alla har en god uppväxt Alla barn har rätt till bra start i livet. De ska växa upp i en trygg miljö och i en anda av delaktighet och ansvarstagande. Alla barn och unga har god omsorg Alla barn och unga har tillgång till kultur i olika former Alla barn och unga har en trygg uppväxt Vårdnadshavare har förutsättningar att klara av föräldrarollen Tillgång till bra förskolor med en pedagogisk verksamhet som ger lärande, lek och trygghet. Barn och vårdnadshavare som riskerar att fara illa ska tidigt få stöd och hjälp. Stödja och utveckla barns och ungas eget skapande likväl som kulturkonsumtion. Ambitionen är att så tidigt som möjligt möta familjen för att ge rätt hjälp i rätt tid. Alla vårdnadshavare erbjuds föräldrautbildning genom förskolans eller familjecentrums försorg. Olika yrkesgrupper samverkar för att tidigt upptäcka och förebygga. Allas delaktighet genom information och en öppen dialog med medborgarna - Dialog och samverkan mellan medborgare, det offentliga och övriga intressenter skapar förståelse för den lokala demokratin. - Kommunal verksamhet tydliggörs och följs upp regelbundet för att i dialog med medborgare utveckla driftsoch verksamhetsformer. Barn- och föräldrar har möjlighet till delaktighet och inflytande Nolltolerans mot kränkande behandling Verka för att sänka elevers frånvaro Det ska finnas mötesplatser och former för föräldrar, barn och ungdomar att medverka till en bra dialog, som syftar till delaktighet. Diskrimineringsgrunderna är gällande och ska alltid beaktas. Genom dialog och utbildning ska alltid avsteg beivras, noteras och åtgärdas. Främja elevers närvaro utifrån de allmänna råden. God hälsa bland medborgarna Ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer samspelar och är beroende av varandra. Ekonomisk tillväxt och utveckling ger ökade resurser och sysselsättning, vilket gynnar social utveckling. Hälsan bland våra medborgare påverkas i allra högsta grad av miljö-, ekonomiska och sociala faktorer. Barn och ungdomars mentala och fysiska hälsa är god Folkhälsoarbetet ska utgå från landstingets planeringsunderlag för folkhälsa och samhällsmedicin. Samverkan med Familjecentrum. Budget (59)

30 Medarbetare God förståelse för uppdraget Fortlöpande följa upp resultat och jämföra sig med andra och även den egna verksamheten.(skl:s jämförelsetal). Kontinuerlig kompetensutveckling. En god hälsa bland medarbetarna Vi arbetar systematiskt och långsiktigt för att vara en ansvarsfull och attraktiv arbetsgivare med friska anställda och en god arbetsmiljö. Vi arbetar för en hållbar arbetssituation där våra anställda kan kombinera arbetsliv och fritid. Vi anser att en god arbetsmiljö, låg sjukfrånvaro och hög trivsel har en positiv påverkan på kvalitet, produktivitet, service och kundnöjdhet. Anställda som trivs och har god hälsa och bra arbetsmiljö. Friska medarbetare Ges möjlighet till träning på arbetstid i den mån det är möjligt. Möjligheter att utveckla/påverka den egna arbetsmiljön. Ge medarbetare feedback på det egna arbetet. Nära ledarskap. Medarbetarens kompetensutveckling Medarbetarnas kompetensutveckling är en förutsättning för att skapa en attraktiv kommun. Vi står inför en stor utmaning med många pensionsavgångar men även kommunmedborgare som ställer högre krav på kommunen som helhet. Detta behöver mötas upp med bla. en kompetenshöjning för varje anställd kontinuerligt för att möta dessa krav. Kontinuerlig kompetensutveckling Skapar uppdragsförståelse. Ekonomi Hållbar utveckling Ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer samspelar och är beroende av varandra. När det råder balans mellan dessa tre faktorer får vi en hållbar utveckling, som gynna nästkommande generationer. Alla barn och unga når kunskapsmålen Barnomsorg på obekväm arbetstid Samhället vinner på om alla barn klarar sina mål. Föräldrar har olika arbetstider. Särskilt när föräldern är ensamstående kan det uppstå problem. Budget (59)

31 Tillväxt Forshaga ska vara minst invånare år Nyföretagandet ska öka och infrastrukturen ska vara bra. Bra samarbete med befintlig handel och näringsliv ökar tillväxten. Barn och ungdomar är kreativa och entreprenöriella Ta tillvara på de unika kunskaper, erfarenheter och värderingar som barn och unga har. Det är värdefullt för att skapa ett samhälle som präglas av hållbar social och ekonomisk tillväxt, jämställdhet och rättvisa. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna är i balans. Enligt kommunallagen och lagen om kommunal redovisning ska kommunfullmäktige besluta om finansiella mål samt om mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen har uppnåtts. Bra kvalitet utifrån de politiska prioriterade nämndmål utifrån den tilldelade ramen Systematiskt säkerställa att budgeten alltid används till prioriterade politiska nämndmål. Budget (59)

32 Miljö- och bygg Medborgare Alla har en god uppväxt Alla barn har rätt till bra start i livet. De ska växa upp i en trygg miljö och i en anda av delaktighet och ansvarstagande Barns och ungas vistelsemiljöer är trygga och hälsosamma Kommunen har en god byggnadskultur samt en god stads- och landskapsmiljö God och säker trafikmiljö En hållbar kommunutveckling Bevara den biologiska mångfalden Tillgängliga boendemiljöer Barn ska växa upp i miljöer som är hållbara. Det innebär bl a att skydda värdefulla natur- och kulturlandskap samt att bevara biologisk mångfald. Samtliga bostadsområden ska ha närhet till ett skogsområde för motion och rekreation. Framtagandet och uppdateringar av detaljplaner och områdesbestämmelser ska se till att bostadsbeståndet tillgodoser allmänhetens behov. I närheten av bostadsområden ska finnas bilfria promenad- och cykelstråk och naturstigar som skapar gång- och cykelvägnät både inom och mellan tätorterna. Säkerställa oskyddade trafikanters säkerhet i olika trafikmiljöer. Utveckla och effektivisera verksamheten samt säkra den framtida kvalitén på arbetet. Bidra med specialkunskaper för att få en hållbar utveckling. Nämnden ska arbeta för att bevara den biologiska mångfalden och att skydda värdefulla natur- och kulturlandskap. Det ska vara möjligt att leva ett självständigt liv även om man har en funktionsnedsättning. Allas delaktighet genom information och en öppen dialog med medborgarna - Dialog och samverkan mellan medborgare, det offentliga och övriga intressenter skapar förståelse för den lokala demokratin. - Kommunal verksamhet tydliggörs och följs upp regelbundet för att i dialog med medborgare utveckla driftsoch verksamhetsformer. Medborgarna har kunskap om varför och vilka olika miljöåtgärder som vidtas Nämnden ska fungera som ett serviceorgan gentemot enskilda, företag och andra berörda. Öka förståelse för de lagregler som ligger till grund för nämndens agerande. Budget (59)

33 God hälsa bland medborgarna Ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer samspelar och är beroende av varandra. Ekonomisk tillväxt och utveckling ger ökade resurser och sysselsättning, vilket gynnar social utveckling. Hälsan bland våra medborgare påverkas i allra högsta grad av miljö-, ekonomiska och sociala faktorer. Livsmiljön är hälsosam Livsmedel håller en hög kvalité Nämnden ska ha god kunskap om vilka miljöfaktorer som påverkar hälsan i våra kommuner, detta gäller även över tid. Fattade beslut ska överensstämma med de svenska miljömålen. Ett rättssäker, effektiv och ändamålsenligt tillsynsarbete ska drivas inom nämndens verksamhetsområden. Konsumenterna ska få säkra livsmedel och inte bli lurade. Medarbetare God förståelse för uppdraget Fortlöpande följa upp resultat och jämföra sig med andra och även den egna verksamheten.(skl:s jämförelsetal). Kontinuerlig kompetensutveckling. Uppdragsförståelse Medarbetarna ska veta varför de utför sina arbetsuppgifter. En god hälsa bland medarbetarna Vi arbetar systematiskt och långsiktigt för att vara en ansvarsfull och attraktiv arbetsgivare med friska anställda och en god arbetsmiljö. Vi arbetar för en hållbar arbetssituation där våra anställda kan kombinera arbetsliv och fritid. Vi anser att en god arbetsmiljö, låg sjukfrånvaro och hög trivsel har en positiv påverkan på kvalitet, produktivitet, service och kundnöjdhet. Anställda som trivs och har god hälsa och bra arbetsmiljö. Friska medarbetare Sjukfrånvaron ska vara låg och medarbetarna ska känna engagemang för sina uppgifter. Medarbetarens kompetensutveckling Medarbetarnas kompetensutveckling är en förutsättning för att skapa en attraktiv kommun. Vi står inför en stor utmaning med många pensionsavgångar men även kommunmedborgare som ställer högre krav på kommunen som helhet. Detta behöver mötas upp med bla. en kompetenshöjning för varje anställd kontinuerligt för att möta dessa krav. Kontinuerlig kompetensutveckling Budget (59)

34 Ekonomi Hållbar utveckling Ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer samspelar och är beroende av varandra. När det råder balans mellan dessa tre faktorer får vi en hållbar utveckling, som gynna nästkommande generationer. Avgifter på tillsyn och kontroll Tillsynen ska vara avgifts finansierad. Avgiften ska motsvara den tillsyn som sker. Tillväxt Forshaga ska vara minst invånare år Nyföretagandet ska öka och infrastrukturen ska vara bra. Bra samarbete med befintlig handel och näringsliv ökar tillväxten. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna är i balans. Enligt kommunallagen och lagen om kommunal redovisning ska kommunfullmäktige besluta om finansiella mål samt om mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen har uppnåtts. Ekonomi i balans Givna ramar ska hållas och därmed bidra till att kommunernas övergripande finansiella mål kan nås. Budget (59)

35 Vård och omsorg Medborgare Alla har en god uppväxt Alla barn har rätt till bra start i livet. De ska växa upp i en trygg miljö och i en anda av delaktighet och ansvarstagande Allas delaktighet genom information och en öppen dialog med medborgarna - Dialog och samverkan mellan medborgare, det offentliga och övriga intressenter skapar förståelse för den lokala demokratin. - Kommunal verksamhet tydliggörs och följs upp regelbundet för att i dialog med medborgare utveckla driftsoch verksamhetsformer. Alla medborgare känner tilltro till sin förmåga att påverka sin och sina anhörigas livssituation För att vi människor ska må bra måste vi kunna påverka vårt vardagsliv. Därför ska verksamheten uppmuntra brukare och anhöriga att påverka/medverka i omsorgen. God hälsa bland medborgarna Ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer samspelar och är beroende av varandra. Ekonomisk tillväxt och utveckling ger ökade resurser och sysselsättning, vilket gynnar social utveckling. Hälsan bland våra medborgare påverkas i allra högsta grad av miljö-, ekonomiska och sociala faktorer. Livssituationen upplevs som trygg och behovsstyrd Kommunen erbjuder hälso- och sjukvård till hög kvalité Våra medborgare upplever att tillvaron är stimulerande och meningsfull Äldre eller personer med funktionsnedsättning har, liksom alla andra, olika behov och drömmar. Ingen brukare ska vara osäker på att den får sina behov tillgodosedda. Våra boenden ska ha en miljö som upplevs som trygg. Hög kvalité i hälso- och sjukvård är en framgångsfaktorn för vår kommun. Personalen bidrar till att stärka brukarens självkänsla och tilltro till sin egen förmåga. Medarbetare God förståelse för uppdraget Fortlöpande följa upp resultat och jämföra sig med andra och även den egna verksamheten.(skl:s jämförelsetal). Kontinuerlig kompetensutveckling. Medborgarna upplever att de möts av respekt och ett gott bemötande av våra medarbetare Vi arbetar aktivt med värdegrunden. Personalen är lyhörd och empatisk och omsorgen anpassas efter brukarens förutsättningar och önskemål. Budget (59)

36 En god hälsa bland medarbetarna Vi arbetar systematiskt och långsiktigt för att vara en ansvarsfull och attraktiv arbetsgivare med friska anställda och en god arbetsmiljö. Vi arbetar för en hållbar arbetssituation där våra anställda kan kombinera arbetsliv och fritid. Vi anser att en god arbetsmiljö, låg sjukfrånvaro och hög trivsel har en positiv påverkan på kvalitet, produktivitet, service och kundnöjdhet. Anställda som trivs och har god hälsa och bra arbetsmiljö. Friska medarbetare Vi uppmuntrar och subventionerar friskvårdsaktiviteter. Personalen får möjligheter att utveckla/påverka den egna arbetsmiljön. Vi ger medarbetare feedback på det egna arbetet. Medarbetarens kompetensutveckling Medarbetarnas kompetensutveckling är en förutsättning för att skapa en attraktiv kommun. Vi står inför en stor utmaning med många pensionsavgångar men även kommunmedborgare som ställer högre krav på kommunen som helhet. Detta behöver mötas upp med bla. en kompetenshöjning för varje anställd kontinuerligt för att möta dessa krav. Våra medarbetare får en kontinuerlig kompetensutveckling Det är viktigt att aktuell evidensbaserad forskning får genomslag i vår verksamhet. Ekonomi Hållbar utveckling Ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer samspelar och är beroende av varandra. När det råder balans mellan dessa tre faktorer får vi en hållbar utveckling, som gynna nästkommande generationer. Vi har god framförhållning för att uppnå hög flexibilitet För att vi ska kunna ha en hållbar utveckling med en åldrande befolkning krävs att vi jobbar med rätt saker på rätt sätt. Tillväxt Forshaga ska vara minst invånare år Nyföretagandet ska öka och infrastrukturen ska vara bra. Bra samarbete med befintlig handel och näringsliv ökar tillväxten. Våra medarbetare har kunskap om den ekonomiska situationen och upplever att de kan påverka den Enhetens ekonomiska läge redovisas och diskuteras i personalgrupperna. Arbetsledningen ska uppmuntra förslag till förbättringar från personalen. Budget (59)