Budget 2014, flerårsplan

Transkript

1

2 Budget 2014, flerårsplan Budget (57)

3 Budget 2014, flerårsplan Innehållsförteckning Inledning... 5 Fakta om Forshaga kommun... 6 Budget 2013 flerårsplan Resultatplan Noter till resultatplan Balansbudget Skatter och utjämning Driftplan Investeringsbudget Organisation Vison, kommungemensamma mål och nämndmål Kommunstyrelsen Barn och utbildning Miljö- och bygg Vård och omsorg Lärande och arbete Överförmyndarnämnden Valnämnd Reglementen och riktlinjer Budget för nämnder och förvaltningar Bilaga 1: Kommunfullmäktiges beslut om Budget 2014 och flerårsplan 2015 och 2016 Bilaga 2: Styrdokument för planerings och uppföljningsprocessen i Forshaga kommun Bilaga 3: Förslag tidplan för månatliga budgetuppföljningar 2014 Budget (57)

4 Budget 2014, flerårsplan Budget (57)

5 Inledning Budget 2014, flerårsplan En politisk majoritet har, i skrivande stund, ett förslag till hur skattepengarna ska fördelas mellan kommunens verksamheter Slutgiltigt beslut fattas i kommunfullmäktige i slutet på november. Cirka 600 mnkr har fördelats. Kommunfullmäktige har fastställt ett antal mål. VAD vill vi uppnå? Ett, bland flera mål, är att alla ska ha en bra uppväxt. När skattemedlen är fördelade, tar tjänstemännen vid och arbetar fram HUR de anställda ska arbeta för att uppnå/närma sig målen. Under 2014 följs detta upp varje månad i kommunstyrelsen och respektive nämnd. För att alla ska känna att de har en bra uppväxt, så har kommunen satsat mycket på barnen och deras vårdnadshavare. Öppen förskola, förskola, föräldrastöd, förstärkt elevvård, fördubblat antalet psykologer, lekparker, kulturskola, föreningsstöd, grundskola, gymnasium, drogterapeuter och antagit en handlingsplan för alla barns bästa. Det nya under 2014 är att två coacher ska anställas för att motivera ungdomar att fullfölja sin utbildning. Det andra nya är, att fler ungdomar ska kunna få ett feriearbete alternativt lärlingsplats i kommunen eller i samverkan med annan aktör. Hur det ska utformas och finansieras ska vi diskutera i februari Hittills har alla sextonåringar haft rätt till ett tre-veckors feriearbete. Det kostar kronor årligen. I investeringsbudgeten finns pengar till utbyggnad och renovering av Dejeskolan rivs de gamla byggnaderna. Den totala skolytan minskas därmed. Driftskostnaderna minskar och pengar kan satsas på personal istället. I vår kommun är cirka 2560 personer äldre än 65 år. Cirka 10 % av den gruppen, 258 personer, får stöd i någon form av äldreomsorgen. De flesta klarar av/vill bo kvar i sina hem. Det ställs andra krav på äldreomsorgens innehåll idag än för tjugo år sedan. Alla anställda inom äldreomsorgen har rätt till heltidstjänst och arbetskläder. Personalen får höga betyg av brukarna. Det känns tryggt. Cirka en miljon reserveras för ökade kostnader inom hemtjänsten. Kommunen satsar på barnen, de unga och de äldsta men även Kommunteknik får utökade resurser. Närmare bestämt en miljon. Fast å andra sidan får alla kommuninvånare nytta av Kommuntekniks verksamhet!! I investeringsbudgeten, som är på cirka 36 mnkr, finns bland annat två mnkr till gator och avlopp, 5 mnkr till första etappen av ny återvinningsstation på Kvarntorp och cirka 2 mnkr till ny fasad på Skivedsskolan. Kommunen har ett mål att 25 % av livsmedlen som Kostenheten använder ska vara ekologiska. Vi utökar den budgeten med kronor. Därmed närmar vi oss målet. Nästa år finns åter pengar till bekämpning av översvämningsmygg i delar av Deje. Under 2014 ska kommunen fortsätta arbetet med Värdegrunden, det vill säga hur vi ska behandla varandra, och vi ska vidareutveckla konceptet Attraktiv kommun. Kommunledningen välkomnar synpunkter och idéer. Vi deltar i projekt för att utveckla medborgardialogen. Annars är du som kommuninvånare alltid välkommen att engagera dig i ett politiskt parti. Det är ju ytterst ledamöterna i ett kommunfullmäktige som till vissa delar avgör hur din vardag blir i vår kommun. I dag bor här ca personer. Endast cirka 100 har förtroendeuppdrag. Du behövs, olika åsikter berikar. Angelica Rage Kommunstyrelsens ordförande Budget (57)

6 FAKTA OM FORSHAGA KOMMUN Budget 2014, flerårsplan Folkmängd 31/ Beräknat 1/ Skattesats Forshaga Landsting 11,20 Kommun 22,35 TOTALT 33,55 Mandat i kommunfullmäktige Arbetarpartiet socialdemokraterna 22 Moderata samlingspartiet 7 Centerpartiet 4 Folkpartiet liberalerna 2 Vänsterpartiet 2 Sverigedemokraterna 2 Kristdemokraterna 1 Miljöpartiet de gröna 1 Totalt 41 Budget (57)

7 1. Planeringsförutsättningar Budget 2014, flerårsplan Kommunstyrelsen fattade beslut om budgetanvisningar och förslag till ramar för budget 2014 och flerårsplan Kommunfullmäktige tog beslut om nytt förslag till ramar , Barn- o utbildningsnämnden fick behålla sitt överskott av gymnasiekostnader och Vård och omsorgsnämnden fick behålla 1,2 mnkr till annat än brandsäkerhet, dessutom tillfördes Valnämnden 415 tkr. Förändringar i ramarna därefter framgår under rubriken ekonomiska ramar Budgetberedningen startade i år sitt arbete med en första beredning i april för att sedan under beredningen i oktober/november ta fram ett slutligt förslag till budget. Antalet invånare är i prognosen för år 2014, för 2015 och för Som övergripande finansiella mål gäller: Kommunens resultat ska långsiktigt uppgå till 2% av skatteintäkter och skatteutjämning. Motiv: Ett överskott i verksamheten skapar ett politiskt handlingsutrymme och utrymme för framtida åtaganden. Ett utrymme för att klara kommunens pensionsåtaganden och att kommunen har en buffert mot oväntade förändringar i omvärlden. Det ger också möjlighet att minska (amortera) kommunens långfristiga skulder. Ökar verksamhetens nettokostnader snabbare än skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunal fastighetsavgift sammantaget medför det i förlängningen en minskad verksamhetsvolym eller en skattehöjning. Samtliga investeringar utom återvinningscentral Kvarntorp, konvertering oljepannor och membranfilter VA-verk ska skattefinansieras. Motiv: Lånefinansiering innebär på sikt ökade finansiella kostnader och det tar resurser från kärnverksamheten. Kommunens soliditet ska uppgå till minst 60 %. Motiv: Soliditeten visar hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger. Ju högre soliditeten är, desto stabilare är ekonomin. Nämnder och styrelse ska hålla sig inom sin ekonomiska ram och därmed bidra till att kommunens övergripande finansiella mål kan nås. Till stöd i målarbetet och i uppföljningen av mål används verktyget Stratsys. Målområden, kommunövergripande mål, och nämndmål tas fram av den politiska organisationen medan åtaganden, mått och aktiviteter som knyter an till politikens mål tas fram av tjänstemannaorganisationen. Budget (57)

8 1.1 Ekonomiska ramar Budget 2014, flerårsplan De ekonomiska ramarna, så som de anges i flerårsplanen ska gälla. Utgångspunkten för budgeten 2014 är den ekonomiska flerårsplan som fastställdes i budgeten för år Ramjustering för lönenivå 2014 görs under budgetåret, utifrån nivån för bufferten i kommunfullmäktiges förfogande. Kommunstyrelsen mnkr Enligt flerårsplan 79,8 Lönerörelse ,7 Lönerörelse ,5 Minskad kapitalkostnad -4,3 KommunTeknik: Vinterväghållning tätorter 0,4 Gatubelysning, entreprenad 0,1 Löpande underhåll fastigheter 0,450 Drift av reservkraft 0,05 Föreningsbidrag 0,05 Flytt från kollektivtrafik till: Nätbyggnad Quadracom och till mobil utbyggnad Flytt till BUN (utrymme tillskapat då konsumentrådgivning upphör) 0,5-0,3 Budgetram ,0 Kollektivtrafik mnkr Enligt flerårsplan 8,6 Flytt till Kommunstyrelsen -0,5 Budgetram ,1 Räddningstjänst mnkr Enligt flerårsplan 8,8 Budgetram ,8 Valnämnd mnkr Enligt flerårsplan 0,015 Ökad ram ,450 Budgetram ,465 Budget (57)

9 Budget 2014, flerårsplan Överförmyndarnämnd mnkr Enligt flerårsplan 1,3 Lönerörelse ,035 Lönerörelse ,036 Ökad ram 0,150 Budgetram ,5 Barn- och utbildningsnämnd inkl interkommunala gymnasieersättningar mnkr Enligt flerårsplan 251,7 Lönerörelse ,0 Lönerörelse ,9 Minskad kapitalkostnad -0,1 Tillskott BUN (varav 0,3 mkr från kommunstyrelsen): Institutionsvård barn och unga 1,5 Ekologisk mat 0,091 Budgetram ,1 Lärande och arbete mnkr Enligt flerårsplan 33,6 Lönerörelse ,8 Lönerörelse ,1 Ökad kapitalkostnad 0,3 Budgetram ,8 Vård och omsorg mnkr Enligt flerårsplan 152,0 Lönerörelse ,0 Lönerörelse ,2 Minskad kapitalkostnad -0,1 Ekologisk mat 0,039 Budgetram ,1 Buffert centralt för närvaroprojekt VON: 1,27 mnkr Budget (57)

10 Budget 2014, flerårsplan Miljö- och byggnämnden Mnkr Enligt flerårsplan 3,8 Lönerörelse ,08 Lönerörelse ,09 Från buffert myggprojekt 0,250 Budgetram ,252 Buffert centralt till bekämpning av mygg: 0,75 mnkr Budget (57)

11 2. Anslagsbindning Budget 2014, flerårsplan Kommunfullmäktige beviljar anslagen i driftbudgeten på nämndnivå och i investeringsbudgeten per projekt. Nämnder och styrelse kan själva besluta om omfördelning mellan sina verksamheter. 3. Utformningen av budgeten I likhet med föregående år är denna budget upprättad på nämndnivå och verksamhetsnivå. 4. Ekonomisk utveckling Hur kommunens ekonomi utvecklats under perioden framgår av nedanstående tabell: Bokslut Bokslut Bokslut Prognos delår Budget Skattesats Finansnetto Resultat e. skatt och finansnetto, förändring av eget kapital Nettokostn. exkl. avskrivningar, täckningsgrad ,6% 92,8% 92,4% 92,5% 94,2% Nettoinvesteringar tkr Anläggningstillgångar kr/inv Total skuld kr/inv Ansvarsförbindelser kr/inv Eget kapital kr/inv Soliditet 56% 59% 61% 63% 62% 5. Resultatplan Verksamhetens nettokostnader som beräknas i löpande priser ökar med 18,1 mnkr jämfört med prognosen i delåret för år Pensioner Kostnaden för pensioner är beräknad till 34,4 mnkr Den gamla pensionsskulden, som avser pensioner intjänade före 1998, och som i balansräkningen klassas som ansvarsförbindelse beräknas år 2013 uppgå till 318,6 mnkr. Vid beräkningen av pensionsskulden så har förändringar av kalkylränta stor betydelse. Stora förändringar i marknadsräntenivåer (upp eller ned) över en femårsperiod innebär justeringar av kalkylräntan. I april 2013 beslutades att räntan skulle sänkas med 0,75 % och sänkningen medför att pensionsskulden ökade markant. 5.2 Skatteintäkter och statsbidrag För 2014 är skatteintäkterna beräknade enligt Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognoser och befolkningen är beräknad till för år Den slutliga uppgiften om folkmängden per 1 november har Budget (57)

12 Budget 2014, flerårsplan ännu inte kommit, men prognosen är alltså en minskning med 61 personer jämfört med 31 december 2012 för Forshagas räkning. Utifrån det beräknas skatteintäkterna öka med 3,1 mnkr och det generella statsbidraget och utjämningen ökar med 4,8 mkr. I det generella statsbidraget och utjämningen är förslaget till ny kostnadsutjämning som gäller från och med 2014 inräknat. Utvecklingen av skatteintäkterna kommer att vara mycket beroende av utvecklingen i vår omvärld. Sverige är ett exportberoende land och minskad efterfrågan påverkar, men hushållens konsumtion och nivåer på investeringar har också betydelse. Nettoökningen av skatteintäkter och utjämning blir 7,9 mnkr medan nettokostnaderna ökar med 18,1 mnkr. En del av förklaringen till gapet mellan ökade skatteintäkter och nettokostnader förklaras av att AFA försäkring återbetalar 2005 och 2006 års premier för avtalsgruppsjukförsäkring med 11,0 mnkr, vilket drar ned nettokostnaden 2013 med motsvarande belopp. En god ekonomisk hushållning kräver att nettokostnaderna inte ökar mer än skatteintäkterna. 5.3 Eget kapital Balanskrav I kommunallagen finns ett krav om en budget i balans. Med balans menas att förändringen av eget kapital måste vara positiv. Skulle resultatet bli att kommunen inte klarar kravet måste underskottet täckas inom tre år. Budget för år 2014 är en budget med ett resultat på 4,6 mnkr (0,8% av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning) och en stark budgetdisciplin krävs för att också få en redovisning i balans. Den långsiktiga målsättningen för Forshaga kommun är att nå ett resultat motsvarande 2% av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. 6. Redovisning av kassaflöden Kassaflödesbudgeten visar hur kommunen klarar att finansiera föreslagna investeringar och amorteringar. Avskrivningsmedel och det beräknade resultatet kan användas till nya investeringar, amorteringar och kapitalbildning. I budget 2014 finns investeringar för 35,8 mnkr som till större delen finansieras enligt ovanstående. Konvertering oljepannor, återvinningscentral Katrineberg och membranfilter VA-verk (beslut 2013) finansieras genom nya lån. 7. Rörelsekapital och likviditet Prognosen per 31/ innebär ett negativt rörelsekapital på ca -67 mnkr och budgetförslaget innebär ett rörelsekapital på 77 mnkr. Någon brist på likviditet kommer inte att uppstå då checkkrediten är beviljad till högre belopp än kommunen avser att utnyttja. Tillgång till FABO:s likviditet via koncernkonto används i första hand. 8. Budget 2014 Under våren och sommaren har svensk ekonomi utvecklats fortsatt svagt. Utvecklingen i vår omvärld har varit splittrad. Till det positiva hör att euroländerna som helhet återigen visar tillväxt. Sveriges kommuner och landsting bedömer att konjunkturläget i Sverige gradvis förbättras under vintern, men att återhämtningen inte är särskilt stark. Läget på den svenska arbetsmarknaden börjar förbättras först en bit in på nästa år. Vi är beroende av hur ekonomin utvecklas och omvärldsanalys och budgetuppföljning under 2014 blir mycket viktig. För att kunna tillgodose demografiskt betingade behovsökningar krävs en kombination av effektiviseringar och besparingar. Under senare år har Forshaga kommuns resultat genomsnittligt uppgått till 2% av skatteintäkter och utjämning och det är positivt när nu resultatet för 2014 budgeteras på en låg nivå. Budget (57)

13 Budget 2014, flerårsplan Utvecklingen på arbetsmarknaden har stor betydelse för kommunernas skatteunderlag och de intäkter som underlaget genererar. Skatteintäkter och statsbidrag är beräknade enligt Sveriges Kommuner och Landstings prognoser och inkluderar förslaget till ny skatteutjämning som gäller från och med Av stor betydelse för Forshaga kommun är antalet invånare som beräknats till för 2014, för 2015 och för 2016, eftersom 100 personer motsvarar ca 4,6 mnkr i skatteintäkter och skatteutjämning för Forshaga kommun. 9. Uppföljning och delårsrapport Utifrån ovanstående så kommer det under 2014 bli extra viktigt med uppföljning av verksamhet och ekonomi. Det åligger samtliga budgetansvariga att noga följa utvecklingen och att vidta erforderliga åtgärder för att hålla givna ramar. Avrapportering ska ske enligt bilagd tidplan, sista sidan i budgetdokumentet. Flerårsplan åren Budgetanvisningarna avsåg även flerårsplan för åren Samtliga verksamheter i flerårsplanen är teoretiskt framräknade utifrån nuvarande verksamhet enligt driftredovisningen. Budget (57)

14 Resultatplan , tkr Budget 2014, flerårsplan Utfall Prognos Budget Plan Plan År 2012 Delår Folkmängd 1/11 året innan Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkt Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostn Skatteintäkter Generella statsbidrag och utj Kommunal fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Räntekostnader på pensioner Förändring av e kap.=årets resultat Beräknat resultat Redovisning av kassaflöden År Utfall Prognos Budget Plan Plan DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Beräknat resultat Av- och nedskrivningar Förändrad pensionsavsättning Övriga ej likv påv poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+)kortfr fordringar Ökning(-)/minskning(+)förråd o varulager 0 Ökning(+)/minskning(-)kortfr skulder Medel från den löpande verksamh INVESTERINGSVERKSAMHETEN Bruttoinvestering i mat anl tillg(inkl omb) förväntad ombudgetering från förväntad ombudgetering från förväntad ombudgetering från 2015 Investeringsbidrag o övr inv ink Anslutningsavgifter VA (kort skuld) Försäljning av materiella anl tillg 200 Investering i finansiella anl tillg Medel från investeringsverksamhet FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning/minskning av långfristiga fordringar 63 Medel från finansieringsverksamh ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Budget (57)

15 Noter till resultatplan Budget 2014, flerårsplan Belopp i tkr Utfall Prognos Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter Interna fördeln. hyror mm Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kapitalkostnader Kalkylerade personalomkostnader Kalkylerade personalomk. löneökningar Faktiska personalomkostnader Pensionskostnader inkl. löneskatt Interna fördeln. lokalvård och hyror Skatt Inlösta borgensåtagande Till förfogande, personalkostnader mm Verksamhetens kostnader Kapitalkostnaderna är beräknade enligt nominell metod, omräknas i januari varje år Till förfogande innehåller 750 tkr till bekämpning av mygg (250 läggs inlagt i MBN ram) och tkr till VON: närvaroprojektet Pensioner Kostnad enl. KPA inkl löneskatt Summa Skatt avtalsförsäkring Pensionskostnad Budget (57)

16 Budget 2014, flerårsplan Balansbudget Belopp i miljoner kr Delår Utfall Prognos Budget Plan Plan Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättning till pensioner Långa skulder Korta skulder Summa skulder Summa eget kapital, avs. o skulder Ansvarsförbindelse, pensioner Borgensåtaganden Budget (57)

17 Skatter och utjämning Budget 2014, flerårsplan Totala intäkter Forshaga Rikets skatteunderlag Eget skatteunderlag Antal invånare Kostnadsutjämning Skattesats Fastighetsavgift Kommunförbundet Riksprognos Egen prognos Senaste utfall utan pris Oförändrad tkr tkr tkr tkr tkr kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv Skatteintäkter Inkomstutjämningsbidrag/-avgif Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag Införandebidrag LSS-utjämning Summa intäkter Slutavräkning 2012, korrigering Slutavräkning Slutavräkning Summa intäkter (inkl. avräknin Fastighetsavgift Summa intäkter (inkl. avräknin Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjä Budget (57)

18 Driftplan Budget 2014, flerårsplan belopp i tkr Utfall Prognos Budget Budget Netto Plan Plan Delår Kostnader Intäkter netto netto netto netto Kommunstyrelse Kollektivtrafik Räddningstjänst Överförmyndarnämnd Valnämnd Barn- o utbildningsnämnd Nämnden för lärande o arbete Vård- och omsorgsnämnd Miljö- och byggnämnd Budget (57)

19 INVESTERINGSBUDGET 2014, , tkr Budget 2014, flerårsplan Projekt KommunTeknik 1122 Ombyggnad Dejeskolan Olsätersskolan ventilation idrottshall 400 Grossbolshallen, renovering fasader 900 Grossbolshallen, energibesparande åtgärder Fastighetsavd. CAD (ritningar) 400 Styr- och reglerutrustning Deje simhall, renovering Lärcenter, multisportanläggning, friidrott Klimatåtgärder, konvertering oljepannor Grossbolsskolan, ombyggn diskrum Skivedsskolan, Gammelgården fasader/tak Stacken utvändig miljö 300 Kommunförrådet Deje, personalrum 500 Grossbolsskolan, utbyggnad kök 600 Köp av Gullvivan södra 300 Detaljplanegenomf gamla kommunförrådet Sanering gator gamla områden Sanering VA gamla områden Avloppsledning Östra Deje till Skived Utbyggnad vattenledn till Sundsta o Tången Servisledningar Servisledningar Upprustning lekplatser Upprustning bef cykelvägar Skredriskåtgärder rasrisk i Deje Friluftsanläggningar Upprustning kommunala enskilda vägar 500 Broreparationer Ny återvinningscentral Kvarntorp Belysning GC-väg Annebergsg/Ängbråtsg 50 Cykelbana Bergsgården Nya arbetsfordon, tekniska Energisnålare pumpstationer Utbyggnad vassbäddar 750 Reservvattentäkt Summa KommunTeknik Näringsliv 1307 Noder Infrastruktursatsningar Summa Näringsliv Investering ekonomisystem Kommunledningskontoret, intranät 150 Budget (57)

20 Budget 2014, flerårsplan INVESTERINGSBUDGET 2014, tkr Projekt Barn- o utbildningsnämnden Förskolornas gårdar Utbyte porslin/plast Ljuddämpande möbler Utbyte av diskmaskiner IT-trådlöst mm Arbetsplatser alla skolenheter Utemiljö skolor/förskolor Slöjdsalar, kapprum mm 60 Summa Barn- o utbildningsnämnd Lärande- o arbetsnämnd 1401 Gräsklippare Arbetsmaskiner AME snickeri/verkstad Investering Lärcenter Investering LAN 310 Summa lärande o arbetsnämnd Vård- och omsorgsnämnd 1804 Inventarier särskilt boende Hjälpmedel Utbyte vårdsängar Investeringar VON Verksamhetssystem VON Summa Vård- o omsorgsnämnd Totalt investeringar Budget (57)

21 Budget 2014, flerårsplan Budget (57)

22 Budget 2014, flerårsplan Vision Barnkommun i Värmland Forshaga, en kommun där alla utvecklas till trygga, nyfikna och kreativa medborgare. Målområden Medborgare Medarbetare Ekonomi Kommungemensamma mål 1) Alla har en god uppväxt 2) Allas delaktighet genom information och en öppen dialog med medborgarna 3) God hälsa bland medborgarna 4) God förståelse för uppdraget 5) En god hälsa bland medarbetarna 6) Medarbetarens kompetensutveckling 7) Hållbar utveckling 8) Tillväxt 9) God ekonomisk hushållning Budget (57)

23 Budget 2014, flerårsplan Kommunstyrelsen Medborgare Alla har en god uppväxt Alla barn har rätt till bra start i livet. De ska växa upp i en trygg miljö och i en anda av delaktighet och ansvarstagande Uppväxtmiljön i kommunens bostadsområden är trygg och inbjudande. Alla bostadsområden ska vara attraktiva boenden. Det ska vara rent, snyggt och grönt. Alla områden ska ha nära till ett skogsområde. Den kommunala bostadspolitiken ska därför bedrivas över våra förvaltningsgränser, tillsammans med bla privata fastighetsägare och FABO. En bra bostadspolitik bidrar till klimatomställning. Nyproduktion ska vara miljövänlig och fossilfri. Energieffektivisering ska ske och fossila bränslen samt uppvärmning med direktverkande el ska utfasas. Rent vatten och en välfungerande renhållning är förutsättningar för en god uppväxtmiljö. Gator och vägar ska hålla en bra standard. Utsmyckningar av olika slag höjer attraktiviteten i både ute och inne miljöer. Det är viktigt att vårda det kommunen har investerat i. Att vårda betyder god lokalvård och ett regelbundet underhåll av kommunens fastigheter. Kommunen har en plan över de kommunala lekplatserna. Minst fem temalekplatser, jämnt fördelade över kommunen, ska finnas. Övriga mindre lekplatser ska underhållas och placeras dit barnfamiljerna bor. Budget (57)

24 Alla har tillgång till kultur. Budget 2014, flerårsplan Alla ska ha möjlighet att utöva olika former av kultur. Kulturskolan ska vara tillgänglig och på sikt avgiftsfri Barn och unga behöver få ökade möjligheter att utveckla sina verktyg att uttrycka sin inneboende konstnärliga kraft. Att uppmuntra och stimulera till konstnärligt skapande är bra, för den enskilda människans utveckling och mognad och för hela samhällets utveckling. Allt för få unga tar del av museernas utställningar, klassisk musik, teaterföreställningar böcker eller läser en daglig tidning. Kommunen vill stimulera läsandet och tillsammans med Barn och utbildningsförvaltningen utveckla skolbiblioteksverksamheten. Kulturskolans frivilliga verksamhet är undervisning kan vara bild&form, dans, drama/teater, film, musik/instrument, sång/kör och ensembleverksamhet. Verksamheten sker på olika platser i kommunen, under såväl skol-/dagtid som kvällstid. Kulturskolan har även uppdrag att i samverkan med för- och grundskolan ge kulturupplevelser genom professionella musik-teater eller dansprogram/föreställningar varje år. Idrott ska vara tillgänglig för alla. Det livslånga lärandet Internationellt arbete Idrotten ska bidra till folkhälsa, demokrati och integration för alla åldrar. Utveckla utbudet av idrotts- och motionsaktiviteter som vänder sig till grupper som i liten utsträckning deltar i det utbud som finns idag. Ge lika möjligheter för flickor och pojkar att utöva idrott. Det ska finnas idrottshallar och stimulerande utemiljöer där barn och unga vistas. Det ska finnas goda möjligheter till motion och spontan idrott i närområdet till våra bostadsområden. Idrotten spelar en stor roll för barnens demokratiska utveckling. Föreningsledaren har därför en viktig roll. Föreningsbidragen ska utformas så att de främjar mångfald och demokrati. Simkunnigheten ska vara hög eftersom det bl a finns så mycket vattendrag i kommunen. Idrottshallar ska vara välvårdade, trygga och lättillgängliga. Lärcenter är navet till det livslånga lärandet, man kan se det som att lärcenter är Motor, Mäklare, Mötesplats till nya kunskaper. För att leva ett gott liv måste medborgarna ges förutsättningar att ständigt komplettera erfarenheter och kunskaper. Innehåll och verksamheten vid Forshaga Lärcenter ska följa de nationella riktlinjerna. Verksamheten ska prövas utifrån NITUS kvalitetskriterier för Lärcentra För att utveckla arbetet i kommunen behöver verksamheterna ta del av trender och nya kompetenser ur ett globalt perspektiv. Budget (57)

25 Budget 2014, flerårsplan Allas delaktighet genom information och en öppen dialog med medborgarna. - Dialog och samverkan mellan medborgare, det offentliga och övriga intressenter skapar förståelse för den lokala demokratin. - Kommunal verksamhet tydliggörs och följs upp regelbundet för att i dialog med medborgare utveckla driftsoch verksamhetsformer. Tillgänglig kommunal information. Kommuninvånarna kan påverka och ta ansvar för kommunens utveckling Kommunens verksamhet ska präglas av öppenhet, närhet och genomskinlighet. Kommuninvånare, kommunanställda och omvärld ska på olika sätt lätt kunna ta del av det som händer och sker i kommunen. Det ökar engagemanget för kommunens utveckling hos både invånare och anställda. Olika former av medborgardialog kommer att utvecklas. Dialogen innebär att beslutsfattarna får ett bredare beslutsunderlag. Utvärdering av verksamheterna sker tillsammans med kunder/brukare. Valdeltagandet är högt, vilket ger en bild av engagerade invånare. God hälsa bland medborgarna. Ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer samspelar och är beroende av varandra. Ekonomisk tillväxt och utveckling ger ökade resurser och sysselsättning, vilket gynnar social utveckling. Hälsan bland våra medborgare påverkas i allra högsta grad av miljö-, ekonomiska och sociala faktorer. Den fysiska miljön är trygg. Folkhälsan är god. Kostenheten erbjuder goda, säkra och näringsriktiga måltider. Tillgänglig konsumentupplysning Kommunen ska aktivt tillsammans med andra aktörer medverka i det brottsförebyggande arbetet, i syfte att öka människors trygghet och säkerhet. Trygga och välmående människor bidrar till positiva möten och ett gott samhällsklimat. När någon känner sig tvingad att avstå från att delta i samhällslivet är det ett hot mot demokrati och valfrihet. Eftersom mest kvinnor hör till den grupp som avsktiviteter på grund av rädsla blir trygghet också en genusfråga. Kommunen ska arbeta för en god folkhälsa. Arbetet kan ständigt förbättras genom att bl a följa SKLs Öppna jämförelser. Föreningslivets, kulturens och idrottens kraft ska särskilt tas tillvara. Tillsammans med Vård-och omsorgsförvaltningen och andra intressenter erbjuda kultur för seniorer boende i kommunen. Det primära syftet med kostpolicyn är att alla matgäster, äldre och yngre, ska uppleva måltiderna i verksamheterna som positiva, som ett tillfälle för social samvaro och avkoppling i en lugn och rofylld miljö. Genom måltiden ska alla få möjlighet att inhämta energi och näring från en vällagad, varierad och näringsriktig kost som följer gällande riktlinjer. Det i sin tur leder till att hälsa och välbefinnande sätts i första rummet. Vidare ska kostpolicyn bidra till att kunskap och information sprids om goda kostvanor. Hälsan påverkas av den personliga ekonomin. Om skulder har växt utom kontroll, ekonomin känns ansträngd, eller om man behöver råd inför en större investering kan man behöva hjälp. Det är lätt att göra felval vid inköp men det är inte alltid lika lätt att få ett felköp tillrättat. Kommunjuristen kan hjälpa till vid svårare ärenden, även Konsumentverket kommer att kunna vara en samarbetspartner. Budget (57)

26 Medarbetare Budget 2014, flerårsplan God förståelse för uppdraget. Fortlöpande följa upp resultat och jämföra sig med andra och även den egna verksamheten.(skl:s jämförelsetal). Kontinuerlig kompetensutveckling. Medarbetarens kompetensutveckling Medarbetarnas kompetensutveckling är en förutsättning för att skapa en attraktiv kommun. Kommunen står inför en stor utmaning med många pensionsavgångar men även kommunmedborgare som ställer högre krav på kommunen som helhet. Detta behöver mötas upp med bla. en kompetenshöjning för varje anställd kontinuerligt för att möta dessa krav. Kompetenta medarbetare. Välinformerade medarbetare God förståelse för uppdraget handlar bland annat om delaktighet i beslut på arbetsplatsen, inflytande över arbetstidens förläggning, ett gott partssamarbete, en väl fungerande arbetsorganisation, utvecklingsmöjligheter och tillgång till kompetensutveckling och fortbildning. Goda medarbetare är engagerade, trivs, är effektiva, samarbetar, har samsyn på uppdraget och kan lösa konflikter och kriser. Om medarbetarskapet ska utvecklas bör antal medarbetare per chef hållas på en rimlig nivå, relationerna mellan chef och medarbetare stärkas samt sträva efter kontinuitet i utvecklingsarbetet. Bra introduktion av nyanställda, där värdegrund och mål tydliggörs. Genom information och goda interna kommunikationskanaler, medverka till att medarbetare i Forshaga kommun upplever att de får och kan skaffa information om arbetsgivaren, sin verksamhet och sin anställning En god hälsa bland medarbetarna. Vi arbetar systematiskt och långsiktigt för att vara en ansvarsfull och attraktiv arbetsgivare med friska anställda och en god arbetsmiljö. Vi arbetar för en hållbar arbetssituation där våra anställda kan kombinera arbetsliv och fritid. Vi anser att en god arbetsmiljö, låg sjukfrånvaro och hög trivsel har en positiv påverkan på kvalitet, produktivitet, service och kundnöjdhet. Anställda som trivs och har god hälsa och bra arbetsmiljö. Höga frisktal. Friska arbetsplatser är positivt och avgörande för kommunens utveckling. En god arbetsmiljö gör det möjligt för fler att arbeta längre och minskar dessutom frånvaron. Oron för ekonomin bidrar till ohälsa. Heltidsarbete är en rättighet, deltid en möjlighet. Det förutsätter dock att man arbetar med fler arbetskamrater och med i en del fall nya arbetsuppgifter. Ledarskapet har en stor betydelse över hur medarbetarna mår. Kommunstyrelsen har här ett övergripande ansvar över ledarutvecklingen. Budget (57)

27 Ekonomi Budget 2014, flerårsplan Hållbar utveckling Ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer samspelar och är beroende av varandra. När det råder balans mellan dessa tre faktorer får vi en hållbar utveckling, som gynna nästkommande generationer. Långsiktig och hållbar planering Inom kostenheten är 25 % av livsmedlen ekologiska. Utsläppen från användningen av fossila bränslen inom kommunens verksamhet skall 2015 vara minst 75% lägre än utsläppen 2007.(1847 ton) År 2012 skall ingen av de kommunala fastigheterna (inklusive det kommunala fastighetsbolaget) ha en uppvärmning (inklusive tappvarmvatten) som baseras på fossila bränslen. Den totala värme - och varmvattenförbrukningen hos den kommunala verksamheten (inklusive det kommunala fastighetsbolaget) ska i förhållande till förbrukningen år 2007 minska med 10 % till år Den totala elförbrukningen hos den kommunala verksamheten (inklusive det kommunala fastighetsbolaget) ska i förhållande till förbrukningen år 2007 minska med 20 % till år Den el som förbrukas i kommunkoncernen ska 2012 komma från förnyelsebara källor. År 2015 skall minst 75 % av personbilarna i kommunens organisation vara s.k. miljöbilar enligt Trafikverkets definition. All utveckling av samhälle och infrastruktur utgår från ett helhets- och hållbarhetsperspektiv. Detta perspektiv ska innefatta dagens såväl som morgondagens behov hos invånare, besökare och företag. I all planering måste behoven av vägar, IT och service i kommunen beaktas. Kontinuerligt ska kommunen öka antalet ekologiska råvaror, artiklar, som används inom den kommunala kostenheten. Arbetet utgår från den antagna energiplanen. Arbetet utgår från den antagna energiplanen Arbetet utgår från den antagna energiplanen Arbetet utgår från den atagna energiplanen Tillväxt Forshaga ska vara minst invånare år Nyföretagandet ska öka och infrastrukturen ska vara bra. Bra samarbete med befintlig handel och näringsliv ökar tillväxten. Ökande befolkning Fler och växande företag. Kommunens befolkning ökar, vilket är en viktig faktor för att skatteunderlaget ska vara stabilt. Kommunen behöver fler bostäder till rimliga avgifter/hyror. Öka Forshagas attraktivitet som boendeort, så privata byggföretag blir intresserade av nybyggnation i kommunen. Kommunen ser till att detaljplaner för bostäder finns antagna. Näringslivsenheten ska arbeta för att fler företag startas och att befintliga företag växer. Näringslivsenheten är givetvis enbart stödjande i denna verksamhet. Kommuninvånarna har tillgång till en större arbetsmarknad. Därför måste näringslivsenheten även arbeta regionalt. Budget (57)

28 God ekonomisk hushållning Budget 2014, flerårsplan God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna är i balans. Enligt kommunallagen och lagen om kommunal redovisning ska kommunfullmäktige besluta om finansiella mål samt om mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen har uppnåtts. Kommunens resultat ska långsiktigt uppgå till 2 % av skatteintäkter och skatteutjämning Ett överskott i verksamheten skapar ett politiskt handlingsutrymme och utrymme för framtida åtaganden. Ett utrymme för att klara kommunens pensionsåtaganden och att kommunen har en buffert mot oväntade förändringar i omvärlden. Det ger också möjlighet att minska (amortera) kommunens långfristiga skulder. Ökar verksamhetens nettokostnader snabbare än skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunal fastighetsavgift sammantaget medför det i förlängningen en minskad verksamhetsvolym eller en skattehöjning. Samtliga investeringar utom återvinningscentral Kvarntorp, konvertering oljepannor och membranfilter VA-verk ska skattefinansieras Kommunens soliditet ska uppgå till minst 60 % Nämnder och styrelse ska hålla sig inom sin ekonomiska ram och därmed bidra till att kommunens övergripande finansiella mål kan nås. Lånefinansiering innebär på sikt ökade finansiella kostnader och det tar resurser från kärnverksamheten. Soliditeten visar hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger. Ju högre soliditeten är, desto stabilare är ekonomin. Nämnder och styrelse ska verka för att verksamhet och ekonomi följs upp så att givna ramar kan hållas och därmed bidra till att kommunens övergripande finansiella mål kan nås. Budget (57)

29 Budget 2014, flerårsplan Barn och utbildning Medborgare Alla har en god uppväxt Alla barn har rätt till bra start i livet. De ska växa upp i en trygg miljö och i en anda av delaktighet och ansvarstagande Alla barn och unga har god omsorg Alla barn och unga har tillgång till kultur i olika former Alla barn och unga har en trygg uppväxt. Vårdnadshavare har förutsättningar att klara av föräldrarollen Tillgång till bra förskolor med en pedagogisk verksamhet som ger lärande, lek och trygghet. Barn och vårdnadshavare som riskerar att fara illa ska tidigt få stöd och hjälp. Stödja och utveckla barns och ungas eget skapande likväl som kulturkonsumtion. Ambitionen är att så tidigt som möjligt möta familjen för att ge rätt hjälp i rätt tid. Alla vårdnadshavare erbjuds föräldrautbildning genom förskolans eller familjecentrums försorg. Olika yrkesgrupper samverkar för att tidigt upptäcka och förebygga. Allas delaktighet genom information och en öppen dialog med medborgarna. - Dialog och samverkan mellan medborgare, det offentliga och övriga intressenter skapar förståelse för den lokala demokratin. - Kommunal verksamhet tydliggörs och följs upp regelbundet för att i dialog med medborgare utveckla driftsoch verksamhetsformer. Barn- och föräldrar har möjlighet till delaktighet och inflytande Nolltolerans mot kränkande behandling Verka för att sänka elevers frånvaro Det ska finnas mötesplatser och former för föräldrar, barn och ungdomar att medverka till en bra dialog, som syftar till delaktighet.. Diskrimineringsgrunderna är gällande och skall alltid beaktas. Genom dialog och utbildning skall alltid avsteg beivras, noteras och åtgärdas. Främja elevers närvaro utifrån de allmänna råden. Budget (57)

30 God hälsa bland medborgarna. Budget 2014, flerårsplan Ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer samspelar och är beroende av varandra. Ekonomisk tillväxt och utveckling ger ökade resurser och sysselsättning, vilket gynnar social utveckling. Hälsan bland våra medborgare påverkas i allra högsta grad av miljö-, ekonomiska och sociala faktorer. Barn och ungdomars mentala och fysiska hälsa är god Folkhälsoarbetet ska utgå från landstingets planeringsunderlag för folkhälsa och samhällsmedicin. Samverkan med Familjecentrum. Medarbetare God förståelse för uppdraget. Fortlöpande följa upp resultat och jämföra sig med andra och även den egna verksamheten.(skl:s jämförelsetal). Kontinuerlig kompetensutveckling. Kontinuerlig kompetensutveckling Skapar uppdragsförståelse En god hälsa bland medarbetarna. Vi arbetar systematiskt och långsiktigt för att vara en ansvarsfull och attraktiv arbetsgivare med friska anställda och en god arbetsmiljö. Vi arbetar för en hållbar arbetssituation där våra anställda kan kombinera arbetsliv och fritid. Vi anser att en god arbetsmiljö, låg sjukfrånvaro och hög trivsel har en positiv påverkan på kvalitet, produktivitet, service och kundnöjdhet. Anställda som trivs och har god hälsa och bra arbetsmiljö. Friska medarbetare Ges möjlighet till träning på arbetstid i den mån det är möjligt. Möjligheter att utveckla/påverka den egna arbetsmiljön. Ge medarbetare feedback på det egna arbetet. Nära ledarskap. Ekonomi Hållbar utveckling Ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer samspelar och är beroende av varandra. När det råder balans mellan dessa tre faktorer får vi en hållbar utveckling, som gynna nästkommande generationer. Alla barn och unga når kunskapsmålen. Barnomsorg på obekväm arbetstid. Samhället vinner på om alla barn klarar sina mål. Föräldrar har olika arbetstider. Särskilt när föräldern är ensamstående kan det uppstå problem Budget (57)

31 Tillväxt Budget 2014, flerårsplan Forshaga ska vara minst invånare år Nyföretagandet ska öka och infrastrukturen ska vara bra. Bra samarbete med befintlig handel och näringsliv ökar tillväxten. Barn och ungdomar är kreativa och entreprenöriella Ta tillvara på de unika kunskaper, erfarenheter och värderingar som barn och unga har. Det är värdefullt för att skapa ett samhälle som präglas av hållbar social och ekonomisk tillväxt, jämställdhet och rättvisa. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna är i balans. Enligt kommunallagen och lagen om kommunal redovisning ska kommunfullmäktige besluta om finansiella mål samt om mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen har uppnåtts. Bra kvalitet utifrån de politiska prioriterade nämndmål utifrån den tilldelade ramen. Systematiskt säkerställa att budgeten alltid används till prioriterade politiska nämndmål. Budget (57)

32 Budget 2014, flerårsplan Miljö- och bygg Medborgare Alla har en god uppväxt Alla barn har rätt till bra start i livet. De ska växa upp i en trygg miljö och i en anda av delaktighet och ansvarstagande Barns och ungas vistelsemiljöer är trygga och hälsosamma. God och säker trafikmiljö Barn ska växa upp i miljöer som är hållbara. Det innebär bl a att skydda värdefulla natur- och kulturlandskap samt bevara biologiskt mångfald. Samtliga bostadsområden ska ha närhet till ett skogsområde för motion och rekreation. Framtagande och uppdateringar av detaljplaner och områdesbestämmelser ska se till att bostadsbeståndet tillgodoser allmänhetens behov. I närheten av bostadsområden ska finnas bilfria promenadoch cykelstråk och naturstigar som skapar gång- och cykelvägnät både inom och mellan tätorterna. Säkerställa oskyddade trafikanters säkerhet i olika trafikmiljöer. Tillgängliga boendemiljöer Det ska vara möjligt att leva ett självständigt liv även om man har en funktionsnedsättning Allas delaktighet genom information och en öppen dialog med medborgarna. - Dialog och samverkan mellan medborgare, det offentliga och övriga intressenter skapar förståelse för den lokala demokratin. - Kommunal verksamhet tydliggörs och följs upp regelbundet för att i dialog med medborgare utveckla driftsoch verksamhetsformer. Medborgarna har kunskap om varför och vilka olika miljöåtgärder som vidtas Nämnden ska fungera som ett serviceorgan gentemot enskilda, företag och andra berörda. Öka förståelse för de lagregler som ligger till grund för nämndens agerande. Budget (57)

33 God hälsa bland medborgarna. Budget 2014, flerårsplan Ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer samspelar och är beroende av varandra. Ekonomisk tillväxt och utveckling ger ökade resurser och sysselsättning, vilket gynnar social utveckling. Hälsan bland våra medborgare påverkas i allra högsta grad av miljö-, ekonomiska och sociala faktorer. God hälsa bland medborgarna och en hållbar kommunutveckling Nämnden ska ha god kunskap om vilka miljöfaktorer som påverkar hälsan i våra kommuner, detta gäller även över tid. Fattade beslut ska överensstämma med de svenska miljömålen. Ett rättssäker, effektiv och ändamålsenligt tillsynsarbete ska drivas inom nämndens verksamhetsområden. Genom att utveckla och effektivisera verksamheten ska nämnden säkra den framtida kvalitén på arbetet inom miljö- och byggförvaltningen. Genom att bidra med specialkunskaper kan nämnden bidra till en hållbar kommunutveckling. Medarbetare God förståelse för uppdraget. Fortlöpande följa upp resultat och jämföra sig med andra och även den egna verksamheten.(skl:s jämförelsetal). Kontinuerlig kompetensutveckling. Uppdragsförståelse Medarbetarna ska veta varför de utför sina arbetsuppgifter. En god hälsa bland medarbetarna. Vi arbetar systematiskt och långsiktigt för att vara en ansvarsfull och attraktiv arbetsgivare med friska anställda och en god arbetsmiljö. Vi arbetar för en hållbar arbetssituation där våra anställda kan kombinera arbetsliv och fritid. Vi anser att en god arbetsmiljö, låg sjukfrånvaro och hög trivsel har en positiv påverkan på kvalitet, produktivitet, service och kundnöjdhet. Anställda som trivs och har god hälsa och bra arbetsmiljö. Friska medarbetare Sjukfrånvaron ska vara låg och medarbetarna ska känna engagemang för sina uppgifter Ekonomi Hållbar utveckling Ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer samspelar och är beroende av varandra. När det råder balans mellan dessa tre faktorer får vi en hållbar utveckling, som gynna nästkommande generationer. Avgifter på tillsyn och kontroll Tillsynen ska vara avgifts finansierad. Avgiften ska motsvara den tillsyn som sker. Budget (57)

34 Tillväxt Budget 2014, flerårsplan Forshaga ska vara minst invånare år Nyföretagandet ska öka och infrastrukturen ska vara bra. Bra samarbete med befintlig handel och näringsliv ökar tillväxten. Det ska finnas tillgång till mark för företagsetableringar God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna är i balans. Enligt kommunallagen och lagen om kommunal redovisning ska kommunfullmäktige besluta om finansiella mål samt om mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen har uppnåtts. Ekonomi i balans Givna ramar ska hållas och därmed bidra till att kommunernas övergripande finansiella mål kan nås. Budget (57)

35 Budget 2014, flerårsplan Vård och omsorg Medborgare Alla har en god uppväxt Alla barn har rätt till bra start i livet. De ska växa upp i en trygg miljö och i en anda av delaktighet och ansvarstagande Allas delaktighet genom information och en öppen dialog med medborgarna. - Dialog och samverkan mellan medborgare, det offentliga och övriga intressenter skapar förståelse för den lokala demokratin. - Kommunal verksamhet tydliggörs och följs upp regelbundet för att i dialog med medborgare utveckla driftsoch verksamhetsformer. Alla medborgare känner tilltro till sin förmåga att påverka sin och sina anhörigas livssituation. För att människor ska må bra är det viktigt att kunna påverka det egna vardagslivet. Därför ska verksamheten uppmuntra brukare och anhöriga att påverka/medverka i omsorgen. Budget (57)

36 God hälsa bland medborgarna. Budget 2014, flerårsplan Ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer samspelar och är beroende av varandra. Ekonomisk tillväxt och utveckling ger ökade resurser och sysselsättning, vilket gynnar social utveckling. Hälsan bland våra medborgare påverkas i allra högsta grad av miljö-, ekonomiska och sociala faktorer. Livssituationen upplevs som trygg och behovsstyrd. Kommunen erbjuder hälso- och sjukvård till hög kvalité Våra medborgare upplever att tillvaron är stimulerande och meningsfull. Äldre eller personer med funktionnedsättning har, liksom alla andra, olika behov och drömmar. Ingen brukare ska vara osäker på att den får sina behov tillgodosedda. Kommunens boenden ska ha en miljö som upplevs som trygg. Hög kvalité i hälso- och sjukvård är en framgångsfaktorn för Forshaga kommun. Personalen bidrar till att stärka brukarens självkänsla och tilltro till sin egen förmåga. Medarbetare God förståelse för uppdraget. Fortlöpande följa upp resultat och jämföra sig med andra och även den egna verksamheten.(skl:s jämförelsetal). Kontinuerlig kompetensutveckling. Våra medarbetare får en kontinuerlig kompetensutveckling. Medborgarna upplever att de möts av respekt och ett gott bemötande av våra medarbetare. Det är viktigt att aktuell evidensbaserad forskning får genomslag i vår verksamhet. Förvaltningen arbetar aktivt med värdegrunden. Personalen är lyhörd och empatisk och omsorgen anpassas efter brukarens förutsättningar och önskemål. En god hälsa bland medarbetarna. Vi arbetar systematiskt och långsiktigt för att vara en ansvarsfull och attraktiv arbetsgivare med friska anställda och en god arbetsmiljö. Vi arbetar för en hållbar arbetssituation där våra anställda kan kombinera arbetsliv och fritid. Vi anser att en god arbetsmiljö, låg sjukfrånvaro och hög trivsel har en positiv påverkan på kvalitet, produktivitet, service och kundnöjdhet. Anställda som trivs och har god hälsa och bra arbetsmiljö. Friska medarbetare. Kommunen uppmuntrar och subventionerar friskvårdsaktiviteter. Personalen får möjligheter att utveckla/påverka den egna arbetsmiljön. Ledarna ger medarbetare feedback på det egna arbetet. Ekonomi Hållbar utveckling Ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer samspelar och är beroende av varandra. När det råder balans mellan dessa tre faktorer får vi en hållbar utveckling, som gynna nästkommande generationer. God framförhållning för att uppnå hög flexibilitet. För att kunna ha en hållbar utveckling med en åldrande befolkning krävs att personalen arbetar med rätt saker på rätt sätt. Budget (57)

37 Tillväxt Budget 2014, flerårsplan Forshaga ska vara minst invånare år Nyföretagandet ska öka och infrastrukturen ska vara bra. Bra samarbete med befintlig handel och näringsliv ökar tillväxten. Våra medarbetare har kunskap om den ekonomiska situationen och upplever att de kan påverka den. Enhetens ekonomiska läge redovisas och diskuteras i personalgrupperna. Arbetsledningen ska uppmuntra förslag till förbättringar från personalen. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna är i balans. Enligt kommunallagen och lagen om kommunal redovisning ska kommunfullmäktige besluta om finansiella mål samt om mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen har uppnåtts. Ekonomi i balans Givna ramar skall hållas och följas upp. Kvaliten skall vara hög och utvärderas kontinuerligt. För att nå en ekonomi i balans måste samverkan ske både internt och externt. Budget (57)

38 Budget 2014, flerårsplan Lärande och arbete Medborgare Alla har en god uppväxt Alla barn har rätt till bra start i livet. De ska växa upp i en trygg miljö och i en anda av delaktighet och ansvarstagande Medborgarna ges förutsättningar att forma ett liv och samhälle med god uppväxtmiljö. Med medborgare menas barn och ungdomar under 20 år. Kommunen vill värna om drogfria miljöer där unga vistas. Kartläggning av riksbeetenden bland unga som inte fullföljer gymnasieskolan. Allas delaktighet genom information och en öppen dialog med medborgarna. - Dialog och samverkan mellan medborgare, det offentliga och övriga intressenter skapar förståelse för den lokala demokratin. - Kommunal verksamhet tydliggörs och följs upp regelbundet för att i dialog med medborgare utveckla driftsoch verksamhetsformer. Tillgängliga verksamheter för medborgarna Medborgarna ska lätt kunna nå medarbetarna, Information om verksamheten ska finnas tillgänglig. Möjlighet till att ställa frågor och lämna synpunkter finns. Budget (57)

39 God hälsa bland medborgarna. Budget 2014, flerårsplan Ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer samspelar och är beroende av varandra. Ekonomisk tillväxt och utveckling ger ökade resurser och sysselsättning, vilket gynnar social utveckling. Hälsan bland våra medborgare påverkas i allra högsta grad av miljö-, ekonomiska och sociala faktorer. Medborgarna ges förutsättningar att forma ett hälsosamt och berikande liv I ett hälsosamt och berikande liv ingår en meningsfull utbildning, sysselsättning och fritid. Kommunen erbjuder olika former av stöd för de kommuninvånare som saknar dessa förutsättningar Medarbetare God förståelse för uppdraget. Fortlöpande följa upp resultat och jämföra sig med andra och även den egna verksamheten.(skl:s jämförelsetal). Kontinuerlig kompetensutveckling. Kontinuerlig kompetensutveckling Uppdragsförståelse. Utöver krav på individuella kompetens planer beslutar nämnden årligen om särskilda kompetensutvecklings insatser. (t ex rektorsutbildning) Jämföra och följa upp resultat med egna och andra verksamheter, internt och externt. En god hälsa bland medarbetarna. Vi arbetar systematiskt och långsiktigt för att vara en ansvarsfull och attraktiv arbetsgivare med friska anställda och en god arbetsmiljö. Vi arbetar för en hållbar arbetssituation där våra anställda kan kombinera arbetsliv och fritid. Vi anser att en god arbetsmiljö, låg sjukfrånvaro och hög trivsel har en positiv påverkan på kvalitet, produktivitet, service och kundnöjdhet. Anställda som trivs och har god hälsa och bra arbetsmiljö. Friska medarbetare Låg sjukfrånvaro, kunna utveckla och påverka sin arbetsmiljö. Bra ledarskap Ekonomi Hållbar utveckling Ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer samspelar och är beroende av varandra. När det råder balans mellan dessa tre faktorer får vi en hållbar utveckling, som gynna nästkommande generationer. Alla kan försörja sig själva Individanpassade insatser och samverkan syftande till egen självförsörjning. Budget (57)

40 Tillväxt Budget 2014, flerårsplan Forshaga ska vara minst invånare år Nyföretagandet ska öka och infrastrukturen ska vara bra. Bra samarbete med befintlig handel och näringsliv ökar tillväxten. Utbildningsnivån ligger på riksgenomsnittet Vuxenutbildning är ett framtidsverktyg. Utan utbildning, kompetensutveckling eller fortbildning tappar utvecklingen av samhället fart. Låg utbildningsnivå bidrar inte till kommunens utveckling. Det måste finnas en positivare attityd bland våra invånare för utbildning. Många barn växer upp i miljöer som inte fullt ut stödjer sina barn och unga i deras studier. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna är i balans. Enligt kommunallagen och lagen om kommunal redovisning ska kommunfullmäktige besluta om finansiella mål samt om mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen har uppnåtts. Ekonomi i balans Givna ramar skall hållas med en kontinuerlig uppföljning. Säkerställ att tilldelade medel används till politiskt fattade beslut. Budget (57)

41 Budget 2014, flerårsplan Överförmyndarnämnden Medborgare Alla har en god uppväxt Alla barn har rätt till bra start i livet. De ska växa upp i en trygg miljö och i en anda av delaktighet och ansvarstagande Överförmyndarnämnden i samverkan skall beakta barnens, medborgarnas rätt i samhället med hjälp av gällande rätt. Verksamheten ska arbeta utifrån ett rättssäkert förhållningssätt som ger de medborgare som behöver den hjälp som behövs. Allas delaktighet genom information och en öppen dialog med medborgarna. - Dialog och samverkan mellan medborgare, det offentliga och övriga intressenter skapar förståelse för den lokala demokratin. - Kommunal verksamhet tydliggörs och följs upp regelbundet för att i dialog med medborgare utveckla driftsoch verksamhetsformer. Överförmyndarnämnden i samverkan skall genom dialog, information och utbildning hela tiden sträva efter en bra verksamhet som bygger på förståelse för det samhälleliga uppdraget. God hälsa bland medborgarna. Ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer samspelar och är beroende av varandra. Ekonomisk tillväxt och utveckling ger ökade resurser och sysselsättning, vilket gynnar social utveckling. Hälsan bland våra medborgare påverkas i allra högsta grad av miljö-, ekonomiska och sociala faktorer. Budget (57)

42 Medarbetare Budget 2014, flerårsplan God förståelse för uppdraget. Fortlöpande följa upp resultat och jämföra sig med andra och även den egna verksamheten.(skl:s jämförelsetal). Kontinuerlig kompetensutveckling. Kontinuerlig kompetensutveckling Alla som bidrar till verksamheten skall under tiden för respektive uppdrag erbjudas utbildning, handledning och uppföljning Intern tillsyn Genom individuella och generella planer skall utbildning erbjudas. Bedriva tillsyn så att verksamheten bevisligen bedriver bra verksamhet och uppfyller lagstiftarens intentioner En god hälsa bland medarbetarna. Vi arbetar systematiskt och långsiktigt för att vara en ansvarsfull och attraktiv arbetsgivare med friska anställda och en god arbetsmiljö. Vi arbetar för en hållbar arbetssituation där våra anställda kan kombinera arbetsliv och fritid. Vi anser att en god arbetsmiljö, låg sjukfrånvaro och hög trivsel har en positiv påverkan på kvalitet, produktivitet, service och kundnöjdhet. Anställda som trivs och har god hälsa och bra arbetsmiljö. Friska medarbetare Ekonomi Hållbar utveckling Ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer samspelar och är beroende av varandra. När det råder balans mellan dessa tre faktorer får vi en hållbar utveckling, som gynna nästkommande generationer. Tillväxt Forshaga ska vara minst invånare år Nyföretagandet ska öka och infrastrukturen ska vara bra. Bra samarbete med befintlig handel och näringsliv ökar tillväxten. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna är i balans. Enligt kommunallagen och lagen om kommunal redovisning ska kommunfullmäktige besluta om finansiella mål samt om mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen har uppnåtts. Budget i balans Budget (57)

43 Budget 2014, flerårsplan Valnämnd Medborgare Alla har en god uppväxt Alla barn har rätt till bra start i livet. De ska växa upp i en trygg miljö och i en anda av delaktighet och ansvarstagande Allas delaktighet genom information och en öppen dialog med medborgarna. - Dialog och samverkan mellan medborgare, det offentliga och övriga intressenter skapar förståelse för den lokala demokratin. - Kommunal verksamhet tydliggörs och följs upp regelbundet för att i dialog med medborgare utveckla driftsoch verksamhetsformer. Högt valdeltagande bland de röstberättigade. God hälsa bland medborgarna. Ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer samspelar och är beroende av varandra. Ekonomisk tillväxt och utveckling ger ökade resurser och sysselsättning, vilket gynnar social utveckling. Hälsan bland våra medborgare påverkas i allra högsta grad av miljö-, ekonomiska och sociala faktorer. Budget (57)

44 Medarbetare Budget 2014, flerårsplan God förståelse för uppdraget. Fortlöpande följa upp resultat och jämföra sig med andra och även den egna verksamheten.(skl:s jämförelsetal). Kontinuerlig kompetensutveckling. Kompetenta medarbetare och tillförlitlig valadministration. En god hälsa bland medarbetarna. Vi arbetar systematiskt och långsiktigt för att vara en ansvarsfull och attraktiv arbetsgivare med friska anställda och en god arbetsmiljö. Vi arbetar för en hållbar arbetssituation där våra anställda kan kombinera arbetsliv och fritid. Vi anser att en god arbetsmiljö, låg sjukfrånvaro och hög trivsel har en positiv påverkan på kvalitet, produktivitet, service och kundnöjdhet. Anställda som trivs och har god hälsa och bra arbetsmiljö. Ekonomi Hållbar utveckling Ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer samspelar och är beroende av varandra. När det råder balans mellan dessa tre faktorer får vi en hållbar utveckling, som gynna nästkommande generationer. Tillväxt Forshaga ska vara minst invånare år Nyföretagandet ska öka och infrastrukturen ska vara bra. Bra samarbete med befintlig handel och näringsliv ökar tillväxten. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna är i balans. Enligt kommunallagen och lagen om kommunal redovisning ska kommunfullmäktige besluta om finansiella mål samt om mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen har uppnåtts. Effektiva och rättssäkra val. Förbereda och genomföra allmänna val, val till Europaparlamentet samt folkomröstningar i kommunen effektivt, rättssäkert och inom tilldelad budgetram. Budget (57)

45 Reglementen och riktlinjer m.m. Alkoholpolitiskt program Budget 2014, flerårsplan Allmänna lokala ordningsföreskrifter Forshaga kommun/ordningsstadgan Arbetsgivarpolicy Arbetsordning för handläggning av ärenden om konstnärlig utsmyckning vid om- och nybyggnation i kommunal regi: revidering Arbetsordning för Kommunfullmäktige: reviderad Arkivreglemente Arvodesreglemente Attestantförteckning Attestantreglemente Bidragsregler till studieförbund Bredbandsstrategi för Forshaga kommun Delegationsförteckning för Kommunstyrelsen Delegeringsordning för Barn- och utbildningsnämnden Delegeringsordning för Kommunstyrelsen Delegeringsordning för Lärande- och arbetsnämnden Delegeringsordning för Miljö- och byggnämnden Delegeringsordning för Vård- och omsorgsnämnden Delegeringsordning för Överförmyndarnämnden Finanspolicy Handikappolitiskt program Handlingsplan för barnens bästa Handlingsplan för Hälso- och trygghetsrådet, HOT-planen Handlingsplan vid våld och hot i arbetslivet Hälso- och friskvårdsplan Internationell policy/strategi Kommunikationspolicy Kopieringstaxan i Forshaga kommuns reprocentral Kostpolicy Kännetecken på gott ledarskap i Forshaga kommun Lokala föreskrifter om avfallshantering/avfallsplan Lokala hälsoskyddsföreskrifter för Forshaga kommun Lönepolitiskt program Budget (57)

46 Näringslivsstrategi Budget 2014, flerårsplan Policy/regler IT-verktyg Psykosocial handlingsplan för chefer vid dödsfall, större olyckor och katastrofer Reglemente för Barn- och utbildningsnämnden Reglemente för Forshaga ungdomsråd, FUR Reglemente för Forshaga, Grums, Hagfors, Kils och Munkfors kommuners gemensamma överförmyndarnämnd Reglemente för gemensam hjälpmedelsnämnd Reglemente för internkontroll Reglemente för kommunala Pensionärs- och Handikapprådet Reglemente för Kommunstyrelsen Reglemente för Lärande- och arbetsnämnden Reglemente för Miljö- och byggnämnden i Forshaga och Munkfors kommuner Reglemente för Samverkansnämnden Reglemente för Valnämnden Reglemente för Vård- och omsorgsnämnden Regler för tillstånd att servera spritdrycker, vin och starköl i Forshaga kommun Regler för Forshaga kommuns stipendier för god insats inom ungdomsledar-, kultur- och miljöområdet Regler och riktlinjer för penninghantering Revisionsreglemente Riktlinjer avseende inköpskort Riktlinjer för användning av sociala medier Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet i Forshaga kommun Riktlinjer för avgifter i Musikskolan Riktlinjer för att förhindra diskriminering på arbetsplatsen Riktlinjer för egentillsynsprogram vid tobaksförsäljning Riktlinjer för en drogfri arbetsplats Riktlinjer för Forshaga kommuns grafiska profil Riktlinjer för Forshaga.se Riktlinjer för hantering av kontokort Riktlinjer för hemsändningsbidrag Riktlinjer avseende inköpskort Riktlinjer för introduktion av nyanställda Riktlinjer för jämställdhet och mångfald Budget (57)

47 Budget 2014, flerårsplan Riktlinjer för kontakter med media Riktlinjer för kulturbidrag Riktlinjer för rehabilitering Riktlinjer för serveringstillstånd Riktlinjer för sponsring av idrottshallar och simhall, vid cuper och större arrangemang Riktlinjer för upphandling/upphandlingspolicy Riktlinjer för upplåtelse av jakt på kommunal mark Riktlinjer för uthyrning av kommunala lokaler Riktlinjer och handlingsplaner för främjande av empati och motverkan av antidemokratiska rörelser i Forshaga Riktlinjer och policydokument för Klarälvsbanan Riktlinjer vid tjänsteresa/resepolicy Strategi för tillväxt Forshaga en attraktiv kommun Säkerhetspolicy Trivsel- och säkerhetsregler i Deje simhall Tobakspolicy för Forshaga kommun Värdegrund för Forshaga kommun Webb-policy Årlig tillsynsplan för permanenta serveringstillstånd Budget (57)

48 Budget 2014, flerårsplan Kommunstyrelsen Kommunledningskontor Budget 2013 Budget 2014 Verk Text verksamhet Kostnad Int Netto Kostnad Intäkt Netto 1010 Kommunfullmäktige 526,3 526,3 587,7 587, Kommunstyrelsen 2 172, , , , KS information 825,0 825,0 825,0 825, Stöd t politiska partier 267,6 267,6 267,6 267, Revision 548,6 19,5 529,1 548,6 19,5 529, Förrättningar 10,0 10,0 10,0 10, Medlemsavgifter 620,0 620,0 620,0 620, Planläggning 200,0 200,0 200,0 200, Markreglering 60,0 60,0 60,0 60, Varuförsörjning 50,0 25,0 25,0 50,0 25,0 25, Konsumentrådgivning 300,0 300,0 0,0 0, Informationstavlor 34,0 34,0 34,0 34, Beredskap/säkerhet 755,0 505,0 250,0 755,0 505,0 250, Kommunikationer 8 132, , , , Kommunledningsstab 1 593, , , , Kommunledningskontor 3 608,4 229, , ,4 229, , IT-gem. nämd förd. kostn. 0,0 0,0 260,0 260, Växel 1 086,1 219,3 866, ,3 179, , Vaktmästeri 1 609,1 291, , ,9 99, , Arkiv 155,9 155,9 215,9 215,9 Summa , , , , , ,2 Ekonomikontor Budget 2013 Budget 2014 Verk Text verksamhet Kostnad Int Netto Kostnad Intäkt Netto 1306 Annan gemensam verksamhet 230,0 230,0 240,0 240, Räddningstjänst 8 667, , , , Ekonomikontor 5 760,4 964, , ,0 964, , IT-gem. nämd förd. kostn. 514,0 514,0 514,0 514,0 Summa ,4 964, , ,0 964, ,8 Personalkontor Budget 2013 Budget 2014 Verk Text verksamhet Kostnad Int Netto Kostnad Intäkt Netto 9205 Personalkontor 6 035,2 280, , ,5 284, , Företagshälsovård 780,0 780,0 780,0 780, Facklig verksamhet 996,9 996,9 996,9 996,9 Summa 7 812,1 280, , ,4 284, ,6 Budget (57)

49 Budget 2014, flerårsplan Kommunteknik Budget 2013 Budget 2014 Verk Text verksamhet Kostnad Int Netto Kostnad Intäkt Netto 2152 Markförsörjning 4,6 4,6 4,6 4, Saneringsfastigheter 447,8 18,2 429,6 451,8 18,2 433, Mätningsverksamhet 465,0 120,0 345,0 495,0 100,0 395, Kommunalarbetare 4 840, ,2 326, , ,9 24, Kommunförrådet 395,3 395,3 419,8 419, Gatuavdelningens fordon 987,1 868,1 119, ,4 911,4 137, Arbete till andra 197,5 259,7-62,2 197,5 257,0-59, Skredrisk 87,6-87,6 87,6-87, Barmarksunderhåll 8 147, , , , Offentlig belysning 2 103,9 80, , ,9 80, , Vinterväghållning 1 936, , , , Enskilda vägar 800,0-800,0 930,0-930, Barmarksunderh ensk vägar 830,5 830,5 883,6 883, Vintervägh enskilda vägar 796,0 796,0 581,5 581, Parker 2 695,6 40, , ,8 40, , Flottningsmuseum, fastigh 117,9 117,9 0,0 117,9 117,9 0, Älvrum, utställningslokal 292,2 320,9-28,7 293,5 320,9-27, Idrottsplats vaktmästare 2 243,9 822, , ,0 422, , Motionsanläggningar 636,0 57,3 578,7 636,0 57,3 578, Industrilokaler 1 281,3 871,7 409, ,3 871,7 423, Skogsfastighet (Ullerud) 112,6 318,7-206,1 112,6 318,7-206, Skogsfastighet (Forshaga) 22,6 200,5-177,9 22,6 200,5-177, Bostads- och affärshus 2 520, ,3-361, , ,3-356, Exploatering bostäder 1,0 1,0 1,0 1, Gemensamma kostnader 4 232, , , , Vattenverk 2 576, , , , Ledningar 7 603,5 83, , ,5 83, , Pumpstationer 990,6 990, , , Vatten- o avloppshant , , , , Avloppsverk 3 473, , , , Bortforsl hushållsavfall 5 460, , , , , , Återvinningscentral 2 168, , , , Soptippen, skrot 100,0-100,0 100,0-100, Miljöfarligt avfall 150,0 150,0 150,0 150, Sophämtn fritidshus 100,0 250,0-150,0 100,0 250,0-150, Sluttäckning tippen 200,0 200,0 200,0 200, Servicepersonal 4 074, ,6 270, , ,6 281, Lokalvård , ,8 555, , ,6 614,2 Budget (57)

50 Budget 2014, flerårsplan Budget 2013 Budget 2014 Verk Text verksamhet Kostnad Int Netto Kostnad Intäkt Netto El-tekniker,genomgångskon 547,6 511,8 35,8 552,1 511,8 40, Skolfastigheter , ,9 367, , ,9 527, Socialförv fastigheter 9 328, ,9-244, , ,3-113, Barnomsorgens fastigheter 2 897, ,7-340, , ,7-293, Räddningstj fastigheter 227,3 140,3 87,0 228,8 140,3 88, Fritidsfastigheter 5 072, , , , , , Förhyrda lokaler 7 710, ,7-0, , ,8 0, Förvaltningsbyggnader 4 666, , , , , , Kommunteknik 4 548, , , , , , Kostenheten , , , , , , Verksamhetssystem 25,4 25,4 25,4 25,4 Summa , , , , , ,9 Budget (57)

51 Budget 2014, flerårsplan Kultur o fritid/näringsliv Budget 2013 Budget 2014 Verk Text verksamhet Kostnad Int Netto Kostnad Intäkt Netto 2201 Företagsfrämj åtgärder 1 300, , , , Lokal utveckling 235,0 235,0 235,0 235, Internationellt arbete 130,0 130,0 160,0 160, Turism 1 743,6 70, , ,8 67, , Campingplats 339,8 140,0 199,8 354,8 140,0 214, Alkoholtillstånd 20,0-20,0 0,0 0, Sportfisketurism 298,4 298,4 265,4 265, Stöd till föreningar 4 581, , , , Centrala o reg organisat 107,0 107,0 157,0 157, Kostnadstäckningsbidrag 570,0 570,0 570,0 570, Stöd t studieorganisat 250,0 250,0 350,0 350, Konstnärlig utsmyckning 12,4 12,4 12,4 12, Kulturaktiviteter 879,5 879,5 747,5 747, Flottningsmuseum 234,2 234,2 236,2 236, Älvrum, utställningslokal 300,3 300,3 296,3 296, Ungdomskulturhus/Dejeskol 1 338,0 218, , ,0 218, , Bibliotek 5 328,0 162, , ,0 162, , Musikskola/kulturskola 2 782,2 180, , ,2 180, , Kultur- o fritidskontor 1 423,2 46, , ,2 46, , Sporthallar 450,0-450,0 450,0-450, Simhallar 4 565, , , , , , Övriga föreningslokaler 30,0-30,0 30,0-30, Kultur- o ungdomsenheten 2 077, , , , Träffpunkt Forshaga 691,5 125,4 566,1 691,5 125,4 566,1 Summa , , , , , ,0 KOMMUNSTYRELSEN TOTALT Budget 2013 Budget 2014 Verk Text verksamhet Kostnad Int Netto Kostnad Intäkt Netto , , , , , ,5 Budget (57)

52 Budget 2014, flerårsplan Överförmyndarnämnd Budget 2013 Budget 2014 Verk Text verksamhet Kostnad Int Netto Kostnad Intäkt Netto 1022 Överförmyndarnämnd 128,7 128,7 128,7 128, Överförmyndarkontor 2 589, ,3 616, , ,0 599, Uppdragstagare 598,4 598,4 748,3 748,3 Summa 3 316, , , , , ,3 Valnämnd Budget 2013 Budget 2014 Verk Text verksamhet Kostnad Int Netto Kostnad Intäkt Netto 1301 Allmänna val 15,0 15,0 465,0 465,0 Summa 15,0 0,0 15,0 465,0 0,0 465,0 Budget (57)

53 Budget 2014, flerårsplan Barn och utbildningsnämnden Budget 2013 Budget 2014 Verk Text verksamhet Kostnad Int Netto Kostnad Intäkt Netto 1030 Barn- och utbildningsn 574,3 574,3 585,0 585, Familjecentr Forsh Deje 839,6 839,6 844,5 844, Förskola , , , , , , Verksamhetspengar 3 246, , , , Familjedaghem 2 568,6 199, , ,4 157, , Projekt 332,7 332,7 332,7 332, Fritidshem , , , , , , BUN förvaltning 3 301, , , , Skolexpedition 1 932, , , , Ledningspersonal 6 201, , , , Skolmåltider 5 903, , , , Skolhälsovård 2 163,8 0, , ,0 125, , Skolskjutsar 5 900, , , , Psykolog och kurator 2 206,7 0, , ,0 300, , SYV 1 129, ,0 834,0 834, Vaktmästare 1 548, , , , Kap tjänst Lärcenter 868,9 868,9 868,9 868, Undervisning ,4 900, , ,5 900, , AV-hjälpmedel 200,0 200,0 200,0 200, Verksamhetspengar 4 696, , , , Special handikapp 3 188, , , , Lokaler , , , , Kompetensutveckling 1 125, ,8 841,8 841, Obligatorisk särskola 4 570, , , , Gymnasieskola ,5 480, , ,0 480, , Inackorderingsbidrag 510,0 510,0 526,5 526, Gymnasiesärskola 4 985, , , , Mölnbacka 15,0 15,0 0,0 0, Familjegruppen 3 888, , , , Institutionsv barn ungdom 5 080,0 280, , ,0 280, , Familjehemsv barn ungdom 4 405, , , , Kontaktperson barn 700,0 700,0 700,0 700, Hemma Hos-insatser 220,0 220,0 220,0 220, Övr öppna ins barn/ungd 140,0 140,0 147,5 147, Familjerätt 335,0 335,0 335,0 335, Ensamkommande barn 607,0 607,0 0,0 0,0 0,0 0, IT-gem. nämd förd. kostn , , , ,0 Summa , , , , , ,0 Budget (57)

54 Budget 2014, flerårsplan Nämnden Lärande och Arbete Budget 2013 Budget 2014 Verk Text verksamhet Kostnad Int Netto Kostnad Intäkt Netto 1060 Nämnden Lärande o Arbete 472,3 472,3 494,0 494, Grönyteskötsel 1 367, ,0 292, , ,6 292, Friluftsbad 2,0 2,0 97,0 97, BUN förvaltning 10,4 10,4 10,4 10, Kommunalt uppf.ansvar 157,5 157,5 157,6 157, Grundvux 947,4 947, , , Gemensam administration 1 938,8 540, , , , , Undervisning 2 933,9 868, , ,9 700, , Vård- och omsorgsutb 1 881, ,0 686, , ,0 814, Särvux 45,0 45,0 45,0 45, Yrkeshögskolan 3 769, ,2 91, , ,0 0, Svenska för invandrare 1 886,7 787, , ,6 787,1 882, Mölnbacka 1 212, ,2 34, , ,0-0, Förvaltningschef LärArb 996,9 996, , , ÄO Serviceenheten 5 650, , , , , , Försörjningsgruppen 3 808, , , , Institutionsvård vuxna 1 100,0 66, , ,0 19, , Familjehemsvård vuxna 150,0 150,0 150,0 150, Egen öppenvård vuxna 945,9 45,0 900,9 935,0 25,0 910, Kontaktpersoner vuxna 37,2 37,2 37,2 37, Försörjningsstöd 8 501,0 200, , ,5 877, , Familjerätt 535,0 535,0 535,0 535, Flyktingsmottagande 1 777, ,1 345, , ,0 35, Ensamkommande barn 8 317, ,9 46, , ,5 0, AME omställningsmedel 789,2 112,7 676,5 164,0 111,5 52, Emigrantcentrum 0,0 0, ,0 300, , Arbetsidecentrum 7 640, , , , , , Skogslaget 1 417,3 528,1 889, ,7 528, , IT-gem. nämd förd. kostn. 845,7 845,7 845,7 845, Konferensverks Slottet 1 136,2 364,1 772, ,2 404,1 762, Finansiell samordning 242,5 242,5 235,0 235, Lärcenter 1 775,9 498, , , , ,1 Summa , , , , , ,0 Budget (57)

55 Budget 2014, flerårsplan Vård och omsorgsnämnd Budget 2013 Budget 2014 Verk Text verksamhet Kostnad Int Netto Kostnad Intäkt Netto 1040 Vård- och omsorgsnämnd 586,1 586,1 570,3 570, Vård/omsorgskontoret 3 603,7 180, , ,1 180, , Bemanningsenhet 2 917, , , , Kultur i vården 80,0 80,0 0,0 80,0 80,0 0, Hemsjukvård leg pers ,3 60, , ,0 60, , Hemtjänst , , , , Rehabilitering 4 411,9 369, , ,0 369, , Hjälpmedel 784,4 784,4 784,4 784, Hemtjänst Natt 2 415, , , , Pool äo hemtjänst 55,8 55,8 0,0 0, Hemsjukvård MAS 476,0 10,0 466,0 476,0 10,0 466, Dagverksamhet 1 198,0 129, , ,4 129, , Anhörigstöd 514,7 514,7 514,7 514, Gruppboende Skogsgläntan 71,0 71,0 0,0 0, Gruppboende Nattpersonal 5 268, , , , Vaktmästare/Städ 518,0 518,0 511,8 511, Socialpsykiatri 4 497,8 132, , ,5 70, , Pool äldreomsorg övriga 61,7 61,7 0,0 0, Delegerad hemsjukvård 1 014, ,8 750,0 750, Gem kostn särskilt boende 360,0 360,0 506,4 506, Omvårdnadsboende ÄO , , , , Demensboende ÄO , , , , Korttidsboende ÄO 5 350, , , , Administration äldreoms 9 131, , , , Gem kostn Lintjärn/UG 146,4 146,4 0,0 0, Utbildning äldreomsorgen 610,7 610,7 610,7 610, Taxor och avgifter ÄO , , , , Hyror Servicehus 4 173, ,3 192,8 0,0 0,0 0, Övr social service kaptj 824,3 824,3 824,3 824, Insatser enl lss gruppb , , , , , , Insatser lss dagl vsh 7 681,8 448, , ,6 448, , Gem.kostn LSS-avd 1 661, ,5 0,0 0, Gem kostn stöd o serv avd 233,8 233, , , Pers ass, myndighetskostn 9 178, , , , Personlig assistans , , , , , , Pers ass, kommunala kostn 982,8 982,8 639,9 639, Insatser enligt lss 7 224,2 580, ,2 0,0 0,0 0, Avlösarservice 0,0 0,0 100,0 100,0 Budget 2013 Budget 2014 Budget (57)

56 Budget 2014, flerårsplan Verk Text verksamhet Kostnad Int Netto Kostnad Intäkt Netto Familjehem/Elevhem 0,0 0,0 410,0 410, Ledsagarservice 0,0 0,0 600,0 600, Kontaktperson 0,0 0,0 900,0 900, Korttidsvistelse 0,0 0,0 0, ,7 100, , Färdtjänst 1 997, , , , Öppen verksamhet 2 309, , , , Gårdsråden 142,6 142,6 80,0 80, Projekt VON 130,0 130,0 0,0 0,0 0,0 0, IT-gem. nämd förd. kostn. 974,5 974, , ,0 Summa , , , , , ,0 Budget (57)

57 Budget 2014, flerårsplan Miljö och byggnämnd Budget 2013 Budget 2014 Verk Text verksamhet Kostnad Int Netto Kostnad Intäkt Netto 1050 Miljö-och byggnämnd 392,5 392,5 349,1 349, Detaljplan 160,0 160,0 80,0 80, Stadsarkitekt 126,0 126,0 122,0 122, Bygglov 785,0-785,0 785,0-785, Energirådgivning 280,0 280,0 0,0 280,0 280,0 0, Miljö- och byggförvaltn 4 644,9 843, , ,4 843, , Hälsoskydd 20,0 160,0-140,0 0,0 160,0-160, Miljöskydd 10,0 330,0-320,0 0,0 330,0-330, Livsmedel 15,0 15,0 15,0 15, Livsmedelskontroll 365,0-365,0 365,0-365, Reg av livsmedelsanläggn 20,0-20,0 20,0-20, Extra livsmedelskontroll 10,0-10,0 15,0-15, Avfall och kemikalier 8,0 3,0 5,0 0,0 3,0-3, Miljöundersökningar 10,0 10,0 0,0 0, Naturvård 1 025, ,0 17,5 17, Tobak öl läkemedel 40,0-40,0 50,0-50, Miljösamverkan 30,0 30,0 30,0 30, Fairtrade 20,0 20,0 5,0 5, Bostadsanpassning 1 096, , , ,0 Summa 7 837, , , , , ,0 Summa alla nämnder Budget 2013 Budget 2014 Verk Text verksamhet Kostnad Int Netto Kostnad Intäkt Netto , , , , , ,8 Budget (57)

58 KOMMUNFULLMÄKTIGE Protokollsutdrag (2) 101 Budget 2014 och flerårsplan 2015 och 2016 KS 2013/71 Beslut Kommunfullmäktige beslutar - anta förslag till budget 2014 med beslutade justeringar och flerårsplan 2015 och Lärande- och arbetsnämnden uppdras att vid arbetsutskottets sammanträde i februari 2014 redovisa ungdomspraktik/sommarjobb - kommunfullmäktige tar i januari 2014 ställning till ytterligare medel till kostenheten för ekologiska livsmedel, beräknat på skatteintäkter utifrån slutlig befolkningsuppgift per 1 november 2013 OBS att mål angående mål av finansiering av investeringar kompletterats enligt KF's beslut om lånefinansiering av membranfilter VA-verk Forshaga. Thomas Nilsson, Anders Ljungsten, Inge Olsson, Lars Ericsson, Karin Andersson, Bertil Bohm (samtliga M), Göran Olsson (-), Gunnar Lindgren (KD), Fredrik Erlandsson (FP), Maud Jennemo Olsson (FP) och Kjell Tallin (SD) reserverar sig mot beslutet att anta förslag till budget 2014 med beslutade justeringar och flerårsplan 2015 och Yrkande Angelica Rage (S) yrkar att en ytterligare attsats läggs till kommunstyrelsens förslag lydande: - kommunfullmäktige tar i januari 2014 ställning till ytterligare medel till kostenheten för ekologiska livsmedel, beräknat på skatteintäkter utifrån slutlig befolkningsuppgift per 1 november 2013 Thomas Nilsson (M) yrkar: kronor minskas ramen till kommunstyrelsen, genom att en effektivisering av den centrala förvaltningen genomförs, vilket innebär cirka 5 % av totalkostnaden för central administration. - Kommunchefen ges uppdraget att genomföra effektiviseringen enligt ovanstående kronor för myggbekämpning, som i dag finns på centralt konto under kommunstyrelsen, ombudgeteras på samma konto kronor, utöver förslagen ramförstärkning tillförs Barn- och utbildningsnämnden kronor, utöver föreslagen ramförstärkning tillförs Vård- och omsorgsnämnden kronor utöver föreslagen investeringsbudget tillförs Barn-och utbildningsnämnden, under förutsättning att erforderliga beslut fattas gällande AFA-pengar Pengarna avser inre investering vid Dejeskolan. Justerarnas sign Propositionsordning Två förslag till beslut finns, dels kommunstyrelsens förslag och dels Alternativ Forshaga- Ulleruds yrkande. Ordförande ställer frågan om bifall enligt kommunstyrelsens förslag och dels bifall till Alternativ Forshaga-Ulleruds yrkande mot varandera. Ordförande finner att kommunstyrelsens förslag får flest röster. Votering begärs. Den som bifaller kommunstyrelsens förslag, röstar JA och den som bifaller Alternativ Forshaga-Ulleruds förslag röstar NEJ. Kommunstyrelsens förslag får 29 röster och Alternativ Forshaga-Ulleruds yrkande får 11 röster. Ordförande finner att kommunstyrelsens förslag vinner. Utdragsbestyrkande

59 KOMMUNFULLMÄKTIGE Protokollsutdrag (2) Bakgrund Arbetsutskottet som budgetberedning beslutade notera samtliga nämnders redovisning samt att ärendet återkommer vid arbetsutskottets sammanträde i november. Thomas Nilsson (M) lämnar in skriftligt yrkande och reserverar sig mot beslutet i KsAu och även i KS reserverar han sig. Även Anders Ljungsten (M) och Per- Olof Nilsson (FP) reserverar sig mot beslutet i KS. Beslutsunderlag Budgethandlingar Thomas Nilssons yrkanden, och Protokoll KsAu , 228 Protokoll KS , 167 Beslutet skickas för verkställighet till: Förvaltningschefer, Lärande- och arbetsnämnden Beslutet skickas för kännedom till: Förvaltningschefer Justerarnas sign Utdragsbestyrkande

60 Planerings- och uppföljningsprocessen i Forshaga kommun Styrdokument för planerings och uppföljningsprocessen i Forshaga kommun Forshaga kommun Org. nr: Box 93, Forshaga Tel:

61 Planerings- och uppföljningsprocessen i Forshaga kommun Innehåll 1. Inledning Vem vänder sig manualen till? Generella utgångspunkter Rollfördelning Kommunfullmäktiges roll Kommunfullmäktige har tagit fram följande: Kommungemensamma mål (Följs upp i samband med delårsrapport och årsredovisning) Kommunstyrelsens roll Nämndernas roll Nämndsmål (Följs upp till delårsrapport och årsredovisning) Förvaltningens roll Åtaganden, mått och aktiviteter Enhetens roll Enhetens mått och aktiviteter Rollfördelning generellt På vilken nivå ska besluten fattas? Politiker och tjänstemannarollen Sammanfattning styrningen kommunfullmäktige- nämnder- förvaltning Styrningen i Forshaga kommun Gemensamma begrepp i styrmodellen Följande begrepp ska användas: Planerings- och uppföljningsprocesserna Planeringsprocessen Uppföljningsprocessen Delårsrapport Årsredovisning... 9 Forshaga kommun Org. nr: Box 93, Forshaga Tel:

62 Planerings- och uppföljningsprocessen i Forshaga kommun 1. Inledning Visionen, Barnkommun i Värmland ska utgöra en övergripande och gemensam framtidsbild för Forshaga kommun och de kommunala bolagen. Utifrån denna ska respektive verksamhet organisera sig och verka för att visionen och de av kommunfullmäktige antagna målen nås. Syftet är att påverka beteenden i organisationen mot ett önskat resultat i både ekonomisk och kvalitativ mening liksom att säkerställa att resurserna används på bästa sätt. 1.1 Vem vänder sig styrdokumentet till? Syftet är att tjänstemän i Forshaga kommun ska ha tillgång till ett dokument som övergripande beskriver hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Styrningen ska samlas i verktyget Stratsys och ansvaret för kunskapsspridningen har chefer och förtroendevalda. 1.2 Generella utgångspunkter - En styrmodell är en förenklad bild av hur verkligheten kan styras. För att en styrmodell ska kunna fungera krävs stort inslag av dialog, delaktighet och förtroende. - Alla måste vara lojala mot styrmodellens olika delar, beakta anvisningar, hålla tider etc. - Styrmodellen ska leda till att nämnder och bolag aktivt verkar för att förverkliga kommunens vision. - Kommunfullmäktige och nämnderna ska inte fastställa fler mål än vad man förmår att följa upp och utvärdera. 2. Rollfördelning Målnedbrytningen i Stratsys 2013 Nämnd KF Samma nivå i Stratsys Målområden synliggörs för samtliga underliggande. Kommungemensa mma mål, synliggörs för samtliga underliggande synliggörs för berörd förvaltning inkl. berörd Underliggande enhet. Förvaltning Åtagande Skapas av förvaltning. Skjuts ned till berörda enheter Mått Skapas av förvaltning för att mäta måluppfyllelse. Skjuts ned till berörda enheter Mått Skapas av förvaltning för att mäta måluppfyllelse. Skjuts ned till berörda enheter Verksamhet/Enhet Mått Skapas av enhet för att mäta måluppfyllelse. Skjuts ned till berörda enheter Aktiviteter Skapas av enhet för att påvisa vad som ska genomföras 2.1 Kommunfullmäktiges roll Fullmäktige är kommuns högsta beslutande organ och de beslutar bland annat för övergripande 1. mål och riktlinjer för verksamheten, 2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor 3. nämndernas organisation och verksamhetsformer, 4. årsredovisning och ansvarsfrihet Forshaga kommun Org. nr: Box 93, Forshaga Tel:

63 Planerings- och uppföljningsprocessen i Forshaga kommun Kommunfullmäktige tillsätter kommunstyrelse och nämnder Kommunfullmäktige har tagit fram följande: Vision Barnkommun i Värmland Forshaga, en kommun där alla utvecklas till trygga, nyfikna och kreativa medborgare. Målområden För att skapa balans i budgeten och för att kunna bedöma konsekvenserna av de kommungemensamma målen görs en utförligare beskrivning av valda mål utifrån följande tre målområden: Medborgare Medarbetare Ekonomi Kommungemensamma mål (Följs upp i samband med delårsrapport och årsredovisning) I budgeten bryts målområdena ner till kommungemensamma mål. Dessa är övergripande och gäller kommunens samtliga verksamheter. 1) Alla har en god uppväxt 2) Allas delaktighet genom information och en öppen dialog med medborgarna 3) God hälsa bland medborgarna 4) God förståelse för uppdraget 5) En god hälsa bland medarbetarna 6) Medarbetarens kompetensutveckling 7) Hållbar utveckling 8) Tillväxt 9) God ekonomisk hushållning 2.2 Kommunstyrelsens roll Kommunstyrelsen ansvarar bland annat för att leda, styra och samordna kommunens ekonomi och verksamhet genom att - leda kommunens utveckling. - lämna budgetförslag till kommunfullmäktige - tillse att nämndernas verksamhet bedrivs enligt de ekonomiska ramar och mål som kommunfullmäktige beslutat. - övervaka den ekonomiska förvaltningen och föreslå kommunfullmäktige omprioriteringar eller åtgärder om det bedöms att de ekonomiska ramarna inte hålls. Kommunstyrelsen arbetar dels som en egen nämnd och dels som kommunfullmäktiges förlängda arm. Detta är viktigt att särhålla i Stratsys och som organisationen är uppbyggd idag placeras det som är centralt på Kommunfullmäktige. 2.3 Nämndernas roll Nämnd ansvarar för att - leda och utveckla nämndens verksamheter, - beslutade mål och åtaganden uppnås inom ramen för beslutad budgetram, Forshaga kommun Org. nr: Box 93, Forshaga Tel:

64 Planerings- och uppföljningsprocessen i Forshaga kommun - omprioritera och vidta åtgärder om underskott uppstår eller de beslutade ekonomiska ramarna är otillräckliga i förhållande till nämndens ambitioner. - rapportera till kommunstyrelsen enligt fastställd tidsplan för budget, uppföljning, delårsrapport och årsredovisning, samt därutöver i den omfattning som beslutas av kommunstyrelsen (Följs upp till delårsrapport och årsredovisning) I nämndbudget bryts de kommungemensamma målen ner till nämndmål som är tolkningar av de kommungemensamma målen för det egna ansvarsområdet. Dessa benämns nämndmål och de tas fram genom en dialog med förvaltningen. en kan ha mätbara mått kopplade till sig som är tydliga att följa upp och indikerar en måluppfyllnad Förvaltningens roll - Ansvarar för hur och att de politiska målen genomförs - Ansvarar för hur och att uppdragen genomförs Förvaltningens uppgift är att utifrån kommunfullmäktiges och nämndens mål samt lagar och förordningar se till att verksamheten bedrivs så effektivt som möjligt. Utgångspunkt för denna styrning är att målen förankras bland samtliga medarbetare Förvaltningens ansvar är att i dialog med nämnden bryta ner kommunfullmäktiges mål till egna mål, vilka tas i nämnden och benämns nämndmål. Stratsys verktyg bygger på en generaliserad organisationsstruktur, där en förvaltning representeras av respektive nämnd. Detta eftersom förvaltningen operativt hanterar de mål som politiskt beslutats i nämnden Åtaganden, mått och aktiviteter Respektive förvaltning identifierar nuläget inom den egna verksamheten och på vilket sätt förvaltningen kan bidra till att nå nämndmålen. Utifrån detta formulerar förvaltningen åtaganden som kopplas till nämndmålen och styrs ner till de enheter som de berör. Åtagandena bör vara SMART: a. Specifika Mätbara Accepterade Realistiska Tidssatta Åtaganden ska vara så specifika att det är tydligt vad som ska göras och när. Åtaganden mäts via kopplade mått, där ett målvärde i måttet anger en lämplig ambitionsnivå. Det minimerar de subjektiva bedömningarna eftersom måttens utfall ställda emot målvärdet visar i vilken mån man har lyckats. Måtten måste vara accepterade av samtliga involverade, realistiska att arbeta med och framförallt att uppnå. De aktiviteter som är kopplade är tidsbestämda för att tydliggöra när ett arbete påbörjas och när det beräknas vara klart. Genom att koppla mätbara mått och tidssatta aktiviteter till åtagandet skapar man en mätbarhet och en tidsbestämd plan kring åtagandet hela vägen ner i organisationen Enhetens roll Stratsys verktyg bygger på en generaliserad organisationsstruktur, där en enhet är den organisatoriska strukturen som följer under nämnd. Såsom Äldreomsorg eller Arbesmarknadsenheten. Forshaga kommun Org. nr: Box 93, Forshaga Tel:

65 Planerings- och uppföljningsprocessen i Forshaga kommun Enhetens mått och aktiviteter Varje enhet ska arbeta med mått för att visa hur man mäter framgången med nämndmål/ åtagande på egen nivå. Utöver detta ska det redovisas vad som genomförs för att uppnå målen genom konkreta aktiviteter. I de fall där det finns flera nivåer med enheter (Äldreomsorg, därefter hemtjänst etc) kan mått och aktiviteter skapas på översta nivån och delegeras nedåt i kedjan, för att sedan aggregera upp resultaten Rollfördelning generellt På vilken nivå ska besluten fattas? Nämnderna förutsätts att sträva efter att delegera alla beslut som inte enligt lag måste fattas av nämnderna. Många av de beslut som nämnderna av olika skäl måste fatta kan delegeras till exempelvis förvaltningens tjänstemän Politiker och tjänstemannarollen Grunden för en fungerande styrning och uppföljning i kommunen är en tydlig rollfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det vill säga vem som ansvarar för vad/när och vem som ansvarar för hur/vem. På den politiska nivån ska man arbeta utifrån frågeställningarna om vad det är man vill ha utfört och när i tiden detta ska ske. Förvaltningen arbetar fram en verksamhetsplan i stratsys verktyg som beskriver hur målen kommer att uppnås och utföras samt av vem. Ansvar och befogenheter tydliggörs genom att beskriva vem som äger frågeställningarna vad/när respektive hur/vem Sammanfattning styrningen kommunfullmäktige- nämnder- förvaltning Kommunfullmäktige antar kommungemensamma mål, samt anger vad verksamheten får kosta (budget). I nästa steg bryter nämnden ner de kommungemensamma målen genom att i dialog med förvaltningsledningen anta nämndmål. Därefter är det förvaltningsledningens uppgift att planera och verkställa kommunfullmäktiges- och nämndens mål och förtydliga detta med åtaganden, samt lämpliga mått. Enheterna kompletterar i den mån det krävs med egna mått och anger framförallt aktiviteter för att visa vad som genomförts för att bidra till en hög måluppfyllnad. Forshaga kommun Org. nr: Box 93, Forshaga Tel:

66 Planerings- och uppföljningsprocessen i Forshaga kommun 3. Styrningen i Forshaga kommun 3.1 Gemensamma begrepp i styrmodellen Det är oerhört viktigt att kommunen är noga med vilka begrepp som används. Styrmodellen i Forshaga kommun ska vara gemensam för all kommunal verksamhet. Förtroendevalda och tjänstemän använder samma begrepp oavsett verksamhet och det är endast dessa som accepteras. 3.3 Följande begrepp ska användas: Begrepp Förtydligande Beslutas av Hanteras av Styrning Målstyrning Styrmodell Stratsys Vision Målområden Att styra en organisation utifrån uppsatta mål. Kommunens modell och struktur för hur Visionen ska brytas ned i mål, åtaganden, mått och aktiviteter. Kommunens verktyg för att hantera målstyrningen Beskriver ett önskat framtida tillstånd och pekar ut riktningen för kommunen. Visionen är nedbruten i tre övergripande målområden som är gemensamma för hela kommunen. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige/ Nämnd/Förvaltning/ Enhet Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige /Nämnd/Förvaltning /Verksamhet/Enhet Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige /Nämnd/Förvaltning /Enhet Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige Mål Mål ska vara SMART= Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt, Tidssatt. De ska inte vara fler än att de kan följas upp, analyseras och utvärderas. Beroende på karaktär av målet Beroende på karaktär av målet Kommungemensamma mål Kommunövergripande prioriterade mål för hela den kommunala verksamheten. Vilken effekt man vill uppnå för invånarna. Kommunfullmäktige Kommunstyrelse/ kommunledning Mål som utgör en nedbrytning av kommungemensamma mål utifrån respektive nämnds förutsättningar. Nämnd Nämnd/ Förvaltning Åtaganden Förvaltningen formulerar åtaganden som kopplas till nämndmålen och styrs ner till de enheter som de berör. Ett Åtagande bör vara SMART. Förvaltning Förvaltning Mått Målvärde Anger vad som ska mätas för att avgöra om målet är uppnått. Måste alltid ha ett separat målvärde. Viktigt att hitta jämförbara mått exempelvis ifrån SCB, KKIK, SKL eller öppna jämförelser. Ska användas i samtliga mått och ett målvärde anger en lämplig och utkommunicerad ambitionsnivå. Förvaltning/Enhet Förvaltning/Enhet Förvaltning/Enhet Förvaltning/Enhet Forshaga kommun Org. nr: Box 93, Forshaga Tel:

67 Planerings- och uppföljningsprocessen i Forshaga kommun Måluppfyllnad Visar till vilket procentuellt värde som Förvaltning/Enhet målvärdet är uppfyllt. Skapas per automatik utifrån målvärde och utfall och används i gemensamma bedömningen av mål och åtaganden. Aktiviteter Det som genomförs på enheten i syfte Enhet att uppnå ett mål. Ej rutinuppgift. Ska ange vad som ska göras, när det ska göras, vem/vilka som ansvarar och när det ska vara klart. Uppdrag Planering/ Uppföljning Ges skriftligt och beskriver specifika uppgifter som ska utföras till ett visst datum. Kan medföra omprioritering bland åtaganden, utifrån aktuella resurser. Kommunfullmäktige/ Nämnd/Förvaltning Förvaltning/Enhet Enhet Förvaltning Planering Sker inför varje år i verktyget Stratsys. Planeringen ska följa den röda tråden ifrån Vision ner till aktiviter. Planeringens produkt blir en verksamhetsplan. Kommunfullmäktige/ Nämnd/Förvaltning/ Verksamhet/Enhet Förvaltning/ Verksamhet/Enhet Verksamhetsplan Årsbudget med flerårsplan Uppföljning Analys Delårsrapport Årsredovisning Samtliga enheter utarbetar en verksamhetsplan i Stratsys. Den visar vilka mål som fastslås, vilka mått som ska mäta dessa och vilka aktiviteter som ska genomföras för att uppnå målen. Budgeten innehåller både verksamhetsplan till nivån nämndmål och ekonomiska ramar på verksamhetsnivå. Kommunfullmäktige beviljar anslagen i driftbudgeten på nämndnivå och i investeringsbudgeten per projekt. Nämnder och styrelse kan själva besluta om omfördelning mellan sina verksamheter. Sker löpande under året för att följa kommunens resultat och utveckling. Redovisas till nämnd/kommunstyrelse/kommunfullmäktige löpande under året. Dokumenteras till delårsrapport och årsredovisning. Analyser sker på mål, åtaganden, mått och aktiviteter. Den ska utvisa varför och inte vad. Analys och avstämning av ekonomi mot budget och måluppfyllelse samt prognos för året Analys och avstämning av ekonomi mot budget och måluppfyllnad. Kommunfullmäktige/ Nämnd/Förvaltning/ Enhet Kommunfullmäktige/ Kommunstyrelse Kommunfullmäktige/ Kommunstyrelse/ Nämnd/Förvaltning/ Verksamhet/Enhet Förvaltning/Enhet Kommunfullmäktige/ Kommunstyrelse Kommunfullmäktige/ Kommunstyrelse Kommunfullmäktige /Nämnd/Förvaltning /Enhet Kommunfullmäktige /Kommunstyrelse/ Nämnd/Förvaltning/ Enhet Förvaltning/Verksam het/enhet Förvaltning/Enhet Kommunfullmäktige /Nämnd/Förvaltning /Enhet Kommunfullmäktige Forshaga kommun Org. nr: Box 93, Forshaga Tel:

68 Planerings- och uppföljningsprocessen i Forshaga kommun 4. Planerings- och uppföljningsprocesserna 4.1 Planeringsprocessen Förtydligas och visualiseras i med årshjulet på startsidan i Stratsys. April- KSAU har budgetberedning Maj- KF tar målen inför nästkommande år Augusti- Nämnden bryter ner KF:s mål och tar nämndmål i dialog med förvaltningsledningen Oktober- Förvaltningen kompletterar med åtaganden och mått för att kunna mäta måluppfyllelsen Oktober/November- KSAU har budgetberedning November- KS och KF tar budget och flerårsbudget November- Enheterna tar mått och aktiviteter 4.2 Uppföljningsprocessen Löpande uppföljning ska genomföras när aktiviteter är avklarade eller utfall på mått finns tillgängligt för rapportering. Dessutom sker: Delårsrapport Består av Delårsrapport och Nämndernas verksamhetsberättelse i Stratsys. 31 Augusti Per detta datum tas en delårsrapport fram, där samtliga nämnders utfall och helårsprognos presenteras. Detta kompletteras med en verksamhetsberättelse ifrån varje nämnd. 2:a veckan i September- Nämndernas verksamhetsberättelser ska vara färdigskrivna i Stratsys, för genomgång av kommunchef/ekonomichef. Oktober- Verksamhetsberättelsen samt det ekonomiska utfallet ska vara behandlat av nämnden Oktober- Delårsrapporten behandlas i Kommunstyrelsen Oktober- Delårsrapporten behandlas i Kommunfullmäktige. I Delårsrapporten sker följande uppföljning: Förvaltningschef: Följer upp och analyserar nämndmål, åtaganden och förvaltningsrelaterade mått på förvaltnings/nämndsnivå. Därutöver ska anvisade avsnitt genomarbetas och ekonomiska utfall kommenteras. Enhetschef: Följer upp och analyserar åtaganden, mått och aktiviteter på enhetsnivå. Ekonomer: Lägger in ekonomiska utfall för förvaltningen Årsredovisning Består av Delårsrapport och Nämndernas verksamhetsberättelse i Stratsys. 1:a veckan i Februari- Nämndernas verksamhetsberättelser ska vara färdigskrivna i Stratsys, för genomgång av kommunchef/ekonomichef. Vecka 7- Bolagens årsredovisningar ska vara inlämnad till ekonomiavdelningen Mars- Revisionsberättelser och granskningsrapporter avseende bolagen och kommunen ska vara inlämnade till kommunen inför KF:s behandling i slutet av mars. I Årsredovisning sker följande uppföljning: Förvaltningschef: Följer upp och analyserar nämndmål, åtaganden och förvaltningsrelaterade mått på förvaltnings/nämndsnivå. Därutöver ska anvisade avsnitt genomarbetas och det ekonomiska utfallet kommenteras. Enhetschef: Följer upp och analyserar åtaganden, mått och aktiviteter på enhetsnivå. Ekonomer: Lägger in ekonomiska utfall för förvaltningen Forshaga kommun Org. nr: Box 93, Forshaga Tel:

69 Planerings- och uppföljningsprocessen i Forshaga kommun Forshaga kommun Org. nr: Box 93, Forshaga Tel: